Dissertations / Theses: 'Barn i socioemotionella svårigheter'

1

Karlsson, Sara. "Pedagogens bemötande av barn i socioemotionella svårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24655.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svårigheter. Studiens syfte är att undersöka vad tre förskollärare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien är kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn är de som syns om märks mest och har därför en tendens till att få lärarens uppmärksamhet mer än de inåtvända barnen. Barn med koncentrationssvårigheter behöver en miljö där det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem. För att de lättare ska kunna hålla fokus på undervisningen krävs det att man som lärare har funnit barnets intresse och byggt upp undervisningsinnehållet och materialet efter detta intresse. För att stötta barn som är utagerande gäller det att inte försöka lösa konflikter som sker direkt utan låta barnet få byta miljö och lugna ner sig först. Barn som är inåtvända är tysta och föredrar att visa sina känslor genom kroppsspråket istället, de drar sig gärna undan och man ska som lärare visa dem att det är okej att de är som dem är, men man kan vägleda dem till ett socialare liv tillsammans med sina kamrater, genom att till exempel fråga de andra kompisarna om barnet får vara med dem och leka eftersom barnet oftast inte vågar ställa den frågan själv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gustavsson, Malin, and Marie Wallin. "Barn i socioemotionella svårigheter : Med fokus på yngre barn." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1791.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.

För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:

Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?

Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?

Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.

Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.

Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Habibi, Behzad. "Barn i socioemotionella svårigheter : utmaningar för lärare och förväntningar på specialpedagogen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20853.

Full text

Abstract:

Det är vanligt att lärare kommer i kontakt med och undervisar elever som befinner sig i socioemotionella svårigheter. Många lärare känner sig otillräckliga eftersom de finner arbetet med elever i socioemotionella svårigheter som utmanande. Det här har bidragit till att vissa lärare förhåller sig negativt till inkludering. När lärare känner sig otillräckliga finns möjlighet att söka hjälp från specialpedagoger. Därmed blir det betydelsefullt att veta vilka förväntningar lärare har på specialpedagogen. Syftet har varit att utforska hur lärare uppfattar socioemotionella svårigheter och hur de förhåller sig till inkludering. Vidare var syftet att undersöka vilka utmaningar lärarna möter i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter samt vilka förväntningar som finns på specialpedagogen. Denna uppsats har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare. Intervjuer genomfördes via röst- samt telefonsamtal. En tematisk analys har tillämpats och de specialpedagogiska perspektiven har använts som analysverktyg. Lärarna framhöll både positiva och negativa aspekter med inkludering gällande elever i socioemotionella svårigheter. Däremot framkom ett mer positivt förhållningssätt om lärarna gavs bättre förutsättningar att genomföra inkludering. Lärarna framhöll det som utmanande att undvara tid åt att hjälpa elever i socioemotionella svårigheter och anpassa undervisningen till deras behov, parallellt med övriga klassen. Den hjälp som förväntades av specialpedagogen önskades ske huvudsakligen genom olika former av samtal.
It is not unusual that teachers come in contact with students who are in socioemotional difficulties. Many teachers feel inadequate while working with students in socioemotional difficulties as they find it challenging. This has contributed to the fact that some teachers have a negative attitude towards inclusion. When teachers feel inadequate, there is the opportunity to seek help from special educators. Thus, it is important for the special educator to know which expectations teachers have on the special educators. The aim of this study was to explore how teachers perceive socioemotional difficulties and how teachers relate to inclusion. Furthermore the aim of this study was to explore what challenges teachers face when working with students in socioemotional difficulties and what expectations there are on the special educator. A qualitative approach has been adopted in study and semi-structured interviews have been conducted with teachers. Interviews were conducted by voice and telephone calls. A thematic analysis has been applied and the special educational perspectives have been used as an analysis tool. The teachers emphasized both positive and negative aspects with inclusion, regarding students in socioemotional difficulties. However, a more positive attitude emerged if they were given better prerequisites to implement inclusion. Teachers emphasized that it was challenging to spend time helping students in socio-emotional difficulties and adapt the teaching to their needs, in parallel with the rest of the class. The help that was expected of the special educator was wanted mainly through various forms of conversation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Mattsson, Mona, and Jeanette Pierrou. "Socioemotionella svårigheter hos barn : En studie om strategier och bemötande av utåtagerande barn i skolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16070.

Full text

Abstract:

Vår studie handlar om barn med socioemotionella svårigheter där fokus ligger på utåtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebär att lärarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. Vårt syfte är att undersöka hur lärarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de använder. Vi upplevde att osäkerhet, rädsla samt frustation är ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utåtagerande barn. Därför har vi behandlat frågorna om vilka strategier lärarna använder för att bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Vår undersökning är en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem lärare i olika verksamheter inom skolan. Vi har studerat vad forskningen visar genom vetenskaplig litteratur. Tidigare forskning visar att diskursen har pågått under en längre tid om en skola för alla, vilket innebär att skolan kan ha en mångfald av barns olikheter. Detta kräver att arbeta individualiserat och att bemöta barnen efter sina förutsättningar för att få en fungerande skola för alla. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap och förståelse i många skolor om att bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Vi har studerat i litteraturen om vad det innebär för dessa barn, samt hur miljön kan skapa eller förebygga deras svårigheter. Därefter har vi studerat grupp- och samspelsprocessen, vilka svårigheter det finns när barnet inte förstår sammanhangen. Det blir även hinder när barnen inte förstår eller uppfattar sambandet med koderna samt signalerna som sänds ut från den sociala miljön. Det framgår i resultatet att lärarens förståelse samt kompetens är viktig för att kunna hantera och bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Det som måste förändras hos många vuxna är synsättet, att våga tro på barnet, skapa förutsättningar samt att vara självkritisk. Att inte se barnet som ett problem utan vad det är som skapar problemet. Vikten ligger på att bekräfta barnet med konstruktivt bemötande samt att vara självkritisk. Detta har betydelse för att barnen inte ska förlora sin självkänsla. Resultatet av miljöns betydelse samt att verksamheten är individanpassad är en viktig komponent för att få bra resultat hos barnen. I studien har vi behandlat barn i förskolan samt elever i skolans tidigare år, i texten använder vi samlingsnamnet barn och förskollärare benämner vi som lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Andersson, Martina, and Linda Kanerva. "Att se varje barn : En studie om förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17310.

Full text

Abstract:

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion. De uttryckte även att det finns behov av specialkompetens i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lottsfeldt, Nicolina, and Elin Oskarsson. "Svårt att räcka till... : en studie om förskollärares uppfattningar kring det egna bemötandet av barn i socioemotionella svårigheter." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10323.

Full text

Abstract:

Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter. Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter. Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov. Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel. Barn i socioemotionella svårigheter kan upplevas, av förskollärare, som dels barn med utåtagerande beteende men även barn som är inåtvända. Att vara en närvarande pedagog, vara lyhörd inför barnets behov, vara tydlig men även kärleksfull är flertalet förskollärares uppfattning av hur det egna bemötandet av barn i förskolans verksamhet ser ut, både barn i socioemotionella svårigheter samt övriga barn. Att ligga steget före i verksamheten för att på bästa sätt kunna möta barnet i socioemotionella svårigheter, är en aspekt som förskollärare uppfattar som mycket viktig. Resultatet visar vidare på att förskollärare till viss del i sitt bemötande särskiljer barn i socioemotionella svårigheter i förhållande till övriga barn i barngruppen. Flertalet förskollärare uppger även att faktorer såsom stress, stora barngrupper samt minskad personaltäthet påverkar valet av bemötande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Grönblad, Anna. "Hur ska jag göra med Lisa?! : En studie om vilket stöd klasslärare kan få i arbetet med barn i socioemotionella svårigheter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85860.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilket stöd klasslärare kan få i arbetet med barn i socioemotionella svårigheter, om det finns någon form av handledning att tillgå samt hur man arbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Studien genomfördes med bakgrund att det finns många barn i socioemotionella svårigheter i skolan och få vet hur man ska bemöta dessa barn. Dessa socioemotionella svårigheter visar sig ofta som en beteendeproblematik som kan skapa problem i samspelet med andra, det här leder sällan till en diagnos och barnen får då sällan det stöd de behöver. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och antalet informanter är fyra specialpedagoger och en speciallärare som arbetar på olika skolor i samma kommun. Resultatet visar på att arbetet med barn i svårigheter är komplext och åsikterna skiljer sig mellan informanterna hur man ska bedriva det arbetet. De flesta hade en gemensam åsikt kring handledning och detvar att handledningen måste vara önskad av den som ska bli handledd. Samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten finns inte för tillfället på berörda skolor,men efterfrågas i vissa fall. Det här arbetet är svårt och på skolorna så behöver man ha en tydlig plan för att underlätta för de personer som möter elever i socioemotionella svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Arwidsson, Beatrice. "Problembarn; Tre lärares sätt att se och bemöta dessa barn." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-902.

Full text

Abstract:

Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Öhman, Helena. "Hur möter förskolan barn som inte följer mallen? : En studie om beteendeproblematik i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144601.

Full text

Abstract:

Studien hade som syfte att beskriva och analysera hur pedagoger med specialpedagogiskt uppdrag i förskolan upplever och arbetar med beteendeproblematik. Frågeställningar som skulle besvaras var hur pedagoger med specialpedagogiskt uppdrag i förskolan definierar beteendeproblematik i förskolan, vad de anser kan vara möjliga orsaker till beteendet, vilka grundförutsättningar i verksamheten som är gynnsamma i det praktiska arbetet med beteendeproblematik samt hur det arbetet går till. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, intervju. Data till studien insamlades genom semistrukturerade telefonintervjuer med pedagoger med specialpedagogiskt uppdrag i förskolan i norra Sverige. Studien visade att det är komplext att definiera vad beteendeproblematik i förskolan är. Vad som orsakar beteendeproblematik är även svårbedömt. Både informanterna och forskare anser att beteendeproblematik kan bero på flera olika faktorer men att det är hur den blir bemött som avgör om barnet får möjlighet att utvecklas positivt eller negativt. Det informanterna lyfte som mest betydande vid arbetet med beteendeproblematik var relationer och kunskap. Genom bärande relationer och en ökad kunskap hos pedagogerna ansåg informanterna att beteendeproblematik inte behövde uppstå i förskolan. Har pedagogerna en förståelse för barnets beteende och inte lägger ansvaret för beteendet på barnet skapas en miljö som är tillåtande och positiv som låter barnet utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Persson, Eva. "Pedagogers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förskolan för barn i socioemotionella svårigheter : Specialpedagogens yrkeskunnande, rutiner och språkstöd, att ta tillvara barnens intressen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-38215.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Glimeld, Belinda, and Marie Ahlstrand. "Mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklass." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31702.

Full text

Abstract:

Syftet är att få en insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande pedagoger. Frågeställningar-Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger på barn i behov av särskilt stöd?-Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer.Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos. Behoven hos dem kan därför se olika ut, men alla pedagoger i undersökningen är överrens om att en god relation är viktig i mötet med dessa barn.En god relation menas med att man som pedagog är engagerad och intresserad av varje enskilt barn.Pedagogerna i undersökningen har ofta mött barn som har koncentrationssvårigheter som anses enligt dem både kan vara bestående eller temporärt. Oavsett om man arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd eller inte är det viktigt att våga ställa krav. Vid arbetet med barn i behov av särskilt stöd anser pedagogerna att det uppstår problem då barngrupperna blir större och det blir nedskärningar av personal. De använder sig av resursteam i form av bland annat specialpedagog eller annan experthjälp i så stor utsträckning som möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hjalmarsson, Git. "Barn i behov av särskilt stöd. En studie om förskollärares upplevelser kring barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25149.

Full text

Abstract:

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna. Förskollärarna berättar att de har funderingar över vilka barn som egentligen är barn i behov av särskilt stöd. De tydliggör att alla barn har olika behov och förutsättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna har strategier för att möta barn i behov av särskilt stöd. Strategier som de lyfter som framgångsrika är att skapa närhet och trygghet, att fånga intresse och motivation, att stötta i leken, att skapa tydlighet och struktur, att arbeta med mindre barngrupper, att ta vara på utemiljön samt att samverka inom och utanför arbetslaget. Respondenterna menar att dessa strategier gynnar alla barn i barngruppen. Resultatet visar också att förskollärarna upplever en del svårigheter kring att möta barn i behov av särskilt stöd. Svårigheter som de lyfter är att barngrupper är stora, att personaltätheten är låg, att barnet lätt blir syndabock, att det brister i anknytningen och att det brister i samverkan.
The study is a qualitative study with a hermeneutic, phenomenological approach. The purpose of the study is too understand and describe how seven preschool teachers experience their efforts with children in need of special support in the preschool. The study’s results show that the preschool teachers believe that they work with children in need of special support. All respondents report about children in need of special support of socio emotional nature. They describe that they work with children with troubles communicating, concentrating, control impulses, and who needs support in their relationships with other children and with grown-ups. The preschool teachers acknowledge that they contemplate which children that really are children in need of special support. They highlight that every child have different needs and pre-conditions. The results of the study show that the preschool teachers have strategies in their efforts with children in need of special support. Strategies which are brought forward and considered successful include to create closeness and safety, to capture interest and motivation, to support the children’s play, to create clearness and structure, to work with small groups of children, to benefit from the outdoor environment, and to cooperate within and between teams. The respondents think these strategies benefit all children in the children’s group. The results also show that the preschool teachers experience some difficulties related to supporting children in need of special support. Difficulties brought forward include too large children’s groups, too few staff members, the tendency to make a child into a scapegoat, flaws in connection and flaws in the interaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Alsiö, Elisabeth, Doris Eriksson, and Malin Hellman. "Krävande situationer : Att möta socioemotionella svårigheter i förskola och skola." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-512.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.

För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats.

Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Sausan, Hamoudi, and Hamoudi Sausan. "Nyanlända barn med psykiska svårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27959.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Det är många familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan här i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlända elever. I min studie har jag särskilt fokuserat på dessa elevers inlärning av svenska som andraspråk och hur övergången sker från förberedelseklass till ordinarie klass men också vad modersmålet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlända eleverna har haft olika problem som påverkat deras utbildning och utveckling i skolan. Lärares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svårigheter som elever uppvisar inför inlärning av ett nytt språk. Elever har svårt för inlärning av ett nytt språk om de inte kan sitt modersmål ordentligt. Här är det modersmålslärarens uppgift att entusiasmera eleven om vikten att lära sig sitt modersmål flytande för att tillägna sig ännu ett nytt språk. Genom intervjuer av lärare och elever i förberedelseklass har jag studerat hur skolan organiserat sin undervisning för nyanlända elever dessutom har jag undersökt förutsättningarna för elever på olika nivåer, ålder, kunskap och bakgrund och hur dessa påverkas av svårigheter såväl som möjligheter på sin nya skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Andersson, Anna, and Jeanna Berggren. "Barn i socio-emotionella svårigheter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61748.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för pedagogers förhållningssätt i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Studien undersöker vilken betydelse pedagogerna anser att barns socio-emotionella utvecklingen har samt vilka strategier de använder för att möta och underlätta för barn i socio-emotionella svårigheter. Vi använder en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor samt intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visar att informanterna som deltagit uttrycker ett liknande förhållningssätt och bemötande i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Likaså använder de snarlika strategier för att främja och underlätta för dessa barn. Deras utgångspunkt är att varje enskilt barn ska mötas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Informanterna placerar inte heller svårigheterna hos det enskilda barnet, utan istället är det verksamheten som måste anpassas och förändras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Nilsson, Maria, and Birgitta Svensson. "Kommunikation och samspel - viktiga pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1391.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter.

För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter.

Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ”mandat” för att använda dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Holm, Katarina, and Engdahl Susanna Greveirus. "Barn i exekutiva svårigheter - förskola och skola : Betydelsen av olika yrkesgruppers kunskap och syn på barn i exekutiva svårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47603.

Full text

Abstract:

Abstrakt Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av tre olika yrkesprofessioners uppfattningar om hur kunskap och förståelse i mötet med barn i exekutiva svårigheter påverkar barns möjlighet att lyckas i sitt lärande. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats för att förstå och ta del av olika professioners kunskap, tankar samt att förstå betydelsen av dem. Skolans skyldighet är att alla barn ska bemötas efter deras olika förutsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogiken i förskola och skola anpassas för barn i svårigheter med de exekutiva funktionerna. De olika professioner vi använt oss av i vår studie är en skolpsykolog, en specialpedagog samt tre pedagoger. En pedagog från förskolan, en pedagog mot lågstadiet samt en pedagog mot mellanstadiet. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll för en verksamhet om barn i exekutiva svårigheter diagnosticeras eller inte. Det handlar mer om vilka pedagogiska anpassningar som görs i undervisningsmiljöer, pedagogers kompetens, användandet av ett specialpedagogiskt bemötande och förhållningssätt samt att få rätt ekonomiska förutsättningar. Studien visar på att det finns god kunskap hos skolpsykolog och pedagoger inom våra verksamheter men att de yttre förutsättningarna skiljer sig åt för hur förskola och skola kan möta barn i exekutiva svårigheter. Fortsatt såg vi att det inte fanns några enkla samband mellan faktorer för skolframgång. Vårt resultat visar att det är svårt att leva upp till uppdraget om att tillgodose barns behov som är i exekutiva svårigheter. De gemensamma framgångsfaktorerna som samtliga informanter påpekade, var att det behövs mer ekonomiska resurser, kompetens inom arbetslaget samt vikten av vilket bemötande och förhållningssätt man möter barn i exekutiva svårigheter med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lelinge, Balli, and Ing-Marie Hartnor. "Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29359.

Full text

Abstract:

Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever medsocioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden(This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate theirexperiences of the segregated school system). Syfte:Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstå elevens upplevelse av skoltidenföre, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lärarens förhållningssättpåverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling.Metod:För att få svar på våra frågor har vi använt oss av intervju som metod. Målgruppenutgjordes av 15 elever med socioemotionella svårigheter, varav nio elever kom från en s.k.halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och även en del efterskoltid) var förlagd till en särskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sinsenare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k. helsegregerad skolform.För att kartlägga elevernas minnen och upplevelser från den segregerade skoltiden, har vianvänt oss av nutida, retrospektiva och framtida frågeställningar. Elevernas ålder var vidintervjutillfället mellan 17 – 26 år.Resultat:Vårt resultat visar entydigt att eleverna inte upplevde några hinder eller problem med densegregerade skolformen, utan snarare såg möjligheter att få hjälp med sina svårigheter. Dethar i studien framkommit att yrkeskompetens, förhållningssätt, metoder och lärarnasinställning har spelat en avgörande roll för elevernas utveckling. Brister i nämnda faktorerhar visat sig bidra till att behovet av segregering har uppkommit. Enligt vår undersökninghar ingen av eleverna sagt att den segregerade skoltiden varit negativ eller stigmatiserande,tvärtom uttrycker alla att utan den segregerade tiden, hade inte deras liv varit lika positivtsom det är i dag. De segregerade skolformerna har endast upplevts ge positiva möjligheter.Nyckelord: elever med socioemotionella svårigheter, lärarnas förhållningssätt, möjligheteroch hinder, segregerade skolformer.Balli Lelinge Ing-Marie Hartnor Handledare: Ingrid SandénExaminator: Lars Berglund

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Karlsson, Annika, and Karola Pålsson. "Barn med socio- och emotionella svårigheter - hur kan pedagoger hjälpa utagerande barn?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3586.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att få mer kunskap om vad socio- och emotionella svårigheter och utagerande innebär. Men även hur man kan hjälpa/stödja dessa barn. Dessutom att få svar om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.

Vi har läst litteratur som behandlar detta ämne och gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 3 förskollärare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, från en mindre och en större kommun.

I vårt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svårigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det är viktigt att man tänker på att dessa barn är i stort behov av mycket kärlek och positiv uppmärksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Maghdid, Dara, and Ingrid Sanden. "Pedagogers uppfattningar om Barn/Elever med känslomässiga svårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34051.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting.Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom. Barnet kan då istället känna ångest eftersom det inte på ett bra sätt kan förmedla sin ilska. Mitt resultat visar att förskollärarna har mycket mer kunskap om känslorna än de andra lärarna och det speglar sig genom att det första sex åren är viktiga för att barn ska få kunskaper om sina egna känslor. Om de inte lär sig dessa känslor vid denna tidiga ålder blir det svårare för grundskolpedagoger och gymnasiepedagoger att klara av de känslomässiga problemen.När det gäller beteendestörningar hos barn/elever, påpekade förskollärarna att det ofta är en fel känsla som leder till ett felaktigt beteende. Miljön som barnet lever i är även viktig för att han/hon skall kunna kontrollera sina beteenden. Grundskolpedagogerna och gymnasiepedagogerna ansåg att en elev har avvikande beteende när han/hon har svårt att koncentrera och lyssna, samt att stå stilla. Några av dem försökte säga att beteendestörningar har ett samband med fenomenet DAMP (se 2.2). För att hjälpa barn med känslomässiga problem rekommenderade pedagoger att dämpa kraftiga känslor på ett snällt sätt och att läraren bör vara observant genom att finnas som vuxen och att aldrig blunda. En viktig sak som pedagogerna påpekade var att man inte kan skynda på känsloprocessen, utan att det kräver tid och tålamod. Skickligheten är att hjälpa dem att visa rätt känsla i rätt situation, men att skapa en trygg miljö först. I grundskolor och gymnasieskolor kräver situationen att läraren frågar mycket och lyssnar uppmärksamt.När det gäller beteendestörningar kan pedagoger hjälpa på olika sätt i olika åldrar. Förskolepedagoger föredrog att uppmuntra och belöna positivt beteende och det viktigaste är att inte endast uppmärksamma de felaktiga beteendena. Grundskolepedagoger ansåg att läraren måste förmulera klara, tydliga och ”lite fyrkantiga regler” för att man ska få elevernas förtroende. Pedagogerna menade att det inte är lätt för läraren att väcka intresse hos barn/elever, men förskollärarna tyckte att man kan uppnå detta genom att först skapa en trygg miljö och ha roligt tillsammans. Betonar båda att det andra steget är att det alltid finns någonting bra och positivt hos barn och att läraren i sin roll kan hitta detta och utveckla ett intresse hos barnen. Grundskolepedagoger och gymnasiepedagoger ansåg att de kan väcka intresse genom att anknyta teori med praktik eller med aktuella händelser och att visa att de kan använda sina kunskaper i verkligheten.Pedagogerna var överens om att det bästa för att höja barns/elevers självförtroende är att belöna dem framför de andra vilket leder till att barnet verkligen kan börja tro på sig själv. Gymnasielärarna ansåg att man bör uppmärksamma små framsteg och undvika att gå in alltför mycket på misstag och alltid hitta det som är bra och tala om det.Färdigheten att kunna behandla komplexa känslor är inte lätt och ingen har tillräckligt kunskap om det. Förskollärarna anser att lärare bör ha några nödvändiga färdigheter så att vara lyhörd och ha tålamod, att kunna vissa egna känslor, att vara flexibel, att sätta gränser, att ha förmåga att sålla, försöka att finnas för alla samtidigt och att ha teoretisk kunskap om detta område.Grundskollärarna och gymnasielärarna ansåg att det är nödvändigt att läraren ibland gör avkall på undervisningen för att kunna intressera sig för eleverna. Att ha medkänsla och empatisk förmåga samt att ha förståelse för barn och ungdomar och deras behov är av yttersta vikt.Alla pedagoger ansåg att skolan ofta hittar problemet hos ett barn före föräldrarna därför att barnet/eleven börjar leka och studera i en större grupp av barn/elever. Pedagogerna menade att det är skolans uppgift att hitta sådana känslomässiga svårigheter.Den aktuella frågan om känslomässiga problem leder till beteende störningar eller tvärtom? är en svår fråga och i min undersökning visade pedagogernas svar på detta. Pedagogerna har ofta svårt att veta hur de skall handskas med emotionella problem och beteendeavvikelser hos barn/elever. Hur ska barnet/eleven förstås? Är barnets beteende bara ett uttryck för aggressivitet och okänslighet för andra, eller finns det dolda känslor av förtvivlan som visar sig på detta sätt. Att veta ”vilket är hönan och vilket är ägget” är inte lätt som en av de pedagogerna har sagt.I alla fallen trodde många av pedagogerna att känslor styr barnens/elevernas beteenden och problematiska känslor kan ge problematiskt beteenden. Däremotkan beteendeproblem finnas utan att barnet/eleven har någon känslomässig svårighet som förklarades i resultatet (se 4.11).Om man tittar noga på de olika svaren kan man säga att meningarna om vad som är beteendestörningar skiljer sig åt och det beror på vilken nivå (ålder) barnet är på och det är tydligt att förskolpedagoger har mer tid att behandla känslor än de andra pedagogerna och att de faktiskt är kunnigare när det gäller att vidta åtgärder (se avsnitt 4).
ABSTRAKTArbetet fokuserat på två huvudtyper av känsloproblem hos barn och ungdomar, det ena är inåtriktade problem som ängslan, oro, nedstämdhet, tillbakadragenhet och det andra är utåtriktade beteenden som dålig självkontroll och aggressivitet.En viktig vinkel på barnens känsloutveckling kan alltså vara hur de psykologiskt uppfattar sina egna och andras känslor. SyfteSyftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om barns/elevers känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. MetodJag intervjuade pedagoger för att få deras syn på hur vi kan undersöka beteende och identifiera verkliga känslor hos barn/elever i en särskild situationFör att genomföra intervjuerna med pedagoger besökte jag respektive skolor (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor).Orsaken att jag valde två förskollärare, två grundskollärare och två gymnasieskollärare är att jag ville se hur barns och ungdomars känslor utvecklas och förändras under tre olika skolfaser. ResultatMina resultat visar att förskolepedagoger har större kunskap om och förståelse för barn/elever med känslomässiga svårigheter och beteende störningar än grundskollärare och gymnasieskollärare har.Resultatet visar också att många skolor lider brist på psykologer och specialpedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nilsson, Camilla, and Terese Sjöstedt. "Barn med sociala och emotionella svårigheter i förskolan : Att upptäcka och stödja dessa barn." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7677.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Fäldt, Anna, and Linda Selander. "Barn med svårigheter eller barn i svårigheter? : En kvalitativ studie om förskollärares och barnskötares olika tankar kring barn i behov av stöd i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48540.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att undersöka hur olika förskollärare och barnskötare beskriver barn i behov av stöd samt vad de anser att de får för förutsättningar att kunna möta dem i utbildningen. Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv men där även ramfaktorteorin lyftes in. Teorierna tolkades påverka och samspela med varandra. Utifrån intervjuerna med informanterna framkom en gemensam bild av det kompetenta barnet och ett relationellt arbetssätt samtidigt som hinder utgjorde begränsningar i deras arbete med inkludering. Informanterna beskrev en stram ekonomi med följder som brist på resurser och kompetens samt stora barngrupper, vilket vi tolkar kan ge ett mer punktuellt arbetssätt och förhållningssätt. Studien lyfter hur pedagogerna trots sina begränsningar strävar efter att arbeta relationellt och inkluderande där alla barn får möjlighet att bli sitt bästa jag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Tobian, Vanessa, and Daliborka Ajdinovic. "En studie om utagerande barn med sociala svårigheter i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6275.

Full text

Abstract:

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Persson, Jessica. "Barn i svårigheter : En studie om förskolors arbete för att ge barn lika förutsättningar för kunskapsinhämtande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22449.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att ta reda på hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika förutsättningar till kunskapsinhämtande. För att komma fram till hur pedagogerna arbetar med detta så lämnades en enkät ut där de fick besvara frågor utifrån hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att tillgå i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar på ett likartat sätt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska få de förutsättningar som behövs för att få den kunskapsinhämtning som krävs för att utvecklas. Barnen måste också få känna sig accepterade utifrån sina behov och förutsättningar. Det framkom också i enkätsvaren att barnen är delaktiga i verksamheten och att samtal och reflektioner ständigt sker mellan vuxna och barn för att kunna utveckla den pedagogiska verksamheten. En viktig del är också att få föräldrarna att känna sig delaktiga men även att använda dem som en resurs tillsammans med förskolekonsulent, psykolog, distriktssköterska, talpedagog och läkare. Bland pedagogerna är det delade meningar om att sätta in resurser och på vilken grad av funktionshinder som styr om stöd ska finnas. Pedagogerna diskuterade även om vad en svårighet är och att alla barn kan behöva någon sorts resurs. Pedagogerna var här överens att det är deras vilja som styr hur det blir för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Hedberg, Louise, and Maria Bergström. "Ensamkommande barn : En studie om möjligheter och svårigheter personal ser i arbetet med ensamkommande barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-33993.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter. Likaså att barnen bar med sig traumatiserande upplevelser där höga krav ställs från smugglare, familj och boendepersonal. Det finns tydliga utsagor som visar en maktobalans mellan personal och ungdomar samt brister i samverkan mellan olika aktörer. Alla människor som arbetar med ensamkommande barn bör ha en adekvat utbildning och kompetens för att kunna ge rätt vård och behandling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Carlsson, Sara, and Veronica Hallin. "Hur man kan underlätta för barn med svårigheter, med hjälp av idrottsämnet." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1109.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen.

Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn?

Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet.

Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rosenberg, Carina, and Marie Werngren. "En god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3141.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola. I resultatet från intervjuerna fick vi många olika svar som grundade sig på lärarnas egna kunskaper och erfarenheter. Trygghet och tillit var ord som ofta återkom i lärarnas svar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Eriksson, Anna Tove. "Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta : Möjligheter och svårigheter." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17625.

Full text

Abstract:

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta. En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju ambulanssjuksköterskor som var anställda inom ambulanssjukvården. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjutexterna. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan lyssnar in barnets smärta genom att observera dess beteende och vitala funktioner samt genom att vara lyhörd inför barnet och föräldrarna. Vårdandet ger upphov till ett känslomässigt engagemang men även till en misstro. Det råder en bristande kompetens och vårdande färdighet vad gäller barn med smärta och ambulanssjuksköterskan finner det emellanåt svårt att uppnå en tillfredsställande kommunikation. Däremot upplevs personlig erfarenhet av barn underlätta vårdandet av det smärtpåverkade barnet. Då barnet kan drabbas av smärta till följd av trauma, skada, medicinsk och kirurgisk behandling kan det vara av värde att ambulanssjuksköterskan får tillägna sig kunskaper inom området dels genom utbildning och dels genom att få hospitera inom barnsjukvården.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Byberg-Skyle, Agnes, Ilona Issa, and Hanna Svensson. "Logopedisk utredning av flerspråkiga barn med språkliga svårigheter : möjligheter och utmaningar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149060.

Full text

Abstract:

I takt med att andelen flerspråkiga personer i samhället växer blir flerspråkiga barn en ökande patientgrupp inom den logopediska verksamheten. Detta ställer därmed nya krav på logopeders kompetens och omhändertagande av denna patientgrupp. Föreliggande studie syftade till att undersöka logopeders tankar och upplevelser av att utreda flerspråkiga barn samt att studera vad som sker vid en utredning av ett flerspråkigt barn. Detta studerades via intervjuer respektive observationer av utredningsbesök för att få ett bredare perspektiv av möjligheter och utmaningar i utredningen av flerspråkiga barn. Materialet bestod av intervjuer med nio logopeder och videoinspelning av två utredningsbesök av ett och samma flerspråkigt barn. I studien framkom att logopederna har utvecklat olika arbetssätt och strategier, utifrån erfarenhet, som de använder sig av i sin språkutredning av flerspråkiga barn. Intervjuerna visade på att logopederna generellt upplever en positiv känsla av att arbeta med flerspråkiga barn och familjer men betonar även osäkerheten i utredningen. Utmaningarna som togs upp var framförallt språkliga och kulturella skillnader under testningen, bristen på tillförlitliga bedömningsmaterial samt samarbetet med tolk. Dessa utmaningar menade flera logopeder gör det svårt att avgöra vad barnets språksvårigheter bottnar i, bristande exponering eller språkstörning. Analys av de videoinspelade utredningstillfällena i föreliggande studie kunde bekräfta flera delar av det som sades i intervjuerna men genererade även i ytterligare aspekter av utredningen. Under intervjuerna framkom flera önskemål från logopederna, bland annat gemensamma nationella riktlinjer för utredning av flerspråkiga barn och ökat samarbete med andra logopeder i landet. Slutsatsen som drogs var att flera faktorer ligger till grund för logopedernas osäkerhet i utredningen och att det finns flera möjligheter till förbättring i utredning av flerspråkiga barn som föreslås av logopederna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Petkovic, Lidija. "Att vara eller inte vara barn i svårigheter- vem avgör det?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27656.

Full text

Abstract:

Arbetets art:C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel:Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter – vem avgör det?Författare:Lidija PetkovicHandledare:Göran KvistSammanfattning:Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter. Metod: Jag har använt mig av enkät insamling och intervjuer med lärarna/resurspersonal.Resultat: Lärarna ser på barn i svårigheter som på barn i behov av särskilt stöd, att antalet sådana barn har ökat och att det viktigaste är att arbeta först och främst med den sociala kompetensen för att kunna utvecklas i skolan men också ute i samhället. Specialpedagogerna/skolan ser på barn i svårigheter ur ett kategoriskt perspektiv d.v.s. att barnet är problembäraren, och undervisningen sker för det mesta segregerat. I LUG ser lärarna på barn i svårigheter ur ett psykosocialt perspektiv vilket innebär bl.a. att arbeta med mänsklig förändring och utveckling. Nyckelord:Barn i svårigheter, barn i behov av särskilt stöd, specialundervisning, skolsvårigheter, lärandemiljö, särskild undervisningsgrupp.
ToBe or Not to Be a Child in Difficulties - Who Decides?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Abdulrahman, Majid Shokhan. "En studie om svårigheter för flerspråkiga elever i matematikundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-234398.

Full text

Abstract:

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja. Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre. Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord. Barnen som behärskar svenska språket anser att signalord fungerar som stöd oavsett hur ”kognitivt” uppgifterna är. I intervjuer med barnen har jag kommit fram till att barnen har svårigheter med att hänga med och förklara textuppgifter och därför har de svårt att lösa uppgifterna. Studien visar även att man måste tänka på att inte formulera matematiska textuppgifter på samma sätt för elever med språkliga svårigheter och speciellt för nyinflyttade barn, och visar att det inte bara är ord som gör hinder för förståelse av textuppgifter utan uppfattningen av textuppgifters innehåll är också en avgörande faktor för hur barnen löser uppgiften. Alla barn som har deltagit i denna studie anser att matematiska textuppgifter är svåra och tråkiga. Detta stämmer överens med Cummins, Kintsch, Reusser & Weimers yttrande (1988) att matematiska textuppgifter är svårast speciellt för flerspråkiga barn. Enligt barnen ligger svårigheten i behovet av att läsa och förstå texterna för att kunna lösa uppgifterna, vilket inte är fallet med uppgifter med endast siffror i. Anledningen till att barnen tycker att uppgifter med siffror är lättare än uppgifter med text är att uppgifter med siffror inte kräver lika mycket av barnen att hålla information i arbetsminnet som uppgifter med texter eftersom barnen får stöd av siffror och symboler för att kunna lösa uppgiften. Barnen behöver endast veta vad symbolerna betyder men i textuppgifter krävs att barnen ska välja räkneoperationer och hålla textens matematiska innehåll kvar i arbetsminnet. En viktig punkt som kommit fram av intervjuerna är att utvecklingen av barnens lärande står i relation till hur mycket tid både matematiklärare och modersmålslärare kan ägna barnen. Detta förklaras med att flerspråkiga barn anser att de inte får den hjälp de önskar vilket orsakar att de får sämre resultat i matematik. Resultatet visar även att det är viktigt för flerspråkiga barn att få matematisk undervisning på sitt modersmål för att få förståelse av de matematiska begreppen och inte förhindra matematisk utveckling. Speciellt barn som inte får någon hjälp hemma behöver mer hjälp som Leah Nillas (2002, s.97) visar; att en av de faktorer som påverkar flerspråkiga barns möjlighet att lyckas i matematik är att barnen får hjälp av sina föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Memari, Arash. "Idrott och hälsa för barn med svårigheter : en intervjustudie av sex idrottslärare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2800.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar. Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa? Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa? Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov? Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till? Metod Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor. Resultat Resultaten kan sammanfattas i följande punkter: De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning. Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen. Om någon elev inte når målen kan detta bero på att eleven har skolkat för mycket. Att man bör använda sig av resurspersonal och mindre grupper för elever som har svårigheter. Elever med aggressivt beteende brukar få exkluderande undervisning. Elever får tillfälle att påverka sin undervisning vid upprättande av en åtgärdsplan eller den individuella utvecklingsplanen. Slutsats Slutsatsen är att de allra flesta elever med svårigheter klarar målen i idrott och hälsa med hjälp av extra lektioner eller extra resurspersonal. Elever med aggressivt beteende borde få hjälp i mindre grupper med utbildade pedagoger. Elever som skolkar når ofta inte målen och därför måste skolan med hjälp av olika åtgärdsprogram anpassa skolan för att kunna tillgodose varje elevs behov och intresse.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Broberg, Camilla. "En vetenskaplig essä om utomhuspedagogikens möjligheter och svårigheter för barn med koncentrationssvårigheter." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17815.

Full text

Abstract:

This scientific essay is based on four self-perceived situations that all takes place in an outdoor environment. The children are aged seven to nine years. At least one of the children in the groups has some type of concentration difficulties. I have combined my practical experience with literature and previous research regarding outdoor education and children with concentration difficulties. Based on this I have tried to interpret and reflect on the opportunities and problems with outdoor education for children with concentration difficulties, especially so called situational concentration difficulties. I have also reflected on my role as a teacher for these children in the outdoor environment. I have divided my reflection into three perspectives; the active perspective, the individual perspective and the interaction perspective. I have found information supporting that practical element in teaching helps children with concentration difficulties in the learning process. I also believe that an outdoor environment provides great opportunities in such practical pedagogy. However, the teacher has to do a lot of planning and needs a lot of knowledge of children with special needs. In my opinion, outdoor education can also be used to strengthen children with concentration difficulties from an individual perspective and give them a positive experience. This applies if the outdoor activities are tailor made to the individual. Cooperative learning in an outdoor environment can strengthen children with concentration disorders if the composition of the group is adapted to the child. If the teacher does not meet the high demands regarding outdoor teaching, the benefits might quickly become negative experiences for children with concentration difficulties.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Boman, Miriam. "Lärares och förskollärares uppfattningar om arbetet med barn i svårigheter i lässituationer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-69423.

Full text

Abstract:

Läsning har varit föremål för Skolverkets uppmärksamhet de senaste åren. Bland annat genom Läslyftet har Skolverket arbetat för att lyfta läsresultaten i Sverige. Den här uppsatsen fokuserar på förskollärares och lärares uppfattningar om vad som är viktigt i arbetet med barn med svårigheter i lässituationer. Kopplat till barn i svårigheter finns styrdokument med begrepp som rör barn i behov av stöd. Förskollärarnas uppfattning om begreppet barn i behov av särskilt stöd och lärarnas uppfattning om begreppet extra anpassningar är föremål för analys i den här uppsatsen. Syftet är att skapa större kunskap om hur några förskollärare och lärare uppfattar sitt arbete med barn i svårigheter i lässituationer i förskola, förskoleklass och grundskolan år 1-2. Att skapa kunskap om hur förskollärare och lärare uppfattar begrepp som handlar om anpassningar och stöd kan ge speciallärare en förståelse för hur uppfattningarna som formar barns tidiga läsutveckling kan se ut. En sådan kunskap kan hjälpa speciallärare att samarbeta med lärare i yngre år samt att skapa goda förutsättningar för elever i grundskolans senare år. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att det är förskollärarnas och lärarnas uppfattningar som analyseras. Fyra förskollärare och fyra lärare har intervjuats. Dessa förskollärares och lärares utsagor har förts in kategorier som utgör resultatet. Resultatet visar två huvudsakliga kategorier i vad förskollärarna och lärarna uppfattar som viktigt i arbetet med barn i svårigheter i lässituationer. Kategorierna är förskollärarens och lärarens roll samt framgångsrika metoder. Angående extra anpassningar är slutsatsen att lärarna är av uppfattningen att det är svårt att dra en gräns mellan extra anpassningar och den dagliga verksamheten. De definierar extra anpassningar som något utöver den ordinarie undervisningen. Förskollärarna ansåg att alla barn är i behov av stöd, men att särskilt stöd är mer än det allmänna stödet. Resultatet visar att förskollärare och lärare har svårt att uttrycka sig om vad som skiljer sig mellan särskilt stöd, extra anpassningar och allmänt stöd till alla barn. De uttryckte även osäkerhet när det gäller att uttrycka sig om barn i svårigheter i lässituationer. Troligtvis beror denna osäkerhet om specialpedagogiska insatser och begrepp för barn i svårigheter i lässituationer på en vilja att inkludera samtliga barn i arbetet med läsning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Waltscheff, Kerstin. "Från förskola till förskoleklass - Förskollärares uppfattning om delaktighet för barn i svårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32963.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien. Resultatet visar att förskollärarna framförallt definierar delaktighet som möjlighet att få påverka och medbestämmande. Pedagogerna anpassar i verksamheten och miljön för att möta variationen av barn och möjliggöra för alla att vara delaktiga i ett inkluderande perspektiv. Som hinder för att främja barns delaktighet anges tiden, men även pedagogernas förutsättningar och förhållningssätt nämns. Resultatet visar också att samtliga förskollärare menar att samverkan mellan verksamheterna är viktig, speciellt med tanke på övergången från förskola till förskoleklass. Ingen av förskollärarna i undersökningen uppfattar att barn i behov av stöd är delaktiga och att deras perspektiv beaktas i den processen, som det är idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Berggren, Therese, and Julia Jansson. "Hälsa och skolrelaterade svårigheter hos barn födda för tidigt i yngre skolålder." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122112.

Full text

Abstract:

Förbättring av den perinatala vården har lett till att fler barn födda för tidigt (FT) idag överlever. Tidigare forskning har visat att den prematura populationen utgör en riskgrupp för neurologiska och fysiska nedsättningar samt negativa hälsopåverkan, bland annat genom en ökad risk för skolrelaterade problem och mobbning. Syftet med denna studie var att undersöka hälsa och behov av stöd hos 6-8 åriga barn (n = 130) födda FT med avseende på fysiska och kognitiva begränsningar, skolrelaterade svårigheter och mobbning. Föräldrarapporterade fysiska begränsningar, skolrelaterade svårigheter och förekomst av mobbning undersöktes genom skattningsformulären Nordiska hälso och familjeformuläret och Child Behavior Checklist (CBCL). Kognitiv förmåga bedömdes genom Wechsler Intelligence Scale for Children – Fourth edition (WISC-IV). Resultatet visade att synskada, trög mage, aptitlöshet och användande av glasögon förekom i större utsträckning hos barn födda mycket för tidigt (MFT) än hos barn födda fullgånget (FG). Resultatet visade även en skillnad i kognitiv förmåga, där barn födda MFT erhöll ett lägre resultat än barn födda FG, bägge grupper låg dock inom normalspannet. Till skillnad från tidigare forskning visade resultatet inte att barn födda FT skiljde sig åt från barn födda FG avseende skolrelaterade svårigheter eller förekomsten av mobbning. Sammantaget pekar resultaten på att en MFT födsel inte behöver innebära avsevärt större besvär gällande hälsa, skolrelaterade svårigheter eller mobbning hos barn i tidig skolålder, trots en något sänkt generell kognitiv nivå. Möjliga anledningar till detta kan vara få deltagande barn födda extremt för tidigt (EFT) och/eller en effektiv neonatalvård i Sverige.
Recent improvements in perinatal care have led to increased survival of children born premature. Previous research has shown that the premature population constitutes a risk group for neurological and physical impairments and adverse health effects, including an increased risk of school-related difficulties and bullying. The purpose of this study was to investigate the health and support needs of 6-8 year old children (n = 130) born premature, in terms of physical and cognitive impairments, school related difficulties and bullying. Parental reported physical impairments, school related difficulties and the occurrence of bullying were investigated by the Nordic health and family questionnaire and Child Behaviour Checklist (CBCL). Cognitive ability was assessed by the Wechsler Intelligence Scale for Children - Fourth Edition (WISC-IV). The results showed that visual impairment, constipation, loss of appetite and the use of glasses were more frequent in children born very premature than in children born full-term. The results also showed a difference in cognitive ability, where children born very premature received lower results than children born full-term, both groups remained at an average level. In contrast to previous studies, the results did not show a difference between children born premature and children born full-term with regards to school related difficulties or the occurrence of bullying. Overall, the results indicate that a very premature birth need not involve considerably more problems concerning health, school-related difficulties or bullying among children in early school age, despite a slightly lower general cognitive level. Possible reasons for this could be few participating children born extremely premature, and/or an effective neonatal care in Sweden.
The relation between sensory-motor, behaviour functioning and brain development in preterm born children

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Johansson, Sara. "Svårigheter vid anmälan av barn som far illa - En studie utifrån skolkuratorers perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24160.

Full text

Abstract:

Varje år beräknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden. För att detta ska vara möjligt är anmälningsskyldigheten ett redskap som innebär att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnämnden anmäla när de får misstanke eller kännedom om barn som far illa. Skolkuratorer träffar barn varje dag och har därför en gynnsam position när det gäller att uppmärksamma barn som far illa. Studiens syfte har därför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svårigheter anmälningsskyldigheten kan tänkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrån ett skolkuratorsperspektiv. De huvudsakliga frågeställningarna ifrågasätter vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa samt hur barnet reagerar vid en anmälan. Studien har grundats på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har utförts. Fyra skolkuratorer har intervjuats och det har ur empirin visat sig att skolkuratorerna främst ser anmälningsskyldigheten som något positivt. Det finns dock svårigheter och nackdelar som skolkuratorerna framfört. Ett ständigt uppkommande faktum har varit att barnet vid anmälan ofta backar och inte berättar sanningen för de inblandade myndigheterna vilket kan resultera i att utredningen läggs ner. Många forskningsavhandlingar belyser när professionella och yrkesverksamma med anmälningsskyldighet väljer att anmäla samt när det räknas som en misstanke. Denna studie kommer därför belysa vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa.
Each year around 100 000 children are victims of child abuse in Sweden. In Sweden the social services (Child protection services) have a responsibility to work for children’s right to grow up in safe environment conditions. For this to be possible other authorities and agencies are obliged to report to the social services when they suspect or get award about child abuse. School counselors meet children every day at school and possess a position where they can discover child abuse. The purpose of the study has been to highlight which difficulties and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors. The main issues questioning what difficulties there are with the notification requirement regarding child abuse and how the child reacts to a notification/report. The study was based on a qualitative research approach where semi-structured interviews have been conducted. Four school counselors have been interviewed and the empirical data have found that school counselors primarily see notification/reporting as something positive. However, there are difficulties and disadvantages about reporting to the social services. An ever-emerging fact have been that the child at registration often runs and not telling the truth to the authorities involved, which may result in the investigation is closed.Many research theses highlights the fact that many professionals don’t child abuse and also what they count as a suspicion of child abuse. This study will therefore examine the difficulties, advantages and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johansson, Lindström Jessica, and Emelie Andersson. "Stöd till föräldrar och barn med kognitiva svårigheter : En studie av arbetet i två kommuner." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16614.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Al-fadli, Azhar, and Berggren Sara Hofberg. "“Barn som snubblar utan snubbeltråd” : En studie om hur barn i grovmotoriska svårigheter kan stöttas,stimuleras och utmanas i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143586.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa verksamma förskollärares upplevelser av arbetet med attstötta, stimulera och utmana barn i grovmotoriska svårigheter. Denna studie är således enkvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på sex olikaförskolor. Studiens forskningsfrågor har behandlat verksamma förskollärares upplevelser avderas arbetssätt, erfarenheter och orsaker till att barn befinner sig i grovmotoriska svårighetersamt förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana dessa barn i förskolan. Denna studiehar sin utgångspunkt i ett relationellt perspektiv där barn beskrivs som att de befinner sig isvårigheter. Det framgår i vår studie att samtliga informanter beskriver att de arbetar med attstötta, stimulera och utmana barn i svårigheter i deras grovmotorik i både vardagssituationeroch i lärarledda aktiviteter, vilket lyfts av tidigare forskning som angeläget. Informanterna harvarierande erfarenheter av barn i grovmotoriska svårigheter. Orsaker till att barn befinner sig isvårigheter i grovmotoriken framgår i denna studie som komplext och beroende av arv, miljö,omgivning samt möjligheter till att öva, vilket sociokulturell teori betonar. Viktiga slutsatserfrån denna studie är att miljön och förskollärarens roll är central för barns grovmotoriskautveckling samt att förskolans förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana barn i derasgrovmotoriska utveckling har försämrats exempelvis genom större barngrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Tuovila, Christina, and Sara Jarsén. "Barn har inte svårigheter, de är i svårigheter : En kvalitativstudie om de professionellas strategier och attityder kring elever med utagerande beteende i skolan." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15369.

Full text

Abstract:

Lärare och andra professionella i skolan har i dag har ett komplext uppdrag med fler och fler elever som är i behov av extra stöd och anpassningar för att kunna genomföra sin skolgång. Syftet med studien var dels att få kunskaper om vilka strategier och attityder det finns bland de professionella i skolan gällande barn med utagerande beteendeproblematik. Det vill säga ett beteende som förstör för eleven själv samt för de andra eleverna i klassen. Samt hur dessa attityder kan påverka de professionellas inkludering kontra exkludering av elever i den ordinarie undervisningen. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju respondenter med olika professioner som alla är verksamma på mellanstadiet. Genom en tematisk analys fick vi fram sju teman som sedan analyserades med en utgångspunkt i interaktionismen, då vi anser att detta perspektiv är användbart när vi studerar människor, deras beteenden och interaktionen mellan människor och samhälle. Slutsatsen av vår studie är att attityderna styr de professionellas strategier och dagliga arbete med elever med utagerande beteende samt att attityden till elever med utagerande beteende skiljer sig från person till person. Utifrån socialt arbete och ett socialpedagogiskt perspektiv anser vi att det är högts relevant att studera hur de professionellas dagliga arbete ser ut gällande strategier och inkludering av dessa elever. Det finns forskning som tyder på att, hur elever med utagerande beteende bemöts av andra, är av betydelse för eleven fortsatta sociala interaktion och utveckling längre fram i livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Anderstedt, Sandra, and Lisa Stark. "Pedagogers uppfattningar av bemötande gentemot elever i svårigheter." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3993.

Full text

Abstract:

Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det är miljön som brister medan andrapåstår att det är eleven själv som brister.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svårigheters behov. Undersökningen utgår från tre fiktivafallbeskrivningar som representerar elever i olika typer av svårigheter. Inspirationen tillundersökningen växte fram under lärarutbildningen då vi läste specialiseringenSpecialpedagogik. Vi har i undersökningen inspirerats av den fenomenografiska ansatsenvilken syftar till att undersöka individers uppfattning av samma fenomen. Resultatet haruppkommit genom sju kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i grundskolanstidigare åldrar. I fenomenografisk anda har vi utifrån resultatet kunnat urskilja likheter ochskillnader i pedagogernas syn på hur de ska bemöta och tillgodose elever i svårigheter ochderas behov. Genom resultatet har vi sedan funnit beskrivningskategorier tilllitteraturgenomgången, resultatredovisningen och analysen vilka är självkänsla, socialasvårigheter matematiksvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vidare framkom det iresultatet att föräldrakontakt och skolmiljöns utformning är väsentliga faktorer när det gällerpedagogers bemötande. Undersökningen visar på att den framtagna forskningen ochpedagogerna är överens om att det är viktigt att se till helheten för att tillgodose elever isvårigheters behov och det första steget att undanröja svårigheter är att stärka elevernassjälvkänsla. Det visade sig även att en gemensam uppfattning var att alla i elevens omgivningoch eleven själv har ett gemensamt ansvar för att på bästa möjliga sätt underlätta och hjälpa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Lång, Birgitta, and Linda Nilsson. "Svårigheter för extremt tidigt födda barn med att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete." Thesis, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8112.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.

Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse?

De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lundqvist, Elin, and Charlotte Svensson. "Föräldrars upplevelser av att ha barn med psykiska och/eller kognitiva svårigheter i skolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74254.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med psykiska och/eller kognitiva svårigheter i skolan. Författarna gjorde semistrukturerade intervjuer via telefon med 10 föräldrar som har barn med svårigheter i skolan. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier föräldrars behov av att vara spindeln i nätet, frustrationen över att inte få tillräckligt med stöd, skolmiljöns påverkan på barnen, känslan av att inte veta vad som händer samt positiva upplevelser av skolan. Resultatet av studien visade att föräldrar upplever att det finns brister i skolmiljön som påverkar barnen i deras aktivitetsutförande. Föräldrarna upplever att det saknas viktig kunskap hos pedagogerna som ger dem möjlighet att stötta deras barn på rätt sätt så barnen får samma möjligheter som de övriga barnen på skolan. Författarna i studien diskuterar resultatet utifrån vad arbetsterapeuter kan bidra med för kunskap till pedagogerna samt stödja barnen till att uppnå bästa möjliga resultat i skolarbetet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna handla om fäders upplevelse samt skolans upplevelse av att ha barn med svårigheter inom skolan.
The purpose of the study was to describe parent´s experiences of having children with mental and/or cognitive difficulties in school.The authors made semi-structured interviews by telephone with 10 parents who have children with difficulties in school. Data was analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in the following categories parents need to be the spider in the network, the frustration of not getting enough support, the school environment's impact on the children, the feeling of not knowing what is happening and positive experiences of the school. The result of the study showed that parents find that there are deficiencies in the school environment that affect the children in their activity performance. The parents feel that there is no important knowledge among the educators, which gives them the opportunity to support their children in the right way so that the children have the same opportunities as the other children at the school. The authors of the study discuss the results based on what occupational therapists can contribute for knowledge to the pedagogues and support the children in achieving the best possible results in schoolwork. Continued research on this subject could be about the experience of fathers and the school's experience of having children with difficulties in school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Fridlund, Jennie. "Barn med särskilt stöd : En studie om hjälpmedel, barns inkludering och förskollärarens svårigheter/utmaningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103764.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass resonerar kring deras arbete om barn med särskilt stöd och vilka hjälpmedel de använder sig av. Studiens tre forskningsfrågor handlar om vilka hjälpmedel som används i förskolan och förskoleklass, förskollärarnas syn på inkludering och svårigheter och utmaningar som förskollärarna träffar på i sitt arbete med barn med särskilt stöd. Till studien används det sociokulturella perspektivet som förespråkar samspel, språk, lärande och utveckling. Det används en kvalitativ forskningsmetod i studien, med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare deltar. Två av förskollärarna arbetar på olika förskolor och förskollärarna som arbetar i förskoleklass arbetar på samma skola. Resultatet visar att förskollärarna hade olika uppfattningar om vad begreppet barn med särskilt stöd innebär. När det handlar om inkludering berättar förskollärarna i förskolan om anpassningar och bildstöd, medans förskollärarna i förskoleklass berättar om olika material och hjälpmedel. Alla förskollärare är positiva till inkludering. Hjälpmedel som förskolläraren använder sig av skiljer sig en del mellan förskolan och förskoleklass. Likheterna var att båda använder sig av bildstöd. Något som kom fram i studien är att miljön är viktig för barnen. Svårigheter och utmaningar är att det ibland kan vara svårt att hantera barnens beteende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Harbe, Linda, and Erika Windh. "Fonologiska svårigheter hos barn : En studie om hur olika yrkesgrupper kan arbeta med detta." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26812.

Full text

Abstract:

Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera verbalt med olika personer i olika situationer och sammanhang. För de flesta så är detta inget större problem, men om man har svårigheter med talet som exempelvis stamning, pratar otydligt eller inte kan säga vissa språkljud, så kan det vara ett hinder för att föra ett samtal. Vi har fått intresse för fonologiska svårigheter genom verksamhetsförlagd utbildning och i vardagen där vi mött barn som på olika sätt har haft problem med sitt språkande. Där av har vi intresserat oss för hur olika yrkesgrupper i en viss kommun arbetar för att hjälpa barn som har fonologiska svårigheter. Vi vill undersöka hur termen språkstörning definieras och om respondenterna upplever att det finns en "vänta och se – mentalitet" gällande språksvårigheter. Med detta menar vi att pedagoger kan arbeta förebyggande eller vänta in barnets mognad, för att se om svårigheterna försvinner av sig självt. Denna inväntningsstrategi visade sig vara vanligare för 10-15 år sedan medan man idag arbetar man mer förebyggande. För att nå fram till våra resultat så har vi intervjuat sju personer som är verksamma inom yrken där man jobbar med barn som har språksvårigheter. Vi har delvis inspirerats av ett fenomenologiskt synsätt, då om hur olika personer i specifika yrkesgrupper uppfattar fenomenet fonologiska svårigheter. Vi vill även ta del av våra respondenters praktiska och teoretiska erfarenheter i ämnet. Genom intervjuerna har vi fått insikt i hur komplext fenomenet språksvårigheter är, eftersom barnet utvecklas och mognar olika snabbt i olika åldrar. Likaså har vi sett hur arbetet och samarbetet ser ut i denna kommun, då respondenternas utsagor stämmer väl överens med varandras och de fyller i varandras berättelser om hur arbetsgången fungerar dem emellan. Vi har också fått insikt i hur de olika yrkesgrupperna jobbar med barn som har fonologiska svårigheter. Vi har även fått reda på att det finns olika benämningar beroende på vilken språksvårighet barnet har. Med denna examinationsuppgift önskar vi kunna bidra med kunskap om fonologiska svårigheter till personer inom olika yrkeskategorier, som arbetar med barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Wallman, Ulrika. "Pedagogisk utredning." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72586.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram. Flertalet av skolorna har dessutom ett skrivet dokument som ska ge struktur och skapa ett samförstånd när pedagogerna ska arbeta med den pedagogiska utredningen. Resultatet visar att elever och föräldrar är delaktiga i processen att diskutera fram konkreta åtgärder till åtgärdsprogrammet och i utvärderingen av dessa. I utredningsfasen i den pedagogiska utredningen och i andra processer såsom resursfördelning och undervisning framkom deras delaktighet inte lika tydligt. Underlaget i den pedagogiska utredningen kom huvudsakligen fram genom samtal där det var den utredningansvariga pedagogen som höll i samtalen samt summerade dem. Vidare kan det i resultatet utläsas en fokusering på eleven som individ och där exempelvis åtgärder som är knutna till eleven är centrala. Pedagogerna lyfte även fram betydelsen av att arbeta med hela gruppen kring exempelvis klassrumsklimat och att ett sådant arbete gynnar elever i socioemotionella svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Larsson, Angelica. "En skola för alla? : Möjligheter och svårigheter med integrering av särskoleelever i grundskolan." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-465.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Persson, Matilda. "Att se möjligheter i svårigheter : En kvalitativ studie om barn med avvikande beteende i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24010.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov. Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende. Avvikande beteende kan leda till ett symtom som till exempel ADHD . För att förebygga barnens avvikande beteende är det viktigt att skapa en dialog kring barnet, föräldrar perspektivet är en viktig del genom att samtala om barnets svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Hammarberg, Julia, and Cecilia Rasmuson. "Bemötandet av familjer till barn med övervikt och fetma : En litteraturstudie om svårigheter och möjligheter." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-772.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett stort folkhälsoproblem. Problemet beskrivs som ett resultat av för hög konsumtion energi i förhållande till den fysiska aktiviteten. Påföljderna kan ge uttryck i både medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser och aktuell behandling har visat begränsat resultat. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdpersonals bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställdes. Resultat: Aspekter som uppmärksammades var olika svårigheter och möjligheter som kan framträda i bemötandet. Resultatet påvisade svårigheter sammankopplade med familjernas livsstil och förändrade samhälleliga normer. Attityder och okunskap bland vårdpersonal och familjer, samt ämnets känsliga karaktär ansågs vara andra hinder i bemötandet. De möjligheter som observerades var uppbyggnaden av en tillitsfull relation mellan vårdpersonal och familj med hjälp av omsorgfull dialog. Vidare konstaterades familjefokuserad omvårdnad, samarbete mellan olika yrkesroller, prevention och utbildning som framgångsrika tillvägagångssätt. Slutsats: Ämnet har en känslig och komplex karaktär, vilket medför en rad svårigheter vid bemötandet av patientgruppen. Genom att utöka resurser och utbilda vårdpersonal inom behandlingsstrategier och bemötande kan omvårdnaden effektiviseras. Klinisk betydelse: Utökad kunskap och insikt om svårigheter och möjligheter i vårdpersonalens bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma är betydelsefullt för inblandade parter då detta kan leda till förbättringar i omvårdnaden.
Background: Overweight and obesity among children is a major public health concern. The problem is described as a result of excessive consumption of energy in relation to the physical activity. Consequences may show through medical, psychological and social aspects, and current treatments have shown limited results. Aim: The aim of the study was to highlight nursing staff’s responses to families of children with overweight and obesity. Method: A literature review was done on ten qualitative scientific articles. Results: Various difficulties and opportunities that may emerge in the health professional’s responses were observed. The results revealed difficulties that are associated with family lifestyles and changed societal standards. Attitudes and lack of awareness among both health professionals and families, and the sensitive nature of the subject could pose obstacles in the approach. The opportunities that were observed were the building of a trusting relationship between health professionals and family with the help of a caring dialogue. Moreover, family - focused care, collaboration between professional roles, prevention and education showed to be successful patient approaches. Conclusion: The subject is of sensitive and complex nature, which therefore creates difficulties when approaching patients. In order to develop the care effectively there is a need to expand resources and educate health professionals in treatment strategies and patient approach. Clinical Value: Advanced knowledge and understanding of the difficulties and opportunities in nursing staff responses to families of children with overweight and obesity is important for those involved, as this can lead to improvements in care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Mörck, Amy, and Joanna Talundzic. "Barn till föräldrar med missbruksproblematik : Yrkesprofessionellas syn på möjligheter och svårigheter i det sociala arbetet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62433.

Full text

Abstract:

Studien syfte var att belysa vilka svårigheter och möjligheter yrkesprofessionella inom socialtjänsten upplever i sitt arbete och resultatet baseras på de yrkesprofessionellas egna erfarenheter. Målsättningen med denna studie var att fördjupa kunskapen och förståelsen kring dessa aspekter. Den valda metoden har en kvalitativ ansats och utgår från det hermeneutiska perspektivet. Datainsamlingen grundades på sex semistrukturerade intervjuer där undersökningspersonerna är verksamma inom socialtjänstens arbetsområde i två olika kommuner i södra Sverige. De teoretiska utgångspunkterna var risk- och skyddsfaktorer samt anknytningsteorin vilket också redogörs i studiens resultat och diskussion. En av studiens slutsatser var att det sociala arbetet är komplext och är i ständigt behov av att utvecklas. Skam, skuld och förnekelse var aspekter som de yrkesprofessionella kunde uppleva som svårigheter. Individuella bedömningar, samverkan, relationsskapande samt information till andra aktörer kring upptäckandet av barn till föräldrar med missbruksproblematik var viktiga faktorer för att kunna uppnå goda resultat i det sociala arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barn i socioemotionella svårigheter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles