Relevant bibliographies by topics / Barnavård

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Barnavård'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Barnavård.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Barnavård"

1

Backlund, Åsa, Katarina Thorén, and Tommy Lundström. "Socialtjänstens respons på "flyktingkrisen"." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 1 (2021): 75–94. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4075.

Full text
Abstract:
Syftet med artikeln är att analysera organisering av och synen på mottagandet av ensamkommande barn inom socialtjänsten våren 2016 – en tidpunkt då antalet asylsökande ensamkommande barn nyligen nått en extrem omfattning under kort tid. Artikeln baseras på en totalundersökning (enkät) av socialtjänstens resurser, organisering och insatser i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. Resultatet visar att trots en statlig ambition om normalisering och integrering av mottagandet i den sociala barnavården, har en tydlig respons från socialtjänsten varit att specialisera verksamheten utifrån den ökande klientgruppen. Den här studien ger inget belägg för att specialiseringen lett till bättre kvalitet, tvärtom indikeras ett positivt samband mellan kvalitet och en integrerad organisation. Främst tyder studien på att resurser, övergripande samverkan och engagerade politiker har varit viktigt för hur man inom socialtjänsten uppfattar möjligheten att anpassa stödinsatser efter behov och att följa upp insatser. Noterbart med tanke på tidpunkten för studien är att en majoritet av respondenterna (företrädesvis chefer inom socialtjänstens verksamhet för ensamkommande barn) var förhållandevis nöjda med det stöd som erbjöds till ensamkommande barn/ungdomar, dock påtalades brister i möjlighet att följa upp och tillgång till insatser som matchar målgruppens behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Gunvor. "Reflektioner om dilemman i social barnavård." Socialvetenskaplig tidskrift 20, no. 2 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.2.2438.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lundström, Tommy, and Emelie Shanks. "Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete till lokal praktik." Socialvetenskaplig tidskrift 20, no. 2 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.2.2436.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wiklund, Stefan. "Social barnavård i nya former. Om marknadsorientering inom barnavårdsarbetet." Socialvetenskaplig tidskrift 12, no. 2-3 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2005.12.2-3.2624.

Full text
Abstract:
Vad händer när man försöker marknadsanpassa social barnavård? Den här artikeln diskuterar effekterna av införandet av en beställar-/utförarmodell och andra marknadsorienterade inslag i arbetet med utsatta barn inom socialtjänsten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lundström, Tommy, and Marie Sallnäs. "Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården." Socialvetenskaplig tidskrift 10, no. 2-3 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.2-3.2658.

Full text
Abstract:
Denna artikel tar utgångspunkt i ett socialpolitiskt perspektiv och analyserar hur barnavårdsproblem över tid kopplats till klass, kön och etnicitet. Hur har dessa faktorer behandlats i officiella texter om barnavård under 1900talet och hur framstår de i offentlig statistik?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mullen, Edward. "Multi-site Utvärdering och Forskning." Socialvetenskaplig tidskrift 9, no. 2-3 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2002.9.2-3.2797.

Full text
Abstract:
Svensk översättning av "Multi-site Evaluation and Research". Denna artikel undersöker multi-site utvärdering och forskning och anger hur denna skiljer sig från single-site forskning och utvärdering. Författaren visar på olika former och typer av multi-site forskning för att illustrera varierande tillämpningar. Artikeln presenterar exempel på multi-site forskning som utförts i USA, på nationell nivå, med referens till mentalhälsoservice och behandling av alkoholmissbruk. Ytterligare exempel är hämtade från mentalhälsovård, barnavård och praktiskt socialt arbete och den forskning som utförts vid Center for the Study of Social Work Practice in New York City. Fördelar och nackdelar med multi-site forskning diskuteras liksom förslag på hur forskningen ska genomföras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sallnäs, Marie, Stefan Wiklund, and Hélène Lagerlöf. "Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner." Socialvetenskaplig tidskrift 17, no. 1 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.1.2489.

Full text
Abstract:
Social barnavårdsforskning utgår i betydande utsträckning från ett behandlingsperspektiv. I denna artikel, däremot, rapporteras olika aspekter av placerade ungdomars välfärd. Genom att replikera nationella levnadsnivåundersökningar har vi undersökt välfärdsfaktorer bland ungdomar i familjehem och vid institutioner och gör jämförelser med ungdomar i normalpopulationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wiklund, Stefan. "Barnavårdsinsatser – en studie av kommunala skillnader." Socialvetenskaplig tidskrift 13, no. 3 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.3.2599.

Full text
Abstract:
Omfattningen av barnavårdsinsatser skiljer sig påtagligt mellan olika kommuner. I den här artikeln eftersöks förklaringar till dessa skillnader hos kommunernas strukturella villkor, anmälningsfrekvenser samt bland faktorer inom den organisatoriska kontext vari insatserna förmedlas. Studien baseras till stora delar på data från det så kallade individ- och familjeomsorgsprojektet, där företrädare för barnavården har intervjuats i 100 svenska kommuner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Münger, Ann-Charlotte. "I utkanten av den sociala barnavården. Vem har rätt till en plats på kollo?" Socialvetenskaplig tidskrift 16, no. 2 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2009.16.2.2504.

Full text
Abstract:
Vad är det som bestämmer vilka barn och ungdomar som ska få en plats på kollo? I följande artikel ska uttagningsprocessen i en kommunal koloniverksamhet stå i fokus. Studiens övergripande syfte handlar om utifrån vilka bedömningsgrunder barnen väljs ut och på vilket sätt begrepp som behov och sociala problem får för betydelse för vilka barn som tilldelas respektive nekas en plats på kommunenssommarkollo.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Larsson, Monica, and Elin Hultman. "Barns rätt till delaktighet vid beslutsprocesser inom den sociala barnavården. Vad betyder barnkonventionen och den rättsliga utformningen för tillämpningen i praktiken?" BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 3-4 (2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i3-4.3381.

Full text
Abstract:
Children’s right to participation in decision-making within the Swedish Child Protection System. What does the UNConvention on the Rights of the Child and the legal framework mean in relation to the implementation in practice? This article is based on children’s right to participation which stems from the UN Convention on the Rights of the Child – the Child Convention. Regarding decision-making processes within the Child Protection System children’s right to participation is explicitly stated. However, it is still not palpable and the interpretations regarding children’s right to participation may vary. This may give rise to various standpoints which in turn can have an impact on the magnitude of how the right isput into practice. Social science and social law research in Sweden has pointed out that children and young people do not participate sufficiently in parts of this process. This article describes and analyzes what has emerged in this research regarding children’s right to participation in connection with decision-making processes concerning out-of-home-placement with a particular focus on some of the circumstances that may impede the children’s right to participation. The article concerns how the right to participation is handled in practice and the importance of the Convention on the Rights of the Child and the framework of the legal regulation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Barnavård"

1

Sophia, Lund, and Jenny Ericsson. "Vad påverkar dagens sociala barnavård? : Historia eller försvårande omständigheter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26037.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att visa hur historien kring barnavården påverkat dagens sociala barnavård, vilka förändringar som har skett och vilka äldre syn- respektive arbetssätt som finns kvar. Vi vill även undersöka dagens intentioner med det sociala barnavårdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvårar dessa? Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjänstens barnavårds historia, lagförändringar, förhållningssätt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus på socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat tre socialsekreterare ifrån tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm. I vårt resultat och analysdel har vi använt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vårt intervjumaterial. Studiens resultat visar att det i dagens sociala barnavårdsarbete fortfarande finns kategoriserande mallar för vad som är normalt och onormalt. Barns rättigheter har succesivt ökat och familjen har blivit viktigare i arbetet. Resultatet visar även att barns behov i centrum (BBIC) har lett till mer omfattande dokumentationer som tar mer tid från det behandlande arbetet. Nyexaminerade socialsekreterare med avsaknad av kompetens och erfarenhet leder till att rättssäkerheten, möten och behandling brister i kvalitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jonsson, Carina, and Lena Öhman. "Att förhindra den destruktiva spiralen : om samverkan kring barn i riskzon." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1394.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Evaldsson, Christina. "Samskapande : En fallstudie kring påverkansfaktorer vid ett förbättringsarbete inom socialtjänstens barnavård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31129.

Full text
Abstract:
Inom Jönköpingssocialtjänst genomfördes ett förbättringsarbete som syftade till ökad säkerhet  för  barn  och  unga  samt  förbättrat  stöd  till  barn  och  familjer. Målet  var färre sammanbrott vid placeringar och mer ändamålsenliga insatser i barnets hemmiljö. För att nå syftet genomfördes ett projekt som handlade om att implementera Signs of Safety på ett av Jönköpings socialkontor. Förbättringsarbetet använde Hållbarhetstriangeln och dess tre hörnstenar som struktur; styrning, stöd och störning. Förbättringsarbetet studerades med hjälp av fallstudiedesign som byggde på intervjuer med deltagare i förbättringsprojektet samt dokument. Studiens syfte var att utöka kunskapen kring vilka påverkande faktorer som förekommer kopplat till förbättringsarbete inom socialtjänstens barnavård. Resultatet av förbättringsarbetet visar ingen tydlig förbättring i förhållande till förbättringsarbetets mål, dock indikerar processmätningar att föräldrarna upplever starkare samarbetsallians med socialtjänsten under och efter projektet än före. Studiens resultat tyder på att genomförandet av förbättringsarbetet påverkat förutsättningen att lyckas med implementeringen av Signs of Safety. Följande påverkansfaktorer identifierades: förståelsen, viljan, möjligheten att lära samt fördelningen av resurser. En av studiens slutsatser är att fördelning av resurser verkar vara viktigt men faktorer som är av god kvalitet, såsom metodstöd, kan kompensera för de som saknas vilket styrker tidigare forskning inom området.
The child welfare service in Jönköping municipality carried out an improvement project aimed for increased safety for children and improved support for children and families. The goal was fewer breakdowns in out-of-home placements and more effective interventions in the child's home environment. An improvement project about implementing Signs of Safety in one of Jönköping's offices was conducted.The improvement project was based on the Sustainability Triangle and its three pillars; governance, support and disturbance.The improvement project was studied by case-study design including interviews with participants and document analysis. The aim of the study was to increase the knowledge of influencing factors linked to improvements in the context of child welfare. The goals of the improvement project were not reached though the results indicate that the parents experienced increased collaborative alliance with the social services during and after the project than before.The process of the improvement project influenced the premise of successful implementation of Signs of Safety. Understanding, will, ability to learn and allocation of resources appeared as influencing factors. The conclusion is that allocation of resources seems to be important, but that factors, such as method support, which are of good quality can compensate for missing resources. This reinforces earlier research in the field.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Eriksson, Jenny, and Linnea Morild. "Förutsättningar för praktisk tillämpning av riskbedömningsinstrument inom social barnavård : - En kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20317.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Om ett barn inte får sina grundläggande behov uppfyllda är det socialtjänstens ansvar att utreda huruvida barnet far illa eller kan komma att fara illa och om åtgärder behöver vidtas. De riskbedömningar som görs utgår främst från en klinisk metod och riskbedömningsinstrument används sällan. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar för den praktiska tillämpningen av riskbedömningsinstrument inom den svenska sociala barnavården. Metod: Studien hade en kvalitativ design och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna kom från tre olika kommuner och bestod av nio kvinnliga socialsekreterare som arbetade med barnavårdsutredningar. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Samtliga deltagare var positivt inställda till att använda riskbedömningsinstrument vilket talar för att det finns goda förutsättningar att tillämpa sådana instrument inom den sociala barnavården. Implementeringsprocessen ansågs vara den största svårigheten med en fungerande praktisk tillämpning eftersom det kan finnas ett motstånd mot att förändra ett redan etablerat arbetssätt. Enligt deltagarna bör de instrument som ska implementeras vara användarvänliga och inte för tidskrävande. Diskussion: För att tillämpningen av riskbedömningsinstrument inom social barnavård ska fungera så bra som möjligt bör hänsyn tas till socialsekreterarnas önskemål om instrumentens utformning. För att implementeringen ska lyckas krävs tydliga ledningsbeslut, utbildning och uppföljning. Socialtjänstens arbete har under senare år genomgått en ökad systematisering och i nuvarande arbetssätt finns redan inslag av strukturerade arbetsmetoder. Tillsammans med socialsekreterarnas positiva inställning talar detta för en väl fungerande övergång från en klinisk till en strukturerad riskbedömningsmetod. Nyckelord: riskbedömning, riskbedömningsinstrument, social barnavård, praktisk tillämpning, förutsättningar.

2013-06-10

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Harrysson, Mats. "Dags att ta hand om barnen : En studie av Fliseryds barnavårdsnämnd under perioden 1926-1934." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 1992. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60827.

Full text
Abstract:
The purpose of this essay is to study Fliseryds municipality’s child welfare board during the period 1926-1934. In what questions did they work and how many children were taken under the board’s control and how many were situated at foster homes?   The work contains a study of listings of children that were taken under custody during the period. The listings show how many, gender, age and in some cases even the reason for the disposal. Further the work contains a study of protocols from the meetings that were organised by the board. The study shows that many children were taken under custody during the first years due to the fact that the board was set up in 1926. The years after that it is a stable amount of children that is taken under custody. The most common reason for the disposals was the fact that parents did not have the ability to take care of their children. It also shows that the board worked with other questions like the set up of a home for infants and whether parents were suitable for adoptions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Olsson, Moa. "Hanteringen av familjekomplexitet i socialt arbete : En jämförelse mellan serviceområdena missbruk och social barnavård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144730.

Full text
Abstract:
Familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten har ofta komplexa behov, vilket föranleder kontakt med ett flertal serviceområden samtidigt. Komparativ forskning om olika former av stöd och service i relation till komplexa familjeproblem är sällsynta. Syftet med denna studie har därför varit att analysera likheter och skillnader i hur socialarbetare inom serviceområdena missbruk och social barnavård beskriver villkor och mål för insatser i familjer med komplexa behov. Studien har genomförts inom ramen för ett NORFACE Welfare State Futures projekt kallat Family complexity and social work (FACSK). Studien baseras på två fokusgruppsintervjuer med deltagare inom respektive serviceområde. Intervjuerna utgick från en vinjett i tre delar som beskrev en familj med komplexa behov och analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visar att socialarbetarna främst fokuserade på de problem vilka föll inom deras specifika ansvarsområde och föreslog individuella insatser till familjens medlemmar, vilket dekonstruerade familjen. Familjemedlemmarna kategoriserades olika inom fokusgrupperna, vilket kan förstås utifrån vilka byråkratiska identiteter som fanns tillgängliga inom respektive serviceområde. Gemensamt för serviceområdena var att familjen inte framhölls som den primära klienten. Det individualiserade förhållningssättet positionerade vissa familjemedlemmar som problembärare och andra som offer. Missbruksgruppen uppvisade en bredare helhetssyn på familjen jämfört med social barnavård, vilket kan förstås utifrån att den sociala barnavårdens tydliga ansvar för att skydda barn försvårar möjligheten till ett holistiskt arbetssätt.
NORFACE Welfare State Futures - Family complexity and social work
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mäkinen, Anne, and Ulrika Ehlebrink. "Att bo på HVB-hem ur ett brukarperspektiv." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1108.

Full text
Abstract:

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire. To be able to analyse and understand the situation of these respondents earlier research was used as a tool. We found that a majority of the respondents were pleased with the care, support and treatment that they received. On the other hand the respondents were less pleased with insight and participation in their own matter. Group activities, composition of the group and the trust for the staff showed less positive results. The conclusion of this study is that the staff at this HVB-home ought to be more keenly aware of the youths opinion and make them more involved in their own treatment process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bunis, Hanna. "Åldersskillnader och jämställdhet i parrelationer : En kvantitativ studie om samband mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90459.

Full text
Abstract:
Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Resultaten visar att par vars åldersskillnad skiljer sig från genomsnittet inte är mindre jämställda när mannen är äldre eller mer jämställda när kvinnan är äldre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Norin, Michaela. "Skillnader mellan pojkar och flickor - : en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-536.

Full text
Abstract:

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin. Resultatet visade att flickor blir diskriminerade i 3 § LVU och att paragrafen stämmer bättre överens med pojkars problematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ekström, Sundberg Matilda. "Bilder av barnavårdsutredningen : en studie av två olika modeller för barnavårdsutredningar." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1337.

Full text
Abstract:

Socialtjänstens barnavårdsutredningar har under de senaste åren varit föremål för en omfattande granskning från flera olika håll. Socialsekreterarnas utredningskompetens har ifrågasatts. Kritiken har handlat om de långa utredningstiderna, om avsaknaden av barnperspektiv i utredningarna, om brister i utredningsförfarandet, samt om barnens delaktighet. På senare tid har nya sätt att genomföra barnavårdsutredningar prövats, till följd av den kritik som riktats, men det saknas kunskap om hur olika utredningsmodeller upplevs av de berörda.

Syftet med denna uppsats är att belysa erfarenheter och upplevelser av två olika modeller för barnavårdsutredningar; lägenhetsutredning och traditionell utredning i kontorsmiljö, ur några föräldrars och socialsekreterares perspektiv. Uppsatsen består av två delar; en litteraturstudie och en intervjustudie. Utifrån uppsatsens teoretiska perspektiv; det postmoderna tänkandet och socialkonstruktionismen, kan utredningssituationen betraktas som en social konstruktion, där föräldrar och socialsekreterare skapar olika bilder av situationen.

Utifrån intervjuer med sju föräldrar och fem socialsekreterare, som medverkat i både lägenhetsutredning och traditionell utredning, framkommer tre bärande moment för båda utredningsmodellerna; miljön, människorna och metoden.

Miljön – som påverkar både föräldrar och socialsekreterare att bli mera avslappnade och gå ur sina vanliga roller i utredningslägenheten. På det mera formella socialkontoret bidrar miljön till en känsla av maktobalans eller utelämnande för klienterna och en känsla av stress och splittring för socialsekreterarna.

Människorna – i lägenheten lär föräldrar, barn och socialsekreterare känna varandra och de blir sedda av varandra på ett mera nyanserat sätt i olika situationer, där det finns flera tillfällen till ”goda möten”. I kontorsmiljön skapas en mera överordnad/underordnad situation där socialsekreterarna upplever tidsbrist och klienterna känner sig granskade.

Metoden – i lägenheten finns en sammanhållenhet och en slags allsidighet; familjernas liv blir belyst genom nätverkskartorna, genom de gemensamma aktiviteterna och den informella samvaron. Kunskapen om och förståelsen för familjen delas av både socialsekreterare, föräldrar och barn. I den traditionella utredningen i kontorsmiljön präglas arbetssättet mera av splittring, tidsbrist och bristande kontinuitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Barnavård"

1

Wahlgren, Anna. Nya barnaboken: Barnavård, barnuppfostran, 0-16 år. Bonnier Carlsen, 1995.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wahlgren, Anna. Barnaboken: Barnavård och barnuppfostran, 0-16 år. Anna Wahlgren AB, 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

1958-, Köhler Marie, and Stahre Petter 1971-, eds. Leva med barn: En bok om små barns hälsa och utveckling. Gothia, 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

1941-, Ingemark Ingrid, and Matthews Jenny, eds. Barn: De första fem åren : en ny version för en ny generation. Bonnier, 1998.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jónsson, Már, ed. Barnauppeldisins heilaga skylda: Barnavernd á fyrri hluta 19. aldar. Sögufélag, 2006.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

United Nations Children's Fund. (UNICEF). The state of the world's children 2009: [maternal and newborn health]. Unicef, 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography