Academic literature on the topic 'Barnakutmottagning'

Triage, which means "to sort", determine the priority of the patients need of care. The aim of the present study was to describe nurses’ perception of triage at a pediatric emergency department. A questionnaire with open- and closed-ended questions were distributed to all 25 nurses that worked at a pediatric emergency department. The answer frequency was 48 % (n=12). Open-ended questions were analyzed by qualitative content analysis and the closed-ended questions with descriptive statistics after which statistical correlations and differences were calculated. The nurses’ perception of triage was that this first assessment and prioritization of the patients’ need of care increased safety and control and that to refer patients to another level of care may reduce the waiting time however, were time consuming for the nurse. The perception of interception factors for referring patients to another level of care were lack of availability and negative reactions from parents and patients. To perform triage and at the same time be responsible for other patients was perceived as a difficult. As a support in the performance of triage a triage-system, easy to interpret, was needed. Any significant differences or association could not be detected regarding level of education or work experiences. The nurses perceived that a correct triage gave the patient correct care at right level.
Utifrån triagebedömning, där triage betyder "att sortera", prioriteras patientens behov av vård. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om triagebedömning på en barnakutmottagning. En frågenkät med öppna och slutna frågor delades ut till samtliga 25 tjänstgörande sjuksköterskor vid barnakutmottagningen. Svarsfrekvensen var 48 % (n=12). De öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och de slutna frågorna bearbetades med deskriptiv statistik därefter beräknades statistiska samband och skillnader. Sjuksköterskors uppfattning om triage var att denna första bedömning och prioritering av patientens vårdbehov gav en ökad säkerhet och kontroll samt att hänvisning av patienter till annan vårdnivå kunde minska väntetider men krävde stor tidsåtgång. Brist på tillgänglighet till primärvården och negativa reaktioner från föräldrar och patienter uppfattades som en hindrande faktor vid hänvisning. Sjuksköterskorna uppfattade att det var en svår arbetsuppgift att utföra triagebedömning samtidigt som man ansvarade för andra patienter. Som stöd i triagebedömningen önskades triagemallar som var lätta att tyda. Inga signifikanta skillnader eller samband kunde identifieras vad gäller graden av utbildning eller antal yrkesverksamma år. Sjuksköterskorna uppfattade att rätt utförd triage gav patienten rätt vård på rätt vårdnivå.

SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNINGEN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSERHIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. En pilotstudie om föräldrars upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.En sjuksköterska verksam på en barnakutmottagning träffar vanligen en hel del föräldrar och barn. Ett möte som kan vara komplext och kunskapskrävande exempelvis relaterat till förälderns oro för sitt barns hälsa. Syftet med denna pilotstudie var därför att testa valda intervjufrågors lämplighet för att belysa föräldrars upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid inskrivningen av deras barn på en barnakutmottagning. Metoden var en strukturerad intervju med föräldrar till sex barn som sökte vård på en barnakutmottagning i södra Sverige. Innehållsanalys användes som metod för att analysera materialet. Resultatet visade att ett empatiskt bemötande och ett icke distanserat bemötande var det som föräldrar upplevde väsentligt i sjuksköterskans bemötande. Empatiskt bemötande handlade om att bli tagen på allvar, lyssna och visa engagemang medan ett distanserat bemötande handlade om att vara oengagerad, agera överlägset och stressat. Det viktigaste fyndet befanns vara upplevelsen av sårbarhet i förhållande till den makt sjuksköterskan har när det gäller att skriva in barnet eller skicka hem dem.Nyckelord: Barnakutmottagning, föräldrar, pilotstudie, sjuksköterskans bemötande.
NURSES’ TREATMENT AT A CHILDRENS’ EMERGENCY DEPARTMENTA PILOTSTUDIE ABOUT PARENTS EXPERIENCES HIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIsknadarani, H & Al-Rifai, K. Nurses’ treatment at a children’s emergency department. A pilot study about parent’s experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing 2011.A nurse working at a children’s emergency department usually meet a lot of parents and children. Responding to concerned parents can be complex and requires knowledge. The aim of this pilot study was to test the selected interview questions suitability to highlight the parent’s experience of nursing treatment at enrollment in a children emergency ward. The method was a structured interview with parents of six children consulting a children’s emergency department in southern Sweden. Content analysis was used as a method to analyze the data. The results showed that an empathic response and a non-distanced attitude were what parents felt significant regarding the nurse’s treatment. Empathic response concerned taking one serious, listen and show commitment while the distanced attitude was about being unengaged, to act superior and stressed. The most important finding was found to be the perception of vulnerability in relation to the power of the nurse in terms of admitting the child or sending them home. Keywords: Children’s emergency department, nurses’ treatment, parents, pilot study.

Gustavsson, S och Hamilton, L. Sjuksköterskors erfarenheter av förberedelser inför lumbalpunktion på barnakutmottagning. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. Bakgrund: Tidigare forskning har visat att lumbalpunktion är en vanligt förekommande procedur som barn och ungdomar kan utsättas för på en barnakutmottagning. Sjuksköterskans förberedelser inför en smärtsam procedur är av stor vikt för att kunna säkerställa vården och erbjuda en optimal omvårdnad med syfte att främja och stötta barns välbefinnande vilket är extra viktigt under smärtsamma procedurer som en lumbalpunktion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av förberedelser inför lumbalpunktion på barnakutmottagning. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes på sjuksköterskor verksamma inom barnakutmottagning. Innehållsanalys utifrån Burnard m. fl. har använts för att analysera, tolka och sammanställa materialet. Resultat: Två slutgiltiga kategorier framkom i dataanalysen, vikten av att vara förberedd och faktorer att ta i beräkning. Slutsats: Mycket görs idag för att ge barn god omvårdnad vid förberedelser inför LP samtidigt som många områden är eftersatta. Sjuksköterskor är i behov av ytterligare kunskap om förberedelser och användandet av farmakologiska- och ickefarmakologiska metoder. Det är svårt att dra några slutsatser då studien är begränsad och deltagarantalet lågt.
Gustavsson, S and Hamilton, L. Nurses ́ experiences of preparation for lumbar puncture in children emergency. A qualitative interview study. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University. Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Introduction: Previous research has shown that lumbar puncture is a common procedure that children and adolescents can be exposed to at the children’s emergency. Preparing for a painful procedure is vital for ensuring nursing care and providing optimal care for the purpose of promoting and supporting children’s well-being, which is particularly important during painful procedures such as a lumbar puncture. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses’ experiences of preparation for lumbar puncture in the children’s emergency. Method: Ten semi-structured interviews were conducted on nurses’ active in children emergency. Content analysis based on Burnard et al. has been used to analyse, interpret and compile the data. Results: Two final categories emerged from the data analysis, the importance of being prepared and factors to be taken into account. Conclusion: Today much is being done to give children good care when preparing for LP while many areas are in demand. Nurses’ are in need of further knowledge about the preparation and use of pharmacological- and non- pharmacological methods. It is hard to draw any firm conclusions as the study is limited and the number of participants is low.

I takt med en växande befolkning ökar trycket på landets akutmottagningar. Västra Götalandsregionen har utvecklat en akutmodell i syfte att bland annat förbättra akutmottagningens ledtider samt öka nöjdheten hos både patienter och personal. Ett led i förbättringsarbetet är att sjuksköterskan via en utbruten sjuksköterskemottagning vårdar patienter med enklare vårdbehov. Sjuksköterskebesök på en barnakutmottagning innebär ett självständigt ansvar för barnsjuksköterskan. Som barnsjuksköterska är det viktigt att utifrån barnets bästa arbeta med hela familjen. Hen ska erbjuda en patientsäker, evidensbaserad vård och samtidigt svara an på familjens unika behov. För att effektivt kunna utveckla och forma ett patientsäkert arbetssätt kring barn med enklare vårdbehov på en barnakutmottagning är det viktigt att beskriva hur barnsjuksköterskan upplever sjuksköterskebesöket. För att undersöka detta valdes att utifrån en reflekterande livsvärldsansats genomföra tio intervjuer av öppen karaktär. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenorienterad metod. Analysen resulterade i fyra innebördsteman, Nyckeln i mötet - Att ge en del av sig själv, Att ha tid, Tilltro till den egna förmågan och En förhandling mellan familjens önskemål och organisationens riktlinjer. Diskussionen lyfter tre områden, Betydelsen av ett lyckat möte, Barnsjuksköterskans förutsättningar och Vikten av en hållbar arbetsmiljö. Slutsatsen landar i att en utbruten sjuksköterskemottagning är ett lämpligt arbetssätt för att ta hand om barn med enklare vårdbehov. Förutsättningar för att barnsjuksköterskan ska känna sig trygg med det ansvar som ett sjuksköterskebesök innebär är gott om tid, kontinuerlig kompetensutveckling samt stöd i form av mentorskap och reflektion.

SAMMANFATTNING Många barn som uppsöker en akutmottagning kommer att behöva utsättas för procedurer de kan uppleva som smärtsamma. Den smärtsamma proceduren identifieras ofta som det mest skrämmande och stressfyllda momentet i omvårdnaden kring barnet. I jämförelse med vuxna är barn inte så exakta i sin uppfattning av smärta; de är mer mottagliga för bias och kan påverkas av situationen. Barnen har inte en vuxen persons förmåga att skilja smärta från andra obehagliga känslor såsom ångest, rädsla och stress. Hur ett barn agerar i olika situationer beror till stor del på barnets erfarenheter av tidigare liknande sammanhang. En grundläggande del i omvårdnaden kring barnet är kommunikation. När begreppet kommunikation används i vården innebär det överföring av information. När vi kommunicerar använder vi det verbala språket men vi kommunicerar också genom kroppsspråk och genom det som ”sägs mellan raderna” d.v.s. det som inte sägs, men kommuniceras ändå. Information ges för att förklara det som skall ske och även förklara varför någonting görs. Kommunikation är således ett givande och ett mottagande, en överföring från en sändare till en mottagare. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge information och stöd till barn och föräldrar vid en smärtsam procedur på en barnakutmottagning. Studien har en deskriptiv kvalitativ ansats. Studien genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor på en barnakutmottagning i Stockholmsområdet. Texten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Meningsbärande enheter plockades ut, för att sedan kondenseras till mindre meningsenheter, kodas och för att slutligen delas in i subkategorier och kategorier. Resultatet presenteras i form av fyra kategorier med underliggande subkategorier. Informanterna beskriver sina erfarenheter från den barnakutmottagning där de arbetar. Att individ- och åldersanpassa information ser informanterna som en viktig del i att ge information till barn och föräldrar. Tid är något som behövs för att ge information och det beskrivs svårigheter i att ge information då erfarenheten visar att tillräckligt med tid inte alltid finns att tillgå, i dessa fall nämner informanterna värdet i att bekräfta barnets känslor i samband med eller efter den smärtsamma proceduren. Sammanfattningsvis visar studien vikten av att bemöta barnet och föräldrarna med respekt och att möta barnet i dess egen värld när information och stöd ges vid en smärtsam procedur. I resultatet beskrivs värdet av att ge ålders- och individanpassad information till barnet. Sjuksköterskorna träffar barn i olika åldrar med olika mycket erfarenhet från tidigare liknande situationer och att då kunna anpassa informationen som ges till varje barn och dess föräldrar ses som värdefullt.

SAMMANFATTNING I Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning är i samband med skada, då de har feber, andningspåverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. På ett flertal sjukhus används inte någon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet då bedöms utifrån liknande riktlinjer. Triagering används för att snabbt identifiera den patient som är svårast sjuk och därmed även i behov av snabbast vård och behandling. Patienten prioriteras utifrån fem olika nivåer. Få studier finns som beskriver sjuksköterskans upplevelser av att triagera barn. Därmed finns begränsad information om vilka faktorer som sjuksköterskan upplever påverkar triagen och om dessa inverkar positivt eller negativt på sjuksköterskans arbete. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att triagera barn på barnakutmottagning. Sju intervjuer gjordes med sjuksköterskor på två olika barnakutmottagningar i södra Sverige. Intervjuerna var semi-strukturerade och utfördes från december 2014 till och med januari 2015. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet indikerar på att sjuksköterskan upplevde en lyckad triage då barnet kände sig tryggt och både triageringen och mätning av de vitala parametrarna då kunde utföras. Föräldrarnas medverkan upplevdes ha en stor del i om barnet kände sig tryggt med sjuksköterskan. Andningsfrekvensen var en vitalparameter som upplevdes svår att mäta. Då en hög arbetsbelastning inträffade upplevde sig sjuksköterskan stressad, vilket påverkade hur triagen utfördes. Triageringen upplevdes som en hjälp för sjuksköterskor med kortare erfarenhet. Sjuksköterskor med längre erfarenhet förlitade sig däremot i större utsträckning på den kliniska blicken. Triagen upplevdes som ett säkert system, både för patienten och för sjuksköterskan. Trygghet infann sig hos sjuksköterskan då barnet bedömdes utifrån samma kriterier och risken för felaktig bedömning ansågs då minskas. Barnets trygghet ger förutsättningar för en lyckad triage. Betydande faktorer tolkas vara stress och tidsbrist, vilket påverkar möjligheten att göra barnet tryggt. För sjuksköterskor med en kortare erfarenhet upplevs triageringen som fördelaktig, då deras beslut grundas på vedertagna riktlinjer. Triageringen tillför en säkerhetsaspekt för sjuksköterskan, såväl som för barnet.

SAMMANFATTNING  Syfte Syftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer väljer att söka akutsjukvård till sina barn istället för att vända sig till andra vårdinstanser.  Metod En enkät utformades för studien. Enkäten delades ut till familjer som sökte för icke akuta åkommor på en barnakutmottagning i Uppsala län. Studien pågick under en tolvdagarsperiod och avslutades när 80 familjer besvarat enkäten. Frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik samt chi2-test.  Resultat Den huvudsakliga anledningen till att man valde att söka på barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hänvisad av annan vårdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vårdinstans hade 70% hänvisats via sjukvårdsrådgivningen/1177.De vanligaste åkommorna som det söktes för var andningsbesvär, luftvägsinfektioner och bukbesvär. Någon skillnad i sökmönster beroende på demografiska faktorer kunde inte urskiljas.  Slutsats Studien visade att anledningen till att familjer sökte akutsjukvård för icke akuta åkommor i mycket stor grad berodde på att man hänvisats till barnakutmottagningen av annan vårdinstans. Det är således inte familjernas intention att söka akut i första hand utan systemets utformning som styr familjerna till barnakutmottagningen.
ABSTRACT  Aim The aim was to evaluate why families visited the pediatric emergency department with non-acute conditions instead of seeking other healthcare providers.  Method A questionnaire was constructed and distributed to families that visited a pediatric emergency department in Uppsala county. The study was terminated after twelve days. 80 families were included. The results were evaluated with descriptive statistics as well as Chi2-test.  Results The most common reason (73,8%) for visiting the pediatric emergency department was that the families had been instructed by phone to do so by another health care provider. Of the families that had been referred by another health care provider 70% had been referred by the ”Sjukvårdsrådgiving/1177”. The most common reasons for the visit were troubles with breathing, upper air way infection and abdominal problems. There were no discernable differences in the visiting patterns due to demographic differences.  Conclusion The study shows that the reason that families visited the pediatric emergency department for for non-acute conditions to a large degree was that they had been recommended to do so by another health care provider. It is thus not the families own intention to primarily visit the pediatric emergency department but the health care system channels them there.

Reutercrona, E & Severinsson, S. Föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: Söktrycket på barnakutmottagningar stiger världen över och är ett stort problem. Ett högre söktryck kan resultera i sämre vårdkvalitet och patientsäkerhet. Svårt sjuka barn riskerar även att missas i långa köer och väntetiderna blir längre. Att arbeta på barnakutmottagningar innebär stora variationer i arbetet och att emellanåt arbeta under stor tidspress vilket ställer höga krav på vårdpersonalen. Det kan därför många gånger vara svårt att hinna utveckla en relation med patienter och anhöriga under den korta tid som de är på barnakutmottagningen och vårdrelationen, relationen mellan patient och vårdare, är grunden i omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, som baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökning av artiklar.  Resultat: Resultatet presenteras genom fyra kategorier: Bemötande och omtanke, där föräldrars upplevelser påverkas av att vårdpersonal visar gott bemötande och omtanke, Professionalitet, där föräldrar upplevde att barnens vård var av hög standard och att barnens medicinska behov blev väl tillgodosedda, Familjen i fokus, där föräldrars delaktighet leder till att föräldrar känner tillit och trygghet. Behovet av känslomässigt stöd varierar och är individuellt samt Information och kommunikation, att information ges kontinuerligt, vid rätt tidpunkt och på ett tydligt sätt försäkrar att informationen tas in och förstås.  Slutsats: Föräldrars upplevelse påverkas av ett gott bemötande och visad omtanke om alla inblandade. Varje person är unik och omvårdnaden måste anpassas utefter personens individuella behov. En välfungerande kommunikation mellan alla inblandade parter är avgörande i vårdmötet. Nyckelord: Barnakutmottagning, föräldrar, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelse, vårdmöte.