Academic literature on the topic 'Barnens delaktighet och inflytande'

The purpose of this study is to describe and understand how children’s participation and influence is described in the curriculum of preschool. The purpose includes how educators perceive, working with and what opportunities and challenges they believe that there is in the process of participation and influence. The methods I used were qualitative text analysis and e-mail interviews. I studied text in the curriculum and interviewed four educators to find out their views on children's participation and influence. The results show that the curriculum states that it is important that children engage in cooperation, decision making and taking responsibility for their rights and obligations. Educators believe that it is important to take care of children's ideas, thoughts, and they will be listened to. Based on what emerges from the children, they want to continue working to increase participation and influence. They believe that a permissive environment creates a feeling of importance among children. As problems, they mention that younger children's perspectives are not taken in to consideration, large groups of children, different views among educators about participation and influence, and that it’s difficult to meet all the children's interests and needs.<br>Syftet med examensarbetet är att beskriva och förstå hur barnens delaktighet och inflytande beskrivs i läroplanen för förskolan. Syftet inkluderar hur pedagoger uppfattar, arbetar och vilka svårigheter och möjligheter det finns med barnens delaktighet och inflytande. Metoderna jag använde mig av var kvalitativ textanalys och e-mejl intervju. Jag tolkade olika texter i delen om barnens inflytande i läroplanen och intervjuade fyra pedagoger för att få veta deras åsikter kring barnens delaktighet och inflytande. Resultatet visar att läroplanen uttrycker att det är viktigt att barn ska delta i samarbete, beslutsfattande och ta ansvar för sina rättigheter och skyldigheter. Pedagogerna anser att det är viktigt att ta vara på barnens idéer, tankar och att de blir lyssnad på. Baserat på vad som kommer fram från barnen vill de arbeta vidare för att öka delkatigheten och inflytandet. De tror att en tillåtande miljö skapar känslan att barnen får känna sig betydelsefulla. Som problem tar de upp att yngre barnens perspektiv inte tas tillvara på, stora barngrupper, olika syn bland pedagoger om delaktighet och inflytande, och att det är svårt att tillgodose alla barns intresse och behov.

Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.

<p>Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.</p>

Studiens avsikt har varit att studera hur förskollärare konstruerar undervisningsbegreppet samt hur undervisning konstrueras i relation till barns delaktighet och inflytande. Det socialkonstruktionistiska perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för denna studie.   I kombination med fokusgruppintervjuer som metod för datainsamling, genomfördes två fokusgruppintervjuer med sju förskollärare, fyra- respektive tre förskollärare i varje grupp. Fokusgruppdiskussionerna dokumenterades med hjälp av ljudinspelning, som vidare transkriberades, sorterades, reducerades, tematiserades och analyserades. Genom att socialkonstruktionistiska teorin utgjorde analysramen, har därför fokuset varit på deltagarnas gemensamma konstruktioner av undervisning som begrepp och undervisning i relation till barns delaktighet och inflytande. Resultatet indikerar att undervisning uppfattas som en sammanflätning av spontan- respektive planerad undervisning. Förskollärarna i studien betraktar inte införandet av undervisningsbegreppet i förskolan som en form av skolifiering av förskolan. Därmed anses undervisning och lärande som två skilda aktiviteter. I deltagarnas beskrivningar av undervisning vid rutinsituationer konstateras det en sammanblandning av undervisning och utbildning. Barns delaktighet och inflytande avseende undervisning framkommer i resultatet som en central del i planering av planerad undervisning för äldre förskolebarn. Däremot tenderar resultatet indikationer på att yngre barn har mindre förutsättningar till delaktighet och inflytande i undervisningen, jämfört med de äldre barnen.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som är relevant till vårt syfte såsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes både i utemiljö/innemiljö för att få en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes på en förskola som ligger någonstans i Skåne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar på många olika sätt framförallt med kroppsspråket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket på pedagogens förhållningssätt och bemötande.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet. Vår frågeställning till studien är: Vilka begränsningar och möjligheter uppfattar pedagogerna  i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? För att få svar på denna fråga har vi utfört observationer samt intervjuat sju pedagoger verksamma i kommunala förskolor belägna i mellersta samt norra Sverige. Genom att observera samt intervjua pedagoger fick vi möjlighet att både se hur pedagogerna arbetar med de yngsta barnens inflytande samt få höra deras uppfattningar och bakomliggande tankar kring arbetet. Därefter har vi med hjälp av Shiers delaktighetsmodell analyserat hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Shiers modell bygger på följande fem olika nivåer av delaktighet och inflytande; Barn blir lyssnade till, Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter, Barns åsikter och synpunkter beaktas, Barn involveras i beslutsfattande processer och slutligen Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. Genom att grundligt analysera pedagogernas intervjusvar har vi fått fram ett resultat som visar på olika uppfattningar om delaktighets- och inflytandenivåer i förskolorna. Enligt pedagogerna handlar arbetet med de yngsta barnens inflytande mycket om begränsningen i barnens verbala kommunikation vilket gör att pedagogerna lägger vikt vid att hitta andra sätt att kommunicera på, genom till exempel kroppsspråk eller med hjälp av konkret material. Möjligheter till inflytande beskrivs bland annat handla om att barnen får göra olika val, till exempel var de vill leka eller vad de vill leka med. Begränsningar i inflytandet beskrivs bland annat handla om barnens säkerhet, där till exempel vissa material plockas bort och läggs på hyllor. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar området som komplext men att de tillämpar olika arbets- samt förhållningssätt för att på så sätt kunna möjliggöra för de yngsta barnens inflytande.<br><p>2019-12-20</p>

Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.

According to the Conventions on the Rights of the Child, children have the right to make their voices heard and express their opinion in situations concerning them. With this paper the authors have chosen to explore social worker’s view’s on children’s participation and influence, and how these are manifested through the entire case process. The focus in this study has also been the positive and negative effects the children’s influence may have. To investigate this, a qualitative study using semi-structured interviews has been conducted. The interviews of social workers has shown that children have influence, but the extent may vary due to various factors. There are different perceptions of what participation and influence really relate, something that both the interviewed social workers and previous research has pointed out. In doing so, it may be of great importance that social workers continue to talk about children's influence, as well as developing new and more effective methods to make children more involved and give them more influence. This is especially important because of the devastating effects it can have when children are excluded from the decision-making.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.

Syftet med uppsatsen har varit att öka och sprida kunskap kring hur nya perspektivimplementeras inom fysisk planering, mer specifikt hur planerare omsätter barns perspektiv. För att undersöka detta har expertintervjuer och en analys av en barnkonsekvensanalys (BKA) genomförts. Studien har även baserats på dokument och rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med stadsplanering.Enligt barnkonventionen (SFS 2018:1197) ska barnet få möjligheten att höras och uttrycka sin mening i frågor som barnet berörs av. Genom att barnen får vara delaktiga i stadsplaneringen skapas en allsidig kunskap om områdets användning och beslutsunderlaget blir bättre. För att samhället ska utvecklas socialt hållbart krävs det att barnen inkluderas och är delaktiga i stadsplaneringen.För att barnets rättigheter ska tillgodoses i stadsplaneringen krävs att planerare och arkitekter får mer kunskap om hur arbetet med barnets perspektiv ska integreras i planeringen och att det är viktigt att se dem som politiska aktörer i samhället. Inom planeringen framställs barn som apolitiska objekt i behov av skydd. Barns perspektiv omsätts inte och deras deltagande kan ses som symboliskt. Det gör det svårt för dem att vara medskapare inom fysisk planering.<br>The purpose of the thesis has been to increase and spread knowledge about how newperspectives are implemented in spatial planning, more specifically how planners implement children's perspective within spatial planning processes. In order to investigate this, multiple expert interviews and an analysis of a child impact assessment (CIA) have been conducted. The study has also been based on documents and reports from state authorities, municipalities, scientists and networks that work with urban planning.According to the Convention of the Rights of the Child (SFS 2018:1197), children have theright to be heard in matters that affect them. By involving children within spatial planningprocesses, a wider knowledge base for making better decisions is attained. Children need to participate within spatial planning processes in order for society to achieve a sociallysustainable development.In order for the child's rights to be fulfilled within urban planning, planners and architectsneed to gain more knowledge about how work with the child's perspectives should beintegrated into planning and that it is important to see them as political actors in society. Inplanning, children are presented as apolitical objects in need of protection. Children'sperspectives are not translated and their participation can be seen as symbolic. This makes it difficult for them to be co-creators in spatial planning