Academic literature on the topic 'Barn som far illa eller riskerar att fara illa'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Barn som far illa eller riskerar att fara illa.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Barn som far illa eller riskerar att fara illa"

1

Hägerström, Sara. "Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis : Tre aktörers uppfattning om samverkan kring elever som far illa eller riskerar att fara illa." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119617.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att få förståelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjänsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgångsbärande faktorer och utvecklingsbara områden i samverkan. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad med hjälp av webenkäter. Dataanalysen är genomförd med tematisk analys där olika teman utlästs. Resultaten visar att samverkan upplevs som såväl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur väl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgångsbärande faktorer som respondenterna tar upp, överensstämmer till stor del med tidigare forskning, men även fler goda exempel på framgångsbärande faktorer kommer fram. Flera av de utvecklingsbara områden som tas upp i studien har funnits med i tidigare forskning, men ytterligare exempel framkommer också. I analysen dras paralleller till studiens olika teoretiska perspektiv.  Sammantaget finns det på många punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet, men även en del nya exempel tas upp som vidare kan utveckla specialpedagogiska verksamheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Englund, Ulrika. "Samverkansprojekt, och sen då? : en uppföljande studie av samverkansprocessen kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa." Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57010.

Full text
Abstract:
Satisfactory collaboration regarding children and youth in need of a comprehensive support is particularly important. Despite extensive research on collaborative work, knowledge of long term development of the collaboration process is lacking. The present thesis concerns inter-organizational collaboration within the framework of a former Swedish policy effort – focusing collaboration between schools, social services, police and the child and youth psychiatry – for the benefit of children and young people in distress or at risk. Applying a critical realist perspective, the overall aim of the thesis is to describe how former collaboration projects develop over time, and to identify significant mechanisms within this development. Through three questionnaire studies, the collaborative process development within the same collaborative settings is described (n=66) over a period of close to seven years. Estimations of 58 collaboration quality indicators within three categories *rules and regulations, *structural aspects and *shared perspectives/ consensus were collected at baseline in 2008, after one year at the final project stage in 2009, as well as five years after the project period (and the policy effort) ended, in 2014 (n=38). Two developmental trends occur: I) an overall positive trend and II) a negative trend on a comprehensive level. I) Collaboration on the target group has increased over time, are mainly incorporated into permanent organizational structures and is judged to have worked well/very well over time. II) Overall deteriorations of high estimates of the 58 quality indicators for collaborations is seen over the five year period, following the project period. However, less dramatic changes is noted on quality indicators concerning shared perspectives/consensus than on matters regarding rules and regulations and structural aspects. Five mechanisms of particular importance for the collaboration development are identified: anchoring, holistic perspectives, engagement, knowledge and clarity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Svensson, Amanda, and Isabella Agrell. "Att anmäla eller inte när ett barn far illa eller riskerar att fara illa : En kvalitativ litteraturstudie avseende faktorer som försvårar anmälningsplikten utifrån sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106898.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Runt om i världen far barn illa då de utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. För att skydda dessa barn har sjuksköterskan enligt lag en anmälningsplikt. Troligtvis finns det flera faktorer som samverkar till att det sker en underrapportering inom hälso- och sjukvården, vilket kan leda till en bristande vård för de drabbade barnen. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som försvårar sjuksköterskans anmälningsplikt när det uppstår misstankar om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där det insamlade datamaterialet analyserades med en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar.  Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre kategorier; Att uppleva bristande kompetens, Rädsla för negativa konsekvenser samt Upplevelser av egna värderingar som begränsar med fem underkategorier. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans anmälningsplikt. En är att sjuksköterskan är i behov av en utökad utbildning för att känna trygghet inför rapportering av barnmisshandel och förhindra ett barns fortsatta lidande. En annan är att skapa ökad trygghet och få tillräcklig kunskap som skulle kunna bidra till möjlighet för en god vårdrelation och delaktighet som då även kan bidra till en god hälsa för barnet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Huhtakangas, Satu, and Maria Pohjanen. "En Eldsjäl Med Drivkraft Och Vilja Att Samverka : En studie om PSS-gruppens samverkan i frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134330.

Full text
Abstract:
Studien handlar om olika myndigheters samverkan kring frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa. I undersökningen studeras hur samverkan fungerar och vad målet med samverkan är. Dessutom identifieras framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Studien görs utifrån PSSgruppens perspektiv, PSS-gruppen är en mindre samverkansgrupp mellan polis, skola och socialtjänst i Haparanda kommun. Studien är genomförd med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från respektive yrkesgrupp som i dagsläget deltar i PSS-gruppen. Det förebyggande arbetet är en orsak till att kommunen började samverka enligt samverkansmodellen. Studien visar att samverkan upplevs vara fungerande men att det i dagsläget behövs nya tag för att effektivisera det förebyggande arbetet. Samverkan har tidigare varit beroende av särskilt engagerade personer, så kallade eldsjälar, vars frånvaro i dagsläget påverkat samverkansgruppen negativt. Det framkommer både av intervjuerna som från tidigare forskning att ett väl strukturerat arbete med tydlig ledningsfunktion, planering och struktur skapar förutsättningar för en framgångsrik samverkan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bäckman, Håkan, and Grundberg Helena. "Hur agerar vi när vi ser? : En studie om sjuksköterskors anmälningsbenägenhet gällande barn som far eller riskerar att fara illa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-128930.

Full text
Abstract:
Syfte. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskors anmälningsbenägenhet angående barn som far illa samt jämföra anmälningsbenägenhet avseende arbetsplats, erfarenhet och ålder inom primärvården. Bakgrund. Trots rådande anmälningsplikt gällande barn som far eller riskerar att fara illa anmäls endast en bråkdel av de fall där misstanke finns. Riktlinjer för tillvägagångssätt saknas ofta och sjuksköterskor utrycker bristande stöd från arbetsgivare och kollegor vid en orosanmälan. Osäkerhet och en vilja att bibehålla goda relationer med föräldrarna leder till minskad benägenhet att anmäla. Design. Tvärsnittsstudie med enkäter. Metod. 39 sjuksköterskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor inom primärvården i Västerbotten, Sverige besvarade enkäten. Bakgrundsvariabler och skattning av intervention efter läst fallbeskrivning användes i studien och analyserades med frekvenser, genomsnittsmått, spridningsmått. Gruppjämförelser utfördes med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultat. Sjuksköterskor med lång erfarenhet har högre grad av anmälningsbenägenhet jämfört med sjuksköterskor med kort erfarenhet. De avvaktade i lägre grad samt tillfrågade verksamhetschefen i lägre grad jämfört med sjuksköterskor med kort erfarenhet. Resultatet visar även att yngre sjuksköterskor i högre grad avvaktar och ser hur det utvecklas jämfört med äldre sjuksköterskor. Konklusion. Skillnader i hanteringssätt av orosanmälan hos sjuksköterskor visar att vem barnet möter har betydelse. Sammantaget ser resultatet av studien ut att peka mot att lång erfarenhet och hög ålder är betydelsefulla variabler när sjuksköterskor handhar ett ärende som berör barn som far illa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindblom, Reneé. "Anmälningsplikten i grundskolan : En kvalitativ studie om hur anmälningsplikten upplevs och tillämpas av lärare i grundskolan vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25462.

Full text
Abstract:
Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras. Studien visar att det finns behov av att se över om lärares anmälningspliktiga ansvar minskar eftersom rektorn ansvarar för anmälningarna.

2015-06-18

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Corneliusson, Caroline, and Elin Jakobsson. ""Vi gör det ju för barnens skull" : En kvalitativ studie om hur anställda vid socialtjänst och skola upplever samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26420.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dyrsmeds, Sanna, and Jenny Thörnberg. "”Oron började när barnet hade blåmärke flera gånger när hen kom till förskolan” : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36822.

Full text
Abstract:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att uppleva trygghet och få sina behov tillgodosedda. Utifrån barnkonventionen och förskolans läroplan har förskollärare och andra yrkesverksamma i förskolan, en skyldighet att motverka att barn utsätts för fysiskt och/eller psykiskt våld i hemmet. Vid missförhållanden i hemmet där vårdnadshavaren brister i omsorg om barnet, kan förskolan bli en betydande del för barnets vardag och utveckling.Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares utmaningar i arbetet med barn som far illa, eller riskerar att fara illa i hemmet. För att uppnå studiens syfte intervjuades åtta förskollärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, utifrån en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna genomfördes via mail och fysiska möten. Materialet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, med fokus på barnets utveckling i olika system.Studien visar att kunskap i ämnet har en betydande roll för hur förskollärare ska få möjlighet att utföra sitt uppdrag. Förskollärarna i studien menar att barnets rätt till en trygg plats ligger till grund för välmående och utveckling. Trots utmaningar i att se varningssignaler och samverka med vårdnadshavare, anser förskollärarna att deras lyhördhet och flexibla arbetssätt skapar goda förutsättningar för att uppmärksamma utsatta barn. Dock menar många av förskollärarna att det behövs fortbildning och kompetensutveckling i ämnet, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Olsson, Emelie. "Barn som far illa eller befaras att fara illa - upptäcka, agera och bemöta." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30176.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nilsson, Christel, and Pernilla Håkansson. "Anmälningsskyldighet när barn riskerar att fara illa - en studie om hur förskolepersonal hanterar anmälningsskyldigheten." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24773.

Full text
Abstract:
I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography