Relevant bibliographies by topics / Barndomssociologiskt

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Barndomssociologiskt'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 14 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Barndomssociologiskt.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Barndomssociologiskt"

1

Edenroth Cato, Fanny. "Kompetenta flickor med förmågor." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.

Full text
Abstract:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hjalmarsson, Maria, and Annica Löfdahl. "Omsorg i svenska fritidshem:." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 3 (2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3503.

Full text
Abstract:
Den här artikeln syftar till att undersöka hur fritidspedagoger förstår och tolkar omsorgsaspekten isitt uppdrag och arbete samt vilka konsekvenser detta kan få för de barn som deltar i verksamheten.Det empiriska materialet bygger på intervjuer med och dagboksanteckningar skrivna av fritidspedagoger. Resultaten visar på fritidspedagogers etiska förmåga att arbeta med omsorg. Denna etiska förmåga kan beskrivas som en sammantagen förmåga bestående av kunskaper om omsorgsetiska värden,om förmåga att möta krav på omsorg i verksamheten samt deras etiska förhållningssätt. Resultatenhar analyserats utifrån barndomssociologiskt ramverk och visar att fritidshemmet kan förstås som enunik omsorgsarena där barn ges möjligheter att utveckla en egen omsorgskompetens och där barnges möjligheter, som individer och som grupp, att bli delaktiga i ett hållbart omsorgsklimat där barnensegna omsorgshandlingar ses som viktiga, både här-och-nu och i ett framtida perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Barndomssociologiskt"

1

Wester, Moa. "Barns tidiga läslärande : En studie av forskning och metoder för tidigt läslärande ur ett barndomssociologiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54696.

Full text
Abstract:
Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas. I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare – ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen. Barnet tränas under strukturerade former under ledning av en vuxen och syftet är att ge en stadig grund inför den senare läsundervisningen i skolan, undervisning som i första hand bygger på syntetiska metoder med bokstavsinlärning och ljudning. I Libergs forskning syns diskursen Barnet som aktiv kultur och kunskapsåterskapare. Förhållningssättet liknar det som beskrivs av Lundberg men man hyser en större tilltro till barnets kompetens och förmåga att dra egna slutsatser. Utifrån barnets frågor och intresse stöttar den vuxne genom att visa på bokstävers betydelse och ljudningens principer. En alternativ väg visar Söderbergh på. Hennes metod bygger på att en vuxen aktivt försöker väcka det lilla barnets intresse för skriftspråket genom att fokusera på skrivna ords betydelse, innehåll och funktion snarare än på form och avkodningsteknik. När intresset finns lämnas lärandet helt över till barnet och den vuxnes roll blir att stimulera på rätt nivå. Här syns diskursen om det kompetenta barnet och även ett ifrågasättande av makthierarkin mellan barn och vuxen. Inom Lundbergs och Libergs forskningstraditioner rör man sig inom ramen för den diskurs som jag valt att benämna Skolan som läsandets arena t ex på så sätt att aktiviteterna utgår ifrån de enskilda bokstäverna och ljudningen och därmed initierar det man tänker sig att skolan senare kommer att ta över. Söderberghs forskning innebär ett ifrågasättande av denna diskurs då den handlar om läslärande vid en avsevärt mycket tidigare ålder och dessutom med en helt annan metod. Forskningen/metoden blir därtill problematisk då den både hamnar inom ramen för den vedertagna diskursen om Det naturliga barnet och inom diskursen om Det kompetenta barnet, i meningen läskunnigt. Den ifrågasätter därmed både lärarens roll och kanske också skolsystemet i stort. Anledningen till att hennes metod inte får större genomslag kanske i sin tur kan förklaras som en rädsla för Det kompetenta, läskunniga lilla barnet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Svensson, Andrea, and Sofie Järn. "Föreställningar om barnet i rätten : En diskursanalytisk studie ur ett barndomssociologiskt perspektiv av domslut rörande 3 § LVU." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254760.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa.   Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro. Detta är problematiskt i den bemärkelse att barnets åsikt och vilja riskerar att modifieras genom återberättande. Studien antyder även att det råder asymmetri barn och vuxen emellan till följd av barnets låga ställning i rätten. Vidare framkommer av studien att förvaltningsrätten innehar makt att kvalificera barnet som subjekt och objekt genom att värdera deltagande aktörers föreställningar om barnet i sin bedömning kring barnets bästa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersson, Johan, and Max Andersson. "Stämning, styrka och status : En skildring av barns inställning till och utförande av styrketräning ur ett barndomssociologiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64608.

Full text
Abstract:
Med denna kvalitativa forskningsstudie vill vi bidra med kunskap om mellanstadieelevers syn på sin egen och andras styrketräning, samt vad som uppstår elever emellan när styrketräning genomförs.Vi vill också bidra med kunskap om vilka genusaspekter som gör sig gällande vid styrketräning bland mellanstadieelever. Det här görs med frågeställningar om elevers erfarenhet om styrketräning, det sociala samspelet när barn styrketränar tillsammans, barns inställning till styrkträning på gym och med genusaspekter som grund. I bakgrunden till studien presenteras hur synen på styrketräning bland barn har förändrats över tid, samt vad styrkträning är. I den tidigare forskningen presenteras gymkultur, gymtyper och styrketräning med genusaspekter i fokus. För att bidra med kunskap om syftet för studien valde vi att se på resultatet utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Genom två observationer och en intervju i fokusgrupp samlades data in genom att använda en etnografisk ansats, vilket resulterade i tre underrubriker stämning, styrka och status. Materialet analyserades och visade att styrketräning är och kommer att spela en central roll i barns idrottande och fysiska aktiviteter. Det konstaterades att killar tar större plats i styrketräningssammanhang både bland barn och vuxna och sociala medier och förebilder påverkar hur barn ser på styrketräning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bartol, Goran, and Sahlin Christin Wärn. "Vem lyssnar på mig? : En studie om elevers inflytande och medbestämmande i fritidshemmets verksamhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13467.

Full text
Abstract:
Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ohm, Emily, and Charlotta Rivas. "Demokratiarbetet och barns inflytande i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35197.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att undersöka några pedagogers syn på demokratiarbetet och barns inflytande i förskolan. För detta har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från två förskolors verksamhet. Studiens resultat visar att pedagogerna har en stark vilja att utforma ett demokratiskt arbete som gynnar barns inflytande i förskolans diskurs. Både individuellt och kollektivt. Detta realiseras enligt pedagogerna genom att ​lyssna på barnens röster för att närma sig​barnets perspektiv samt respektera deras åsikter och viljor. Dock så kompromissas det med det demokratiska arbetet och barns inflytande då de vuxna balanserar detta mellan styrningen av vad, vem, hur och när detta inflytande får tillträde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Skoog, Lina, and Maria Zibrova. "Relationsskapande arbetsmetoder på fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidshemspersonals syn på sitt arbete med barns goda sociala relationer och socialt utanförskap." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168165.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att synliggöra och ta reda på fritidshemspersonals syn på hur dom arbetar med barns sociala relationer och socialt utanförskap på fritidshemmet. Studien bygger på kvalitativa metoder och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med elva personer som jobbar på fritidshem. Empirin har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod med utgångspunkt i sociokulturella och barndomssociologiska teorier. Resultatet av studien visade tre teman: goda sociala relationer, orsaker till socialt utanförskap samt inkluderande arbetsmetoder. I resultatet kunde vi bland annat se att fritidshemspersonalen anser att goda sociala relationer uppstår och upprätthålls när barnen besitter goda språkliga kompetenser. Redskap inom språket benämns som kommunikationsförmåga och förmåga att uttrycka åsikter och känslor. Studien visar även att fritidshemspersonalen anser att missförstånd mellan eleverna är en av de främsta orsakerna till att ett socialt utanförskap uppstår. Vidare visar studien att se, lyssna och bekräfta barn anses vara den mest framgångsrika arbetsmetoden att använda sig av för att skapa goda sociala relationer och motverka socialt utanförskap enligt fritidshemspersonalen. Våra slutsatser är att fritidshemspersonalens närvaro i form av stöttning, vägledning och bekräftelse är viktigt för elevernas sociala samspel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hammarlund, Jenny, and Marianna Malmsten. "”En sista utväg” : Gymnasieungdomars föreställningar kring ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8450.

Full text
Abstract:

The purpose of this study was to examine high school students conceptions of young people who run away or get thrown out of their homes. Earlier research shows that this group of young people often come from families were physical, psychological and sexual abuse is reappearing factors. They often face a life of homelessness, drug abuse and prostitution. Still there is little research done about this phenomenon and what kind of help and support these young people could need. This study was done in a qualitative approach with the use of focus groups. The results were analyzed through the theoretical views of socialconstructivism and theorizing childhood and were also compared with earlier research. The results showed that about half of the participants had in some point in their life run away from home. They expressed that they thought that there are many young people who run away or get thrown out of their homes each year and that many of them probably don´t come to the knowledge of the social services. Their thoughts of what risks youths may encounter on the streets accord with results from earlier research. They also think that friends are the most valuable in terms of help and support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Berg, Lisa. "Det dolda förhållningssättet till barns självkänsla : En studie av förskolepedagogers intryck och uppfattningar kring barns självkänsla." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8785.

Full text
Abstract:
The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children’s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children’s competencies and their need for care. The focus of this study is to investigate how this effects the pedagogues work with the children’s self-esteem.   The study investigates the pedagogues views on self-esteem and how they work to strengthen and develop the childrens self-esteem. A qualitative method was used, based on interviews and observations, in order to get a verified picture of the pedagogues views on the above questions. The interviews took place in a pre-school in the south part of Stockholm. The study is based on the perspective sociology of childhood.  The result shows that the pedagogues child perspective is based on the ’competent child’ where the development of the children’s self-esteem developed with confirmation of the childrens competencies and performances. The childrens self-esteem is according to the pedagogues a concept they take for granted as a ’silent perspective’, instead of something outspoken and something they discuss between one another. In conclusion, to work with children's self-esteem and to make the work as meaningful as possible, it is important that the pedagogues are aware that there are several ways to it’s development both an inner subjective and outer, which they display. The result shows that much focus is placed on developing the outer performance-based self-esteem. As a consequence little focus is laid on the emotional acknowledgment necessary for the development of the subjective or the inner self-esteem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Persson, Linda, and Sara Niklasson. "“Mellan varande och blivande” - En barndomssociologisk analys av samtida bilderböcker." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30221.

Full text
Abstract:
AbstractEn tidsepoks syn på barnet kan speglas i den barnlitteratur som ges ut och därför ser vi att en analys av samtida barnlitteratur kan öka förståelsen av hur samhället ser på barn och barndom. Syftet med studien är att undersöka hur synen på barnet och barndom framställs i samtida barnlitteratur. För att konkretisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur framställs barnet i böckerna? Hur framställs barnet i relation till de vuxna i böckerna? Hur framställs barndom i böckerna? Studien har en barndomssociologisk ansats och metoden utgår från en kvalitativ innehållsanalys samt en ikonotextuell syn där vi har utgått från bilderbokens två berättande medium för att analysera böckernas innehåll. Analysen bygger på sex bilderböcker som varit nominerade eller vunnit Augustpriset i kategorin årets svenska barn och ungdomsbok mellan år 2017-2019. Analysen har genomförts med hjälp av närläsning och de barndomssociologiska begreppen being/becoming, den apolloniska och dionysiska synen på barnet samt plats som analytiska verktyg för att få syn på hur barnet och barndom framställs i bilderböckerna. Resultatet av analysen visar att samtliga bilderböcker skildrar barnet som kompetent och självständigt. I majoriteten av böckerna kan barnet tolkas som being. I analysen blir det även synligt att de vuxna framställs som någon som vill konstruera barnet utifrån synen på barnet som becoming. Utifrån den dionysiska och apolloniska synen på barnet kunde vi i majoriteten av böckerna tolka barnet utifrån det apolloniska synsättet. Barnet framställs som oskuldsfullt med en inneboende godhet och bilderna skildrar en känsla av ett naturligt tillstånd kopplat till naturen. Barndomen i böckerna framställs som en social konstruktion där barnet framställs som delaktig i utformandet av sitt liv och därmed sin barndom. De vuxna framställs med ett behov att skydda och kontrollera barnet vilket gör att de vuxna kan tolkas utifrån en syn på barndomen som becoming. Resultatet av analysen visar även att barndomen kan tolkas som domesticerad med kopplingar till den senmoderna tid vi lever i som kan kännetecknas som en tid av osäkerhet. Nyckelord: barndom, barndomssociologi, barnsyn, being/ becoming, bilderbok, bilderboksanalys, children's books, picture books, social aktör.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lara, Tedhammar Isabella, and Johanna Strauss. "Röster om tidiga uppbrott hemifrån : nio ungdomars erfarenheter av att rymma och kastas ut från sina hem." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54525.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to examine how young people with experience of running away and/or getting thrown out look upon and understand the phenomenon. Another purpose of thestudy is to examine how the youth evaluate the help and support they did or did not receive at the time of their experience, as well as to examine what the ultimate help and support would be according to them. The study was done in a qualitative approach with the use of focus groups and individual interviews. The results were analyzed through the perspective of the ‘sociology of childhood’. Results show, in accordance with earlier studies on the subject, that the youth run away or are thrown out from homes where constant conflicts as well as psychological, physical and sexual abuse are recurring factors. The youth expressed that social services do not listen to them and that their reports of abuse and neglect are not taken seriously. Results further show that the youth consider help finding a new home as well as emotional and economical support to be appropriate kinds of help in this situation. They stress that help and support efforts have to be individually adjusted.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography