Dissertations / Theses on the topic 'Barn i ekonomisk utsatthet'

Ett erratablad medföljer avhandlingen, se separat fulltextdokument.

Abstract

This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are:

• Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable?
• How does economic vulnerability effect families with children?
• What strategies do families adopt under hard economic conditions?
• What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable? 

Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable.

We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms.

In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network.

Sammanfattning

Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är:

• Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet? 

• Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer?
• Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.
•  Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv. 

För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet.

Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.  

I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete.

Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer.

Title: From being in debt to being out of debt. A study of processes, strategies and impacting factors.

The aim of the study is to gain a greater understanding and knowledge about the ways to get into and out of debt, why people find themselves in serious debt, how the problems are coped with and how they are experienced. The starting point for studying this issue is people with experience of debts and the Debt Relief Act. The study focuses on the relationship between formal, informal and intrapersonal factors. The empirical data is based on 32 semi-structured narrative interviews with people having experience of the Debt Relief Act in three different ways: either having just applied for debt relief, being in the process of receiving debt relief or having been out of debt for two years. The data is analyzed in terms of three aspects; processes, strategies and impacting factors. The debts can have been incurred either over a long period of time or have arisen suddenly and unexpectedly. The reasons can be the result of individual and structural factors combining together. Both strategies and impacting factors can be changed depending on where in the debt relief process a person finds him/herself. The results shows that the strategies can vary from an active to a passive, open or closed approach where the decisive factors are mainly how one is received, health, age, reasons for getting into debt and social relationships. The conclusion is that serious debt problems are not only incurred by a certain group of people but that anyone can find themselves in this situation. It is evident that there is not just one way into and out of debt but several where both individual and structural factors are of major significance. Even if the Debt Relief Act provides a way out of a serious debt problem the results show that it is a long-term solution, which has considerable consequences for both the individual and society.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen och kunskapen om hur vägar in i och ut ur en skuldproblematik kan se ut, varför människor hamnar i svåra skuldsituationer, hur problemen hanteras och hur de upplevs. För att studera detta problemområde tas utgångspunkt i människor som kan relatera till skulder och skuldsaneringslagen. Studien fokuserar på samspelet mellan formella, informella och intrapersonella faktorer.Det empiriska materialet bygger på 32 halvstrukturerade narrativa intervjuer med personer som kan relatera till skuldsaneringslagen på tre olika sätt, antingen genom att just ha ansökt om skuldsanering, befinna sig mitt under skuldsaneringen eller är skuldfria sedan ett par år tillbaka. Materialet analyseras utifrån tre aspekter; processer, strategier och påverkade faktorer. Skuldsättningen kan antingen skett genom ett långsamt förlopp eller ha uppkommit plötsligt och oväntat. Orsakerna kan vara en samverkan mellan både individuella och strukturella faktorer. Både strategier och påverkande faktorer kan förändras beroende på var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig. Resultatet visar att strategierna kan variera från aktivt till passivt, öppet eller slutet förhållningssätt där de avgörande faktorer är främst bemötande, hälsa, ålder, skuldorsaker och sociala relationer. Slutsatsen är att överskuldproblem inte bara drabbar en viss grupp av individer utan att vem som helst kan drabbas av överskuldsättning. Det som blir tydligt är att det inte endast finns en utan flera vägar in i och ut ur skuldproblem där både individuella och strukturella faktorer har stor betydelse. Även om det finns en utväg ur överskuldsättningsproblem i form av skuldsaneringslagen visar resultatet att det är en lösning som sträcker sig över lång tid, vilket får långtgående konsekvenser för både individ och samhälle.

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.

Sammanfattning

De ensamkommande barnen som kommer till Sverige befinner sig i en utsatt situation. Efter den förste juli 2006 lades ansvaret för barnens boende och omvårdnad på kommunerna efter överenskommelse med migrationsverket. De ensamkommande barnen blir tilldelade en god man, som får ansvaret för barnen i föräldrarnas frånvaro. En av de gode männens uppgift är att företräda barnet i asylprocessen.

Tidigare forskning som belyser hur mottagningen i en kommun kan se ut, eller hur de vuxna som arbetar med barnen upplever sin situation var svårt att finna. Idag finns främst rapporter från ideella organisationer som exempelvis Rädda Barnen.

Under hösten 2008 gjordes intervjuer med ansvarig tjänsteman på kommun X, boende personal på ett PUT- boende för ensamkommande barn, samt gode män. Detta för att få en förståelse för hur barnens situation kan se ut i en kommun och hur ansvaret är fördelat mellan berörda parter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det saknades klara direktiv och regler mellan de olika instanserna, vilket kan leda till en ostrukturerad tillvaro för de ensamkommande barnen. Vidare framkom att inga formella krav fanns för att bli god man, inte heller någon specifik utbildning innan de går in som vårdnadshavare för de ensamkommande barnen. Detta placerar barnen i ännu en utsatt situation, då de gode männen har tilldelats ansvaret att beakta barnens rättigheter, ekonomi, samt juridiska aspekter. 

Nyckelord: ensamkommande barn, kommunens ansvar, god man, asylprocess

Abstract

The unaccompanied children who come to Sweden are in an exposed position. After the first of July 2006 the responsibility for the children's housing and caring lays on the local authority after agreement with immigration authorities. The unaccompanied child gets an allocated good man, which gets the responsibility for the children in the parents' absence. One of the good men's responsibilities is to represent the child in the asylum process.

Earlier research that elucidates how the reception can looks like in a local authority where difficult to find. How the adult who works with these children experience their situation, where also difficult to find. Today, there are principally reports from non-profit organizations, for example: "save the children" in Sweden.

During the autumn 2008 interviews were done with a responsible official in local authority X, housing personnel on PUT- living for unaccompanied children, and good men. To be able to get an understanding for how the children's situation can look like in a local authority and how the responsibility is distributed between concerned parties. On the basis of the interviews, it showed clear directives and rules were missing between the different authorities, which can lead to an unstructured life for the unaccompanied children. Furthermore, no formal requirements or other specific education is necessary in order to become a good man and there by make a commitment to get custody for the unaccompanied children. This puts the children in another exposed situation, since the good men have been allocated the responsibility to pay attention to the children's rights, economy, and legal aspects.

Keywords: unaccompanied children, the local authority, good man, asylum process

SAMMANFATTNING:

Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.