Relevant bibliographies by topics / Barn som är i behov av särskilt stöd / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Barn som är i behov av särskilt stöd.

Dissertations / Theses on the topic 'Barn som är i behov av särskilt stöd'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 16 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Barn som är i behov av särskilt stöd.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Jakobsson, Angelica, and Ulrika Kotz. "Vem är jag att bestämma vad som är särskilt stöd? : Förskollärarnas definition av vad barn i behov av särskilt stöd är." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428468.

Full text
Abstract:
Förskolan är det första steget i skolans utbildningssystem och det är viktigt att barnet får rätt verktyg för att kunna lyckas. För med rätt verktyg kan det skapas individer som blir goda samhällsmedborgare. Det kan upplevas i verksamheten att barn utan funktionsnedsättningar ofta hamnar i en gråzon, och att förskollärarna inte uppmärksammar dessa barn i förskolan. Barn i gråzonen är inte formellt identifierade som barn i behov av särskilt stöd, utan omgivningen anser att barnet har en utvecklingsförsening (Sandberg & Norling, 2014, s. 45). Förskollärarna är en viktig del i verksamheten som har möjlighet att påverka barnets vistelse i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens perspektiv på vad barn i behov av särskilt stöd innebär, samt vilka stödåtgärder som tillsätts och hur uppföljningen genomförs. Metoden i denna studie är en kvalitativ studie som utgår ifrån en intervjuenkät. Tolv kommunalanställda förskollärare inom samma region svarade på intervjuenkäten. Respondenternas svar analyseras med hjälp av tre specialpedagogiska perspektiv, det traditionella perspektivet, det alternativa perspektivet, samt dilemmaperspektivet.  Studien visar att förskollärarnas värderingar om begreppet barn i behov av särskilt stöd präglas av vad förskollärarna väljer att sätta in för stödåtgärder. Resultatet visar även att specialpedagoger och vårdnadshavare beskrivs som viktiga verktyg i förskollärarnas arbete med att stödja barn i behov av särskilt stöd. Genom att förskolläraren och vårdnadshavarna har ett bra samarbete finns alla möjligheter till framgång för barnet, för med bra verktyg och rätt stöd skapas det goda förutsättningar för barnet i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Borg, Oscar, and Robin Johansson. "En skola för alla? : Inkludering av barn som är i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54147.

Full text
Abstract:
Syftet med vår studie är att undersöka hur personal på fritidshemmet arbetar med att inkludera elever som är i behov av särskilt stöd. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod. Metoden bygger på att vi har valt att intervjua verksam personal som möter de eleverna som är i behov av särskilt stöd. Vi har intervjuat sex stycken personer varav fyra är utbildade fritidspedagoger, en är specialpedagog och en är barnskötare. Intervjuerna är gjorda på fyra olika skolor. Resultatet av studien visar att den svenska skolan idag inte alltid är en skola för alla och att arbetet med inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd kan ses som påfrestande för personalen. I resultatet framgår det även att elevassistenter enbart förekommer under skoltid medan personalen på fritidshemmet får klara sig själva. Det framkommer även i resultatet att personalen på vissa fritidshem kan tänka sig att välja bort utbildning och kurser för att slippa arbeta med eleverna som är i behov av särskilt stöd. I arbetet med en skola för alla och i arbetet med inkludering krävs det många olika egenskaper hos personalen och yrkesrollen är väldigt komplex. Det krävs en stor variation i personalens sätt att arbeta och en medvetenhet om att alla elever är olika.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Olsson, Andrea, and Sofia Andersson. "”Det är ju dom här barnen som kräver lite extra” : Förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37343.

Full text
Abstract:
Studien handlade om att undersöka förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Problemområdet i studien var att begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och det var svårt att konkretisera vad det innebär samt innefattar. Studien genomfördes med intervjuer tillsammans med legitimerade förskollärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Totalt har åtta förskollärare deltagit i studien där de berättade om sina definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att förskollärarna hade liknande definitioner om vad begreppet innebär. Förskollärarna redogör även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera.

Godkännande datum: 2019-06-07

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bengtsson, Angeline, and Elin Lundin. "Inkluderande arbetssätt i förskolan : Synen på att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26525.

Full text
Abstract:
Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare. Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter. Pedagogens inställning är betydelsefull för en fungerande verksamhet, som ska se till den enskilda individen. Pedagogens inställning ska vara föränderlig såväl i verksamheten som i arbetslaget, det ska vara ett fungerande samarbete för att kunna se till varje barn. I diskussionen belyser vi normalitet och avvikelse och hur man genom sitt föränderliga arbetssätt kan skapa en inkluderande verksamhet genom miljön och kommunikation mellan kollegor och barn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Brandt, Claudia, and Maja Fogelberg. "Inkluderingsarbetet med barn i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie om begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering samt hur ett inkluderande arbetssätt ser ut i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Förskolan som en likvärdig, demokratisk plats där barnen är delaktiga och inkluderade." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46124.

Full text
Abstract:
The purpose of this study has been to investigate the concepts of children in need of special support, inclusion and how preschool teachers work with an inclusive approach in preschool with children in need of special support. The research questions that have formed the basis of this study have been 1) What does the preschool teacher's definition of the concept of children in need of special support consist of? 2)What does the preschool teachers' definition of the concept of inclusion around children in need of special support consist of?  3) How do the preschool teachers describe what an inclusive way of working looks like in preschool? 4) What previous experience do preschool teachers have of working based on an inclusive approach? The study was conducted with qualitative interviews of six preschool teachers where the collected data material was analyzed with a thematic analysis. The theory that the study leans towards is soft and hard inclusion as well as the compensatory and the critical perspective. The result showed that all preschool teachers had a consensus of definition of inclusion with children in need of special support. It was described as allowing all children to be part of a community. Furthermore, they had a similar view of the definition of children in need of special support. They believed that it was children with and without a diagnosis, children who need extra support to make everyday life work. Preschool teachers describe an inclusive way of working as an adapted approach, an adapted environment, and activities as well as certain individual-adapted methods. They described that inclusion work is based on children being involved and that the activities are based on democratic values ​​where everyone's equal values ​​are considered. All preschool teachers had a lot of experience of an inclusive approach, but they felt that there were some difficulties.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fung, Zsigmond Josephine, and Isabelle Nilsson. ""Barnen som är lite speciella och inte helt vanliga" : Förskollärares föreställningar om barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39316.

Full text
Abstract:
”Children who are a little special and unusual” – Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien är att undersöka förskollärares föreställningar kring begreppet Barn ibehov av särskilt stöd i förskolan. Vidare är syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka barndefinierar förskollärarna som barn i behov av särskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av särskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv på specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer. Studien utgår ifråndet socialkonstruktionistiska perspektivet. Analysverktyget som används i studien ärFaircloughs kritiska diskursanalys. Det framkommer i resultatet att det finns treåterkommande teman i förskollärares föreställningar och kategoriseringar av barn ibehov av särskilt stöd : Det diagnostiserade barnet, det sent utvecklade barnet och barnsom faller mellan stolarna. I studien framkommer det att förskollärare oftast utgår ifrånett modernistiskt perspektiv i beskrivningar av barn i behov av särskilt stöd. Det finnstvå former av stödinsatser på förskolan, det ena är specifika och det andra är generella.Det framkommer i empirin att det finns inslag av både det kategoriskt perspektivet och relationella perspektivet i utformningen och tillämpandet av stödinsatser på förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Glader, Michaela, and Matilda Andersson. "En förskola för alla? : En kvalitativ studie om hur förskollärare ser på sina förutsättningar att utforma stöd till alla barn som är i behov av det." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116956.

Full text
Abstract:
Förskolan ska anpassas efter alla barn, vilket kräver stor kompetens hos förskollärarna. En målsättning är att förskolan ska vara en inkluderande verksamhet där alla kan delta utifrån sina förutsättningar och de barn som är i behov av särskilt stöd ska få detta. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur förskollärare ser på sin kompetens och de hinder och möjligheter de ser i att stödja alla barn. Studien baseras på förskollärares erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sju förskollärare. Resultatet visar att informanterna var överens om att förskolan ska vara en plats för alla barn. Dock framgår att det är svårt eftersom förutsättningar som tid, ekonomi, barngruppens storlek och tillgänglighet av resurser inte upplevs som tillfredställande. Förskollärarna upplever att de erhåller relativt god kompetens att stödja alla barn genom framför allt erfarenhet, men önskar att de hade haft mer kompetens. I studien diskuteras förskollärares kompetens, vilket typ av kompetens som kan vara nödvändig samt hur denna kompetens kan fördjupas för att kunna tillgodose alla barns behov i en förskola för alla.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andersson, Ida, and Josefin Nordberg. "”De är ju dom som känner sitt barn allra bäst” : En kvalitativ studie om ”barn i behov av särskilt stöd” samt samarbete med vårdnadshavare utifrån förskollärares perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59002.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet är att beskriva vad förskollärarna anser ligger till grund för att avgöra om barn är i behov av särskilt stöd och hur de arbetar med de barnen. I synnerhet hur de samarbetar med vårdnadshavare för att främja barns utveckling. Studien är kvalitativ och metoden som används för att besvara frågeställningarna är semi-strukturerade intervjuer. Urvalet av informanter är fem utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor i Sverige. Studiens resultat visar att förskollärare avgör om barn är i behov av särskilt stöd genom erfarenheter, mallar och genom att de ser att barnen på något sätt inte deltar i verksamheten på samma sätt som andra barn. Det som förskollärarna anser avgör om barn är i behov av särskilt stöd är: sociala, språkliga, motoriska, koncentrationssvårigheter samt svårigheter med bokstavskombinationer. Vår studie visar att förskollärare kopplar in andra professionella för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Dessutom ändrar de verksamheten samt inkluderar träningen till barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att förskollärarna anser att samarbetet med vårdnadshavare är betydelsefullt för att stödja barnets utveckling. De samarbetsformer som används är tamburkontakt, samtal med vårdnadshavare och professionella som är inkopplade till barnet, utvecklingssamtal samt extrainsatta samtal.  Vid samtal anser förskollärarna att det är viktigt att vinna vårdnadshavares förtroende, ha en öppen och rak kommunikation, framhålla positiva saker, samt förmedla en känsla att vårdnadshavarna inte ska känna sig skyldiga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fredriksson, Therese, and Sarah Fagerström. "Alla barn är speciella och har sina olika behov : En studie i förskolemiljö om olika professioners förhållningssätt och arbetssätt kring barn som anses vara i behov av särskilt stöd." Thesis, Växjö University, School of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-7375.

Full text
Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter.

Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lind, Linda, and Lisette Olander. ""Alla barn ska få känna känslan av att lyckas" : En kvalitativ studie om åtta förskollärares förhållningssätt till extra anpassningar och särskilt stöd för barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42416.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att få en bredare och djupare kunskap om åtta förskollärares förhållningssätt till extra anpassningar och särskilt stöd för barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativmetod, där semistrukturerade intervjufrågor har gett oss svar på forskningsfrågorna som vidare har lett fram till studiens resultat. Analys av det insamlade materialet har både gjorts genom inspiration från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar hur förskollärare förhåller sig till att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare har ett förhållningssätt som innebär att de är positivt inställda till att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i förskolan samtidigt som det också råder stor efterfrågan på djupare och bredare kompetens inom det specialpedagogiska området hos förskollärare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Lundqvist, Julia. "”Allt som är främmande och svårt kanman lätt stöta ifrån sig.” : En kvalitativ studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129786.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete har varit att fördjupa kunskapen om pedagogers uppfattning om barn i behovav särskilt stöd i förskolan. Vad anser pedagogerna utmärker ett barn i behov av särskilt stöd? Hur anpassar pedagogerna verksamheten utefter olika barns förutsättningar? Studien som ligger till grund för resultaten i detta examensarbete har utförs genom en kvalitativ studie och data har inhämtats genom kvalitativa intervjuer; tre intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan som alla har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. I resultatet framgår det att begreppet behov av särskilt stöd upplevs som brett och inrymmer både barn som befinner sig i sociala svårigheter och barn med fysiska nedsättningar. Alla pedagoger i studien anser att det finns för lite tid, resurs och pengar för att tillgodose alla olika behov som finns i förskolan. De menar att det är lättare att få resurser till ett behov som syns, som till exempel ett barn med läkarintyg eller diagnos. Alla pedagoger är positiva till att inkludera barn i behov av särskilt stöd i verksamheten, och säger att barnen fö rall framtid kommer att ha nytta av att ha växt upp i en heterogen grupp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Sedell, Kristine, and Rebecka Johansson. "“Alla barnen är viktiga i en grupp” : En intervjustudie om förskollärares sätt att anpassa aktiviteter som ställer krav på stillasittande uppmärksamhet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36140.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att öka kunskap om hur förskollärarna på olika sätt utifrån erfarenheter resonerar om planering och anpassningar av undervisningen för att stödja barnen i aktiviteter som ställer krav på uppmärksamhet och stillasittande. Metoden som använts för att samla in material är kvalitativa forskningsintervjuer och därefter har materialet analyserats utifrån ett relationellt samt sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser sig använda ett flexibelt, lyhört och inkännande pedagogiskt förhållningssätt för att stötta barns deltagande i olika aktiviteter inom förskolans utbildning. Enligt förskollärarna använder de sig av barnens intresse som utgångspunkt i planeringen av aktiviteter även olika konkreta anpassningar och strategier för att understödja barns uppmärksamhet. Anpassningar och strategier som förskollärarna förmedlade att de använde i sin undervisning var konkreta föremål, tydliggörande medierande resurser såsom timglas samt uppdrag som möjliggjorde ett aktivt deltagande. I resultatet framträder även vikten av att förskollärare reflekterar över vilka anpassningar och strategier som är bäst lämpade då dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på barns självkänsla och identitetsskapande. Sammanfattningsvis belyser resultatet vikten av att förskollärare har ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt, reflekterande sinne där anpassningar och strategier väljs med omsorg med barnets bästa i åtanke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Pahovic, Kristina. "Skolledares och pedagogers syn på inkludering av barn i behov av särskilt stöd. -En intervjustudie bland rektorer och lärare kring deras syn på inkludering av de elever som idag är placerade i särskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31384.

Full text
Abstract:
Pahovic, Kristina. (2006). Skolledares och pedagogers syn på inkludering. (School leaders and pedagogues view on inclusion of children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet är att undersöka skolledares och pedagogers uppfattningar om inkludering av särskolans barn. Metod Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering av barn i behov av särskilt stöd och framför allt elever som är placerade inom särskolan. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka eventuella skillnader det fanns i synen på inkludering mellan verksamma skolledare och pedagoger, framförallt inom särskolan. Resultat Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att synen på inkludering är relativt samstämmig mellan skolledare och pedagoger och att denna inte nämnvärt skiljer sig åt. Båda yrkesgrupperna kan se klara fördelar såväl som nackdelar med inkludering och samtidigt har de en klar bild över vad som krävs för att ”en skola för alla” skall vara genomförbar. Nyckelord: ”En skola för alla”, inkludering, mångfald, segregering, särskola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Halbakken, Emma, and Alicia Berggren. "”Alltså det beror ju på hur mycket vi som vuxna jobbar, det beror på hur inkluderande vi är” : Förskollärares tankar om huruvida förskolan är en plats för alla barn." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74776.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur några förskollärare arbetar för att möta alla barn, även de i behov av särskilt stöd. Syftet är vidare att undersöka om kompetensen och verktygen finns för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, och hur dessa verktyg i så fall används i dessa verksamheter. I vår studie använder vi oss av kvalitativ metod, i form av kvalitativa intervjuer för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna anser att alla barn inkluderas i deras verksamheter, även de i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna betonar att det som är avgörande i denna strävan är förskollärares kompetens och förhållningssätt, specialpedagogens stöd samt resursfördelningen i verksamheterna. Komplexiteten med att skapa en förskola för alla barn framkommer genom att förskollärarna som deltagit i studien uttrycker att det är en fin linje mellan inkludering och exkludering. De anser att många faktorer spelar in för att nå målsättningen om en förskola för alla barn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Lindeman, Kim Jenny, and Sara Brändström. ""Alla barn är mer eller mindre i behov av särskilt stöd" : En kvalitativ studie med fokus på barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14422.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att belysa begreppet barn i behov av särskilt stöd. Detta har vi granskat genom att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om vilka barn som kan tänkas vara i behov av särskilt stöd och hur arbetet med dessa barn i förskolan ser ut, samt vilket stöd dessa barn kan få. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och använt oss utav semi-strukturerade intervjuer och de respondenterna som deltog representerades av verksamma pedagoger i förskolan. Vi har sedan analyserat intervjustudien och studiens resultat tyder på att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och otydlig. Resultatet visade även att en diagnos i många fall kan underlätta arbetet för pedagogerna och de barn som är i behov av särskilt stöd, eftersom de lättare kan få tillgång till det stöd som behövs, exempelvis en resurs. Vår studie visade även på att pedagogernas bemötande, kunskap och kompetens om de barn som är i behov av särskilt stöd är viktigt för att kunna stötta barnen. Slutsatsen av vår intervjustudie blir att barn i behov av särskilt stöd är ett komplext område att förhålla sig till samt att, det krävs fördjupade kunskaper inom de olika områden som finns gällande barn i behov av särskilt stöd. Exempelvis fördjupade kunskaper om diagnoser, funktionsnedsättningar, språksvårigheter samt verktygens användningsområden. Slutsatsen blir även att tillgången till resurser är begränsad hos de förskolor som vi har besökt och det krävs oftast en diagnos eller uttalad funktionsnedsättning, för att pedagogerna i förskolans verksamhet ska få in resurser till ett barn som är i behov av särskilt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

andersson, therese. "Alla barn är olika- förskollärares definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50222.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Krondahl, Sara. "Barn i behov av särskilt stöd – vilka är de? En studie i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4226.

Full text
Abstract:

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell. Jag skickade ut en postenkät den jag skickade ut den till 6 olika förskolor i nordvästra Skåne. I diskussionen dras slutsatsen att alla barn någon gång är i behov av särskilt stöd och att alla barn ska få det stöd de behöver under den perioden oavsett om det är ett kortvarigt eller ett varaktig svårighet. Slutsats är att alla barn ska ha samma rättigheter att får stöd och hjälp oavsett svårighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Ravenborn, Amanda, and Åkesson Cecilia Wahlström. "Med känslan som instrument. Pedagogers berättelser om barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36195.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete är att studera vilken bild pedagoger har av barns behov av särskilt stöd, i relation till specialpedagogik i förskolan. Vi vill se hur pedagogerna talar om barns behov och under vilka villkor de behoven uppstår. Vi vill även se hur pedagoger talar om oron kring ett barn samt hur pedagogerna beskriver de resurser och stöd som finns på förskolan.Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare. Materialet vi samlade in bearbetades utifrån en tematisk narrativt analys och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Pedagogerna talade om olika varierande behov, men de huvudsakliga problemområdena handlade om språkliga och sociala svårigheter. Pedagogernas oro kring ett barn beskrevs som en känsla de fick, vilket medförde att de därefter arbetade utifrån ett specialpedagogiskt tankesätt. När vi gjorde intervjuerna insåg vi att det handlade om så mycket mer än om specialpedagogik. Det kom fram skildringar om förskolan som fenomen, samhällets utveckling och hur barn har påverkats av det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Wilén, Annika. "Hur förskollärare och lärare är rustade att möta barn i behov av särskilt stöd." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6494.

Full text
Abstract:

Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan – sett utifrån ett lärarperspektiv.

Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.

Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små. Både förskollärarna och lärarna anser att miljön är dåligt anpassad till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skolan, då lokalerna är små, samt är dåligt anpassade för barn som behöver rullstol.

Enligt förskollärarna i studien är det ett problem att hinna med att specialanpassa verksamheten i förskolan för barnen i behov av särskilt stöd. Förskollärarna ser problem med att hinna tillverka specialpedagogiskt material, samt att speciellt planera och genomföra en daglig verksamhet för barn i behov av särskilt stöd.

De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att förskollärare och lärare behöver mindre barngrupper för att få tid till alla barn. Enligt undersökningen läggs för stort ansvar på förskollärare och lärare att se till alla barns behov samt att planera och utveckla verksamheten utifrån de skolpolitiska krav som ställs. Förskollärarna och lärarna behöver få ökat delat ansvar från rektor för utformning av den pedagogiska verksamheten, så den svarar mot de skolpolitiska krav som finns. Kommuner behöver få ökad inblick i hur förskolan och skolans verksamhet ser ut på en konkret nivå, för att kunna avgöra vilka ekonomiska resurser som behövs för att införliva de krav som ställs i förskolan/skolan på skolpolitiknivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Hansson, Paulina, and Lena Jönsson. "Är utbildningen likvärdig i förskolan? : Förskollärares anpassning för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103093.

Full text
Abstract:
Svensk titel: Är utbildningen likvärdig i förskolan? Förskollärares anpassning för barn i behov av särskilt stöd English title: Is the education equivalent in preschool? Pre-school teachers "" adaptation for children in need of special support Studiens syfte är att belysa hur förskolor anpassar verksamheten för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien är kvalitativ och genomförs genom semistrukturerade intervjuer och observationer av förskollärare. Resultatet visar på att förskollärarna använder sig av anpassningar för barn i behov av särskilt stöd samt att de belyser möjligheter och hinder som de upplever i utbildningen. Resultatet i studien analyseras utifrån grounded theory samt diskuteras i relation till specialpedagogiska perspektiven och tidigare forskning. På så sätt har en teori vuxit fram hur förskollärare kan anpassa utbildningen för att inkludera barn i behov av särskilt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Hallgren, Jenny, and Millestad Julia Tjäder. "Barn som väcker funderingar : En intervjustudie om förskollärares resonemang gällande barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-135365.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med studien har varit att söka kunskap om hur förskollärare resonerar om begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd” och hur förskollärarna kan skapa möjligheter och förutsättningartillutveckling, lek och lärande för alla barn i förskolans verksamhet. Begreppet ”barn i behov av särskilt stöd är enligt vår uppfattning ett brett område som innefattar många olika aspekter och i examensarbetet används både begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd”, detta för att kunna belysa ”barn i behov av särskilt stöd” ur flera olika vinklar. Resultatet har tolkats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att resultatet har analyserats utifrån förskollärarnas kunskap som konstruerats utifrån deras socialt upplevda verklighet. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken förskollärare. Det insamlade materialet har genom en tematisk innehållsanalys analyserats och tre teman har konstruerats. De teman som utgör resultatdelen är: ”Barn i behov av särskilt stöd”, ”En inkluderande miljö för barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet” samt ”Samverkan mellan olika aktörer i förhållande till barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet”. Resultatet visar att många olika aspekter ingår i förskollärarnas resonemang gällande barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uttrycker att andra begrepp än ”barn i behov av särskilt stöd” i större utsträckning används i verksamheten. Resultatet visar även att många olika aktörer samverkar kring barnen och att samverkansprocesser med andra aktörer är av stor betydelse för att kunna utforma en inkluderande miljö där varje barn ges möjlighet till utveckling, lek och lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Liselott, Olofsson. "Barn som väcker funderingar : En kvalitativ studie om hur förskollärare identifierar barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78928.

Full text
Abstract:
Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur förskollärare identifierar barn i behov av särskilt stöd inom förskolans verksamhet, men även att höja medvetenheten kring detta viktiga ämne. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med förskollärare som arbetar i en förskoleverksamhet. Det material som samlats in har bearbetats utifrån Rennstam och Wästerfors (2015) dvs sortera, reducera och argumentera, samt tolkats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av detta presenteras i resultatavsnittet i form av två huvudkategorier samt tre underkategorier utifrån studiens forskningsfrågor. Resultat visar att det finns betydande skillnader mellan förskollärarna gällande såväl kompetens i ämnet, som metoder för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Sammantaget visar resultatet att de barn som definieras av förskollärarna som ett barn i behov av särskilt stöd inte är någon klart avgränsad grupp, men att de ändå skiljer sig från majoriteten på något område exempelvis genom sociala svårigheter, fysiska eller psykiska svårigheter. Vidare visar det också att miljön kan ha stor betydelse för huruvida ett barn anses vara i behov av särskilts stöd eller i vilken omfattning de behövs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Gilliusson, Hörnell Evelina, and Andréa Hahlin. ""MAN MÅSTE FÅ VARA DEN MAN ÄR" : Pedagogers inkluderingsarbete med barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148415.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att belysa pedagogers uppfattning om begreppet inkludering och hur pedagoger uppfattar sitt eget agerande för en inkluderande förskola. Syftet var ytterligare att ta reda på hur pedagoger arbetar inkluderande med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet gjorde vi tre frågeställningar som riktar sig mot pedagogernas uppfattningar om inkludering, arbetet med inkludering och hur arbetet riktar sig mot barn i behov av särskilt stöd. Syftet och forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa intervjuer med två förskollärare, tre barnskötare och en specialpedagog, alla med olika erfarenheter. Det framkom i resultatet att pedagogernas förhållningssätt och synsätt till barn i behov av särskilt stöd är viktiga förutsättningar för en lyckad inkludering i förskolan. Det finns alltså enligt pedagogerna möjlighet till inkludering i verksamheten, men det framkom även att det finns svårigheter med arbetet i form av för lite personal och för stora barngrupper. Att hitta lämpliga strategier för att öka möjligheten till att inkludera, utmana och utveckla barnen ansågs viktigt för pedagogerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Vuento, Noora, and Inger Waldenström. ""Det är ett vanligt barn, även om det är lite speciellt" : Några förskollärares syn på begreppet barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64267.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare. I vårt resultat gick det att utläsa att förskollärarna ansåg att särskilt stöd är den kompetens de tar in utifrån då den inte finns på den enskilda förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Bäcker, Bjarne. "En skola för alla : Är denna skola integrerande eller segregerande för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-676.

Full text
Abstract:

In this paper integration and inclusion were analysed in both theory and practice to see what they mean for pupils who reqire special support or pupils who have Swedish as a second language in compulsory school. The purpose of this work was to investigate whether inclusion is the best way of reaching the goal of a school for all children. A literary study, was conducted to test this hypothesis. The literature used for this purpose includes non-fiction books, handbooks, newspaper articles, declarations, conventions, and learning and course plans. Qualitative interwiews were held whit a remedial teacher, a Swedish-as-a-second-language teacher, and a class teacher who contributed greatly to this work thoough their experiences and vast knowledge. The result showed that there is not only one solution to the problem; sevral ways of going about reaching the goal of a school for all children exist. To get even closer to presupposed goal, a school for alla children, teachers must remove obstacles in their approach so that all children feel that they are in meaningsful situations.


En analys gjordes för att ta reda på vad de tre begreppen; integrering, segregering och inkludering i teorin och i praktiken kan innebära för enskilda elever i behov av särskilt stöd och/eller elever som har svenska som andraspråk i grundskolan. Syftet med arbetet var att undersöka om inkludering är den bästa vägen att gå för att nå målet, en skola för alla barn? Hypotesen prövades genom att en litteraturstudie gjordes som dessutom kompletterades med en kvalitativ undersökning bland utvalda pedagogiska specialister. Litteraturen som användes för ändamålet var, faktaböcker, handböcker, tidningsartiklar, deklaration, konvention, samt läro - och kursplaner. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en speciallärare/specialpedagog, en svenska som andraspråkslärare och en klasslärare som genom sina erfarenheter och sitt stora kunnande bidrog stort till detta arbete. Resultatet visade att det inte finns en enda väg att gå, det finns flera vägar att gå, för att nå målet, en skola för alla barn. För att komma närmare det förutsatta målet, en skola för alla barn, måste lärare själva röja hindren i sitt förhållningssätt så att alla barn känner att de befinner sig i meningsfulla sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Taher, Ayse. "Barn i behov av särskilt stöd : en kvalitativ studie om den ökande andelen elever som skrivs in i särskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12013.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning?   För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan. Utifrån materialet har olika faktorer påverkat elevökningen i särskolan. Det kan antas att elevökningen i särskolan är en följd av särskolans kommunalisering. Samtidigt orsaker till denna ökning är att kraven på elevernas kunskapsinhämtning har ökat i skolan. Det framgår också att det finns många brister i de olika utredningar som görs för att fastställa om barnet har diagnos eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Sandberg, Helena, and Sara Sebelius. "Alla barn är unika... : Utmaningar, undervisningsmiljöer och hur man kan hantera elevers behov av särskilt stöd i textilslöjd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143744.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter. Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna. Att planera, visualisera och strukturera anser Thimon (2007) som viktigt för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. För att kunna hantera elever med särskilda behov krävs det att man jobbar med vad eleven kan och att ge mycket positiv uppmärksamhet. Vi har även valt att undersöka hur undervisningsmiljön ser ut i textilslöjden för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att undervisningsmiljön bör vara tydligt strukturerad, tydliga instruktioner och kortare arbetspass.
2010ht4673
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Reimertz, Josefin, and Malmqvist Pernilla. "Är förskolan en plats för alla barn? : Pedagogers tal om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37887.

Full text
Abstract:
Problemområdet i föreliggande studie utgår från att tidigare forskning belyser förskolepersonalens osäkerhet i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd samt att det finns en avsaknad i tidigare forskning om vilka tolkningsrepertoarer som framträder i förskolepersonalens tal inom området barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet konkretiseras följande forskningsfråga: vilka tolkningsrepertoarer framträder under fokusgruppssamtal i pedagogers resonemang om sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd och hur resonerar pedagogerna om dessa barn som deltagare i barngruppen? Syfte och forskningsfråga besvarades genom tre stycken fokusgruppssamtal med sammanlagt tio pedagoger från tre olika förskolor i södra Sverige. Studien tar avstamp i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Vi har använt oss av diskurspsykologi som analysmetod, med analysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering och retorik. Det framträder i resultatet genom pedagogernas tal tolkningsrepertoarer vilka härleds till att specialpedagogiska hjälpmedel är av betydelse för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska underlättas. Vidare resonerar pedagogerna om tiden som en bristvara i förskolan vilket medför att pedagogerna känner sig otillräckliga i sitt arbete. Slutligen resonerar pedagogerna om att barns olikheter ses som en berikande tillgång till barngruppen men även för hela verksamheten. Resultatet i föreliggande studie bidrar till en ökad kunskap om hur pedagoger talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket är av betydelse för verksamma pedagoger men även för studenter som läser pedagogik för att det ger möjlighet till nya reflektioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Nyman, Hanna, and Ulrica Jansson. "”Det är en ständig balansgång…” : En kvalitativ intervjustudie om åtta förskolepedagogers uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17125.

Full text
Abstract:
Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats. Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd. En del förskolepedagoger anser att alla barn i förskolan är i behov av någon form av särskilt stöd.  Några förskolepedagoger anser att det är barn med ett utmärkande beteende som är i behov av särskilt stöd. I undersöknings resultatet framkom det av flera förskolepedagoger anser att det är i det sociala samspelet som det visar sig om barn är i behov av särskilt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Vingälv, Liselott. "”Men jaja, det är ju som det är...” : En studie av upplevelsen av särskilt stöd i skolan ur en elevs och dennes vårdnadshavares perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85044.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka om och i vilken utsträckning samt på vilket sätt en elev och dennes vårdnadshavare har varit delaktiga i den pedagogiska utredningen och i utformningen av de planerade stödinsatserna. Syftet var vidare att undersöka vilka av de planerade stödinsatserna som genomförts, ge elevens beskrivning av hur detta har upplevts samt vilka insatser som ur elevens perspektiv varit främjande samt om inkludering och/eller delaktighet har uppnåtts. För att besvara frågeställningar och syftet genomfördes studien som en fallstudie med kvalitativ och explorativ ansats. Fallstudien hade som kriteriet för urval att eleven hade fått särskilt stöd i skolan. För datainsamling användes triangulering genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av skolans dokumentation. Eleven och dennes vårdnadshavare intervjuades. Studien grundar sig i fem specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv på lärande samt delaktighet utifrån ett individupplevt perspektiv. Slutsatser som framkommer utifrån resultat är att det kategoriska perspektivet dominerar arbetet med stödinsatser. Vidare förfaller det som att de specialpedagogiska perspektiv skolan antar och graden av delaktighet hos elev och vårdnadshavare kommer att avgöra hur väl arbetet med stödinsatser lyckas. Slutligen påvisar studien att även särskiljande lösningar kan vara inkluderande. Det gäller dock att inkluderingen måste omfatta alla områden i lärmiljön, både de sociala, fysiska samt pedagogiska miljöerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Eriksson, Ingvor. "Att synliggöra det osynliga barnet : Förskollärares uppfattningar om strategier som inkluderar inåtvända barn." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13314.

Full text
Abstract:
Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Lagesson, Caroline, and Emma Israelsson. "Alla har rätt att få vara dem de är. : Rektorers, specialpedagogers, förskolepersonals och föräldrars perspektiv på specialpedagogik i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5336.

Full text
Abstract:

Vi har valt att skriva om specialpedagogik i förskolan och syftet med studien är att utifrån rektorers, specialpedagogers, förskolepersonals och föräldrars perspektiv se om barn, som anses vara i behov av särskilt stöd, får den specialpedagogiska hjälp de behöver. För att få svar på detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod som handlar om att förstå andras tolkningar och att kunna inta andras perspektiv. Genom enkäter och intervjuer har vi fått ta del av två förskoleavdelningars arbete samt fått ta del av ovan nämnda parters tankar och åsikter.

Resultatet av vår studie visar att de flesta av informanterna upplevde att barn i behov av särskilt stöd fick den hjälp de behövde, men samtidigt uttryckte vissa att det alltid kunde göras mera. Under arbetets gång kom vi även fram till att det var många olika faktorer som påverkade specialpedagogiska insatser, exempelvis handledning och de ekonomiska ramar som satts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Bazgyr, Zine. "Är förskolan för alla? : En studie om pedagogernas inställning gentemot barn med fuktionsnedsättning/barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34609.

Full text
Abstract:
Förskolan är en verksamhet som ska sträva efter att inkludera och anpassa sig efter varje barns olika behov samt förutsättningar och förmågor. Den politiska visionen en “förskola för alla” innebär att verksamheten ska vara anpassad efter varje barns behov, men trots detta finns det än idag särlösningar i förskolan.   Studien syftar till att få en bredare förståelse kring hur pedagogernas inställning är gentemot barn som är i behov av särskilt stöd eller har en funktionsnedsättning i förskolan. Undersökningen utgår från pedagogens synvinkel där vi tar reda hur pedagoger upplever sin kompetens och vilka möjligheter som finns med att kunna tillgodose barns olika behov. I arbetet kommer vi att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbetssätt kring inkludering av barn som är i behov av särskilt stöd.  Vår studie vilar på en kvalitativ metod. Vi intresserade oss av att se hur arbetet, kompetens och bemötande kunde skilja sig från en allmänpedagogisk förskola och en förskola med special inriktning med funktionsnedsättning. Med den anledningen genomfördes sex individuella semistrukturerade intervjuer med sex olika personer. Tre av dem var specialpedagoger och arbetade på en specialinriktad förskola mot funktionsnedsättning och tre stycken var förskollärare och arbetade på allmänpedagogisk förskola.  Studien visar att det finns skillnad i arbetet mellan dessa två upplägg av förskolor.  Stora barngrupper och liten personaltäthet är bland annat något som gör att arbetet försämras med barn som har en funktionsnedsättning eller är i behov av särskilt stöd. Vi har även kommit fram till att en förskola för alla inte handlar om att få vara med fysiskt utan handlar om att få sina behov tillgodosedda och bli inkluderad i verksamheten. Slutligen kan vi även se i vår studie att kompetensen finns för att arbeta med barn som har en funktionsnedsättning eller är i behov av särskilt stöd men att det finns bristande resurser för att tillgodose barns olika behov.
Preschool is an organization that aims to include and adapt to every child's different needs, conditions and abilities. The political vision of a "preschool for all" means that the activities should be adapted to the needs of every child, but despite this, there are still “special solutions” in preschools.  This study aims to gain a broader understanding of pedagogue’s attitude towards children who are in need of special support or have a disability in preschool. Our survey is based on the pedagogue’s point of view, where we aim to find out how pedagogue’s view their proficiency and what opportunities there are to meet the children's different needs. Furthermore, we will investigate how pedagogues reason about their way of working when it comes to the inclusion of children in need of special support. Our study is mainly a qualitative method. We were interested in seeing how work, competence and reception could differ from a pre-primary preschool and a preschool that specialize in disability. With that reason in mind, six individual semi- structured interviews were conducted with six different people. Three of them were special needs teachers and worked at a specialized preschool with disabilities and three were pre-school teachers and worked at pre-primary preschools.  The study shows a difference in approach between these two preschools. Large children's groups and staff density, among other things, causes work to deteriorate with children who have a disability or are in need of special support. We have also come to the conclusion that “a preschool for all” is not about being physically involved, but is about meeting their needs and being included. Finally, we were able to determine with our study that there is competence for working with children who have a disability or are in need of special support but that there are insufficient resources to meet children's different needs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Isaac, Tadarous Nanci, and Hanna Kronvall. "Alla barn är olika och unika : Om förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om innebörden av barn i behov av särskilt stöd och deras arbetssätt med dessa barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58848.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen var att nå kunskap om hur pedagoger i förskolor uppfattade innebörden av barn i behov av särskilt stöd samt hur de uppfattade arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi har även belyst samverkan i förhållande till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i verksamheten. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ studie som innefattade semistruktuerade intervjuer med fem förskollärare och två specialpedagoger. Empirin har analyserats med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Resultatet pekade på att pedagogerna upplevde brist på tid, kompetens och kunskap i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.Dessa brister skapade svårigheter med att tillgodose alla barns behov i förskolan. Samt att de önskade att det var mindre barngrupper och mer personal eftersom det skulle underlätta deras arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Katchinskaja, Marina. "Musik som redskap i arbetet med barn i behov av särskilt stöd : en kvalitativ studie om förskolepersonalens musikarbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1600.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Höglund, Lotta. ""Det är nog någonting" : En kvalitativ studie om hur förskollärare identifierar barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64466.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att kartlägga och exemplifiera hur förskollärare identifierar barn i behov av särskilt stöd, samt synliggöra vilka normativa föreställningar kring normalitet som kommer till uttryck i förskollärares tal om barn i behov av särskilt stöd. Studien har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med antagandet att språket, genom diskurser, skapar konstruktioner av verkligheten. För att skapa ytterligare förståelse för hur diskurser påverkar det egna tänkandet och agerandet har studien kompletterats med en postmodern influens. Ett synsätt som möjliggör en granskning av olika förgivettaganden och kan bidra till nya sätt att förstå ett fenomen. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer och resultatet beskrivs utifrån två identifierade diskurser; verksamhetsdiskurs samt individuell bristdiskurs. Resultatet visar att förskollärarna i studien identifierar barn i behov av särskilt stöd baserat på egenskaper och beteenden som väcker oro och funderingar samt utifrån identifierade funktionsnedsättningar. Samtidigt framträder bilden av hur alla barn kan ses som i behov av särskilt stöd och hur det är upp till verksamheten att vara flexibel för att kunna möta barns olika behov och förutsättningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Johansson, Johnny. "Hur förhåller sig kenyanska lärare till föreställningen om barn som besatta av demoner? : Hur några lärare i Kenya resonerar kring barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28306.

Full text
Abstract:
The purpose of the study is to find out how some teachers in Kenya reason about children in need of special support. To undertake the study the following question are used: How do some teachers in Kenya reason about children in need of special support? The study has been made with qualitative interviews in Kenya. A total of four teachers at primary school level have been interviewed. The decision to do qualitative interviews is made by the opportunity to get as comprehensive answers as possible from the respondents' reason about children in need of special support. Three different kinds of special education perspectives have been used in this study. The compensatory, the critical and the dilemma perspective. The compensatory perspective to see the child as the owner of the problem is the dominant perspective when the respondents define children in need of special support. In concrete situations the respondents says that they want to define the children's disorders to be able to give them special tasks outside the regular education. In broad reasons the respondents talk about an all-inclusive education and relates to the critical perspective. A dilemma perspective are shown when the respondents are not sure if their own education or the child's own education with special tasks is what is needed to be changed. Earlier researches show that more education and resources is needed for children in need of special support in Kenya. A common opinion in Kenya is that children in need of special support are possessed by demons but the teachers say they don't believe in demons and that it does not affect their education but one of the respondents said he is not absolutely sure if it affects him or not.
Studiens syfte är att undersöka hur några lärare i Kenya resonerar kring barn i behov av särskilt stöd. För att förverkliga syftet utgår studien ifrån följande frågeställning. Hur resonerar några lärare i Kenya kring barn i behov av särskilt stöd? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer i Kenya. Sammanlagt har fyra verksamma grundskolelärare intervjuats. Valet av kvalitativa intervjuer baserades på att få så utförliga svar som möjligt av respondenternas resonemang kring barn i behov av särskilt stöd. Tre olika specialpedagogiska perspektiv har behandlats i studien. Det kompensatoriska-, det kritiska- och dilemmaperspektivet. Det kompensatoriska perspektivet är övervägande när det gäller respondenternas sätt att definiera och bemöta barn i behov av särskilt stöd. I konkreta situationer uppger respondenterna att de vill kunna bemöta barns behov genom att ge extra uppgifter utanför den vanliga undervisningen. I övergripande resonemang talar däremot respondenterna om en undervisning för alla barn och är då inne på det kritiska perspektivet. Det framkommer ett dilemmaperspektiv där respondenterna inte tydligt vet om de ska ändra sin egen undervisning eller om det är barnet som behöver extra uppgifter utanför den vanliga undervisningen. Tidigare forskning visar att mer utbildning och resurser kring barn i behov av särskilt stöd behövs i Kenya. En allmän uppfattning som finns i Kenya är att barn i behov av särskilt stöd är besatta av demoner men respondenterna säger själva att de inte tror på demoner och att det inte påverkar deras undervisning men en av respondenterna kan inte helt säkert säga om det påverkar honom eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Kungsman, Persson Linnea, and Petra Lehkonen. ""Förskolan är en plats för alla!" : En kvalitativ studie om förskollärares och barnskötares erfarenheter av inkludering med barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402253.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Hofvander, Cassandra, and Noak Lindgren. "Arbetssätt för en likvärdig språkutveckling hos barn i behov av särskilt stöd i förskolan : En hermeneutisk forskningsstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40608.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för förskollärares tolkning av vilka arbetssätt de använder för att erbjuda en likvärdig språkutveckling för barn i behov av särskilt stöd. Detta undersöktes med forskningsfrågan; vad har förskollärare för föreställningar om en likvärdig språkutveckling och sitt arbete med språkutveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån hermeneutik som teori och metod samt genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat framkom det att förskollärares arbete mot en likvärdig språkutveckling utgår ifrån användande av olika arbetssätt. Forskning samt studiens resultat pekar på att barn i behov av särskilt stöd gynnas av alternativa kommunikativa arbetssätt för att uppnå en likvärdig språkutveckling i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Abrahamsen, Malin, and Kajsa Melin. "“Det är inte så lätt, men man får tänka så” : En empirisk studie om förskollärares uppfattning kring gränsdragningen av barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58861.

Full text
Abstract:
Förskolan är en verksamhet som enligt förskolans läroplan ska utformas efter varje barns behov. Det innebär att mängden stöd olika barn behöver kan variera, och vissa barn kan behöva särskilt stöd för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar dock att det finns en brist på kunskap om vilka som ska definieras som i behov av särskilt stöd. Det är heller inte känt vilka kriterier pedagogerna använder för att ett barn ska få särskilt stöd. Samtidigt kan vilket stöd ett barn ges komma att bli en avgörande faktor för barnets både utveckling och lärande, vilket belyser en problematik. Utifrån detta är studiens syfte att undersöka pedagogers uppfattning av gränsdragningen mellan barn som behöver och inte behöver särskilt stöd. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolans verksamhet. Resultaten som framträdde var hur gränsdragningen är en komplex praktik med påverkan från ett flertal olika faktorer, och därför svår för pedagogerna att handskas med. Detta har vi sedan försökt förstå genom teorin socialkonstruktivism, vilket medfört att gränsdragningen då uppfattas som en social konstruktion påverkade av andra sociala konstruktion och något “rätt” kring gränsdragningen blir svår att nå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Jakobsson, Jonna, and Cathrine Persson. ""För språket är ändå grunden till allt lärande"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29162.

Full text
Abstract:
Studiens problembakgrund och frågeställningar fokuserar på förskollärares arbete att tillgodose barns behov av särskilt stöd vid språksvårigheter i förskolan. Syftet med vår studie är att belysa och problematisera åtta förskollärares uppfattningar och arbetssätt med barn i språksvårigheter. Det sociokulturella perspektivet presenteras som den teoretiska utgångspunkten i studien. Även inkluderande perspektiv samt litteratur som behandlar barn i språksvårigheter och pedagogernas kunskaper inom området, används i studien. Vi har utifrån en kvalitativ ansats intervjuat förskollärare från fyra förskolor i en mindre kommun i södra Sverige. Det resulteras framför allt i studien att förskollärarna upplever att barn med svårigheter i språket är ett brett och svårbedömt område. En tydlig slutsats som framträder i studien är att förskollärarna behöver fördjupa sina kunskaper inom området för att på mest gynnsamma sätt kunna bemöta barn i språksvårigheter. Förskollärarna menar att språket anses vara grunden till allt lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Wahlgren, Michaela, and Sara Sjöblad. "Att få vara med, precis som man är. : En kvalitativ intervjustudie om inkludering av barn i behov av stöd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402338.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Klevefelt, Amanda, and Cavallius Emma Nordensson. ""Alla är vi lika olika" : Intervjustudie om förskolechefer- och förskollärares syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-371953.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Yngvesson, Amanda, and Maria Karlsson. "Barn som utmanar i förskolans verksamhet. : En enkätstudie om pedagogers erfarenhet av barn med ADHD och barn som "utmanar" lite extra i förskolans verksamhet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27036.

Full text
Abstract:
Förskolans verksamhet är en plats som är till för alla barn, med en rådande omsorgspedagogik och synssätt att alla barn ska bli sedda, stödjas och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Med alla barn menar vi även de barn som på något vis utmanar förskollärare lite extra, genom att avvika från normer, förväntningar och med beteenden eller utbrott som kommer som blixtar från en klar himmel. Barn som har en ADHD-problematik eller en beteendeproblematik som väcker frågor, funderingar, ilska eller hopplöshet hos andra barn och förskollärare i verksamheten genom att gång på gång bryta mot det förväntade. Studiens syfte är att utifrån förskollärares erfarenheter, ta reda på hur de arbetar för att bemöta och stötta barn med ADHD och utmanande beteende samt vilka strategier de använder sig av. Resultatet av studien belyser vikten av att förskollärare har kunskaper om barn med ADHD-problematik och beteendeproblematik, eftersom att det är helt olika saker. Resultatet lyfter även hur förskollärares bemötande och synsätt kan påverka i mötet med barnen och arbetet i förskolans verksamhet. Utifrån analyser av förskollärarnas svar i enkätfrågor har vi strävat efter att styrka deras tankar, strategier, kunskaper och metoder i nyare forskning och litteratur. Slutsatsen av studien menar vi är att det finns kunskaper men också brister om förståelsen för barn med beteendeproblematik, men även att förskollärarna i studien uttrycker en önskan att vilja lära sig mer för att kunna bemöta och stötta dessa barn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Norling, Martina. "Tidig intervention för barn i förskolan-generellt och specifikt stöd : Pedagogiska metoder eller program som tillämpas i förskolan för barn i behov av särskilt stöd samt gråzonsbarn." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-462.

Full text
Abstract:

Early Intervention for Children in Preschool – General and Specific Support

The aim of this study was to examine special pedagogical methods that are applied in preschool for children in need of special support. In this study the concept children in need of special support refers to children with identified disabilities and so-called grey-zone children. The definition of grey-zone children is “children without identified disabilities that preschool teachers perceive to be in need of extra support”.

The study has a mixed methods design based on 571 questionnaires and 34 deep-interviews with preschool teachers. A systematic literature review is also included in the study. The literature review shows that there is little research about pedagogical methods in preschool. The methods that exist are seldom evaluated or criticized. The interviews show that preschool teachers use several pedagogical methods. The results show six categories of pedagogical methods focused on language, motor activity, activities to express oneself, special programs, support from professional personnel and more time with teachers. Pedagogical methods that develop language were those that were most used in preschool. However, are methods based on language always best practice?

In the questionnaire preschool teachers expressed their need of inservice-training focused on work with children in need of special support, but felt that they could not find time for this education. Inservice-training is necessary in order to develop preschool teacher’s reflections on how to review and criticize their own practice. It is important that the preschool teachers get the opportunity to observe and reflect on pedagogical methods used in preschool in order to develop the profession and the practice. Through a strong theoretical base and experience, documentation, and inservice training preschool teachers professional competency and the preschool environment is developed.

Key words: Early childhood intervention, pedagogical programs, systematic literature review, pedagogical methods, preschool, children in need of special support, gray-zone children, inservice training.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Henriksson, Annica, and Veronica Schmidt. ""Pedagogen är verktyget"." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29171.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att lyfta pedagogernas möjligheter att göra anpassningar på avdelningen och extra stöd till de barn som behöver detta. Vilka professioner har de till sin hjälp och vad tillåter de ekonomiska resurserna? Studien ska förstås genom det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen. Vi förhåller oss inom olika perspektiv i specialpedagogiken: det kompensatoriska, det kritiska och dilemma perspektivet. Studien belyser också barnet och pedagogen som en social konstruktion som måste förhålla sig till det som anses vara normalt just här och nu.I denna studien har vi valt att titta på hur pedagoger på två olika förskolor anpassar miljön och verksamheten för barn med särskilda behov. Samt om pedagogerna upplever att det är någon skillnad i anpassningsmöjligheterna beroende på om barnet har någon fastställd diagnos eller ej. Slutsatsen i vår studie visar att pedagogerna på förskolorna vi undersökt anser att de har goda förutsättningar för att lyckas genomföra anpassningar. De upplever att de får den utbildning och det stöd de behöver från chefer och specialpedagoger. På den ena förskolan kunde de dock uppleva att det blev skillnader i kompetenserna kring anpassningarna som berodde på att barn med diagnoser har ett större nätverk med tex läkare, psykologer och habiliteringspersonal kring sig än barn utan diagnos. Dessa kompetenser samverkar med förskolans pedagoger vilket kan leda till att det kan bli skillnad i kvalitén på anpassningarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Njie, Unger Mansatha, and Maria Bäckman. "Läroplattan som resurs för specialpedagogiken i förskolan : Hur och till vad används läroplattan för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-363711.

Full text
Abstract:
I denna studie kommer vi undersöka hur läroplattan används i förskolan inom specialpedagogiken. Vi har fördjupat oss i hur barn med särskilda behov kan använda läroplattan för att underlätta sin vardag på förskolan. Studien belyser även vad förskollärarna har för inställning till att använda läroplattan i förskolan. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är något som är väldigt aktuellt och börjar ta allt mer plats i förskolorna. Detta beror på att samhället utvecklas och blivit mer digitaliserat. Även en ny reviderad läroplan är på gång där de kommer handla mer om IKT. Resultatet är framtaget utifrån studiens två frågeställningar. 1. Hur använder förskollärare läroplattan som stöd för specialpedagogiken i förskolan? 2. Hur ser förskolläraren på användning av läroplattan i verksamheten?  För att nå fram till resultatet har intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor utförts. Resultatet av studien visar att barn som behöver stöd i att kommunicera har ett stort behov av läroplattan som stöd i verksamheten. Vi har sett hur läroplattan används i verksamheten och att den börjar ta allt mer plats som en naturlig del av verksamheten. Vidare i studien tar vi upp att användandet av läroplattan sker genom ett sociokulturellt perspektiv där individer lär av varandra. Då studiens teoretiska utgångspunkt handlar om det sociokulturella perspektivet utgår vi ifrån begreppen kommunikation, kulturella redskap och proximala utvecklingszonen. Inkludering och samspel är något som uppkommer när man använder sig av läroplattan i verksamheten, detta hävdar intervjupersonerna. Sammanfattningsvis av studien är att både pedagoger och barnen har en positiv inställning till användandet av läroplattan i verksamheten. Den börjar ta mer och mer plats som en naturlig del i vardagen. Det har även visat sig att barn i behov av särskilt stöd utvecklats mer i användandet av läroplattan i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Karlsson, Jenny. "Situationer som får mening : En studie av situationer, beskrivna av lärare, kring hur den sociala samspelsprocessen fungerar och vilka faktorer som påverkar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28813.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker situationer, beskrivna av lärare kring den sociala samspelsprocessen. Skolan har vid sidan av ett kunskapsuppdrag också uppdrag runt normer och värden, detta diskuteras däremot mera sällan. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare från kommunala grundskolan upplever och beskriver sitt arbete i skolan runt de sociala samspelsprocesserna. För att undersöka detta har gjorts kvalitativa enkäter enligt metoden Critical Incident Technique. Som teoretiska utgångspunkter i studien finns det sociokulturella perspektivet och resiliens. Forskning beskriver skolan som en kontext runt barnet som kan innehålla både risk och skyddsfaktorer. Risk beskrivs i sig innehålla också möjligheter till att lära sig och också skapa motståndskraft, detta när också skyddsfaktorer i omgivningen stöttar och hjälper. Skolan har en stor uppgift i att även bygga upp social kompetens som av forskning ses som en grundförutsättning för att klara sin vardag. Forskningen beskriver en ökad social problematik. Sociala samspelssvårigheter beskrivs vara en av skolans största utmaningar och det lärare har svårast att hantera. Skolan framhålls vara en arena där vi kan påverka och aktivt arbeta med att skapa skyddsfaktorer som kan stävja problematik. Exempel på skyddsfaktorer beskrivs vara relation, motivation och delaktighet. Motiverande -, Delaktiga –, Planerade-, Utan vuxennärvaro-, Konflikt och Ostrukturerade situationer är de sex övergripande kategorier av situationer som framkommer i resultatet. Där visas även att verktyg/resurser till varför situationer fungerar ofta är motsatsen till varför situationer inte gör det. Framförallt lyfts de övergripande faktorerna uppgift, relation och styrning fram, dessa relaterar i olika grad till de situationer som beskrivs. Studien visar att dessa faktorer kan användas för att påverka och vända situationer. I resultatet påvisas även komplexiteten i det sociala samspelet både för eleven själv och läraren. Skolan, beskrivs av lärarna, som en arena där eleven kan ges möjligheter att träna och genom detta skapa en förmåga att hantera det sociala samspelet. I studiens implikation diskuteras de faktorer som framkom i studien och sägs påverka situationen. Det sociala samspelets komplexitet förs fram och att skolan bör se alla kontexter som potentiella inlärningsmiljöer. Implikationen utrycker även en önskan till skolorna om större medvetenhet kring den sociala samspelsprocessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Trangärd, Lisa. "Miljöns betydelse för barn i behov av särskilt stöd. : En studie om pedagogers syn på miljön i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68329.

Full text
Abstract:
Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp.
The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Nilsson, Julia. "Inkludering är att varje enskilt barn får känna bekräftelse och må bra." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31713.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att belysa förskollärares uppfattning om de två olika begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering. Studien tar också upp hur förskollärarna uppfattar sitt eget agerande för en inkluderande förskoleverksamhet. Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet som ligger till grund för studiens förståelse. Vidare lyfts även inkluderingsbegreppet där de relationella kontra kategoriska perspektiven tas upp tillsammans med specialpedagogiken och ett normalitetsavsnitt. Genom kvalitativa intervjuer med fem utbildade förskollärare med olika erfarenhet har jag fått fram resultatet i denna studie. Det som syns tydligast i resultatet är förskollärarnas positiva inställning till inkluderingen. Men det framkommer även tydligt att de anser sig sakna kunskap inom området.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography