Academic literature on the topic 'Barnäktenskap'

Studien har syftat till att undersöka hur socialtjänsten hanterar ärenden rörande barnäktenskap. Detta har uppnåtts genom att studera Socialstyrelsens riktlinjer, metodstöd från utvalda kommuner samt genom att utföra intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten som handlägger ärenden som rör barnäktenskap. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven barnets bästa och feministiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att de studerade kommunerna enbart har metodstöd för hedersrelaterat våld, men inga upprättade rutiner eller metodstöd för ärenden gällande barnäktenskap. Återkommande är att socialtjänsten saknar struktur och verktyg i hur man bemöter barn som är utsatta för risker förknippade med barnäktenskap. För att barnen ska få det stöd och skydd som de har rätt till behöver socialtjänsten ha specifik kunskap om vad hedersrelaterat våld och barnäktenskap innebär.
The purpose of this study was to examine how the social services are handling cases concerning child marriages. This has been achieved by studying the guidelines of The National Board of Health and Welfare, guidelines formed by selected municipalities and by conducting interviews with professionals who handle cases concerning child marriage. The collected data has been analyzed from the theoretical perspectives: the best interest of the child and a feminist perspective. The results of the study show that the chosen municipalities only have guidelines for honour-related violence, but no established guidelines or routines for cases concerning child marriage. Recurring is that the social services lack structure and tools on how to deal with children who are exposed to risks associated with child marriage. In order for children to receive the support and protection to which they are entitled, the social services need to have specific knowledge of what honour-related violence and child marriage mean.

Studien syftar till att granska tidigare forskning om barnäktenskap genom en narrativ forskningsöversikt. Uppgiften för uppsatsen är att genomföra en första sammanställning av forskningsläget med följande frågor: vad orsakar barnäktenskap och vilka konsekvenser har barnäktenskap. För att begränsa studien behandlas endast referee bedömda tidskriftsartiklar som rör förhållandena i Afrika söder om Sahara. Forskningsöversikten domineras av verk som utforskar negativa konsekvenser av och orsaker till barnäktenskap på unga offer såväl som på familjer, samhället och ekonomin. De negativa effekterna av barnäktenskap på flickor utforskas genom fem sammanvävda teman i litteraturen som börjar med negativa effekter på flickors hälsa och fortsätter att undersöka negativa effekter på psykologisk utveckling, mänskliga rättigheter, flickors ekonomiska överlevnad samt samhällseffekter av barnäktenskap.

Genom denna studie undersöker jag argumentationen som ligger till grund för den svenska lagstiftningen om barnäktenskap, med fokus på erkännande av utländska barnäktenskap. Jag beskriver argumenten för att generellt sätt motverka barnäktenskap. Därefter utvärderar jag argumentationen för att erkänna vissa utomlands ingångna barnäktenskap. Metoden för studien är argumentationsanalys och den teoretiska utgångspunkten är Kantiansk etik, som jag tillämpar på barn. Den svenska lagstiftningen om erkännande av utomlands ingångna barnäktenskap regleras i Lagen (1904: 26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). Jag undersöker argumentationen som ligger till grund för 1 kap. 8§a, som förbjuder utländska barnäktenskap, där det funnits anknytning. Samtidigt underkänns tvångsäktenskap, oavsett anknytning, utifrån samma paragraf. Det tycks motsägelsefullt att barnäktenskap kan erkännas inom svensk internationell privaträtt, då barnäktenskap förbjuds enligt 2 kap. 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB). Syftet med studien är därför att undersöka om argumentationen bakom paragrafen, är hållbar. Studien visar att flera argument inte är hållbara, främst eftersom de inte är rimliga enligt Kantiansk etik, tillämpad på barn. Det går därför att ifrågasätta den sammantagna hållbarheten i argumentationen för erkännandet av utomlands ingångna barnäktenskap, ur ett Kantianskt perspektiv.
Through this thesis I examine the argumentation founding the Swedish legislation regarding child marriages, with a focus on the recognition of foreign child marriages. I describe the arguments for a general prohibition upon child marriages. Thereafter I identify the arguments regarding recognition of foreign child marriages. I use the method of argumentation analysis and the underlying theory is Kantian ethics, applied on children. The Swedish legislation for recognition of child marriages is regulated within Lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). I examine the argumentation underlying the 1st chapter 8§a, which prohibits foreign child marriages, with a connection to Sweden. In the same time, forced marriages are prohibited in any case, through the same paragraph. It seems contradictory that some child marriages are recognized within the Swedish private international law, when child marriages are generally prohibited through the 2nd chapter 1§ of Äktenskapsbalken (ÄktB). Thus, the purpose of the study is to find out if the argumentation, on which the law is based on, is sustainable. The study shows that many of the arguments are not sustainable, mainly since they are not reasonable according to Kantian ethics, applied on children. Therefore it is possible to question the sustainability of the overall argumentation for the possibility of recognizing foreign child marriages, from a Kantian point of view.

This thesis aims to examine the Swedish regulation regarding recognition of child marriages concluded abroad, and its coherence with the European Convention on Human Rights and the EU.  Since an amendment to the Swedish law, which became effective on January 1st 2019, marriages concluded abroad by people, who at the time of their marriage were below the age of 18, will not be recognised in Sweden unless there are exceptional circumstances. If the person is still under the age of 18 when the question of recognition arises there are no exceptions to the non-recognition.  This can be seen as a continuation of a development restricting the rules of recognition of child marriages that has been shaping the legislation for the last 20 years. According to the legislative history, the new amendment to the law aims to protect the child from marriage, treat all children equally, independent of their origin, as well as make Sweden a role model in the international community regarding child marriages. These objectives can all be questioned. The two first-mentioned objectives will most likely not be fulfilled by this legislation.  The European Convention on Human Rights protects, among other rights, the right to marry, the right to not be discriminated against and the right to family life. The Swedish law leaves small room for exceptions. This makes it questionable whether Swedish regulation fulfils the demands of the proportionality principle, which is a fundamental principle of the European Convention of Human Rights.  In the EU, the rules of marriageable age differ between different countries. Most countries allow people below the age of 18 to get married with the consent of either the authorities or their parents. In the Swedish regulation there are no exceptions for EU citizens. This means that the Swedish regulation might be in conflict with the rules on free movement as well as the principle of mutual recognition.   The conclusions drawn are that on the basis of the purpose of the law as well as its coherence with Sweden’s international commitments the law regarding recognition of child marriages is questionable.