Dissertations / Theses: 'Barn inneliggande på sjukhus'

1

Broström, Eva, and Anna Kosonen. "Att vara barn och inneliggande på sjukhus : Barns och föräldrars upplevelser." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20306.

Full text

Abstract:

I Sverige vårdades 2009, 130 000 barn för olika åkommor. Syftet med vår studie är att belysa barns och föräldrars upplevelse då barn i åldrarna sju till fjorton år är inneliggande patienter på sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och föräldrar ska bemötas i samband med att barnet är inneliggande patient på sjukhus. För att allmänsjuksköterskan bättre ska kunna bemöta samt vårda barnen, väl anpassat till ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse av hur föräldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom området pekar på vikten av vårdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men även på problematiken som uppstår när föräldrar måste lägga ansvaret för sina barn i händerna på vårdpersonalen. Åtta artiklar analyserades med grund i Evans (2003) analys för kvalitativa studier. Resultatet visar att barnen beskrev många negativa upplevelser av lidande men också positiva upplever av välbefinnande i samband med sjukhusvistelse. Vår litteraturstudie tyder också på att vidare forskning krävs för att förebygga lidande samt främja välbefinnande. Genom resultaten har vi insett att vårdandet av barn och bemötandet av föräldrarna kräver en specialistutbildning då behoven är många och komplexa. Vi anser att den kunskap som framkommit genom vårt arbete ger tydliga indikationer var svagheterna och styrkorna inom vårdande av barn och föräldrar finns. Dessa resultat bör beaktas och tillämpas i sjuksköterskans dagliga arbete med barn och deras föräldrar.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hansen, Julia, and Martina Löfqvist. "Barn och ungdomars upplevelser av att vara inneliggande på sjukhus." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26483.

Full text

Abstract:

Background: Every year approximately 10 000 children and adolescents are given care at the hospital. The majority of children under the age of 18 are treated at special pediatric units. The aim and the primary goal with child care in Sweden is to promote the development and well- being of all children by identifying problems in its health, development and social environment, and addressing these problems to prevent ill health. Aim: The aim of the present literature study was to describe how children and adolescents experiences hospitalization and also to describe the articles choice of research groups. Mehtod: A literature study with a descriptive design. The present study is based on ten scientific articles that describe children's experiences of being in the hospital. The article searches were made via Cinahl and Medline via PubMed, where only english language was used as a restriction. The authors have reviewed the articles multiple times as well as reviewed and compared the articles' research groups. Main result: Children were found to have different experiences of being in a hospital. The majority of the children experienced hospitalization more positive when there were good communication, a good environment where there was an opportunity for activities, good relationships with healthcare staff and also space for relatives to attend. To get a better understanding of their illness or hospital stay, the children expressed that they wanted to participate in the care and they did not like when the healthcare staff spoke over their heads. The presence of family and close relatives made the children feel more confident, also good relationships with healthcare professionals made the children feel less lonely.Conclusion: Children's experiences are affected by several factors. Previous research shows that parents feel fear and concern about having their children hospitalized. It is important for the nurse and other healthcare professionals to know this in order to meet both children and their close relatives in a way that supports the whole family's experiences.
Bakgrund: Varje år vårdas ungefär 10 000 barn och ungdomar på sjukhus och vanligast är det att barn under 18 år vårdas på speciella barnavdelningar. Syftet och främsta målet med barnhälsovård i Sverige är att främja alla barns utveckling och välbefinnande genom att identifiera problem i dess hälsa, utveckling och sociala miljö samt åtgärda dessa problem för att förebygga ohälsa. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att vara inneliggande på sjukhus samt beskriva artiklarnas val av undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som beskriver barnens upplevelser av att vara på sjukhus. Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och Medline via PubMed där endast engelskt språk användes som begränsning. Författarna har granskat artiklarna ett flertal gånger samt granskat och jämfört artiklarnas undersökningsgrupper. Huvudresultat: Barn visade sig ha olika upplevelser av att vara på sjukhus. Majoriteten av barnen upplevde sjukhusvistelsen mer positiv vid god kommunikation, ren miljö där det fanns möjlighet till sysselsättning, bra relationer till vårdpersonalen samt utrymme för närstående att närvara. För att få en större förståelse för sin sjukdom eller sjukhusvistelse uttryckte barnen själva att de ville vara delaktiga i vården och gillade inte när vårdpersonalen pratade över huvudet på dem. Närvaron av familj och närstående gjorde att barnen kände sig mer trygga, även bra relationer till vårdpersonalen fick barnen att känna sig mindre ensamma. Slutsats: Barnens upplevelser påverkas av flera faktorer. Tidigare forskning visar på att föräldrar upplever rädsla och oro över att ha sina barn inneliggande på sjukhus. Det är viktigt för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att känna till detta för att kunna bemöta både barn och dess närstående på ett sätt som främjar hela familjens upplevelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Persson, Catrin, and Sanna Sanborn. "Föräldrars upplevelser när deras barn behandlas inneliggande på sjukhus : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9850.

Full text

Abstract:

Varje år vårdas runt 100 000 barn på sjukhus och gruppen barn mellan ett och fyra år är den största vårdsökande gruppen i landet. Sjuka barn behöver sina föräldrar, och vårdnadshavare har en skyldighet att tillgodose sitt barns behov av omvårdnad samt att tala för sitt barn. När ens barn insjuknar förändras hela föräldrarollen och familjens situation på sjukhus är mycket påfrestande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn behöver vårdas inneliggande på sjukhus. Examensarbetets metod är utformad enligt Axelssons kapitel om litteraturstudier (2012, s. 203). I resultatet presenteras två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat behandlar de starka känslor som föräldrar till inlagda barn uttrycker. Känslor som var särskilt framträdande hos föräldrarna var chock, rädsla och hjälplöshet. De beskriver det som att hela deras värld rämnar, och föräldrarna kastas mellan hopp och hopplöshet när barnets tillstånd skiftar. Ett stort behov av att vara nära sitt barn återfinns hos föräldrarna och de känner stark ångest när de inte tillåts närvara i kritiska situationer. Det andra huvudtemat handlar om den vårdande relationen samt hur föräldrar ofta upplever kommunikationen med sjuksköterskan som otillräcklig. När sjuksköterskan inte förklarar vad som förväntas av föräldrarna skapas en osäkerhet där föräldrarna blir osäkra på sin roll. De upplever att sjukvårdpersonal inte ger den tillräcklig information och att de inte får tillräckligt med stöd av sjuksköterskan. Föräldrarna berättar även att de känner större trygghet och får en bättre relation till sjuksköterskan när denne intresserar sig för barnet. Diskussionen handlar inledande om föräldrarnas behov av support för att hantera känslorna som uppstår när deras barn blir sjukt. Vidare diskuteras hur kommunikationen mellan föräldrar och sjuksköterskor många gånger brister och hur detta skapar onödigt lidande för både barn och föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Björklund, Emilie, and Haraldsson Elin Hallenberg. "Barns rädslor när de vårdas inneliggande på sjukhus : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13686.

Full text

Abstract:

Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har. I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö. Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Pettersson, Lovisa, and Annelie Johansson. "Vård av barn på sjukhus- Familjens erfarenheter : En beskrivande litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29501.

Full text

Abstract:

Bakgrund: När ett barn blir sjukt och beroende av sjukhusvård har familjen en mycket betydelsefull och ibland ovärderlig roll i vårdandet. Att som barn vara inneliggande på sjukhus kan upplevas som en stor omställning för barnet och dess familj. När barn vårdas på sjukhus är det viktigt som sjuksköterska att se till barnens specifika behov samt undervisa och stödja familjen. Syfte: Att beskriva familjens erfarenheter av att ha ett barn inneliggande på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie på tolv artiklar med kvalitativ ansats har gjorts. Huvudresultat: Föräldrar upplevde det som en svår situation att ha barn inneliggande på sjukhus och beskrev det som viktigt att få vara en del av vårdandet av barnet. Dock upplevde pappor att de kom i bakgrunden av mammorna. Oro är något som de flesta familjer upplevde när ett barn blev inneliggande på sjukhus och många gånger uppskattades det att få träffa andra föräldrar i samma situation för att dela erfarenheter med varandra. Även syskon upplevde det som en svår situation när ett barn var inneliggande på sjukhus. De ville gärna vara till stöd för det sjuka syskonet men ofta kände de sig ofta bortglömda och utanför i familjen. Slutsats: Föräldrar och syskon upplevde situationen med att ha ett barn inneliggande på sjukhus som påfrestande. Syskon kände sig bortglömda i familjen och pappor upplevde sig komma i bakgrunden av mammorna i vårdandet av det sjuka barnet. Det är viktigt som sjuksköterska att se alla parter i en familj som olika individer med olika behov. För att familjer ska få en förbättrad upplevelse av sin sjukhusvistelse behövs ökad kunskap inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Göransson, Thomas, and Anders Toutin. "Att vara förälder till barn som vårdas på sjukhus : en litteraturstudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-161.

Full text

Abstract:

År 2005 vårdades strax över 130.000 barn på sjukhus i Sverige. Föräldrar till barnen ställs inför svåra situationer och behöver hjälp och stöd. Arbetets syfte var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn läggs in och vårdas på sjukhus. Studien var en litteraturöversikt och artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas tre teman: kommunikation som hörnsten i vården; föräldramedverkan i vården; känslomässiga reaktioner under vårdtiden. Kommunikation och information mellan föräldrar och sjuksköterska ansågs ha stor betydelse för föräldrarna, de var också positiva till medverkan i vården. Känslomässiga reaktioner var vanliga och inkluderade oro, saknad och/eller tillit. Föräldrar ville medverka i vården och det kunde vara avgörande hur bra kommunikationen och informationsutbytet fungerade mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Även barnen själva ville att föräldrarna skulle vara närvarande och medverka i vården. Slutsatser som dragits var bland annat att sjuksköterskan spelar en viktig roll, inte bara för barnet utan även för föräldrarna, för att lugna oroliga föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lindgren, Suzanne. "Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha sitt barn inneliggande på sjukhus. : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29561.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Föräldrarna är en viktig del i dagens barnsjukvård, därför är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal vet och förstår hur de kan hjälpa och stötta föräldrarna när deras barn vårdas på sjukhus. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sju artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat :Huvudresultatet har visat att föräldrar som är på sjukhus med sitt sjuka barn ofta känner en stress över många saker. De behöver hjälp och stöttning av sjuksköterskorna och annan vårdpersonal. För att kunna hantera situationen och för att i sin tur som förälder i sin nya föräldraroll kunna stötta och trösta sitt sjuka barn. Det är viktigt att föräldrarna får information och är delaktiga i vården samt att de är en del i teamet för att aktivt kunna ta del i vård och planering. På så sätt är föräldrarna förberedda på vad som kommer att ske med deras barn och vad som kan förväntas bli resultatet. Det är även viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta föräldrar som är i chock och befinner sig i en kris som det kan vara att ha sitt barn på sjukhus. Slutsats: Det framkommer i den föreliggande litteraturstudien att föräldrarna har ett stort behov av stöttning av sjuksköterskorna som vårdar deras sjuka barn och att föräldrarna får vara delaktig i vården av deras barn .Sjuksköterskor i barnsjukvården behöver kunskap och förståelse för föräldrarnas situation samt deras behov .För att föräldrarna på bästa sätt ska kunna och orka stötta sina sjuka barn på bästa sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

König, Beate. "Sömn på sjukhus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74849.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lindahl, Filip, and Daniel Niemi. "VARFÖR BLIR NATTSÖMNEN STÖRD HOS PATIENTER SOM ÄR INNELIGGANDE PÅ SJUKHUS?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26405.

Full text

Abstract:

Bakgrund: God sömn är en av förutsättningarna för att patienter ska tillfriskna. Dålig eller lite sömn förhindrar läkningsprocessen och patientens återhämtning. Det är känt att patienter sover sämre på sjukhus än vad de gör hemma, trots det faktumet så dokumenteras inte patientens dåliga sömn i den omfattningen som det bör. Sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret för patienten och sjuksköterskan bör arbeta för att patienter på avdelningen ska få en oavbruten sömn av god kvalitet. Olika faktorer påverkar patienters sömn och studier har visat att vad patienter uppfattar påverka deras sömn inte alltid överensstämmer med vad sjuksköterskor tror påverkar patienternas sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som patienter på sjukhus uppger har påverkat deras sömn. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter påverkas av flera olika faktorer, bland annat omgivningsfaktorer såsom oljud från sjukvårdsutrustning, larm på avdelningen, ljud från andra patienter och bakgrundsljud. Obekväma sängar angavs också som en faktor. Även omvårdnadsåtgärder påverkade patienters sömn. Såsom kontroll av vitala tecken, administrering av läkemedel, blodprovstagning och olika tester. Patienternas symtom och sjukdomsrelaterade åkommor påverkade sömnen. Smärta, intubation samt behov av att gå på toaletten angavs som faktorer som påverkade sömnen. Även psykiska faktorer påverkar patienters sömn, oro och ångest över att inte kunna utföra sina vanliga rutiner samt att sova på en obekant säng bidrog till en sämre sömn. Slutsats: Det finns flera faktorer som sjuksköterskan kan arbeta för att eliminera eller dämpa, främst omgivningsfaktorer såsom ljus och ljud. Även vid nödvändiga omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan arbeta för att påverka sömnen så lite som möjligt, genom att samordna omvårdnadsåtgärder för olika patienter i samma sovsal och att dämpa samtalstonen. Sjuksköterskan bör även arbeta för att dämpa smärta, ångest och oro hos patienterna.
Background: Good sleep quality is one of the requirements for patients to recover. Poor sleep quality or too little sleep will prevent the healing process and will slow down the patient’s recovery. It is known that patients get worse sleep in a hospital environment than they do in their home, and even though, poor sleep among patients is not documented to a frequent extent. Nurses have the responsibility for nursing the patient and the nurse should work with the aim to provide patients in the ward with uninterrupted sleep with good sleep quality. Different factors affect patients sleep and there has been studies showing that what patients perceive affect their sleep does not always correspond with that nurses believe affect patients sleep. Aim: The purpose of this study was to describe the factors that inpatients perceived affected their sleep. Method: A literature review based on ten scientific articles. Results: Patients are affected by several different factors, among some are environmental factors such as noise from medical equipment, alarms from the ward, noise from other patients and background noise. Uncomfortable beds were also stated as a factor. Nursing actions also affected patients sleep. Such as controls of vital signs, administration of pharmaceuticals, drawing blood samples and different kind of tests. Patients symptoms and illness-related disorders affected patients sleep. Pain, intubation and the need to go to the toilet were stated to affect sleep. Psychological factors also affect sleep. Concern and anxiety because the patients could not perform their daily routine and sleeping on an unfamiliar bed contributed to poor sleep quality. Conclusion: There are several factors which the nurse can work to eliminate or moderate, mainly through nursing actions to reduce noise and light. Even when performing necessary nursing actions, the nurse can work to affect sleep as little as possible by coordinating nursing actions for different patients in the same ward and limit the conversation tone. The nurse should also work to suppress pain and anxiety of the patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Engström, Matilda, and Sofia Eklund. "Sjuksköterskors upplevelse av att vårda vuxna palliativa patienter inneliggande på sjukhus." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26549.

Full text

Abstract:

Bakgrund: För lindring av lidande och en förbättring av livskvaliten i livetsslut gavs palliativ vård något som grundades på kunskap, teamarbete, kommunikation och samspel. Inom palliativ vård såg döden som en naturlig process med fokus på att leva aktivt så länge som möjligt. I Sverige fanns det brister i grundutbildningen inom palliativ vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Kempe, Aino, and Ulrika Johansson. "Att förhindra malnutrition hos inneliggande patienter på sjukhus : ett omvårdnadsområden för sjuksköterskan." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1002.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Petersson, Mikael, Matilda Persson, and Jenni Bredenberg. "Känslan av trygghet : Att främja trygghet vid omvårdnad av patienter i slutenvård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29311.

Full text

Abstract:

Problemformulering: Studier visar att många patienter i slutenvård, upplever otrygghet. Det är därför av stor vikt att få kunskap om vad som främjar trygghet, för att kunna handla på bästa sätt vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Syfte: Syftet var att belysa bidragande faktorer som främjar trygghet vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Metod: Den allmänna litteraturstudien är gjord enligt Forsberg & Wengströms riktlinjer för en allmän litteraturstudie. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom sex teman som främjar trygghet; kontroll, kunskap, kommunikation, tillgänglighet, socialt stöd, samt säkerhet. Trygghet främjades när patienter kunde återta kontrollen över sin situation. Kompetent omvårdnadspersonal med förmåga att bringa kunskap till patienter, skapade trygghet. Välanpassad kommunikation skapade tillitsfulla relationer. I resultatet framkom fyra olika sätt att samtala med patienten. Patienter upplevde en känsla av trygghet av att ha översikt på avdelningen. Närvarande, tillgänglig omvårdnadspersonal, var av vikt. De flesta patienter kände sig trygga av det sociala stöd anhörigas närhet gav. Inom psykiatrin skapade ovetskap om medpatienter en känsla av osäkerhet, trygghet skapades när omvårdnadspersonal var nära och fanns till hands. Slutsats: Kontroll, god kommunikation och kunskapsutbyte, främjade trygghet. Även socialt stöd från anhöriga och tillgänglighet från omvårdnadspersonal som handlade lugnt och tryggt, skapade trygghet. Resultatet kan appliceras på all klinisk verksamhet. Mer forskning behövs överlag som beskriver vad som främjar känslan av trygghet i slutenvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Christensson, Per, and Jonas Ekwurtzel. "Patienters hantering av smärta samt skillnaden mellan mäns och kvinnors smärthantering : en empirisk studie på inneliggande patienter på sjukhus." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11945.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är baserat på 99 patienter som samtliga var inneliggande på ett sjukhus. Resultatet presenteras i form av text, tabeller och figurer för att det ska vara överskådligt och tydligt. Diskussion: Studien visar att en majoritet av patienterna agerar aktivt för att lindra smärta och att de meddelar vårdpersonal om smärta upplevs. Slutsats: Studien stödjer tidigare fynd i det avseendet att patienter generellt agerar aktivt för att lindra smärta. Studiens resultat, visade att det troligen inte existerar någon skillnad mellan könen gällande smärtlindring, motsäger tidigare forskning. En möjlig förklaring är att sätten att hantera smärta är bundna till individen och dennes personlighet istället för till könet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hellsten, Karin, and Eva Olérs. "Barns upplevelser på sjukhus." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4737.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön. Barnen hade oftast positiva åsikter om avdelningens miljö/utsmyckning och ansåg att det fanns tillräckligt med aktiviteter att sysselsätta sig med. Barnen ansåg att sjukhusvistelsen störde deras normala liv och att de kände sig vilsna då de inte kunde träffa sina kompisar. Det var betydelsefullt att föräldrar var närvarande under sjukhusvistelsen då de gav barnen sällskap samt tröstade dem när det var jobbigt. Sjuksköterskan förväntades vara snäll och trevlig samt kunnig, ha ett säkerhetsmedvetande och vara kompetent. Information och kommunikation ansågs vara mycket betydelsefullt. Information behövdes för att få förståelse för sin sjukdom och för att förbereda sig för olika procedurer. De barn som kände sig sedda och hörda i kommunikationen med vårdpersonalen upplevde att de kände sig värdefulla och respekterade. Däremot pekade resultaten på att barnen ansåg att vårdpersonalen inte lyssnade tillräckligt på deras åsikter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Annika, and Marie Svensson. "Betydelsen av att bekräfta identiteten hos inneliggande patienter på sjukhus : ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9902.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Otillräcklig information, att inte bli uppmärksammad, lyssnad på, samt att inte bli sedd som en individ med individuella behov, har visats leda till osäkerhet i interaktionen mellan vårdare och patient samt missnöje med vården. Det är en fördel för sjuksköterskan att ha självkännedom för att kunna skapa ett bekräftande möte. Bekräftelse i “Jag-Du-mötet” anses vara grunden för allt mänskligt liv. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att bekräfta identiteten hos inneliggande patienter på sjukhus, utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Det grupperades i två huvudkategorier: “Vad händer när bekräftelse ges”, “Vad händer när bekräftelse inte ges”. Studiens resultat visade både på hur bekräftelse påverkade sjuksköterskornas omvårdnad kring patienterna och hur bekräftelse påverkade patienterna som individer. Slutsats: Resultatet visade att bekräftelse ges i större utsträckning än förväntat. I studien framkom att om inneliggande patienter på sjukhus blir bekräftade, kan vårdkvalitén öka genom att patient och sjuksköterska strävar mot samma mål i omvårdnaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Johansson, Linda, and Emma Blomqvist. "Hur kan sömnen främjas för inneliggande patienter på sjukhus? : Patienters erfarenheter av sömnfrämjande interventioner: En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74779.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det är vanligt med sömnproblem bland inneliggande patienter på sjukhus och att sömnkvaliteten försämras under vårdtiden. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet att främja hälsa hos patienter men anser själva att de saknar kunskap om sömn och sömnfrämjande insatser. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av sömnfrämjande interventioner på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Databassökningar i CINAHL och PubMed resulterade i åtta artiklar med kvantitativ design som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att insomning, uppvaknanden och sömnlängden förbättrades för patienter som exponerades för sömnfrämjande insatser. De mest framträdande insatserna var att förhindra störande ljud och ljus samt att vårdpersonal följer rutiner så som planering av arbetsuppgifter och därmed minskar moment som för patienterna kunde vara störande för sömnen. Slutsats: Sömnfrämjande insatser har visats vara effektiva för förbättrad sömnkvalitet hos inneliggande patienter på sjukhus. Sömn står i direkt relation till inre och yttre stimuli och sömnstörande faktorer kan minimeras av vårdpersonal. Med förevarande litteraturstudie kan sjuksköterskan få ökad förståelse och kunskap om sömnfrämjande insatser och därmed kan förutsättningar öka att tillgodose bättre sömn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lindqvist, Veronica, and Camilla Ehrenskär. "Erfarenheter av barn-MIG hos sjuksköterskor på Barn- och ungdomskliniken, Hallands sjukhus." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30177.

Full text

Abstract:

På avdelningar i Sverige vårdas idag kritiskt sjuka patienter. Observation av vitalparametrar kan leda till att försämringar hos patienten kan förutspås. En mobil intensivvårdsgrupp (MIG) kan stötta vårdavdelningar i arbetet med kritiskt sjuka patienter. I november 2014 startade Hallands Sjukhus, Halmstad ett barn-MIG. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av barn-MIG på Barn- och ungdomskliniken, Hallands Sjukhus. Studien har en kvalitativ design och materialet har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. För att besvara studiens syfte gruppintervjuades sjuksköterskor som deltagit vid barn-MIG bedömningar på Hallands Sjukhus. Intervjuerna resulterade i tre kategorier: delaktighet, organisation och kompetens. I resultatet framkom att sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av barn-MIG då modellen främjar gemensamt ansvar, patientsäkerhet och kompetensutveckling. För att stärka personalens kompetens efterlyste sjuksköterskorna ytterligare utbildning i hur barn-MIG bör tillämpas. Resultatet kan ge läsaren en inblick i hur MIG-modellen kan påverka arbetet på en barnavdelning. Resultatet kan vara till nytta om läsaren avser att utforma barn-MIG på ett annat sjukhus som bedriver barnsjukvård. Vidare studier skulle kunna belysa intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av barn-MIG. Om barn-MIG introduceras på fler svenska sjukhus kan klinikerna gagnas av att utbyta erfarenheter och kunskap som utvecklar barn-MIG.
In Sweden, patients with critical illness are given care in Pediatric care units. Observation of vital signs can anticipate patient deterioration. A rapid response team (RRT) can support care units in their work with patients with critical illness. A pediatric RRT was established at the Hospital of Halland, Halmstad in November 2014. The aim of this study was to investigate experiences of the pediatric RRT from nurses working at the Pediatric Department at the Hospital of Halland, Halmstad. The study has a qualitative design and the material has been processed with qualitative content analysis. To answer the aim of the study, nurses who participated in pediatric RRT assessments at the Hospital of Halland were interviewed in groups. The interviews resulted in three categories: participation, organization and competence. The result showed that the nurses have a positive experience of pediatric RRT as the model promotes shared responsibility, patient safety and skill development. To strengthen staff skills, nurses requested further training in pediatric RRT. The result can give the reader an insight into how the RRT may affect the work at a Pediatric care unit. The reader may benifit from the result if intended to design a pediatric RRT in a hospital providing pediatric care. Further study could shed light on critical care nurses' experiences of pediatric RRT. If pediatric RRT’s are introduced on a number of Swedish hospitals, departments can benefit from sharing experiences and knowledge that develops pediatric RRT.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Freijd, Maria, and Elin Hultgren. "Sjuksköterskors upplevda känslor vid vård av barn på sjukhus." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22861.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning. Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Collin, Andersson Thérèse, and Désirée Lundh. "Att ha ett barn inlagt på sjukhus : en litteraturstudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-120.

Full text

Abstract:

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen.

Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus.

Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys.

Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad.

Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna.

Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Källkvist, Alexandra, and Erica Westerberg. "Att förebygga sjukvårdsrädsla hos barn som vårdas på sjukhus." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1439.

Full text

Abstract:

Bakgrund:I barndomen sker ofta den första kontakten med sjukvården. Ett professionellt bemötande är bland det viktigaste arbetsredskapet i mötet med barn. Hur ett barn upplever olika företeelser under en sjukhusvistelse beror bl.a. på barnets ålder, tidigare erfarenheter av medicinska sammanhang, förmåga till coping samt föräldrarnas reaktioner. Provtagningar och behandlingar kan vålla både rädsla och smärta. Sjukvårdsrädsla kan innebära att vara rädd för smärta eller för att bli skadad. Det kan också handla om rädsla för att bli tvingad till något, rädsla för den medicinska miljön eller att känna sig orättvist behandlad. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förhindra uppkomst av sjukvårdsrädsla hos barn som vårdas på sjukhus. Metod: För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Utifrån valda sökord och urvalsbegränsningar genomfördes artikelsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Även manuella sökningar utfördes. Under databearbetningsfasen valdes 39 artiklar ut eftersom dessa preliminärt bedömdes vara relevanta för studiens syfte. Dessa artiklar granskades i sin helhet och enskilt av båda författarna. Därefter fördes en gemensam diskussion, varpå de artiklar som bedömdes vara mest relevanta valdes ut. Totalt inkluderades 17 artiklar i studien. Samtliga vetenskapliga artiklar var peer reviewed och kvalitetsgranskades av författarna utifrån ett modifierat bedömningsunderlag. Resultat: Av resultatet framkom sex huvudteman som belyser vilka omvårdnadsåtgärder som vårdpersonal kan använda sig av för att förhindra uppkomst av sjukvårdsrädsla hos barn som vårdas på sjukhus. Dessa teman var: Bemötande, Kommunikation, Copingstrategier hos barn, Smärtupplevelser, Föräldrarnas närvaro samt Distraktion genom lek. Att vårdpersonal bemötte barnen på ett vänligt sätt lindrade barnens oro. Barn hade ett behov av att få information och av att få vara med i beslutsfattandet kring sin egen vård, eftersom detta lindrade deras rädsla. Genom att få information som var individ- och åldersanpassad kunde barnen bättre förstå okända sjukhusrutiner, vilket minskade deras oro. Viktiga copingstrategier hos barnen var att få leka och att få samtala om sin rädsla med vårdpersonalen. Omvårdnadsåtgärder som eliminerade smärta hjälpte barnen att hantera sin rädsla. Föräldrarnas närvaro medförde en känsla av trygghet hos barnen. Genom att integrera lek och humor i omvårdnadsarbetet kunde barnen distraheras från vad som skulle hända dem på sjukhuset. Slutsats: I föreliggande studie har konstaterats att vårdpersonal kan lindra barns rädsla och oro under en sjukhusvistelse genom flera olika omvårdnadsåtgärder. Att ge barn möjlighet till att ha sina föräldrar närvarande leder till en ökad trygghet hos barnet. Distraktionsmetoder som inkluderar lek kan avleda barn från skrämmande och smärtsamma procedurer. Rädsla och oro kan minskas genom ett förtroendeingivande bemötande, en god kommunikation och genom att låta barnen vara med i beslutsfattandet kring sin egen vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Kling, Linda, and Anna Tholén. "Barn på sjukhus – föräldrars upplevelse av omvårdnad. : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33827.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Under 2018 vårdades över 80 000 barn på svenska sjukhus. Föräldrars upplevelse av omvårdnad vid deras barns sjukhusvistelse påverkar i hög grad barnets upplevelse av vården. Vårdsituationen är skrämmande och okänd; trygga föräldrar ger trygga barn. Pediatrisk vård ska genomsyras av ett familjecentrerat perspektiv där familjen är en aktiv part i vården. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av omvårdnad vid deras barns sjukhusvistelse. Metod: En litteraturöversikt innefattande vetenskapliga artiklar med såväl kvalitativ, kvantitativ som mixad metod. Resultat: Baserat på fynden i de inkluderade artiklarna fanns en god upplevelse och hög tillfredsställelse hos föräldrarna med såväl omvårdnad som delaktighet vid barnets sjukhusvistelse. Under analys identifierades fem huvudkategorier gällande omvårdnadsupplevelsen; ”Föräldrars behov av god kommunikation”, ”Föräldrars behov av att vara informerade”, ”Föräldrars behov av att vara delaktiga”, ”Föräldrars förväntningar på sjuksköterskan” samt ”Föräldrars behov av ett gott bemötande”. Slutsats: Resultatet indikerar att föräldrarnas upplevelse av vad som är viktigt är universellt. Föräldrar var generellt positivt inställda till erhållen omvårdnad. Essentiellt för föräldrars upplevelse av god pediatrisk vård framkom vara: kommunikation, information, delaktighet, stöd, relationer, skicklighet och familjecentrering. Alla aspekter är tätt sammanflätade, och påverkar i hög grad varandra. När alla aspekter vävdes samman till en helhet fick föräldrarna en god uppfattning av vården.
Background: During 2018 over 80 000 children were hospitalized in Sweden. Parents' perception of nursing care during the hospitalization of their child highly influences the child's perception of care. The inpatient situation is frightening and unknown; parents feeling safe leads to children feeling safe. Pediatric care should have a family centered perspective that makes the family an active participator. Aim: To identify the perception of parents regarding nursing care during hospitalization of their child. Method: A literature review of scientific articles with both qualitative, quantitative and mixed methodology. Findings: There was, generally, a positive perception and high satisfaction among the parents based on the findings in the included articles regarding nursing care and participation during their child's hospitalization. During the analysis five categories regarding the nursing experience were identified: “Parents’ necessity of good communication”, “Parents need to be informed”, “The importance of parental involvement”, “Parents’ expectations on the nurse” and ”Parental need of a kind approach”. Conclusion: The results indicate that parents' perception of nursing care needs is universal. Parents generally have a positive perception of nursing care. Communication, information, participation, support, relations and family centeredness are, according to the parents, pivoting factors for creating a perception of good pediatric care. All aspects are tightly woven together, influencing each other. Parents are enabled a positive perception of nursing care if all aspects are intricately interlinked.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Örnhag, Jessica, and Robert Norberg. "Föräldrars upplevelser när deras cancersjuka barn vårdas på sjukhus." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25582.

Full text

Abstract:

Bakgrund: När ett barn blir drabbat av cancer vänds hela familjens liv upp ochner. Föräldrarna får nya roller att hitta under tiden de ska vårda sitt sjuka barn.Föräldrar går ofta igenom en kris och det är viktigt för den legitimeradesjuksköterskan att ha kunskap för att stötta föräldrarna. Genom att samlaföräldrars upplevelser kan sjuksköterskan lättare bemöta föräldrarna och finnassom stöd.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga föräldrars upplevelser när derascancersjuka barn vårdas på sjukhus.Metod: Litteraturstudie på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnahämtades från tre olika databaser med inriktning på omvårdnad. Artiklarnaanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet kom det fram tre kategorier, Information, känslor samtrelationer. Föräldrar upplever att de hamnar i en stor chock vid diagnos och att detär viktigt att få tydlig och skriftlig information. Under tiden behandlingen pågårupplever föräldrar olika känslor som ska bearbetas samtidigt som de är isoleradepå sjukhuset. Föräldrar upplever att deras relation till släkt, vänner, partner ochsjukvårdspersonal ändras. En del anser att de kommer varandra närmre medanandra menar på att de får en sämre relation.Konklusion: Den drabbade familjen går igenom en mycket tuff period och harmånga känslor att bearbeta. Föräldrarnas upplevelse av situationen påverkasmycket av bemötandet från sjukvårdspersonalen. Det är viktigt attsjukvårdspersonalen finns som stöd och lyssnar på föräldrarna. Föräldrarnauppskattade när de fick vara delaktiga i sitt barn behandling och känna att de görnågot bra.Nyckelord: Barn, cancer, föräldrar, känslor, upplevelser
Background: When a child gets cancer, the whole family's life is turned upsidedown. Parents are given new roles to find while caring for their sick child. Parentsoften go through a crisis and it is important for the legitimate nurse to have theknowledge to support the parents. By gathering parents' experiences, the nurse canmore easily respond to the parents and be there as support.Aim: The aim of the study was to investigate parents' experiences when theircancer-sick child are being cared for in a hospital.Method: A literature study of ten qualitative scientific articles. The articles wereretrieved from three different databases with a focus on nursing. The articles wereanalyzed with qualitative content analysisResult: In the result, three categories emerged, information, feelings andrelationships. Parents feel that they are in a great shock at diagnosis and that it isimportant to get clear and written information. During the course of the treatment,parents experience different emotions that must be processed while being isolatedin the hospital. Parents feel that their relationship with relatives, friends, partnersand health care professionals is changing. Some feel that they are getting closer,while others feel that they are having a worse relationship.Conclusion: The affected family goes through a very tough period and has manyemotions to process. The parents' experience of the situation is greatly influencedby the response from the healthcare staff. It is important that the healthcare staff isthere to support and listen to the parents. The parents appreciated when they got tobe involved in their child's treatment and feel that they are doing something good. Keywords: cancer, child, experience, feelings, parents

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Palmgren, Maui, and Zakarina Dittlau. "Upplevelser av omvårdnadsbehov vid vård av diabetes melituc på sjukhus." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24723.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hillstedt, Robert, and Ida Johansson. "Barns rädslor och bemästringsstrategier på sjukhus." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-77.

Full text

Abstract:

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats. En innehållsanalys gjordes av studiernas resultat där sex kategorier framkom; Ensamhet, Separation, Undersökningar och behandlingar, Operation, Anknytning samt Aktiviteter och lek på sjukhus. Resultatet visade bland annat att barn hade en rädsla för att vara ensam och separeras från sina föräldrar. En återkommande bemästringsstrategi för att lindra barns rädsla var att ha föräldrar närvarande.
Children have different fears and coping strategies depending on the age of the child and stage of development. They can experience the hospital as something menacing and dreadful. Former research on children’s fears has often been answered by others than themselves, which have been shown to give a false picture of their hospital experience. The purpose of this study was to describe what kind of fears children have for hospital and how they manage to overcome them. A literature review was made of material with a qualitative approach, ten articles were reviewed and a content analysis was made. Six categories emerged: Loneliness, Separation, Examinations and treatments, Operation, Attachment, Activities and play in hospital. The result indicated that children aged 3-18 years had a fear of being alone and separated from their parents. A recurring coping to alleviate children’s fear was to have parents present.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Alpsten, Kristina. "Barn och ungdomars erfarenheter från vårdsituationer på sjukhus : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11075.

Full text

Abstract:

Background The UN Convention on the Rights of the Child, CRC, claims that children should be heard in decisions about themselves. Children also have the right to play. This need to be applied in healthcare environment. Swedish laws and guidelines for children's healthcare confirm this. What do children themselves propose as important support to participate? Aim The aim of this study was to describe children and young people's experience in healthcare environment. Method A literature-based study of nine qualitative academic articles was conducted. 556 children altogether were asked about their experience from healthcare environment. Results The result is presented by five themes: To be afraid and sad To feel comfort and safety To understand To be included in decisions To know the nurse Conclusion Children and young people in healthcare environment feel discomfort and insecurity. They need help with symptoms and fear. If the nurse is perceived as a "bad nurse", the child is exposed to feel helpless. A child need a certain amount of comfort, playing and contact with peers to be motivated to participate. When invited to ask questions and express their worries, they want to be involved. Children want to participate in decisions about themselves. The nurse has a key role to involve the child. Confidence is built through technical skills in achieving procedures, good communication and personal attributes, such as being helping, kind, friendly and humorous.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kåhre, Pernilla. "Lekterapi på sjukhus : En kvalitativ studie av lekterapeuters syn på lekens betydelse för barn i sjukhusmiljö." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27720.

Full text

Abstract:

The purpose of my study is to examine how the Hospital Play Specialists looks at the importance of play for children in the hospitalenvironment. The thesis is based on qualitative research interviews. This means that respondents followed an interview guide with questions. These questions I compiled in advance. The main theme in the interviews has been the characteristics and importance of play. The interviews were conducted with six Hospital Play Specialists in three different hospitals in Stockholm. The results of the survey show that the informants agree about play therapy's positive impact for children in hospital environment.By empirical data, theory and previous research, I have found three main components which is primary conditions for children's play in hospital. The first is how the child is feeling. The second is access to play stimulating environment and authentic materials. The third component and probably the most important, is how the Hospital Play Therapist herself is with the child.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Flöjt, Eva-Karin, and Rebecca Jägerhäll. "Föräldrars upplevelser av att förlora sitt barn på sjukhus : - en litteraturöversikt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-274.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att förlora ett barn är en av de smärtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död är svårt att acceptera och föräldrar är i stort behov av stöd. Omvårdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats långsamt och sjukvårdspersonal har påvisat brister i bemötandet

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn på sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom.

Metod: Litteraturöversikten baserades på nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.

Resultat: Många föräldrar upplevde att de fått bristande och otydlig information angående sitt barns tillstånd och vård. Delaktighet i vården av det döende barnet ansågs viktigt av föräldrarna för att underlätta sorgen. Genom att personalen visade känslor uppfattade föräldrarna sitt barn betydelsefullt. Många föräldrar uppskattade uppföljande kontakt av personalen efter barnets död.

Diskussion: Föräldrar och sjuksköterskor har olika uppfattning om huruvida sjuksköterskor visar känslor, ger information samt vikten av uppföljande kontakt.

Slutsats: För att föräldrar ska få ett bättre bemötande bör sjuksköterskor och övrig vårdpersonal få utbildning i hur de ska kommunicera och bemöta sörjande föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Sjöwie, Helen, and Anna Stenström. "Barn inlagda på sjukhus. En litteraturstudie om föräldrars behov och förväntningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24829.

Full text

Abstract:

När ett barn blir inlagt på sjukhus, är oftast en förälder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla föräldrar är inte nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande och den information de får. Föräldrar som inte är trygga i vårdsituationen kan bli ett sämre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förståelsen för föräldrars behov och förväntningar på vården då deras barn var inlagt på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att när barnet var inneliggande på sjukhus, önskade föräldrarna kontinuerlig information angående sitt barns tillstånd, behandling och prognos. Den information som gavs skulle vara rak, ärlig och lättförståelig. För att föräldrar skulle känna trygghet och få förtroende för sjukvårdspersonalen var det första mötet mellan sjukvårdspersonal, barn och förälder ofta det allra viktigaste. Det var viktigt för föräldrarna att barnet blev sett och uppskattat som en unik person av sjukvårdspersonalen och inte enbart som en patient med en sjukdom. Föräldrarna önskade att sjukvårdspersonalen skulle vara trevlig mot både dem och barnet, att de skulle bli respekterade som föräldrar och att familjen skulle ses som en helhet. För de flesta föräldrar var det viktigt att vara delaktig i barnets vård och vara en länk mellan barnet och sjukvårdspersonalen. De önskade att sjukvårdspersonalen mer frekvent hade frågat om de behövde hjälp med sitt sjuka barn. Föräldrarna ville inte själv fråga om hjälp eftersom sjukvårdspersonalen ofta verkade stressad och upptagen. Om sjukvårdspersonalen på bästa möjliga sätt försöker bemöta föräldrarnas förväntningar och behov när deras barn är inlagda på sjukhus, kan det leda till att föräldrarna blir trygga i vårdsituationen och därmed blir de ett bättre stöd till sitt sjuka barn.
When a child is hospitalized, a parent is often present during the whole stay. All parents are not pleased with the appearance and the information given by the medical staff. When parents are not feeling secure with the situation at the hospital, they become less supportive to their sick child. The purpose of this study was to increase understanding of parents’ needs and expectations, when their child was hospitalized. The method was a literature study including ten scientific articles. The result showed that when a child was hospitalized, the parents wished to receive continuous information about their child’s state of health, treatment and prognosis. The information given by the medical staff needs to be straightforward, honest and easy to understand. The first meeting between the medical staff, the parents and their child were most important in order to make the parents feel secure and get a feeling of trust. It was of great value to the parents, that the child was recognised and appreciated as a unique person and not just as a patient. Parents wished that the medical staff should be nice to them and their child, and that they would be respected as parents and that the whole family would be seen as a unit. Most parents considered it important to be involved in the care and to be a connection between their child and the medical staff. They wished that the medical staff more frequently had asked them if they needed assistance with their sick child. Since the medical staff often was stressed out and busy, the parents hesitated to ask for assistance. If the medical staffs, in their best possible way try to meet the parents' expectations and needs when their child is hospitalized, it can lead to the parents being ensured in the care situation and thus they become a better support for their sick child.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nestevik, Angelica, and Sofia Säfsten. "Jag är sjuk - men jag leker : Examensarbete om lek på sjukhus och hur olika aktörer arbetar för att underlätta för sjuka barn på sjukhus." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7744.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus. Aktörerna arbetar utifrån synsättet att leken läker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ryssnäs, Emma, and Kristian Ivarsson. "Barns upplevelser av omvårdnad på sjukhus : - En litteraturöversikt." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2782.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva barns upplevelser av omvårdnad på sjukhus, för att få en djupare förståelse för det sjuka barnets perspektiv. Metoden som använts är en litteraturöversikt enligt Polit och Hungler (1999) och analys enligt Friberg (2006). Sökord som brukades vid litteratursökningen var child, hospital, chronic disease, experience, cancer, asthma och adolescent. Nio kvalitativa artiklar ligger till grund för studien. I resultatet visade sig tre huvudteman och sju underteman. De tre huvudtemana är: deltagande i vården, bemötande och trygghet. Underteman som framkom var att vilja medverka i den egna vården, informationens betydelse, kontakt med omvårdnadspersonal, stöd vid undersökning och behandling, att ha familj och vänner nära, att ha det som vanligt samt att kunna leka och vara aktiv. Barn vill bli involverade i sin vård och vill bli visade respekt för den egna meningen. Informationen är viktig och måste ges med tanke på individen. Barn vill ha sin familj nära och ha det som vanligt. Resultatet påvisade brister i vårdandet av sjuka barn. Trots lagar och riktlinjer för barns rättigheter inom vården, vad gäller delaktighet och att fritt få uttrycka sig, framkommer det att barn blir ignorerade, att det talas över deras huvuden och att de måste anpassa sig till avdelningens rutiner.

The purpose of this literature review was to describe children's experiences of nursing in hospital, this to get a better view of a sick child's perspective. The method that has been used is literature review according to Polit and Hungler (1999) and analysis according to Friberg (2006). The keywords used in the search for literature was child, hospital, chronic disease, experience, cancer, asthma and adolescent. The review is based on nine qualitative articles. Three main themes were found in the result: participation in care, treatment and safety. Themes that were found was: to wish to participate in their care, relevance of the information, contact with nursing staff, support for the examination and treatment, to have family and friends close, to live as they are used to and be able to play and be active. Children wants to get involved in their care and to be shown respect for their own opinion. The information is important and must be given in view of the individual. Children want to have their family close and the life to be as it normally is. The results show flaws in the treatment of sick children. Despite laws and guidelines describing children's rights in hospital care, children are feeling ignored. The staffs are not talking directly to them and they have to adjust to the procedures of the ward.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Aremyr, Therese, and Elisabeth Recina. "BARNS UPPLEVELSE AV VÄLBEFINNANDE VID AKUTA BESÖK PÅ SJUKHUS." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19844.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Besöket med barn på en akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier. Miljöns betydelse för integritet och delaktighet, betydelsen av ljuset, färgen och konsten och betydelsen av samvaro och aktivitet. Resultat: Resultatet av analysen visade på fördelar av att behandla barnen som individer och lyssna till vad de vill och känner. Det har framkommit att den inre miljön är viktig för barn, ungdomar och deras anhöriga när de söker vård på akutmottagning. Patienter och anhöriga oavsett ålder upplevde akutmottagning som en hotfull plats att vara på, därför belyste barnen att miljön skulle vara mer hemmalik. Ändamålsenliga, stimulerande, ljusa och skiftande miljö önskades. Konst gjord av och för barn föredrogs. Barn och ungdomar talade om olika teman med motiv från naturen så som hav och strand. Färgvalen var milda färger som skulle skifta i miljön. Diskussion: Barns tankar, upplevelser och erfarenheter bör vara grunden i planeringen av hur offentliga lokalers inre miljö skall utformas. Akutmottagningar i allmänhet bör ge barnen en möjlighet till ändmåls enligt stimuli för att barnen skulle kunna klara av sin situation bättre och därmed kunna ge föräldrarna en känsla av kontroll. Trygghet är en känsla som till viss del kan skapas av miljön.
Program: Fristående kurs

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Stålenberg, Jessica. "Sjukvården för kvinnor och barn på ett sjukhus i Tanzania en observationsstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7952.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate how maternity and child care was carried out at Regional Hospital in Morogoro, Tanzania as well as how it was perceived by mothers and children. The study was conducted with a qualitative method through observation and interviews. The results of the study showed that the staff knew what they were doing and how they should treat their patients and that they helped them without thinking about preventive measures. The study concluded that people wanted to seek the care provided at the hospital and some people stated that they had confidence in the staff. The people that came to the hospital sought care for various diseases and conditions and they all got medical attention of some sort. However, this occurred with limited resources and under inadequate circumstances, which in many cases meant that all women and children could not get optimal care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hemlin, Petra, and Caroline Sasse. "Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus : En beskrivande litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31271.

Full text

Abstract:

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad.
Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Fredheim, Sanna, and Josefin Söderberg. "Föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34558.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Föräldrars syn på omvårdnad styrs av känslor och skiljer sig mot sjuksköterskors syn på omvårdnad, som styrs av rutiner, arbetsstruktur, ideologiskt engagemang och den dagliga verksamhetens förutsättningar. Den skilda synen på omvårdnad orsakar lätt missförstånd och barriärer mellan föräldrar och sjuksköterskor som kan försämra föräldrars upplevelse av omvårdnad. Sjuksköterskan har som ansvar att anpassa omvårdnaden i största mån efter vad hälsa betyder för den enskilda individen. Sjuksköterskans kunskap om föräldrars upplevelser av omvårdnad är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna leverera en god omvårdnad till en familj. Syfte: Litteraturstudien hade som syfte att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt och innehåller 14 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed, har granskats enligt granskningsmallar och är godkända av etiska kommittéer. Resultat: Fyra olika huvudkategorier av föräldrars upplevelser kunde utformas i resultatet. 1. Kommunikation 2. Delaktighet i sitt barns vård 3. Sjuksköterskors bemötande 4. Sjukhusmiljön. Kommunikation kunde konstateras vara en viktig del för omvårdnaden där den återfanns som en förutsättning för en upplevelse av god omvårdnad inom alla huvudkategorierna. Slutsats: Föräldrars upplevelser av omvårdnad är viktiga för omvårdnadens grunder. En förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och föräldrar kan bidra till att främja många av föräldrars upplevelser av omvårdnad när deras barn vårdas på ett sjukhus. Vidare behövs mer framtida forskning om föräldrars upplevelser av omvårdnad för en utökad kunskap och djupare förståelse inom området.
Background: Parents’ view of nursing care differs compared to the nurses’ view of nursing care. Parents’ view of nursing care is highly affected by emotions meanwhile the nurses’ view is based on routines, organizational structure, ideological commitment and the conditions of the daily activities. The different view could easily cause misunderstandings and barriers between them that could worsen the parents experience of the nursing care. The nurse have a responsibility to adapt the nursing care to the individual person’s perception of well being. The knowledge of parents’ experience of nursing care is essential for the quality of the nursing care for families. Aim: This study aimed to illustrate parents’ experience of nursing care when their child is hospitalized. Methods: The study is conducted as a literature review and contains 14 scientific articles whom been collected from CINAHL and PubMed as chosen databases. The articles have been analyzed with review templates and also approved by etichs committees. Findings: Four different main categories of the parents’ experiences of the nursing care where found. 1. Communication 2. Participation in their childs’ care. 3. The nurses’ treatment. 4. The hospital enviroment. Communication had a significant importance for the nursing care. The Communication could also be found as a requisite for a good experience in all the main categories. Conclusion: Parents’ experiences of nursing care are important for the fundamentals of nursing care. Improvement of communication between the nurse and the parents could enhance the parents’ experiences of nursing care when their child was hospitalized. Furthermore, future research on parents experiences of nursing care as a parent is needed to contribute to the gap of knowledge and create a deeper understanding of the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

von, Gohren Antequera José, and Lydia Willis. "Föräldrars erfarenhet av stöd då deras barn vårdas på sjukhus : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2646.

Full text

Abstract:

Bakgrund Det finns barn över hela världen som behöver vårdas på sjukhus, enbart i Sverige rör det sig om 95 000 barn varje år. När barn vårdas på sjukhus medför det stora konsekvenser som drabbar såväl barnet som familj och närstående. Sjuksköterskan behöver därför erhålla kunskap för att kunna ge stöd och omvårdnad till både barnet och föräldrar i en svår situation. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjuksköterskans stöd då deras barn vårdas på sjukhus. Metod Det här arbetet använde sig av metoden litteraturöversikt. Till detta användes 15 artiklar och sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade på att föräldrar var i behov av sjuksköterskans stöd under barnets vårdtid. Sjuksköterskans stöd gavs i form av information, att föräldrarna fick vara delaktiga och att deras behov respekterades. Med hjälp av detta kunde en tillitsfull relation uppstå mellan parterna, vilket ledde till att sjuksköterskan även kunde ge stöd på en mer emotionell nivå. Det fanns dock föräldrar som inte fick utförlig information, exkluderades från att medverka i vården och som inte kände sig sedda av vårdpersonalen. Slutsats Föräldrar till barn som vårdas på sjukhus har olika behov av stöd. Till stor del handlar dessa behov om att få korrekt och utförlig information om vad som kommer att ske samt en kontinuerlig uppdatering av barnets sjukdomstillstånd. De flesta föräldrar uppskattar även en öppen och ärlig kommunikation samt att få vara med och påverka vården av barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Andersson, Maria, and Nina Eklund. "Läsningens funktion på sjukhus. En kvalitativ studie av sjukhusbibliotekariers syn på barn- och ungdomspatienters läsning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16329.

Full text

Abstract:

The aim of this bachelor thesis is to find out how a number ofhospital librarians look at child and youth patients' reading and itspossible role in a mental and physical healing process. We alsoinvestigate the knowledge, strategies and thoughts the librarianshave on bibliotherapy.Qualitative interviews have been used and seven librarians, at twodifferent hospital libraries with children's and youth activities, wereinterviewed during November and December 2011. The analysis isbased on one theory; we use Sten Furhammar’s model whichincludes four different categories of reading.We can see, according to the librarians’ answers, that the mostcommon function of the patients’ reading can be explained throughtwo of Furhammar’s categories. Our respondents believe that thepatients mostly read to relax from heavy thoughts and situationswhich can be connected to the category impersonal experiencereading. This type of reading has according to Furhammar not anenriching effect if it’s described as entertainment and relaxation.But in our study the librarians think that this type of reading can beenriching, and even have a therapeutical function. They alsobelieve that reading can have other therapeutical functions as selfreflection,comfort and relief from worrying which can beconnected to the category personal experience reading. We foundout that the librarians do not use the word bibliotherapy or workwith it with awareness. But they think bibliotherapeutical situationscan occur without their involvement or help.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Bark, Sanna, and Emmy Karlsson. "Barns upplevelser av att sova på sjukhus : en enkätstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444427.

Full text

Abstract:

Introduktion: Barn på sjukhus får inte tillräckligt med ostörd nattsömn. Sömntiden är kortare, sömnkvaliteten sämre och barn har fler uppvaknanden under natten på sjukhus jämfört med hemma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse av sin sömn och vilka faktorer som barn uppgav var främjade samt hämmade deras sömn under sjukhusvistelsen. Metod: Studiens design är mixad metod och urvalet samlades in konsekutivt. Fyrtiofyra barn besvarade en enkät med slutna och öppna frågor. Resultat: På en ansiktsskala (FPS-R), bedömde 52 % av dem sin sömn på sjukhus som“mycket bra” eller “bra”. På frågan “Hur bra tycker du att du sover hemma?” bedömde fler (84 %) att de sov “mycket bra” eller “bra” (p = 0,016). Korrelationsanalys visade att det inte fanns något samband mellan hur barnen skattade sömnen hemma och sjukhuset (p = 0,138). Det fanns ett samband mellan hur barnen skattade sin sömn under vårdtiden och barnens ålder (rs= 0,307, p = 0,042). Ju yngre barnen var, desto bättre skattade de sin sömn. I det kvalitativa resultatet framkom att barnen upplevde att personalens närvaro både kunde ha främjande och hämmande inverkan på deras sömn, samt att även den fysiska sjukhusmiljön var av betydelse för barnen. Slutsats: Barnen skattade sin sömn sämre på sjukhuset jämfört med hemma. De flesta barn som sov på sjukhuset var nöjda med sin sömn. Det som främst störde barnens sömn under natten på sjukhuset var vårdpersonalen, dock bidrog personalen även till en känsla av trygghet för barnen.
Introduction: Hospitalized children do not get enough sleep. Both sleep quality and amount of sleep was affected. More awakenings occurred during the night at the hospital compared to at home. Aim: To investigate children's sleeping experience at hospitals and what factors they stated promoted and inhibited their sleep. Method: The study was performed using a mixed method. Data was collected prospectively and consecutively. Fourty-four children completed a questionnaire with closed and openended questions. Results: On the Faces Pain Scale (FPS-R), 52% answered that their sleep in the hospital was "very good" or "good". 84% answered that they slept “very good” or “good” at home (p = 0.016). There was no correlation between how the children rated their sleep at home and at the hospital (p = 0.138). There was a correlation between how the children estimated their sleep during the care period and the children's age (rs = 0.307, p = 0.042). The younger the children the better they appreciated their sleep. The children experienced that the nursing staff's presence and the physical environment both had a promoting and an inhibiting effect on their sleep. Conclusion: Most of the children were satisfied with their sleep. The sleep experience during the hospital stay was inferior to their sleep at home. The children were primarily disturbed by the nursing staff during the night. Although the staff also contributed to a sense of security for the children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Grönlund, Mattias, and Sebastian Olsson. "Bedömning av fallrisk hos patienter som vårdas inneliggande på sjukhus och inom kommunal vård : Med hjälp av Downton Fall Risk Index." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7566.

Full text

Abstract:

Background: Fall injuries are a costly problem for society, with costs ranging up to 14 billion a year. In addition to economic loss accidental falls also creates human value losses and reduced quality of life for its victims. In order to prevent the occurrence of injury related to accidental falls healthcare providers utilize various scientifically developed risk assessment tools, one of them being Downton Fall Risk Index. Method: Empirical, quantitative cross-sectional study. Objective: The purpose of the extended essay was to describe the categories in Downton Fall Risk Index that have a bearing on patients' risk of falling while in hospital and in municipal care, and to illustrate how nurses can use the fall risk assessment tool. Results: Of the 708 participants a total of 73% had a high risk of falling according to Downton Fall Risk Index, of the patients being treated at a hospital 66% had high risk of falling and of the patients being treated in municipal care 87% had high risk of falling. Downton Fall Risk Index indicates that the medication was by far the largest category and included 576 patients (81%), followed by sensory impairment in 474 patients (67%). 335 patients (47%) had fallen previously. Discussion: Previous studies show that among patients being treated in hospitals, between 1.3 to 2.1% will fall. Downton Fall Risk Index indicates that 66% of the group of patients are at high risk of falling. This may be due to the fact that Downton Fall Risk Index focuses too much on medication. It is the nurse’s responsibility to coordinate work around the patient in order to minimize the risk of falling. For example, contact an occupational therapist or an ophthalmologist who can undertake specific actions to reduce patients' risk of falling. Nurses should also use appropriate risk assessment tools to identify risk factors in the patient and then use these to formulate a nursing diagnosis. Conclusion: Downton Fall Risk Index is too sensitive to be used on hospitalized patients, the instrument works better in patients being treated in municipal care. It is important that the nurse can use scientifically designed tool for ensuring good health care for the patient, tools such as the fall risk assessment tool.
Bakgrund: Fallskador är ett dyrt problem för samhället med kostnader som sträcker sig upp mot 14 miljarder kronor om året i Sverige. Förutom ekonomiska förluster skapar fall även humanvärdesförluster och försämrad livskvalitet för den drabbade. För att förhindra uppkomsten av fallskador används inom sjukvården olika vetenskapligt framtagna fallriskbedömningsinstrument, ett av dessa är Downton Fall Risk Index. Metod: Empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie. Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet är att beskriva vilka kategorier i Downton Fall Risk Index som har betydelse för patienters fallrisk vid vistelse på sjukhus och vid kommunal vård, samt att belysa hur sjuksköterskan kan använda Fallriskbedömningsinstrument. Resultat: Av de 708 medverkande hade totalt 73% hög risk att falla enligt Downton Fall Risk Index, på sjukhus hade 66% av patienterna hög risk att falla och i kommunal vård hade 87% av patienterna hög risk att falla. Downton Fall Risk Index anger att medicinering var den klart största kategorin och inkluderade 576 av patienterna (81%), därefter kom sensorisk funktionsnedsättning med 474 patienter (67%). 335 patienter (47%) hade fallit tidigare. Diskussion: Tidigare studier visar att på sjukhus faller mellan 1,3-2,1% av patienterna. Downton Fall Risk Index anger att 66% av samma patientgrupp har hög risk för fall. Detta kan bero på att Downton Fall Risk Index fokuserar för mycket på medicinering. Det är sjuksköterskans uppgift att samordna arbetet runt patienten så att fallrisken minimeras. Till exempel ska sjuksköterskan kontakta arbetsterapeuter eller ögonläkare som kan utföra punktinsatser för att minska patientens fallrisk. Sjuksköterskan ska även använda fallriskbedömningsinstrument för att identifiera riskfaktorer hos patienten och sedan använda dessa för att utforma en omvårdnadsdiagnos. Slutsats: Downton Fall Risk Index är alldeles för känsligt för att kunna användas på patienter inneliggande på sjukhus, instrumentet fungerar bättre på patienter inneliggande i kommunal vård. Det är viktigt att sjuksköterskan kan använda vetenskapligt utformade verktyg för att säkerställa en god omvårdnad för patienten, verktyg såsom Fallriskbedömningsinstrument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

de, la Rosée Tommy. "Sjuksköterskans uppfattningar om vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-595.

Full text

Abstract:

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut. En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats användes för att beskriva variationer och uppfattningar hos sjuksköterskorna. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Resultatet beskriver sjuksköterskans uppfattning i tre kategorier: information, frågor och utslussning. Resultatet visar att sjuksköterskorna noterar problem och brister i den information som hanteras. De uppfattar att anpassningen till vardagen är viktig och att sjuksköterskorna har en viktig roll i denna handledning. Kunskapen från denna studie visar att det är viktigt att se barnet tillsammans med familjen. Den visar också värdet av en god uppföljning.

Approximately 600 young people in the ages 0-14 years get diagnosed with diabetes mellitus type 1 in Sweden each year. The numbers of young people that get diagnosed with diabetes mellitus type 1 increase continuously. In connection with the diabetes debut, the entire family is affected. Parents, relatives and children must learn to live with the disease and above all, try to adapt the everyday existence on the basis of the new conditions that comes with the disease. To make this adaptation possible, the healthcare contributes with important knowledge and care, especially during the diseases debut. The aim of this study was to describe the nurse's way of experiences about care of children on hospitals in connection with the child's diabetes debut. A qualitative method and a phenomenographic approach were used in order to describe variations and ways of experience at the nurses. Data collection occurred during interviews. The result describes the nurse's way of experience in three categories: information, questions and the way out of the hospital. The result shows that the nurses notice problems and scarcity in the information they handle. They saw that the adaption to the everyday is important and that the nurses have an important role in this guidance. The knowledge from this study shows that it’s important to see the child together with the family. It also shows the value of good follow-up.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Gojzewska, Iwona, and Heidi Åstrand. "”Att söka och finna hoppet” Föräldrars upplevelser när deras barn vårdas på sjukhus." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19903.

Full text

Abstract:

I den svenska vårdpraxisen ses föräldrar som en grupp individer som är med sitt sjuka barn på sjukhuset. Det finns forskning som visar att föräldrar vill vara delaktiga i vården av sina barn samt att de har förväntningar på vårdmötet. Syfte med detta arbete är att belysa föräldrars upplevelser när deras barn vårdas på sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att föräldrarna vill vara delaktiga i vården av sitt barn, samtidigt som det finns för-väntningar på föräldrarna att medverka. Att lyfta fram föräldrarperspektivet är en viktig del i vård sammanhanget. En så bra som möjlig vårdsituation kan bidrar till mindre li-dande för alla parter och vidga vyer för vårdvetenskapen. Olika faktorer är betydelseful-la för föräldrarnas upplevelser när deras barn vistas på sjukhus. Stöd, information, väl fungerande delaktighet, bemötande och professionell kunskap från sjuksköterskor är ett stort behov i föräldrars turbulenta livsskede. Den goda kommunikationen spelar en vik-tig roll från första vårdmötet. Ord som hopp och kärlek blir till styrkor i svåra livssitua-tioner samt beskriver vad som är viktig i vården för oss människor.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Dahlberg, Caroline, and Elin Dahlqvist. "Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta familjecentrerat i relation till barn inlagda på sjukhus." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31154.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Håkansson, Linda, and Josefina Jirénius. "Lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus : En kvalitativ intervjustudie om lekterapeuters syn på leken för barns välmående." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316371.

Full text

Abstract:

Studien syftade till att få syn på lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus genom en kvalitativ intervjustudie. Texten kommer att behandla vad lek är och dess generella egenskaper samt dess betydande roll för människan. Den kommer även att belysa hur lekterapeuterna ser på lekens betydelse för barnet. Samt hur dem arbetar med att främja leken och använder sig utav leken som verktyg för bearbetning och förberedelse. Resultatet visade på att leken är livsviktig och har en betydelsefull roll för barnets utveckling och välmående. Miljön ses som en viktig faktor för alla barns möjlighet till lek utifrån ett synsätt inom specialpedagogiken, som menar på att hinder sitter i de sociala faktorerna och inte hos individen. Det framkommer även hur samspelet har en stor betydelse och att det inte enbart handlar om samspelet mellan lekterapeut och barn. Utan att samspelet sker i fler dimensioner som utgör en viktig faktor, exempelvis; lekterapeut-familj, barn-miljö och lekterapeut-vårdteam. Vår önskan med det här arbetet är att ge en större förståelse kring lekens betydelse samt belysa förskollärarens breda yrkeskompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hansson, Tina, and Lari Masomeh Amini. "Smärtskattning av barn på sjukhus : om utbildningens betydelse för att uppnå kvalitetsmålen om smärta på Akademiska Barnsjukhuset." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155182.

Full text

Abstract:

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smärta förbättrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål gällande smärta. Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anställda på en barnakutmottagning och två vårdavdelningar på Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frågeformulär om kvalitetsmålen om smärta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smärtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende på kunskap om kvalitetsmål och dokumenterade smärtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest. Resultat: Dokumenterade smärtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna både före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bättre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål om smärta efter jämfört med före utbildning . Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smärtskattningar behöver uppmärksammas. Studien belyser behovet av en diskussion bland smärtgrupp, smärtombud och ledning om gemensamma strategier för implementering av uppsatta kvalitetsmål avseende barn och smärta. I ett nationellt perspektiv behöver diskussioner föras om smärta ska ingå som den femte vitalparametern och därmed jämställas med andning, blodtryck, puls och syresättning.
Aim: To study if an education about children and pain improved the knowledge of registered nurses including compliance to the quality objectives of the Uppsala University Children’s Hospital concerning pain. Methods: The 23 nurses were employed within a children’s emergency unit and in two in-wards within the Uppsala University Children’s Hospital. The nurses answered to a questionnaire about the quality objectives concerning children and pain before and after a training-intervention. The nurses’ documentation of pain measurement in hospital records were analyzed before and after the intervention. Differences before and after training were analyzed using Exact Sign Test. Findings: Assessments of pediatric pain were found in 20% of the reviewed hospital records both before and after the training-intervention. However, nurses’ knowledge of the quality objectives was improved. Conclusion: Pediatric pain assessments need to be addressed. The study highlights the need of a discussion amongst pain representatives from the staff and managers on common strategies to implement decided quality objectives concerning children and pain. In a national perspective pain should be included as the fifth vital parameter and thus treated as breathing, blood pressure, heart rate and saturation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Jönsson, Elin, and Sara Borgemo. "När föräldraskapet inte blir som förväntat : Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda föräldrar vars barn varit inneliggande på neonatalavdelning." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52900.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Neonatalvård behövs om barnet är fött för tidigt eller sjukt vid födseln och kan vara både en kortvarig vistelse på några timmar men ibland upp till flera månader. Efter utskrivning stödjer Barnhälsovård(BHV)-sjuksköterskorna föräldrarna genom ett tätt samarbete och följer barnets utvecklingsresa. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att vårda föräldrar vars barn varit inneliggande på en neonatalavdelning. Metod: Elva intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor i sydöstra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll öppna frågor. En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman gjordes med induktiv ansats på manifest nivå. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier: Ge tid att växa in i föräldrarollen och Arbeta för att stärka föräldrarollen. BHV-sjuksköterskorna erfor att föräldrarna genomgick en övergång mellan att barnet var övervakat på neonatalavdelningen till att klara sig hemma själva. BHV-sjuksköterskorna stärkte föräldrarna genom att tidigt knyta kontakt med dem, erbjuda extra stöd och normalisera vardagen. Slutsats: BHV-sjuksköterskans erfarenhet var att övergången mellan neonatalvård till hemmet och BHV kan vara svår för föräldrarna, och det är viktigt att BHV-sjuksköterskan stöttar föräldrarna att bli trygga i sin vardag.
Background: Neonatal care is needed if the child is born prematurely or is sick at the time of birth. The child can be in need of care for a couple of hours up till several months. After discharge from the hospital, the Child Health Care (CHC)-nurses evaluate the child’s development regularly and provide support to the parents. Aim: The aim was to describe the CHC-nurse’s experiences of caring for parents whose child has been admitted to neonatal care. Method: Eleven interviews were conducted with CHC-nurses in the southeast of Sweden. A qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman was performed and had an inductive approach. Results: The result were presented in two categories: Giving time to grow into the parenting role and The work of strengthening the parenting role. The experience of the CHC-nurse was that the transition from neonatal care to home life could be strenuous for the parents and the child health nurses strengthened the parents by making early contact, providing extra support and normalizing everyday life. Conclusion: The experience of the CHC-nurse was that the transition between neonatal care to the home life can be difficult for the parents, and it is important that the CHC-nurse supports the parents to become safe in their everyday life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Andersson, Anna-Linda, Malin Eriksson, and Nathalie Stenberg. "Föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24468.

Full text

Abstract:

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp. Vikten av att personalen såg föräldrarna framkom och brister fanns gällande information och kommunikation. Information kring avlastning, planering och sysselsättning saknades. Isoleringsrummen beskrevs som sterila och saknade värme och hemtrevnad. Sysselsättning bidrog till att underlätta isoleringen men föräldrarna tyckte ändå det var svårt att underhålla barnen. Föräldrarna kände sig instängda då de inte kunde lämna rummet vilket bidrog till oro och tankar kring barnets hälsa. Avlastningen som föräldrarna fick varierade och stöd var betydelsefullt. Vidare forskning om avlastningens betydelse samt hur personalen kan förändra föräldrars upplevelse av att känna sig besvärliga skulle kunna vara till nytta för föräldrar, barn och personal och frambringa nya rutiner.
To be a parent of a child who is being cared for in hospital is complicated and difficult and affects each parent differently. Isolation can cause stress to the parents and lead to a further need for control, information and communication. The purpose of this study was to describe how parents experienced staying in a hospital isolation room with their children when the children were being cared for in hospital. The study has a descriptive qualitative design. The study showed that the parents felt awkward and worried about asking for help when they needed it. The parents placed an importance on being seen by the staff and there was a lack of information and communication. There was no information available about how to receive help, the planning process and also how to keep oneself occupied. The isolation rooms were described as sterile, cold and lacking a homely feel. Having something to do made the isolation easier to cope with however the parents still found it difficult to keep the children entertained. The parents felt trapped when they were not able to leave the room which resulted in a constant focus on the health of the child and this in turn led to an increased anxiety level. The level of help given to the parents varied and support was considered important. Further research into the importance of help available for parents, as well as how staff members could change the awkwardness parents feel, would be useful for parents, children and staff members, and may encourage new routines.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Johansson, Marina, and Vilma Karlsson. "Föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3891.

Full text

Abstract:

Bakgrund När ett barn vårdas på sjukhus drabbas hela familjen. Föräldrarna är ständigt närvarande påsjukhuset och många upplever känslor av stress och oro. Situationen kan upplevas utmanande avföräldrarna, de ska både stödja barnen och hantera sina egna känslor. Föräldrarna kan upplevabehov av stöd från sjuksköterskorna. Genom att belysa hur föräldrarna upplever stödet kansjuksköterskan anpassa de stödjande insatserna och främja föräldrarnas mående undersjukhusvistelsen. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barnvårdas på sjukhus. Metod Studiens design var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Data inhämtades viasystematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt via manuella sökningar. Bådekvalitativa och kvantitativa artiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2020 inkluderades.Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet baseras på 15 artiklar som slutligen valdes ut ochanalyserades enligt en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet utgjordes av sex kategorier som visade föräldrars upplevelse av sjuksköterskansstödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus. Dessa kategorier var upplevelse av emotionellsupport, information, kommunikation, delaktighet, upplevelse av kontinuitet och sjuksköterskansförhållningssätt som betydelsefulla stödjande insatser. Resultatet visade tre huvudfynd i form avinformation och emotionell support från sjuksköterskan samt delaktighet i barnets vård. Slutsats Slutsatsen blev att föräldrar upplevde ett behov av stödjande insatser från sjuksköterskor närderas barn vårdades på sjukhus. Behovet av stöd skiljde sig åt mellan föräldrar, både vad detgäller hur mycket stöd de behövde, vilken stödjande insats de värderade mest samt i vilken gradde upplevde att sjuksköterskorna tillgodosåg deras behov. Resultatet kan utgöra ett underlag förvidare forskning i ämnet, vilket är nödvändigt för att sjuksköterskor på bästa sätt ska kunnaanpassa de stödjande insatserna och främja måendet hos föräldrarna.
Background When a child is cared for in the hospital, the whole family gets affected. The parents are constantly present at the hospital with many experienced feelings such as stress and anxiety. The situation can be challenging for the parents, since they both need to support the child and deal with their own emotions. The parents may then experience a need for support from the nurses. By highlighting how the parents experience the support, the nurses can adapt their supportive efforts and encourage the parents' well-being during the hospitalization. Aim This study aims to highlight parents ´experience of the nurse´s supportive efforts when a child is hospitalized. Method The design of the study was a literature review that included scientific articles. Data was collected through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as through manual searches. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were quality reviewed and the 15 articles that were finally selected, were then analyzed according to anintegrated analysis method. Results The results consisted of six categories that showed how parents experience nurse’s supportive efforts when their child is hospitalized. The categories of the study showed that parents of hospitalized children experienced emotional support, information, communication, participation, the experience of continuity, and the nurse's attitude as important supportive efforts. The results showed three major findings which were information and emotional support from nurses as wellas participation in the child’s care. Conclusions The conclusion was that parents experienced a need for supportive efforts from nurses when their children were hospitalized. The need for support differed between parents, both in terms of how much support they needed, the supportive effort they valued most, and to what extent they felt that the nurses met their needs. The results can form a foundation for further research in the subject, where it is required for nurses to be able to adapt the supportive efforts in the best wayand encourage parents’ well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Berglund, Rebecka, and Hanna Birkedahl. "Sjuksköterskors erfarenheter av att möta sjuka barn och deras föräldrar." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2331.

Full text

Abstract:

Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Holmqvist, Sandra, and Kate Forsling. "Hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14262.

Full text

Abstract:

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus. De ingående artiklarnas kvalitet redovisades utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tolv vetenskapliga artiklar som var relevanta, dessa söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet visade att sjuksköterskan genom att leverera korrekt, individanpassat stöd kunde främja hela familjens hälsa. God kommunikation och tydlig information från sjuksköterskan bidrog till ökad trygghet hos föräldrarna. När sjuksköterskan visade tålamod, var lättillgänglig, gav tid för samtal, lyssnade och var ärlig kände föräldrarna förtroende vilket var grunden för att en god relation skulle utvecklas. Sjuksköterskan kunde också stödja föräldrarna genom att låta dem vara delaktiga i omvårdnaden av sitt sjuka barn samt stötta dem i detta både praktiskt och emotionellt. Syskonen blev även de tryggare när de involverades i omvårdnaden och fick tydlig information angående sitt sjuka syskons prognos. Ökad kunskap minskade syskonens oro och ängslan och hjälpte dem att bättre hantera situationen. Kvalitén i studiens ingående artiklar avseende urval och bortfall varierade men bedömdes överlag vara hög. Slutsatsen är att sjuksköterskans genom tydlig information och kommunikation kan stödja föräldrar och syskon att hantera situationen samt hjälpa dem att bli ett bättre stöd för det sjuka barnet.
The aim of this study was to describe how the nurse may support the parents and the siblings of a hospitalized child. The quality of the articles was reported by the methodological aspects of selection and non-response. A descriptive literature study was conducted. Twelve scientific articles were found in the databases PubMed and Cinahl. The result showed that the nurse, by deliver a proper, individually adapted support might promote the health of the entire family. Proper communication and a distinct information from the nurse contributed to an increased perceived security. When the nurse demonstrated patience, was available, spent time for dialogue, listened and was honest, the parents felt trust which formed the foundation for the development of a good relationship. The nurse could also support the parents by letting them participate in the nursing care of their sick child and encourage them both practically and emotionally. The siblings also felt more confident when they were involved in the care and got distinct information about the prognosis of their sibling. The quality of selection and non-response in the examined studies had variation but were over all considered high. The conclusion is that the nurses, through clear information and communication, can support and help parents and siblings to cope with the situation and help them to become a better support for the sick child.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Evaldsson, Caroline, and Mia Sörensen. "Barn som närstående : Betydelsen av att vara delaktig och besöka närstående som vårdas på sjukhus." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20240.

Full text

Abstract:

Inom sjukvården brister det i bemötandet av barn som närstående där de sällan synliggörs, blir delaktiga eller informerade om det som berör den sjukes/skadades hälsotillstånd. Oberoende av sin familj har barn och unga egna rättigheter i samhället vilket barnkonventionen stödjer och arbetar för. 1 januari 2010 omarbetades innehållet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Där klargörs barns rättigheter till information, råd och stöd samt hälso- och sjukvårdens ansvar att uppmärksamma detta, om barnets förälder lider av sjukdom/skada. Syftet är att beskriva barns upplevelser av att ha en närstående som vårdas på sjukhus samt ge en beskrivning av faktorer som kan påverka barnens upplevelser. Den här uppsatsen baseras på en litteraturöversikt beskriven av Friberg (2006) där granskning och analys av vårdvetenskapliga artiklars innehåll gjorts. Litteraturstudien bygger på kvantitativa och kvalitativa artiklar samt ”literature review”. Resultatet av studien är strukturerat i faktorer och upplevelser som redovisas i fyra huvudteman och tio subteman. Subtemana beskriver orsaker till restriktioner kring barns besök som närstående på sjukhus och betydelsen av att tillåta barn besöka. Barns behov av delaktighet och information skildras samt deras oro och bemästring av krissituationen. Studien visar på vikten av att ett handlingsprogram för barn som närstående utformas och att detta tillvaratar barns rättigheter och konstrueras på ett pedagogiskt sätt där ställning tas till barnets ålder och erfarenheter. Det kan vara fördelaktigt för barnet, familjen och den sjuke/skadade men också för barns framtida välbefinnande om sjukvårdspersonalen bemöter och tar hand om barn som närstående i den rådande stunden. Om barn som närstående till en sjuk/skadad patient uppmärksammas, blir sedda och bekräftade genom besök, tilldelas information, råd eller stöd, skonas de från onödigt lidande samt att de känner sig delaktiga i situationen tillsammans med de övriga i familjen.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ahlman, Linnea, and Julia Grabka. "Bildstöd. Sjuksköterskors upplevelser av att använda bildstöd i omvårdnaden av barn som vårdas på sjukhus." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25044.

Full text

Abstract:

Ahlman, L & Grabka, J. Bildstöd. Sjuksköterskors upplevelser av att använda bildstöd i omvårdnaden av barn som vårdas på sjukhus. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Barn som vårdas på sjukhus riskerar att inte få sina kommunikativa behov tillgodosedda, trots rätten till individanpassad information. Barn som inte får eller inte förstår information om vad som ska hända riskerar att bli otrygga och kan vägra att medverka vid procedurer, undersökningar och behandlingar. Barn kan göras delaktiga i sin vård genom att information ges med bildstöd. Ett barn som är delaktig och har kunskap om sin sjukdom och behandling blir ofta mer tryggt och samarbetsvilligt.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att använda bildstöd i omvårdnaden av barn som vårdas på sjukhus. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt tio sjuksköterskor intervjuades: åtta från pediatriska vårdavdelningar och två från en mottagning i södra Skåne.Resultat: Sjuksköterskorna var positivt inställda till att använda bildstöd i omvårdnaden, men upplevde att det kunde användas oftare. Bildstöd kan användas vid patientundervisning, för att informera om sjukdomar och dess behandling eller som ett schema för att skapa struktur under sjukhusvistelsen. Sjuksköterskorna upplevde att barnen blev mer intresserade och delaktiga i sin vård när bildstöd användes. Barn som använde bildstöd upplevdes tryggare för att de visste vad som skulle hända. Genom att samtala kring bilderna kunde sjuksköterskorna lättare skapa en dialog med barnet. Sjuksköterskorna anpassade sitt språk och kom tack vare bilderna ihåg att informera barnet om det som var väsentligt.Slutsats: Bildstöd förekommer på många pediatriska vårdavdelningar, men skulle kunna användas i större utsträckning. Utbildning om bildstöd och enhetliga rutiner kring användandet behövs.
Ahlman, L & Grabka, J. Pictorial Support. Nurses experiences of using pictorial support in the care of children staying in the hospital. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Children staying in the hospital face a risk of not having their communicative needs catered for, despite their rights to individualised information. Children who do not receive or understand the information about what is going to happen face a risk of feeling insecure and do not want to participate in procedures, examinations and treatments. By providing children with images as a tool for communication, they can be involved in their care. A child who is participating and has knowledge about their illness and treatment often feels more secure and is more compliant.Aim: Investigating nurses’ experiences of using pictorial support in the care of children staying in the hospital.Design: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was implemented. A total of ten nurses were interviewed: Eight nurses from three pediatric wards and two from a patient facility in the south of Skåne.Results: The nurses were positive towards using pictorial support in the care and experienced that it could be used more frequently. Pictorial support can aid in educating patients about their illness and the treatment and can also be used as a schedule to create routines during the stay at the hospital. The nurses experienced that children became more interested and participated in their care when pictorial support was used. The children that used pictorial support also felt more secure because they knew what was going to happen. Talking about the images facilitated the initiation of a dialogue between the nurse and the child. The images also aided the nurses in adapting their way of speaking and in remembering giving most important information to the child.Conclusion: Pictorial support is used in many pediatric wards but could be used more frequently. There is a need for education about how to use pictorial support as well as structures for an uniform procedure.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barn inneliggande på sjukhus'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles