Academic literature on the topic 'Barn inneliggande på sjukhus'

I Sverige vårdades 2009, 130 000 barn för olika åkommor. Syftet med vår studie är att belysa barns och föräldrars upplevelse då barn i åldrarna sju till fjorton år är inneliggande patienter på sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och föräldrar ska bemötas i samband med att barnet är inneliggande patient på sjukhus. För att allmänsjuksköterskan bättre ska kunna bemöta samt vårda barnen, väl anpassat till ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse av hur föräldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom området pekar på vikten av vårdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men även på problematiken som uppstår när föräldrar måste lägga ansvaret för sina barn i händerna på vårdpersonalen. Åtta artiklar analyserades med grund i Evans (2003) analys för kvalitativa studier. Resultatet visar att barnen beskrev många negativa upplevelser av lidande men också positiva upplever av välbefinnande i samband med sjukhusvistelse. Vår litteraturstudie tyder också på att vidare forskning krävs för att förebygga lidande samt främja välbefinnande. Genom resultaten har vi insett att vårdandet av barn och bemötandet av föräldrarna kräver en specialistutbildning då behoven är många och komplexa. Vi anser att den kunskap som framkommit genom vårt arbete ger tydliga indikationer var svagheterna och styrkorna inom vårdande av barn och föräldrar finns. Dessa resultat bör beaktas och tillämpas i sjuksköterskans dagliga arbete med barn och deras föräldrar.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: Every year approximately 10 000 children and adolescents are given care at the hospital. The majority of children under the age of 18 are treated at special pediatric units. The aim and the primary goal with child care in Sweden is to promote the development and well- being of all children by identifying problems in its health, development and social environment, and addressing these problems to prevent ill health. Aim: The aim of the present literature study was to describe how children and adolescents experiences hospitalization and also to describe the articles choice of research groups. Mehtod: A literature study with a descriptive design. The present study is based on ten scientific articles that describe children's experiences of being in the hospital. The article searches were made via Cinahl and Medline via PubMed, where only english language was used as a restriction. The authors have reviewed the articles multiple times as well as reviewed and compared the articles' research groups. Main result: Children were found to have different experiences of being in a hospital. The majority of the children experienced hospitalization more positive when there were good communication, a good environment where there was an opportunity for activities, good relationships with healthcare staff and also space for relatives to attend. To get a better understanding of their illness or hospital stay, the children expressed that they wanted to participate in the care and they did not like when the healthcare staff spoke over their heads. The presence of family and close relatives made the children feel more confident, also good relationships with healthcare professionals made the children feel less lonely.Conclusion: Children's experiences are affected by several factors. Previous research shows that parents feel fear and concern about having their children hospitalized. It is important for the nurse and other healthcare professionals to know this in order to meet both children and their close relatives in a way that supports the whole family's experiences.
Bakgrund: Varje år vårdas ungefär 10 000 barn och ungdomar på sjukhus och vanligast är det att barn under 18 år vårdas på speciella barnavdelningar. Syftet och främsta målet med barnhälsovård i Sverige är att främja alla barns utveckling och välbefinnande genom att identifiera problem i dess hälsa, utveckling och sociala miljö samt åtgärda dessa problem för att förebygga ohälsa. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att vara inneliggande på sjukhus samt beskriva artiklarnas val av undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som beskriver barnens upplevelser av att vara på sjukhus. Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och Medline via PubMed där endast engelskt språk användes som begränsning. Författarna har granskat artiklarna ett flertal gånger samt granskat och jämfört artiklarnas undersökningsgrupper. Huvudresultat: Barn visade sig ha olika upplevelser av att vara på sjukhus. Majoriteten av barnen upplevde sjukhusvistelsen mer positiv vid god kommunikation, ren miljö där det fanns möjlighet till sysselsättning, bra relationer till vårdpersonalen samt utrymme för närstående att närvara. För att få en större förståelse för sin sjukdom eller sjukhusvistelse uttryckte barnen själva att de ville vara delaktiga i vården och gillade inte när vårdpersonalen pratade över huvudet på dem. Närvaron av familj och närstående gjorde att barnen kände sig mer trygga, även bra relationer till vårdpersonalen fick barnen att känna sig mindre ensamma. Slutsats: Barnens upplevelser påverkas av flera faktorer. Tidigare forskning visar på att föräldrar upplever rädsla och oro över att ha sina barn inneliggande på sjukhus. Det är viktigt för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att känna till detta för att kunna bemöta både barn och dess närstående på ett sätt som främjar hela familjens upplevelser.

Varje år vårdas runt 100 000 barn på sjukhus och gruppen barn mellan ett och fyra år är den största vårdsökande gruppen i landet. Sjuka barn behöver sina föräldrar, och vårdnadshavare har en skyldighet att tillgodose sitt barns behov av omvårdnad samt att tala för sitt barn. När ens barn insjuknar förändras hela föräldrarollen och familjens situation på sjukhus är mycket påfrestande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn behöver vårdas inneliggande på sjukhus. Examensarbetets metod är utformad enligt Axelssons kapitel om litteraturstudier (2012, s. 203). I resultatet presenteras två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat behandlar de starka känslor som föräldrar till inlagda barn uttrycker. Känslor som var särskilt framträdande hos föräldrarna var chock, rädsla och hjälplöshet. De beskriver det som att hela deras värld rämnar, och föräldrarna kastas mellan hopp och hopplöshet när barnets tillstånd skiftar. Ett stort behov av att vara nära sitt barn återfinns hos föräldrarna och de känner stark ångest när de inte tillåts närvara i kritiska situationer. Det andra huvudtemat handlar om den vårdande relationen samt hur föräldrar ofta upplever kommunikationen med sjuksköterskan som otillräcklig. När sjuksköterskan inte förklarar vad som förväntas av föräldrarna skapas en osäkerhet där föräldrarna blir osäkra på sin roll. De upplever att sjukvårdpersonal inte ger den tillräcklig information och att de inte får tillräckligt med stöd av sjuksköterskan. Föräldrarna berättar även att de känner större trygghet och får en bättre relation till sjuksköterskan när denne intresserar sig för barnet. Diskussionen handlar inledande om föräldrarnas behov av support för att hantera känslorna som uppstår när deras barn blir sjukt. Vidare diskuteras hur kommunikationen mellan föräldrar och sjuksköterskor många gånger brister och hur detta skapar onödigt lidande för både barn och föräldrar.

Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har. I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö. Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt och beroende av sjukhusvård har familjen en mycket betydelsefull och ibland ovärderlig roll i vårdandet. Att som barn vara inneliggande på sjukhus kan upplevas som en stor omställning för barnet och dess familj. När barn vårdas på sjukhus är det viktigt som sjuksköterska att se till barnens specifika behov samt undervisa och stödja familjen. Syfte: Att beskriva familjens erfarenheter av att ha ett barn inneliggande på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie på tolv artiklar med kvalitativ ansats har gjorts. Huvudresultat: Föräldrar upplevde det som en svår situation att ha barn inneliggande på sjukhus och beskrev det som viktigt att få vara en del av vårdandet av barnet. Dock upplevde pappor att de kom i bakgrunden av mammorna. Oro är något som de flesta familjer upplevde när ett barn blev inneliggande på sjukhus och många gånger uppskattades det att få träffa andra föräldrar i samma situation för att dela erfarenheter med varandra. Även syskon upplevde det som en svår situation när ett barn var inneliggande på sjukhus. De ville gärna vara till stöd för det sjuka syskonet men ofta kände de sig ofta bortglömda och utanför i familjen. Slutsats: Föräldrar och syskon upplevde situationen med att ha ett barn inneliggande på sjukhus som påfrestande. Syskon kände sig bortglömda i familjen och pappor upplevde sig komma i bakgrunden av mammorna i vårdandet av det sjuka barnet. Det är viktigt som sjuksköterska att se alla parter i en familj som olika individer med olika behov. För att familjer ska få en förbättrad upplevelse av sin sjukhusvistelse behövs ökad kunskap inom området.

År 2005 vårdades strax över 130.000 barn på sjukhus i Sverige. Föräldrar till barnen ställs inför svåra situationer och behöver hjälp och stöd. Arbetets syfte var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn läggs in och vårdas på sjukhus. Studien var en litteraturöversikt och artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas tre teman: kommunikation som hörnsten i vården; föräldramedverkan i vården; känslomässiga reaktioner under vårdtiden. Kommunikation och information mellan föräldrar och sjuksköterska ansågs ha stor betydelse för föräldrarna, de var också positiva till medverkan i vården. Känslomässiga reaktioner var vanliga och inkluderade oro, saknad och/eller tillit. Föräldrar ville medverka i vården och det kunde vara avgörande hur bra kommunikationen och informationsutbytet fungerade mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Även barnen själva ville att föräldrarna skulle vara närvarande och medverka i vården. Slutsatser som dragits var bland annat att sjuksköterskan spelar en viktig roll, inte bara för barnet utan även för föräldrarna, för att lugna oroliga föräldrar.

Bakgrund: Föräldrarna är en viktig del i dagens barnsjukvård, därför är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal vet och förstår hur de kan hjälpa och stötta föräldrarna när deras barn vårdas på sjukhus. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sju artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat :Huvudresultatet har visat att föräldrar som är på sjukhus med sitt sjuka barn ofta känner en stress över många saker. De behöver hjälp och stöttning av sjuksköterskorna och annan vårdpersonal. För att kunna hantera situationen och för att i sin tur som förälder i sin nya föräldraroll kunna stötta och trösta sitt sjuka barn. Det är viktigt att föräldrarna får information och är delaktiga i vården samt att de är en del i teamet för att aktivt kunna ta del i vård och planering. På så sätt är föräldrarna förberedda på vad som kommer att ske med deras barn och vad som kan förväntas bli resultatet. Det är även viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta föräldrar som är i chock och befinner sig i en kris som det kan vara att ha sitt barn på sjukhus. Slutsats: Det framkommer i den föreliggande litteraturstudien att föräldrarna har ett stort behov av stöttning av sjuksköterskorna som vårdar deras sjuka barn och att föräldrarna får vara delaktig i vården av deras barn .Sjuksköterskor i barnsjukvården behöver kunskap och förståelse för föräldrarnas situation samt deras behov .För att föräldrarna på bästa sätt ska kunna och orka stötta sina sjuka barn på bästa sätt.

Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.

Bakgrund: God sömn är en av förutsättningarna för att patienter ska tillfriskna. Dålig eller lite sömn förhindrar läkningsprocessen och patientens återhämtning. Det är känt att patienter sover sämre på sjukhus än vad de gör hemma, trots det faktumet så dokumenteras inte patientens dåliga sömn i den omfattningen som det bör. Sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret för patienten och sjuksköterskan bör arbeta för att patienter på avdelningen ska få en oavbruten sömn av god kvalitet. Olika faktorer påverkar patienters sömn och studier har visat att vad patienter uppfattar påverka deras sömn inte alltid överensstämmer med vad sjuksköterskor tror påverkar patienternas sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som patienter på sjukhus uppger har påverkat deras sömn. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter påverkas av flera olika faktorer, bland annat omgivningsfaktorer såsom oljud från sjukvårdsutrustning, larm på avdelningen, ljud från andra patienter och bakgrundsljud. Obekväma sängar angavs också som en faktor. Även omvårdnadsåtgärder påverkade patienters sömn. Såsom kontroll av vitala tecken, administrering av läkemedel, blodprovstagning och olika tester. Patienternas symtom och sjukdomsrelaterade åkommor påverkade sömnen. Smärta, intubation samt behov av att gå på toaletten angavs som faktorer som påverkade sömnen. Även psykiska faktorer påverkar patienters sömn, oro och ångest över att inte kunna utföra sina vanliga rutiner samt att sova på en obekant säng bidrog till en sämre sömn. Slutsats: Det finns flera faktorer som sjuksköterskan kan arbeta för att eliminera eller dämpa, främst omgivningsfaktorer såsom ljus och ljud. Även vid nödvändiga omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan arbeta för att påverka sömnen så lite som möjligt, genom att samordna omvårdnadsåtgärder för olika patienter i samma sovsal och att dämpa samtalstonen. Sjuksköterskan bör även arbeta för att dämpa smärta, ångest och oro hos patienterna.
Background: Good sleep quality is one of the requirements for patients to recover. Poor sleep quality or too little sleep will prevent the healing process and will slow down the patient’s recovery. It is known that patients get worse sleep in a hospital environment than they do in their home, and even though, poor sleep among patients is not documented to a frequent extent. Nurses have the responsibility for nursing the patient and the nurse should work with the aim to provide patients in the ward with uninterrupted sleep with good sleep quality. Different factors affect patients sleep and there has been studies showing that what patients perceive affect their sleep does not always correspond with that nurses believe affect patients sleep. Aim: The purpose of this study was to describe the factors that inpatients perceived affected their sleep. Method: A literature review based on ten scientific articles. Results: Patients are affected by several different factors, among some are environmental factors such as noise from medical equipment, alarms from the ward, noise from other patients and background noise. Uncomfortable beds were also stated as a factor. Nursing actions also affected patients sleep. Such as controls of vital signs, administration of pharmaceuticals, drawing blood samples and different kind of tests. Patients symptoms and illness-related disorders affected patients sleep. Pain, intubation and the need to go to the toilet were stated to affect sleep. Psychological factors also affect sleep. Concern and anxiety because the patients could not perform their daily routine and sleeping on an unfamiliar bed contributed to poor sleep quality. Conclusion: There are several factors which the nurse can work to eliminate or moderate, mainly through nursing actions to reduce noise and light. Even when performing necessary nursing actions, the nurse can work to affect sleep as little as possible by coordinating nursing actions for different patients in the same ward and limit the conversation tone. The nurse should also work to suppress pain and anxiety of the patients.

Bakgrund: För lindring av lidande och en förbättring av livskvaliten i livetsslut gavs palliativ vård något som grundades på kunskap, teamarbete, kommunikation och samspel. Inom palliativ vård såg döden som en naturlig process med fokus på att leva aktivt så länge som möjligt. I Sverige fanns det brister i grundutbildningen inom palliativ vård.