Dissertations / Theses: 'Barnhälsovård'

1

Sandquist, Kristina, and Kristina Rönn. ""Det handlar inte om utseendet, det handlar om barnets framtida hälsa" : en intervjustudie om BHV-sjuksköterskors erfarenheter av arbete med barn som har övervikt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79041.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Blomberg, Lina, and Cecilia Stenhammar. "Bemötande av regnbågsföräldrar : Erfarenheter från specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-398190.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Studier visar att regnbågsfamiljer ibland upplever sig bemötta med heteronormativa värderingar inom barn- och mödrahälsovården. Antaganden görs att föräldrapar ska vara olikkönade istället för samkönade. Transföräldrar upplever att de behövt utbilda vårdpersonal. Hur specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården erfar möten med regnbågsföräldrar är dock sparsamt studerat. Syfte: Syftet i föreliggande examensarbete är att studera specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta regnbågsföräldrar, när de söker vård för sitt barn. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design där nio specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården deltog. Individuella intervjuer genomfördes, spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen av specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter inom barnhälsovården av att bemöta regnbågsfamiljer resulterade i fem kategorier: Regnbågsfamiljer är mer sårbara; Ett otydligt journalsystem och attityder från regnbågsföräldrar skapar osäkerhet; Bemötande av regnbågsfamiljer kräver kompetens; Det sker en ökad acceptans och tolerans gentemot regnbågsfamiljer; Det sker en ökad medvetenhet om värdet av inkluderande vårdmiljö inom barnhälsovården. Specialistutbildande sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever att de bemöter regnbågsföräldrar likadant som andra föräldrar men att det ändå förekommer skillnader som kan skapa osäkerhet, exempelvis vid dokumentation. Slutsats: Specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården förmedlade att möten med regnbågsfamiljer i grunden inte skiljer sig gentemot möten med andra familjer. Dock framkom att det används strategier för att få familjerna att känna sig mer välkomna, exempelvis genom att visa viss extra omsorg.
Background: Lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) parents sometimes experience heteronormative values within the child- and maternal health care. Assumptions are made that parental couples will be of different sex instead of same sex. Transgender parents experience that they have to educate health personnel. Still, how specialist trained nurses within child health care experience meeting with LGBT-families is understudied. Aim: The aim of this study it to explore the experiences among specialist trained nurses within the child health care when it comes to meeting LGBT-parents seeking heath care for their children. Method: This was a qualitative interview study with a descriptive design including nine specialist trained nurses within the child health care. Individual interviews were conducted, recorded, transcribed verbatim and analyzed through a qualitative content analysis. Result: The content analysis of the study generated five categories: LGBT-families are more vulnerable; Un unclear documentation-system and attitudes from LGBT-parents create insecurity; Approach of LGBT-families requires competence; There has been an increased acceptance and tolerance to LGBT-families; There has been an increased awareness about the value of an including health environment within child health care. Specialist trained nurses in child health care experience that they approach LGBT-parents in the same way as other parents, but that it can be differences that can create insecurity, for example about documentation. Conclusion: Specialist trained nurses within the child health care expressed that there are no differences in the meeting with LGBT-families and other families. Still, strategies to make the families feel more welcomed, for example by showing extra care, were used.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Olsson, Linda. "Betydelsefulla faktorer för vårdrelationen mellan sjuksköterska och föräldrar inom barnhälsovård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14100.

Full text

Abstract:

För att ge föräldrarna i den svenska barnhälsovården ett bra och individuellt stöd är det viktigt att det skapas en god vårdrelation mellan föräldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som är betydelsefulla för vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades därefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som påverkar vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården. Dessa benämndes mötet, förväntningar, stöd och riskfaktorer. Genom ett empatiskt bemötande där faktorer som kontinuitet, valfrihet, tillräckligt med tid, regelbundna möten och hembesök ges utrymme och med kännedom om de riskfaktorer som framkommit, bör arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården underlättas. Litteraturstudien visar att arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården kräver stor kompetens och kunskap då det i dagens barnhälsovård läggs stor vikt på att arbeta med familjen som en helhet. För att belysa vårdrelationens betydelse för barnhälsovården behövs vidare forskning om vårdrelationens påverkan och betydelse föräldrarnas val av barnhälsovårdsenhet enligt dagens vårdvalssystem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Sjöström, Karin, and Malin Östman. "Amning : sjuksköterskans möjligheter att främja amning inom barnhälsovården." Thesis, University West, Department of Nursing, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-918.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Gunnarsson, Karolin. "BVC-sköterskors upplevelse av telefonrådgivning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13709.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva BVC-sköterskors upplevelse av telefonrådgivning. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade deskriptiv design. Tio BVC-sköterskor inom primärvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att telefonrådgivning inom BVC krävde vissa egenskaper av BVC-sköterskan för att kunna ge god omvårdnad och exempel på detta var god kommunikationsförmåga, ett öppet sinne och lång erfarenhet. Vidare beskrev BVC-sköterskorna att de via telefonen försökte ge råd och information till föräldrarna för att skapa möjligheter för föräldrarna att själva ta ansvar och fatta beslut. BVC-sköterskan fanns som en resurs när det uppkom frågor och problem. Genom att god relation och god kännedom fanns mellan föräldrarna och BVC-sköterskan, upplevde respondenterna att bedömningen via telefonen underlättades. Problem med telefonrådgivningen beskrevs av deltagarna och det kunde röra bristande kommunikationsförmåga och svårigheter hos föräldrar att konkretisera problemet via telefonen. BVC-sköterskorna beskrev att de styrde sitt eget arbete och de beskrev att de hade möjlighet att boka in besök på mottagningen när problem uppkom vilket ökade tryggheten hos BVC-sköterskan. Slutsatsen är att BVC-sköterskorna upplevde sitt arbete med telefonrådgivning som en extra funktion och ett hjälpmedel i arbetet på BVC. Att använda telefonen i arbetet ökade BVC-sköterskans möjlighet att stötta föräldrar. Nyckelord: Barnhälsovård, Distriktssköterska, Telefonrådgivning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Elisabeth, and Bernadette Johansson. "Distriktssköterskans möte med föräldrar som ställer sig tveksamma till MPR-vaccination." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-917.

Full text

Abstract:

Vaccination as a part of the preventative public health project has for many years been one of the important tasks of the children's health care. The vaccination program has been adjusted to current research and the health situation in the country. Having their children vaccinated is not something obvious for all parents, though. Especially the vaccination against measles, whooping cough and German measles have been questioned. The purpose of this literature study was to investigate the reasons for the resistance to vaccinate and to illuminate the security creating advice of the nurse at the public health centre. The study showed that there were varying ways to look at the MPR-vaccination among the parents. It could be considered as something injuring while childhood illnesses were sometimes considered as something positive. The social circumstances and a lack of trust were also factors that influenced the parents. It was also obvious that the parents need a district nurse that is a good listener and who can give advice individually and also give information that creates security. This information consists of telling the parents that the MPR-vaccine does not cause autism or chronic intestine disease. Furthermore, there is a need to inform of the illnesses and their risks. This information is objectively given by a well informed nurse, whose task it is to work for a vaccination program with the widest coverage possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Dalevall, Camilla, and Malin Efraimsson. "Övervikt och fetma i barndomen : En översyn över riskfaktorer relaterat till barnhälsovårdens insatser." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3477.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Schön, Angela, and Jennie Svensson. "Pappans uppfattningar om det egna lilla barnets anknytning till honom. : En kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3597.

Full text

Abstract:

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Linda, Palmelius, and Widén Maria. "Är det något som inte stämmer? : BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26725.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det är viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I Barnavårdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus på mammornas psykiska hälsa när barnen är 6- 8 veckor där mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulär. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression. Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression beskrevs genom fem kategorier. Erfarenheten var att de behövde vara engagerade och kompetenta, vara strukturerade, ha ett lyhört förhållningssätt, med observans på samspel och förståelse för sociokulturella omständigheter. Slutsats: BVC-sjuksköterskorna var mycket angelägna om att identifiera och nå mammorna. De försökte på flera olika sätt få dem att berätta vad som var problematiskt. De anpassade arbetssättet efter mammorna och var genuint intresserade av dem. Genom erfarenhet utvecklade BVC-sjuksköterskorna sin intuition och de var observanta på minsta tecken. BVC- sjuksköterskorna bedömde att screening-formuläret var ett bra verktyg, likaså var det en bra grund att samtala utifrån. BVC-sjuksköterskorna erfor att det är problematiskt att identifiera mammor med utländsk härkomst på grund av språksvårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hjelm, Eriksson Martin, and Catrin Skoogh. "Erfarenheter och tankar kring bemötandet inom barnsjukvården, pappors reflektioner : En kvalitativ studie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1015.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Norlin, Helena, and Annika Bergens-Lindqvist. "Ett bortglömt föräldraskap : anknytningsprocessens förutsättningar, risker och främjande insatser vid adoption." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3590.

Full text

Abstract:

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården. Babymassage har visat sig vara en effektiv stödåtgärd för att stärka anknytningen mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Motiverande samtal används inom pediatriken för att ge information till föräldrarna på ett effektivare sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Tjörnmark, Petronella, and Titti Edman. "BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-305.

Full text

Abstract:

Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser. Dock visar internationell forskning att BVC-sjuksköterskor upplever mötet komplext och har svårt att tillgodose alla de behov asylsökande barnfamiljer har. Då det inte finns någon svensk forskning som visar på hur BVC-sjuksköterskor erfar mötet med de asylsökande barnfamiljerna avser denna studie att undersöka detta. Genom en kvalitativ intervjustudie har erfarenheter inom området inhämtats från sex stycken BVC-sjuksköterskor. Materialet bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: olika kontaktvägar, otydliga rutiner, hälsoövervakning, insatser utöver det vanliga arbetet på BVC och känslomässig påverkan. BVC-sjuksköterskorna upplever hinder för att ge god vård till följd av att det finns otydliga och bristfälliga rutiner myndigheter emellan. BVC-sjuksköterskorna beskriver hur de genom flexibilitet och lyhördhet anpassar de bedömningar de gör. Vidare beskriver de att asylsökande barnfamiljer har speciella behov till följd av flykt och asylprocess. Genom att utföra insatser som normalt sett inte åligger BVC-sjuksköterskor försöker de tillgodose barnfamiljernas behov. Socialstyrelsens påstående att BVC-sjuksköterskor utgör en viktig anknytning för asylsökande barnfamiljer är korrekt. Dock finns behov av att strukturera arbetet kring de asylsökande barnfamiljerna. Detta för att minska de hinder som finns för BVC-sjuksköterskorna att ge god vård på lika villkor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Fredriksson, Elin. "DISTRIKTSSKÖTERSKANS ERFARENHETER AV ATT ARBETA MED TIDIGT FÖRÄLDRASTÖD TILL ASYLSÖKANDE FÖRÄLDRAR : EN INTERVJUSTUDIE." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10947.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Andersson, Henrietta, and Lovisa Larsson. "Strategier för att fler barn ska bli vaccinerade; en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor inom barnhälsovård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-386466.

Full text

Abstract:

Background:Vaccinating children is cost effective and important for public health. In Sweden, the high vaccine coverage is reflected by the public trust in vaccinations. However, vaccine hesitancy is a growing challenge worldwide. According to the WHO, vaccine hesitancy is one of the top ten threats to public health in the world today. Registered nurses have a key role for vaccinations, especially in providing information to parents. Aim:The aim was to examine why some children do not get vaccinated at the child care center and what strategies registered nurses use when responding to parents that are opposed or hesitant towards vaccines. Method: Semi structured interviews was undertaken with 12 registered nurses experienced in discussing vaccine safety with parents. Data was analyzed with inductive content analysis. Results:The analysis resulted in six categories and 11 subcategories. Reasons for doubt or hesitancy to vaccines were that consequences of the diseases were forgotten, parents felt worried about how the vaccine affected the child, and lack of trust. Basic strategies that were used to address parents were based on evidence-based information. It enabled trust in the registered nurse and the vaccine that was offered. Conclusion:InSweden,the normis tovaccinatechildren,somethingthatshouldnotbetakenforgranted. Theregistered nursecanatanearlystageprovideevidence-based informationtoparentsatthe child care centersandtherebyprovideknowledgeofthevaccine's health-promotingbenefits.This canpreventdoubtsabout vaccinations andgetmorechildrenvaccinated.
Bakgrund:Barnvaccinationer är kostnadseffektivt och har stor betydelse för folkhälsan. I Sverige är täckningsgraden hög och förtroendet för vaccin stort. Dock är tveksamhet till vaccin ett växande problem globalt. Enligt WHO är tveksamhet till vaccin ett av de tio största hoten för hälsa i världen idag. Sjuksköterskan har en nyckelroll i avseendet att vaccinera barn och ge information till föräldrar. Syfte:Syftet var att undersöka varför vissa barn inte blir vaccinerade på BVC, samt vad BHV-sjuksköterskor har för strategier att bemöta föräldrars motstånd eller tveksamhet till vaccin. Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes med 12 barnhälsovårdssjuksköterskor som hade erfarenhet av att bemöta föräldrar kring frågor om vaccin. Analysmetod var induktiv innehållsanalys. Resultat:Ur analysen framkom sex kategorier och 11 underkategorier. Anledningar till tveksamhet eller motstånd till vaccin var att konsekvenserna av sjukdomarna glömts bort, att föräldrarna kände oro för hur vaccinet påverkade barnet samt brist på förtroende. Grundstrategier som BHV-sjuksköterskorna använde för att bemöta föräldrarna utgick från god evidensbaserad information. Det möjliggjorde högt förtroende för sjuksköterskan och det vaccin som erbjöds. Slutsats:I Sverige är det norm att vaccinera barn, något som inte bör tas för givet. Sjuksköterskan kan i ett tidigt skede ge evidensbaserad information till samtliga föräldrar på BVC och därigenom ge kunskap om vaccinets hälsofrämjande fördelar. Det kan förebygga tveksamhet till vaccinationer och få fler barn att vaccineras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Frank, Maria, and Ylva Sjöberg. "Föräldrastödsgrupper inom barnhälsovården i Västernorrland: Föräldrars perspektiv : en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30332.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Arif, Mehrunnessa, and Noomi Magnusson. "Övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-397699.

Full text

Abstract:

Övervikt och fetma är idag en växande folkhälsoutmaning, inte minst för barn. Detta utgör en del av barnhälsovårdens arbete och distriktssköterskan har en viktig roll i det preventiva arbetet. Syftet med denna studie var att undersöka orsaker bakom övervikt och fetma hos barn, effekter av åtgärder samt uppfattningar rörande genomförande av åtgärderna inom barnhälsovården. Metoden som använts är en litteraturstudie där aktuell forskning inhämtats från databasen PubMed. Efter granskning och analys inkluderades 16 artiklar och resultatet visar att flera orsaker kan kopplas till risk för övervikt och fetma hos barn såsom duration av amning, sätt att mata, tolkning av barnets signaler, etniskt ursprung, kön och ålder. Vidare visar resultatet att fadern har en betydelsefull roll när det gäller att minska risken för övervikt och fetma. Intervention med hembesök visades vara framgångsrikt och det framkom attityder hos föräldrar där det framfördes både positiva och negativa förhållningssätt till hembesök. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan grupper i samhället med avseende på förutsättningar för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Denna skillnad var mest framträdande hos föräldrar med socioekonomisk utsatthet där ofta kunskap om, strategier och förståelse för prevention av övervikt och fetma saknades. Vårdpersonal uppfattade holistiskt perspektiv som underlättande i det preventiva arbetet och ansåg relationen till hela familjen som viktig. Att distriktssköterskan har kunskap om olika bakomliggande orsaker till övervikt och fetma är av största vikt, inte minst amningens betydelse som skyddsfaktor. Mer forskning behövs om olika interventioner samt om fäders roll gällande övervikt och fetma hos barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Rosberg, Åse-Lill, and Annette Persson. "Föräldrars upplevelse av omvårdnad inom barnhälsovården i Sverige under barnets första levnadsår." Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-790.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Föräldrars upplevelser av att bli förälder är olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omställning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhälsovården under barnets första levnadsår. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar i Sverige upplevde omvårdnad inom barnhälsovården under barnets första levnadsår. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på åtta vetenskapliga artiklar från Sverige. Resultat Det var tre områden inom omvårdnaden på BHV framstod som viktiga för föräldrarna. Dessa var bemötande, stöd och råd och trygghet. I resultatet framkom att föräldrarna ville bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av sjuksköterskan, de ville känna sig trygga vid besök på BHV och de vill få råd och stöd. Det framkom även att vissa föräldrar var negativa till hur de blev bemötta, fick stöd och råd samt att de kände sig otrygga med sjuksköterskan. Papporna ansåg att sjuksköterskan borde träffa och se dem mer. Slutsats: Genom att föräldrarnas negativa upplevelser lyfts fram, kan den kunskapen användas för att förbättra omvårdnaden i framtiden. Det är viktigt för sjuksköterskor att tillfredsställa föräldrars behov av ett respektfullt bemötande, stöd och råd samt trygghet genom att lyssna på vad föräldrar efterfrågar.

Background: Parent’s experience of parenting in the child’s first year of life differs considerably as it makes a great change in their lives. The majority of families in Sweden visit the Child-Health Care units during the child’s first year. Aim: The aim of this study was to illuminate the parents’ experience of Swedish Child Health Care. Method: The method was based on a literature review of eight scientific articles from Sweden. Results: There were three areas of the Child Health Care which were considered important by the parents. These were the reception, advice and help and security. The result showed that parents wanted to be received respectfully by the nurse and to feel secure at the visit and get advice and help. Some parents were negative as to their reception advice and help and their security Fathers’ thought that the nurse should meet and see them more often. Conclusion: The negative experiences of the parents could be made use of to improve the Child Health Care in future. It is important that the nurse satisfies the parents’ needs of a respectful reception, proper advice and help and security by listening to parents’ wishes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Arctaedius, Jonsson Sara, and Ann Bergström. "Svårigheter och utmaningar för pappor till små barn och deras behov av stöd från BVC : - en kvalitativ studie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9621.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. Syfte: Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. Metod: En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Det var en stor händelse och en mycket positiv upplevelse att bli pappa. Det innebar svårigheter och utmaningar framförallt att hinna med både arbete och familj och att ta ansvar för en annan individ. De flesta hade en positiv bild av BVC. De hade många tankar om verksamheten och hur de skulle vilja att den utformades. Papporna upplevde behov av att BVC kontrollerade barnets hälsa, gav rådgivning vid sjukdom och förmedlade kontakter med andra föräldrar. Det var viktigt att kunna komma i kontakt med BVC när behov uppkom liksom att sjuksköterskan kände till barnet. Slutsats: Pappor upplevde en svårighet att hinna med både arbete och familj. De önskade främst stöd från BVC när barnen var sjuka och ville att BVC skapade möjligheter för dem att träffa andra pappor. Pappors engagemang är betydelsefullt för barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt för BVC att verka för pappors delaktighet i barnens hälsovård. Ett område för framtida forskning är därför att hitta och utvärdera former för föräldrastöd som attraherar pappor.

Background: Involved fathers are important for childrens´ health and development. By giving parent support the child health care can increase childrens´ chance to good health. Aim: To illuminate the difficulties and challenges that fathers of small children experience and how they describe their need of support from the child health care. Method: A qualitative method was used. Ten fathers were interviewed and data was analysed using content analysis. Result: Becoming a father was a major event in life and a positive experience. It involved difficulties and challenges, especially being able to handle both work and family life and to be responsible of another individual. The majority had a positive image of the child health care. They had many opinions about it and how they would like it to be. The fathers experienced a need that the child health care controlled the child´s health, gave advice when the child was ill and mediated contacts with other parents. It was important to be able to reach the child health care when they needed as well as the nurse knowing the child. Conclusion: Fathers experienced difficulties managing work and family life. The fathers´ needs of support from the child health care was greatest when the child was ill and they would like them to provide opportunities to meet other fathers. Committed fathers are important for the child´s health, development and well- being. Therefore, it is important for the child health care to work for fathers´ participation in the health care of the child. A field for future research is therefore to find and evaluate forms of parent support that attract fathers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Tufvesson, Ulrika. "Introduktion av mat till barn som ammas : Vad BVC ger för information och hur föräldrar gör." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-113694.

Full text

Abstract:

In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with.

The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis.

Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lindgren, Ida, and Gabriella Bunner. "“Det känns som att allt är ju riktat till att man kommer hem med en bebis, det var inte inriktat till adopterade barn” : Adoptivföräldrars upplevelser av stödet från barnavårdscentralen och hur det kan förbättras." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333450.

Full text

Abstract:

ABSTRACT Background: Research shows that adoptive parents are concerned that health professionals does not have enough knowledge about adoptive children and attachment. Research also shows that the preventive work in Sweden regarding support in children's health care is inadequate for adoptive children. This might be considered alarming since inadequate support from the children's health care can lead to poorer health development. Adoptive parents’ experiences in health care and the support they give are therefore important and could contribute with knowledge and enable an improvement of the health care for adoptive children. Aim: The aim of this study was to investigate how adoptive parents experienced the support from children's health care and how the support could be improved. Method: The study was conducted according to a descriptive qualitative method with an inductive approach and nine adoptive parents were interviewed. Results: During the interviews, it emerged that the adoptive parents experienced that the general support from the children health care centers were lacking. However, the parents felt that the treatment of the specialist nurses were good. Insufficient understanding and knowledge about adoptive children at the children health care centers emerged during the interviews, and the majority of the parents experienced the support about the attachment as lacking. Hence, the parents felt that the support could be improved through enhancing the competence and the understanding for adoptive families. Conclusion: To sum up, there was a strong need for improvement of the support within the children's health care for adoptive children. Furthermore, further research is needed in this area to raise more experiences of the support from children's healthcare centers to adoptive parents. Keywords: Adoptive parents, support, attachment, children health care, experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Engström, Maria. "Kvalitetssäkring av barnhälsovård i Uppsala län : En analys av det externa bortfallet i Barnhälsovårdens statistik och informationsdatabas (Basta)." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226319.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att uppnå målen krävs en verksamhet med bra kvalitet. För att mäta kvaliteten på barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län registreras data på individnivå i det regionala kvalitetsregistret Basta Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderår 2013. BVC-sjuksköterskor på aktuella barnavårdscentraler besvarade ett frågeformulär med frågor om vilka åtgärder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent. Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat på aktuell BVC. För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta. Det fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid på året och i vilken utsträckning som data saknades i Basta. Slutsatsen är att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och det kan vara ett tecken på att barnet far illa Information om, och förbättring av rutiner för hur och när data ska registreras är därför viktigt ur kvalitetssäkringssynpunkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Rosmar, Camilla, and Susanna Karanikas. "BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med formulär om 3-5-åriga barns beteende och sociala förmågor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227097.

Full text

Abstract:

Background: The lack of knowledge regarding preschool children's mental health prompted Uppsala University, in collaboration with Uppsala Kommun, to start a study in which children aged 3, 4, and 5 years are screened using the "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). This screening method has been introduced into the majority of Uppsala County child care centers (BVC), and the nurses' experience of working with this method is examined in this paper. Method: A qualitative approach with semi-structured questions was used to interview ten nurses who pioneered the SDQ Method. The interviews where recorded, transcribed and analyzed using content analysis. Results: Three themes and nine categories were identified from the interviews. The themes were: "Attitude and motivation are important when working with the form", "Clearer overall picture with preschool answer", and "A tool to identify difficulties". The results show that the nurses were satisfied with the form. They felt that their assessment of the child became more extensive, and that the parents were to a large extent able to describe their child. The method was experienced to facilitate communication between nurses and parents regarding sensitive issues. No extra time was needed for the visit itself, but more time was needed to send out the forms. Conclusion: The nurses welcomed a new assessment tool for children's visits to the BVC. A shorter version of the form was requested, primarily for parents who felt they didn’t have time to respond. Furthermore, they believed that using a structured questionnaire increased the value of the visit and reduced the risk of failing to identify children with adverse behavior, without using more time than before.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Modin, Emma, and Liza Almroth. "Att möta asylsökande barn och deras familjer : Barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53244.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige idag är ett mångkulturellt land och många familjer kommer hit för att söka asyl. På barnhälsovården arbetar distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som möter de asylsökande barnen och deras familjer. BHV-sjuksköterskorna har en central roll för barnfamiljerna och arbetet på barnhälsovården utgår från att se familjen som en helhet, utifrån ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. Metod: Till studien valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där 10 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Författarna fick fram tre kategorier kommunicera både svårt och lätt, se hela familjens behov och se människor med olika kulturella behov. För BHV-sjuksköterskorna var att kommunicera det som skapade kvalitet på mötet, det kunde ibland gå lätt och vid andra fall vara svårt. Genom att kommunicera utan hjälp från tolk ansåg BHV-sjuksköterskorna att samtalen med familjen blev djupare och relationen blev tryggare. Samtliga BHV-sjuksköterskor samtalade inte bara om barnet utan vikten av att se hela familjen och familjens behov. Kulturella likheter och olikheter var ett återkommande samtalsämne under intervjuerna med både likheter och olikheter i familjernas levnadssätt, alla familjer har olika kulturella behov. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna har stor betydelse för alla barnfamiljer. Som BHV-sjuksköterska är det viktigt att utgå från ett familjefokuserat perspektiv då mötet på BHV inkluderar hela familjen. För att alla familjemedlemmar ska må bra krävs det att alla i familjen uppnår en god hälsa, då familjen är en helhet. BHV borde fokusera extra på asylsökande familjer eftersom de ofta har en mer komplex situation. Det finns ett behov av utökad kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal.
Background: Sweden today is a multicultural country and many families come here to seek asylum. In child health care district nurses and pediatric nurses are working, her they meet asylum -seeking children and their families. Child health care nurses have a central role for families with children and the work in child health care assume to see the family as a one unit, on the basis of a family- focused perspective. Purpose: To elucidate the child health care - nurses experiences in meeting the asylum -seeking children and their families. Method: For the study a qualitative design with semi-structured interviews was chosen. Ten child health care- nurses were interviewed. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The authors came up with three categories communicate both difficult and easy, see the whole family's needs and ensure people with different cultural needs.By communicating without help from an interpreter child health care – nurses considered that talks with the family became deeper and the relationship became more secure. Cultural differences were a recurring topic of conversation during the interviews with both similarities and differences in families' lifestyles. All child health care - nurses talked about the need to see the whole family. Conclusions: Child health care - nurses have a central role in all families. As child health care - nurse, it is important to have a family- focused perspective of the meeting on child health care, to include the whole family. To make the whole family feel good it requires that everyone in the family achieve good health. Child health care should focus extra on families seeking asylum because they often have a more complex situation. There is a need for increased cultural competency of health professionals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Ivanova, Jekaterina, and Linnéa Jonnson. "Mödrars inställning till amning och erfarenheter av amningsstöd från vårdpersonal." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-424934.

Full text

Abstract:

Introduktion: Amning anses vara fördelaktig för både barnet och den ammande modern. Bröstmjölk är en idealisk föda för barnet och tillgodoser barnets behov av närhet och trygghet. Världshälsoorganisationen rekommenderar amning i sex månader och därefter fortsatt amning med komplettering av tilläggskost i två år eller längre. Den svenska barnhälsovården [BHV] har stor räckvidd och kan göra stor skillnad både för individen men också ur ett folkhälsoperspektiv. Syfte: Syftet var att utforska mödrars förkunskaper och inställning till amning samt deras upplevelser och erfarenheter av amningsstöd från vårdpersonal. Metod: Tio mödrar intervjuades och materialet bearbetades induktivt med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Malterud. Resultat: Ur intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Mödrarnas förkunskaper och behov av information, Vårdpersonalens kompetens och dess betydelse för amningen, Vårdpersonalens bemötande och arbetssätt som viktiga amningsfrämjande faktorer och Att utveckla egenvård och bli självständig i sin amning. Erfarenheter som framkom var att vården inte var så amningsfrämjande och mödrarna hade större förväntningar på vårdpersonalens kompetens inom amningsrelaterade frågor. Det var mödrarnas egen inställning och inte stödet från BHV som ansågs påverka i vilken utsträckning och hur länge amningen pågick. Mödrarna uttryckte konkret vad de upplevde som ett bra stöd och på vilket sätt stödet hade gjort att de utvecklat självständighet. De önskade ett individanpassat stöd och handfasta råd vilket de inte alltid fått. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att mödrarnas erfarenhet av amningsstöd från barnhälsovårdssjuksköterskan var att de värderade just ett hälsofrämjande fokus och efterfrågade ett personcentrerat förhållningssätt avseende amningsstöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Dahlström, Hanna, and Klara Kinell. "Distriktssköterskors erfarenheter av att möta föräldrar tveksamma till vaccination." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35270.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lövdahl, Catharina, and Isabell Gullstrand. "BHV-sjuksköterskans erfarenheter att samtala med föräldrar om barns skärmtid. : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18106.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I samma stund som statistik gällande skärmtid släpps blir den inaktuell. Användandet av skärmar ökar i dagens samhälle och går allt längre ner i åldrarna. Skärmtid kan ha både positiva och negativa effekter på barnet. Barhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn från tidig ålder och har en stor roll att stötta föräldrarna i deras föräldraroll genom att ge dem rätt verktyg och evidensbaserade rekommendationer. Skärmtiden hos barn ökar och är därför ett viktigt ämne för BHV-sjuksköterskan att samtala med föräldrar om. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta specialistsjuksköterskor på sex barnavårdscentraler genomfördes för att inhämta data. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman utfördes av insamlat material. Resultat: Intervjuerna med BHV-sjuksköterskorna resulterade i fyra kategorier och fem underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var viktigt att stötta och stärka föräldrarna i deras beslut, att ta hjälp av pedagogiskt material underlättar i samtalet. Det framkom även att det var betydelsefullt att samtala med föräldrarna om vikten av andra aktiviteter såsom lek, umgås med varandra och att skärmen inte ska vara en barnvakt. BHV-sjuksköterskorna hade även erfarenhet av att föräldragrupper var ett bra forum att prata om skärmtid. Slutsats: BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid upplevdes vara ett relativt enkelt samtalsämne, detta tack vare att det fanns bra pedagogiskt material att använda sig av. Det kan vara av betydelse att fler studier inom området görs för att på så vis öka kunskapen gällande ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Skåre, Nelly. "Föräldrastöd i barnhälsovården - intervjuer med förstagångsmödrar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26817.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Känslorna kring att bli moder för första gången är många, allt frånglädje till negativa känslor. Många mödrar är oroliga över barnets välmående samtkring om de beter sig normalt, och behöver stöd och bekräftelse på att de tar handom sitt barn på rätt sätt. Detta stöd kallas för det individuella stödet och det fårföräldrarna via barnhälsovårdssjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa förstagångsmödrars upplevelser av stödfrån barnhälsovårdssjuksköterskan under barnets första levnadsår.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes med sjuförstagångsmödrar. Datamaterialet analyserades genom tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att hamna mittemellan,Tillgänglighet, BHV - en öppen famn och Det sociala nätverket.Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är bra på att stötta mödrar i sittföräldraskap. Mer stöd hade kunnat ges första veckan kring vart familjerna skavända sig, tills barnhälsovården helt tagit över. Det är en stor trygghet attbarnhälsovården finns att vända sig till. Att ha en föräldragrupp betyder mycketför mödrar, att kunna stötta varandra och umgås med mödrar i samma situation.
Background: The feelings of being a mother for the first time are many, fromhappiness to negative feelings. Many mothers are worried about the child´swellbeing and if the child acts normally, and needs support and confirmation thatthey take care of the child in the right way. This support is called the individualsupport and the parents get it through the child health nurse.Aim: The aim of the study was to illustrate first time mothers experiences ofsupport from the child health nurse during the child´s first year.Method: A qualitative semi-structured interviewstudy were conducted with sevenfirst time mothers. The data was analysed through thematic content analysis.Result: The analysis work were resulted in four categories: To be inbetween,Accessibility, CHC – an open arm and The social network.Conclusion: The child health nurses are good at supporting mothers in theirparenthood. It would be good to give more support the first week, so the familiesknow where to turn to, until the child health clinic fully taken over. It is a bigsafety to be able to turn to the child health clinic. To have a parent group means alot to mothers, to be able to support each other and keep company with mothers inthe same situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Moravej, Hoda. "Kulturmöte inom barnhälsovården : Iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC." Thesis, Uppsala University, Uppsala University, Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-110649.

Full text

Abstract:

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål. Samtliga mammor har fött alla sina barn i Sverige och barnen är mellan 5 månader och 4 år. Intervjuerna har analyserats enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten utgår från fyra huvud kategorier: upplevelse av bemötande, upplevelse av information, upplevelse av stöd från BVC och förväntningar. Resultaten visar att sjuksköterskans välbemötande räknas som en viktig faktor som kan ha en positiv påverkan på mammornas upplevelse av kontakterna på BVC. Att kunna ha tillgång till informationsbroschyrer som är lätt förståliga för invandrare med språksvårigheter eller skrivet på persiska språket, visar sig vara önskvärd. Barnsjuksköterskas bemötande och kunskap om olika kulturer kan ha positiv påverkan på mammornas tillfredställelse och vällbefinnande. Med kulturkompetens ökar sjuksköterskans förståelse av invandraremödrars tankar och värderingar, vilket kan leda till en ökad tillfredställelse hos både sjuksköterskan och mamman.

Nyckelord: Barnhälsovård, invandrare, sjuksköterska, Iranska mödrar, kultur

Immigrants are coming to Sweden from different corners of the world with a different traditions and cultures. It may come up some communication problems at the contact with the Swedish authorities, including health care. The purpose of this study is to investigate Iranian mothers' experience of contact with the BVC and their experience of strengths and weaknesses in contact with the Swedish child health care.The method has an exploratory design with a qualitative approach. Totaly seven mothers were interviewed and all had Iranian origin and Persian as their mother tongue. All mothers have given birth to all their children in Sweden and the children are all between 5 months and 4 years. The interviews were analyzed according to content analysis. The results are based on four main categories: experience of treatment, experience of information, experience of support from the child health center and expectations. The results show that the nurse nice treatment counted as an important factor that can have a positive impact on mothers' experience of contacts at the child health center. To have access to information brochures which are easily understandable for immigrants with language difficulties or written in Persian language, is found to be desirable. The Paediatric nurse treatment and her knowledge of different cultures may have positive effects on mothers' satisfaction and wellbeing. Cultural competence is increasing the nurse's understanding of immigrant mothers' thoughts and values, which can lead to greater satisfaction among both nurses and mothers.

Keywords: child health care, immigrants, nurse, Iranian mothers, cultur

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Tell, Kerstin Johanna. "Samverkan mellan barnhälsovård och förskola : Vi vill samarbeta, vi tycker det är viktigt, men förutsättningarna måste finnas!" Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11721.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll. Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete. Relationer har skapats, de olika professionerna har bytt erfarenheter och kompetenser och lärt sig tillsammans. Samsyn har utvecklats vilket påverkat arbetets innehåll i vardagen med barn och föräldrar. Samarbetet har blivit olika etablerat i de geografiska områdena. Slutsats Slutsatserna är att samverkansarbetet mellan barnhälsovård och förskola i Karlskrona kommun har haft betydelse för utveckling av det lokala samarbetet, arbetsformer och arbetets innehåll samt för personalens professionella utveckling och kompetens. Resultatet gav viktig information och kunskap om olika professioners synpunkter, upplevelser och erfarenheter av samverkansarbetet. Kunskapen är värdefull i fortsatt utvecklingsarbete för en hållbar samverkan med syftet att främja barns hälsa. Denna studie som är en del i en mer omfattande uppföljning inriktade sig på professionen. I det fortsatta uppföljningsarbetet är det betydelsefullt att också ta del av föräldrarnas synpunkter och upplevelser av samarbetet mellan barnhälsovård och förskola.
Purpose The purpose of the study was to examine different professional’s views and experiences of the collaboration work that is going on between preschool and child health care in the municipality of Karlskrona and what impact it has had for the local cooperation-, their professional development and competence, and how it has affected the work and its content. Method The study had a qualitative approach with focus group interview as method for the data collection. Four focus group interviews were carried out with 21 respondents from child health care centres and preschools in the municipality of Karlskrona. The respondents were represented by six different professions; district nurses, preschool teachers, special education teachers, child minders, department heads and headmasters. Qualitative content analysis was used as a method of analysis. Results: The analysis resulted in one theme and 13 different categories with focus on collaboration, cooperation and common foundations. The theme captures the respondents positive attitude and willingness to cooperate, while they at the same time wished better conditions in terms of enough time and structure and that the staff managers clearly shows that they support and give priority to cooperation. A bridge has started to be built over the gap between the two health promoting settings. Relationships have been created, the different professionals have exchanged experiences and competences, and have learned together. A common foundation that affects the daily work content with children and parents has been evolved. The cooperation has been established at different levels in the geographical areas Conclusion The conclusion is that the collaboration work between child health care and preschool in the municipality of Karlskrona has influenced the development of local cooperation, professional development and competence, the work and its content. The result gave important knowledge of the professionals’ views and experiences of the collaboration process. This knowledge is valuable for further development of sustainable collaboration with the aim to promote children´s health. The study, which is a part of a more extensive follow-up, was focused on the professionals. In further studies it is also important to take in consideration the parents' views and experiences of the cooperation between child health care and preschool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lilja, Maria. "Hembesök av sjuksköterskan från barnhälsovården till sårbara föräldrar." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17301.

Full text

Abstract:

Sjuksköterskor inom barnhälsovården har som målsättning att erbjuda hembesök till alla nyblivna föräldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för föräldrar som har en sårbarhet är liten. Dessa föräldrar har uppmärksammats och de är i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppväxt. För att en gynnsam anknytning mellan föräldrar och barn skall träda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa föräldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan från barnhälsovården under hembesöket kan stödja sårbara föräldrar i deras föräldraskap så att de får tilltro till egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut. Därmed skapas förutsättning till gynnsam utveckling och ökad hälsa för barn. Metoden är en litteraturstudie. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman. Resultatet beskriver vad dessa föräldrar upplever som betydelsefullt och vilka vinster som ett hembesök ger, även på lång sikt. Resultatet lyfter fram förslag som sjuksköterskan bör beakta i vårdandet av föräldrarna. Föräldrarna har en sårbarhet som leder till en utsatt livssituation, till exempel missbruk och riskbeteende. Sjuksköterskan kan vid sitt hembesök ge föräldrarna kunskap om barnets behov, utveckling, omvårdnad, samt stödja att anknytningen mellan förälder-barn blir gynnsamt och ger den tryggheten som krävs för barnets utveckling. Ett engagemang till sitt barn förhindrar att föräldrarna skapar en omsorgsbrist som påverkar barnets psykiska och fysiska utveckling. Med stöd och bekräftelse kan dock sjuksköterskan stärka föräldrarna i deras livskraft och hjälpa dem till att klara av sitt föräldraskap.
Program: Fristående kurs

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ravald, Charlotte, and Sara Stålhand. "Barnhälsovårdssköterskors erfarenhet av arbete med nyblivna fäder- en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32087.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Stenberg, Emma, and Thea Lundgren. "Distriktssköterskors upplevelser av amningsproblematik som kan föranleda användande av modersmjölksersättning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-97098.

Full text

Abstract:

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nikolova, Lence, and Henrik Wermelin. "Mamma, pappa, barn : Regnbågsfamiljers upplevelse av barnavårdscentraler." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-142.

Full text

Abstract:

Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljers upplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet med barnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hur regnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åtta vårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i Boråssamt Göteborgsområdet. Regnbågsfamiljernas upplevelse av barnavårdscentraler innefattar flera positiva erfarenheter såsom trygghet med att få rätt vård samt hög delaktighet i vårdmötet för den icke-biologiska mamman. Bland de negativa erfarenheterna berättas genomgående om heteronormativa inslag främst i form av osynliggörande språkbruk. Informanterna uppger även att barnavårdscentraler har uppvisat ett konservativt genusperspektiv och bristande kunskap om regnbågsfamiljers sätt att skaffa barn. Ytterligare ett område som varit undermåligt är den visuella representationen av regnbågsfamiljer exempelvis i tidskrifter, filmer och affischer med mera. Dessa är områden som barnhälsovården bör inrikta sig på att förbättra. Regnbågsfamiljernas positiva och negativa erfarenheter av mötet med barnavårdscentralen påverkar deras känsla av utanförskap, vilket är det tema vi funnit som övergripande för vårt resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sjölander, Hanna, and Malin Larsson. "Barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att främja en god munhälsa hos barn : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20779.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Karies är idag ett folkhälsoproblem hos förskolebarn och studier visar att andelen kariesfria 6-åringar minskar. Det övergripande ansvaret för den förebyggande munhälsan ligger på tandvården men för att en god munhälsa hos förskolebarn ska kunna främjas krävs ett nära samarbete med barnhälsovården. Detta medför goda förutsättningar att engagera samt stödja föräldrarna men ökar även chanserna att tidigt hitta de barn som har en ökad risk för att utveckla karies. Syfte: Var att undersöka BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att främja en god munhälsa hos barn. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med BHV-sjuksköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat ledde fram till ett tema som var ”Se familjers individuella behov för att självständigt och tillsammans med andra bidra till en jämlik munhälsa” samt fyra kategorier vilka var ”Den egna förmågan och kompetensen har betydelse”, ”Erbjuda universella insatser till barn och föräldrar”, ”Erbjuda anpassade insatser vid behov” och ”Samarbeta med tandvården”. Utöver dessa kategorier bildades totalt nio underkategorier. Slutsats: I de flesta fall kände sig BHV-sjuksköterskorna trygga i samtalet om munhälsa men det fanns tillfällen där de kände att deras kunskap var otillräcklig. Genom att inhämta kunskap från olika källor stärkte de sin egen empowerment samt health literacy för att därmed kunna bidra till att stärka barn och föräldrar i deras. BHV-sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av att använda pedagogiskt material för att tillgängliggöra information till alla och för att göra barnen delaktiga i samtalet. BHV-sjuksköterskorna var uppmärksamma på de olika riskfaktorer som kunde påverka att barnen i större utsträckning riskerade att drabbas av karies och erbjöd anpassade insatser efter familjens identifierade behov och förutsättningar för att bidra till en jämlik vård. Erfarenheten av att samarbeta med tandvården varierade men samtliga ansåg att ett samarbete endast hade varit positivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ohlin, Anna. "Pappor inom barnhälsovården: Pappors och sjuksköterskors upplevelse : En metasyntes." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10962.

Full text

Abstract:

Bakgrund. Pappors engagemang i sina barn har setts ge minskad förekomst av psykologiska problem i tonåren hos flickor och minskat utåtagerande av pojkar i skolåldern. Personal som jobbar med barn rekommenderas därför aktivt uppmuntra pappor att engagera sig i sina barn från tidig ålder. Barnhälsovården i Sverige erbjuds alla föräldrar kostnadsfritt och når ut till näst intill alla barn. Syfte. Syftet med studien var att undersöka rådande kunskap kring pappors och sjuksköterskors upplevelse av pappors deltagande i barnhälsovården. Metod. Tio studier syntetiserades och tolkades med hjälp av metasyntes inspirerad av Roséns (2014) beskrivning. Resultat. Pappors deltagande inom barnhälsovården är beroende av bland annat arbetsliv och upplevelsen av att känna sig välkommen inom barnhälsovården. Sjuksköterskorna uttrycker en medvetenhet över vad de kan göra för att öka deltagandet av pappor inom barnhälsovården men menar att det är upp till föräldrarna att bestämma hur deltagandet skall se ut. Slutsats. En djupare förståelse av pappors upplevelser behövs för att bemöta och stödja pappor inom barnhälsovården för att öka deras deltagande och på så sätt främja barns hälsa och utveckling på sikt.
Background. Involved fathers has been seen to reduce the incidence of psychological problems in adolescence girls and acting out behavior in boys of school age. Personnel working with children are hence recommended to actively encourage fathers to become involved in their children from an early age. Child health services in Sweden are offered to all parents free of charge and reaches almost all children. Aim. The purpose of the study was to examine the current state of knowledge about fathers and nurses experience of fathers involvement in child health care. Method. Ten relevant studies were synthesized and interpreted by means of meta-synthesis inspired by Roséns (2014) description. Result. Fathers involvement in child health care is dependent on, among other things, working life and the feeling of being welcome in child health care. The nurses express an awareness of what they can do to increase the participation of fathers in child health care, but says that it is up to the parents to determine how participation should take place. Conclusion. A deeper understanding of fathers experiences are needed to respond to and support fathers in child health care to increase their engagement and by doing so also conduce childrens health and development in the long term.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Tärneberg, Emily, and Karlsson Carina Svahn. "Sjuksköterskors arbete inom barnhälsovården med familjer som söker asyl." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30924.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det stora antalet familjer som söker asyl påverkar sjuksköterskans arbete inom barnhälsovården. I Sverige erbjuds alla barn mellan 0-6 år att göra regelbundna hälsokontroller, vilket även omfattar barn som söker asyl. Sjuksköterskors hälsofrämjande och förbyggande vård omfattar barns hälsa utifrån det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det hälsofrämjande arbetet utvecklar empowerment hos familjerna där målet är en god hälsa. Flykt och trauman påverkar familjer som söker asyl och många lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors arbete kräver speciella och individuella insatser i mötet med dessa familjer. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet inom barnhälsovården med familjer som söker asyl. Metod: Intervjustudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Femton sjuksköterskor från sex olika kommuner deltog i studien. Samtliga med erfarenhet av arbete med asylsökande familjer inom barnhälsovård. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Familjers behov och stöd påverkar arbetet, Yttre faktorer påverkar arbetet, Komplexiteten i mötet med familjerna påverkar arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården anpassar arbetet efter asylsökande familjers behov och förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning är grunden för hens kompetens. Den psykiska ohälsan och en social komplex situation för familjerna som söker asyl medför en utmaning för sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet.
Background: The large number of families seeking asylum affect nurses work in child health care. All children in Sweden between 0-6 years, do regular check-ups, including children seeking asylum. Nurses health promotion and preventive care covers childrens health based on the physical, mental and social well-being. Health promotion develops empowerment of families where the goal is good health. Escape and trauma affect families seeking asylum and many suffer from mental illness. Nurses work requires special and individual efforts in meeting with families. Purpose: To describe nurses experience of work in child health care with families seeking asylum. Method: The interview study had a qualitative design with an inductive approach. Fifteen nurses from six different municipalities participated in the study, all with experience working with asylum-seeking families in child health care. Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed three categories: Families needs and support affect the work, External factors affect the work, The complexity of the meeting with the families affect the work. Conclusion: The study shows that nurses in child health care adapts work to asylum seeking families needs and circumstances. Nurses experience and education is the foundation of his or her skills. Mental illness and a socially complex situation for families seeking asylum is a challenge for nurses working with health promotion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Heimer, Åsa. "Föräldrars upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhälsovården : en intervjustudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-207.

Full text

Abstract:

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi. Ett nytt arbetssätt för alkoholprevention har utvecklats vilket innebär att sjuksköterskor på barnavårdscentral (BVC) har korta upprepade samtal om alkohol med föräldrar. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars tankar om alkoholkonsumtion i samband med föräldraskap och deras upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhälsovården. Tio föräldrar från Stockholm intervjuades. Insamlingen av data genomfördes under maj 2011. Intervjusvaren analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier: Umgängets betydelse, Barnets utsatthet, Samtal vid hembesök; svårt att minnas, Samtal i grupp skapar medvetenhet, Stärkt inställning och Otydligt budskap. Det visade sig att föräldrarna hade många tankar om alkohol i samband med föräldraskap och samtliga av de intervjuade ansåg att alkoholfrågan var viktig och berörde dem på olika sätt. De menade att alkoholfrågan skulle tas upp inom barnhälsovården. Flera av föräldrarna hade svårt att minnas att alkoholfrågan hade tagits upp i samband med hembesöket. Alkoholsamtal i samband med föräldragrupp hade skapat nya tankar och en medvetenhet om alkohol i samband med föräldraskap. Slutsatsen av denna studie är att föräldrar har många tankar om alkohol i samband med föräldraskap och att alkoholsamtalen inom barnhälsovården tycks väcka nya tankar och medvetandegöra föräldrar om alkohol i samband med föräldraskap. Det synes vara av stor betydelse för föräldrar med alkoholprevention inom barnhälsovården.
The consumption of alcohol in Sweden is today higher than a hundred years ago. Many children grow up in families where adults have a risky or harmful drinking. A high parental consumption of alcohol may affect the children negatively. The national Risky Drinking Project (2004-2010) was a commission from the government aiming at the health care working actively to decrease the consumption of alcohol among Swedish inhabitants. Since 2008 the nurses in the Child Health Services were educated by the Risky Drinking Project. A new way of alcohol prevention in the Child Health Services has been developed. It means that the nurses in the Child Health Services discuss with the parents about alcohol in relation to parenthood. The aim of this study was to describe parents' thoughts about alcohol in relation to parenthood and parents' experiences of the alcohol preventive work within the Child Health Services. Ten parents from Stockholm were interviewed. The collection of data was performed in May 2011. The data was analysed with content analysis. The result displayed six categories: The importance of the company, The exposure of the child, The dialog at the homevisit; hard to remember, The group dialog creates awareness, Strengthened attitude and Unclear message. The findings showed that the parents had lots of thoughts about alcohol inrelation to parenthood and all of the parents thought that the alcohol issue was important and concerned them in various ways. They meant that alcohol in relation to parenthood should be discussed with parents in the Child Health Services. Many of the parents thought that it was hard to remember what has been said about alcohol at the home visit. The dialog connected with the parents group had increased their awareness about alcohol and had given them new perspective. The conclusion of this study is that parents have many thoughts about alcohol in relation to parenthood and it looks as if the alcohol preventive work in Child Health Services can give new thoughts and awareness of alcohol. It seems to be of significance to discuss alcohol with parents in the Child Health Services.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Bilén, Karin, and Sofia Sidorsson. "Barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att involvera pappor i barnhälsovården." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15279.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Stöd i föräldraskapet är ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag. Barnhälsovårdssjuksköterskor ska ha goda kunskaper om barns utveckling, hälsofrämjande åtgärder och anknytning mellan barn och föräldrar. Stöd och bekräftelse till pappor i deras föräldraroll är betydelsefullt då deras engagemang i barns uppväxt har positiva hälsoeffekter för barnen. Sveriges arbete för ett jämställt föräldraskap är på rätt väg men det är fortfarande flest mammor som deltar i barnhälsovården. Genom förtroendefulla relationer till barnhälsovårdssjuksköterskor kan pappors involvering i barnhälsovården öka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att involvera pappor i barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod har genomförts med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med tio barnhälsovårdssjuksköterskor i södra Bohuslän och Fyrbodal. Dataanalyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, Att se hela familjen och Organisatoriska förutsättningar. Den första kategorin innehåller tre subkategorier; BHV-sjuksköterskors förhållningssätt vilken belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskor med sitt förhållningssätt påverkar hur pappor involveras i barnhälsovården, Familjen som ett team belyser hur viktigt det är att se familjen som en helhet och Stärka pappans föräldraroll. Den andra kategorin har två subkategorier; Enskilda föräldrasamtal visade sig betydelsefulla och förmodas påverka den fortsatta vårdrelationen och Anpassa arbetet efter pappans behov var angeläget för att möjliggöra för pappan att delta. Slutsats: Slutsatsen är att barnhälsovårdssjuksköterskors förhållningssätt är avgörande för relationen till pappor. Betydelsen att se familjen som en helhet, uppmärksamma pappors behov av stöd i sin föräldraroll och enskilda föräldrasamtal ökar pappors involvering och stärker vårdrelationen. Mer insatser från samhället och organisatoriska förutsättningar i barnhälsovården behövs
Background: Support in parenting is one of the fundamental tasks of child health care. Child health nurses should have a good knowledge of children's development, health promotion and attachment between children and parents. Support and affirmation to fathers in their parental role is important as their involvement in children's upbringing has positive health effects for children. Sweden's work on equal parenting is on the right track but there are still mostly mothers who participate in the child health care. Through trusting relationships with child health nurses, fathers' involvement in child health care can increase. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of child health nurses in involving fathers in child health care. Method: Qualitative method has been implemented with an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with ten child health nurses in southern Bohuslän and Fyrbodal. Data was analyzed based on content analysis. Results: Two categories emerged in the result, Seeing the whole family and Organizational prerequisites. The first category contains three subcategories; Child health nurses' approach highlights how child health nurses with their approach affect how fathers are involved in child health care, The family as a team highlights how important it is to see the family as a whole and Strengthen the father's parent role. The second category has two subcategories; Individual parental conversations proved to be significant and are supposed to affect the continued care relationship and Adapting the work to the father's needs was important to enable the father to participate. Conclusion: The conclusion is that the approach of child health nurses is crucial for the relationship with the fathers. The importance of seeing the family as a whole, paying attention to fathers' need for support in their parenting role and individual parental conversations increases fathers' involvement and strengthens the care relationship. More efforts from society and organizational prerequisites in child health care are needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Johnsson, Fellbo Annika, and Linnea Svensson. "Fetma föder fetma - en enkätstudie om utökade interventioner inom basprogrammet i mödra- och barnhälsovård ger effekt på barnens viktutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19493.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i Sverige och stora delar av världen, för både vuxna och barn. Övervikt och fetma hos modern innan och under graviditeten ökar risken för övervikt och fetma hos barnet. Risken för fetma hos barn ökar i proportion med föräldrarnas fetma. Fetma vid 4 års ålder ökar riskerna för fetma senare i livet. Ett överviktigt/obest barn har generellt sämre livskvalité och är oftare deprimerade, fetma orsakar också sjukdomar som t.ex. högt blodtryck och diabetes. Att amma sitt barn främjar dess aptitreglering och förebygger övervikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om utökade interventioner inom ramen för ordinarie basprogram under graviditet och småbarnstid hos kvinnor med BMI över 25 påverkade viktutveckling/ISOBMI och amningslängd hos barnet fram till fyra års ålder. Metod: Interventionsstudie omfattande 182 barn indelade i en interventionsgrupp (94) och en jämförelsegrupp (88). Enkäter rörande barnets vikt, längd och matvanor samlades in och analyserades när barnet var 10 månader, 2,5 år och 4 år gammalt Resultat: En signifikant skillnad sågs mellan grupperna vid fyra års ålder, då fler var överviktiga och feta i jämförelsegruppen. Medelvikten skilde ett kg. En trend sågs i alla viktkategorier där jämförelsegruppen vägde mer än interventionsgruppen. Det sågs ingen signifikant skillnad i amningslängd mellan grupperna.Slutsats: Överviktiga/feta kvinnor får i större utsträckning överviktiga/feta barn. Vår studie visar att små interventioner gör skillnad.
Background: Obesity is an increasing problem in Sweden and large parts of the world, for both adults and children. Overweight and obesity in the mother before and during pregnancy increases the risk of overweight and obesity in the child. The risk of childhood obesity is increasing in proportion with parental obesity. Obesity at age four increases the risk of obesity later in life. An overweight / obese child generally have worse quality of life and are more often depressed, obesity also causes diseases such as hypertension, and diabetes. To breastfeed the child promotes its appetite control and prevents obesity. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether enhanced interventions within the framework of regular base program during pregnancy and under the children’s first four years in women with a BMI over 25 affects weight gain / ISOBMI and lactation length. Method: The intervention study of 182children divided into an intervention group (94) and a comparison group (88). Surveys regarding the child's weight, height and dietary habits were collected and analyzed when the child was 10 months, 2.5 years and 4 years old Results: A significant difference was seen between the groups at age four, when more were overweight and obese in the comparison group. The average weight differed one kg. A trend was seen in all weight categories in which the control group weighed more than the intervention group. There was no significant difference in breastfeeding duration between the groups. Conclusion: Overweight / obese women have a greater degree of overweight / obese children. Our study shows that small interventions make a difference.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Engström, Malin, and Hanna Ramsten. "Tidigt förebyggande arbete med barn - hur vi värnar om framtidens medborgare : Ska socionomen vara en del av framtidens barnhälsovård?" Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6958.

Full text

Abstract:

Studien vill undersöka hur tidigt förebyggande arbete idag ser ut i samhället, samt hur det skulle kunna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka det tidigt förebyggande arbetet med barn, samt om en implementering av socionomen på BVC skulle kunna utveckla det förebyggande arbetet som idag finns. Med en kvalitativ ansats och induktiv syn genomförs studien med semistrukturerade intervjuer. En generell strategi har använts för att komma fram till den empiri som samlats in, genom fyra semistrukturerade intervjuer och en översikt av forskning inom området. Problemperspektivet ligger till grund för bearbetning samt kodning av studiens genomförda intervjuer. Den teorin som studien använder sig av under kodning samt analys är utvecklingsekologin. Från teorin används tre av teorins system, som är mikro-, exo- och makrosystemet. Studien når slutsatser utifrån systemen som är: Mikroslutsats: Tidigt förebyggande arbete måste tas på större allvar och ske i större utsträckning. Exoslutsats: Det tvärprofessionella teamet bör finnas, med socionomen, för att utföra tidigt förebyggande arbete av god kvalité. Makroslutsats: Att satsa på tidigt förebyggande arbete kommer att minska höga kostnader i framtiden.
This study wants to identify how the early prevention work looks in the society as well as how it could be developed. The purpose with this study is to exam the early prevention work for children, also if an implementation of a social worker in the children health care could develop the early prevention work that exist today. The study has a qualitative approach and an inductive view. A general strategy has been used to reach the empirics, that is gathered through four semi structed interviews and a review of current research in the field. The problem perspective is a foundation for processing and coding the interviews in the study. The study uses the bioecological model as the theory to process the coding and analysis of the interview empirics. From the theory three of the systems are used, micro-, exo and macrosystems. The study reaches conclusions from the systems that are: Micro conclusion: Early prevention work must be taken more seriously and occur in a greater extent. Exo conclusion: The interprofessional team should exist, along with the social worker, to perform early prevention work of good quality. Macro conclusion: To focus on early prevention will reduce high costs in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Orava, Hedvig, and Lovisa Österberg. "Samband mellan föräldrars psykiska hälsa och deras upplevelse av sina barns psykiska hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338872.

Full text

Abstract:

Andelen Barn och unga i Sverige som mår sämre psykiskt ökar. Anledningen till ökningen av den psykiska ohälsan är fortfarande oklar och det behövs mer kunskap om faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Det behövs även mer kunskap om de instrument som finns för att mäta barns psykiska hälsa. Studier har visat att barn och föräldrar påverkar varandras psykiska hälsa och att föräldrars mående kan påverka hur de skattar sina barns psykiska hälsa. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan föräldrars egenskattade psykiska hälsa samt deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Urvalet hämtades från en stor pågående studie i Uppsala och inkluderade 7094 3–5-åringar. Barnens psykiska hälsa skattades av föräldrar via Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och föräldrarnas psykiska hälsa skattades via General Health Questionnaire (GHQ). Multipel linjär regression genomfördes med barnets, av föräldrarna skattade psykiska hälsa som beroende variabel och förälderns egenskattade psykiska hälsa som den oberoende. Analysen inkluderade också ett antal kontrollvariabler. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan föräldrars skattade psykiska hälsa och deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Slutsatsen blev att föräldrars hälsa påverkar deras skattning av sina barns psykiska hälsa, vilket betyder att föräldrarnas psykiska mående behöver tas i beaktande när deras bedömningar av sina barns mentala hälsa ska tolkas.
The prevalence rates of mental health problems in Swedish children and adolescents are increasing. The reasons behind the increase is still unclear, and there is a paucity of research on factors affecting children’s mental health. More knowledge is also needed about the instruments being used to measure children’s mental health. Previous research has shown that parents’ and that the mental health problems can affect how they perceive their children’s health. It is also known that children’s mental health may affect parents’ health. The aim of this study was to investigate if there is an association between parents’ self-rated mental health, and their perception of their children’s mental health. The sample was drawn from a large ongoing study in Uppsala and consisted of 7094 3–5-year old children. Children’s mental health was measured by their parents through the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and parents’ mental health was measured by the General Health Questionnaire (GHQ). Multiple linear regression was performed with SDQ as the dependent variable and GHQ as the independent variable. The analysis also included a number of control variables. The result revealed association between parents GHQ-ratings and their SDQ-ratings of their children. The conclusion was that parents’ mental health affects their understanding of their children’s mental health. This finding indicates that parents’ mental health needs to be considered when interpreting parent reports of children’s mental health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Nellström, Katrin, and Hanna Tolf. "Att väga sina ord : Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att möta föräldrar till överviktiga barn." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11995.

Full text

Abstract:

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Forskning visar att barn som har övervikt eller fetma i låg ålder tenderar att ha det även i vuxen ålder. På barnavårdcentralen finns kunskap och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och att uppmärksamma övervikt eller fetma på ett tidigt stadium hos barn. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att delge föräldrar att övervikt har identifierats hos deras barn. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes utifrån intervjumaterialet. Ur resultatet framkom tre kategorier: En situation som utmanar, Att känna sig trygg i en utmanande situation och Att vilja arbeta för barnens bästa. Dessa tre kategorier mynnade i ett gemensamt tema: Att arbeta med barnets bästa i fokus i en känsloladdad situation. Det fastlogs att den studerade vårdsituationen är utmanande och känsloladdad för barnhälsovårdssjuksköterskan. En faktor som försvårar i situationen är exempelvis barnets närvaro i rummet. Det beskrevs även att lång tid mellan besöken medför att barnets övervikt kan komma som en överraskning för barnhälsovårds- sjuksköterskan, som därmed inte känner sig förberedd för sin uppgift i situationen. Deltagarna i studien beskrev därtill faktorer de erfor skapar trygghet i den utmanade situationen, såsom erfarenhet och ett medvetet förhållningssätt. Resultatdiskussionen visar på konsekvenser av övervikt utifrån hållbar utveckling. Vidare belyses tänkbara möjligheter som finns för att underlätta i den studerade situationen. Motiverande samtal, att använda e-hälsa samt att ge tillgång till reflekterande team framhålls av författarna som förslag på tillämpbara arbetsmodeller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Gauci, Ilona, and Johanna Gimstrand. "Mötet mellan barnhälsovårdssjuksköterskan och föräldrar med tveksamhet till vaccination av mässling : - en intervjustudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20795.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Fler föräldrar än tidigare är tveksamma till vaccination av mässling till deras barn. Utbrott av importerade fall av mässling i Sverige har varierat under de senaste åren. BHV-sjuksköterskor har en betydelsefull roll i genomförandet av barnvaccinationsprogrammet. Då vaccinationstäckningen i Sverige är hög är det av värde att få fördjupad kunskap om vilka framgångsfaktorer och utmaningar som BHV-sjuksköterskan ställs inför i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med barnhälsovårdssjuksköterskor. En manifest kvalitativ innehållsanalys med latenta inslag av Lundman och Hällgren Graneheim utfördes på insamlat datamaterial. Resultat: Analysen resulterade i sammanlagt tre kategorier och sex underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. För att motivera föräldrar till vaccination framkom betydelsen av bemötandet i mötet. En annan erfarenhet som beskrevs av BHV-sjuksköterskorna var betydelsen av egen förmåga och kompetens i mötet. I resultatet framkom även erfarenheter av betydelsen av att ge välgrundade kunskapsunderlag till föräldrar för att fatta beslut. Slutsats: Det är en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Olika strategier används för att motivera föräldrar till att fatta beslut gällande vaccinationen. Under möten med familjen är det betydelsefullt att skapa och bibehålla en god relation. Att ge föräldrar evidensbaserad information samt att arbeta tillsammans med kollegor i team är framgångsrika strategier i mötet. Resultatet kan sannolikt vara överförbart till liknande kontext inom svensk barnhälsovård. BHV-sjuksköterskors erfarenheter kan bidra med underlag för reflektion och diskussion inom barnhälsovård och i fortbildning om mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling för att bibehålla Sveriges goda vaccinationstäckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Sundström, Jacqueline, and Josefin Åström. "Småbarnsföräldrars användning av hälsorelaterad information via sociala medier och påverkan på föräldrarollen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81903.

Full text

Abstract:

Barnhälsovården ska finnas som stöd och stärka föräldrar i deras föräldraroll. I åldern 24–34 år använder 88% sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Syftet med studien var att studera hur småbarnsföräldrar använder hälsorelaterad information via sociala medier och hur sociala medier påverkar föräldrarollen. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät som publicerades i två föräldragrupper på Facebook. Data bearbetades med bivariat analys. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna tog del av hälsorelaterad information gällande barn via sociala medier. Vanligare var att föräldrar till ett barn ställde frågor till föräldragrupper, och föräldrar till två barn eller fler oftare ställde frågor till föräldrar de kände, via sociala medier. Föräldrar ställde frågor främst om mat- och sömnvanor samt hudbesvär. Signifikans fanns för att sociala medier bidrog till likväl positiva som negativa känslor i föräldrarollen. Med stigande ålder minskar andelen som önskar rådgivning och information via sociala medier. Slutsatsen är att få föräldrar ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier idag och få önskar att BVC ska erbjuda rådgivning och stöd via sociala medier. Föräldrars self-efficacy i föräldraskapet tycks ha betydelse. Fler studier behövs för att kunna utveckla och möta föräldrars behov i dagens digitaliserade samhälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Krantz, Ahlstrand Evelina, and Sara Svahn. "Föräldrars erfarenheter av läsningens betydelse efter besök inom barnhälsovården." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38682.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Barnhälsovårdens mål är att främja och följa barnets hälsa, utveckling, välbefinnande och livssituation. I hälsosamtal med föräldrar lägger barnhälsovårdssköterskan grunden för en god språkutveckling. Vikten av bokläsning och det språkliga samspelet inom familjen har betydelse för barnets språkutveckling. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av läsningens betydelse för barn efter besök/språkinformation inom barnhälsovården. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med föräldrar genomfördes. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Dataanalysen resulterade i två kategorier: kunskap och engagemang samt fem underkategorier. Resultat: Föräldrarna har kunskap om hur läsning påverkar barnet. Tidsbrist är ett bekymmer och äldre syskons bokläsning prioriteras. Barnhälsovårdssköterskans konkreta exempel på läsning av en barnbok och upplägget av besöket påverkar hur informationen mottages. Språkinformation inspirerar att läsa för sitt barn med åldersanpassade böcker. Föräldrar anser att hälsosamtalet inte ger ny information och att barnet inte är intresserad av att bli läst för. Slutsats: Information om språkutveckling och läsning inspirerar föräldrar att börja läsa med barnet. Tidsbrist, syskon och osäkerhet från förälder hur man läser åldersinriktat påverkar dock föräldrarna att behålla familjens tidigare läsvanor.
Background: The aim of child health care is to promote and follow the child’s health, development, well-being and life situation. Through health dialogue with parents, the child health nurse lays the foundation for a good language development. Reading books and the linguistic interplay within the family are significant factors in the child’s language development.Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of reading importance to children after visiting/language information in child health care. Method: Two semi-structured interviews consisting of focus groups of parents were carried out. The interviews were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. The data analysis resulted in two categories: knowledge and commitment, as well as five sub-categories.Results: Parents do possess knowledge on how reading affects the child. Lack of time was presented as one concern and older siblings were being prioritised for bookreading. The child health nurse´s concrete examples of reading children’s books and the setup of the visit affect how the information is received. Language information leads to inspiration for reading to your child using age group-adapted books. Parents are under the impression that the health dialogue does not provide any new information, and that the child is not interested in being read to.Conclusion: Information about language development and reading inspires parents to start reading to the child. Lack of time, siblings and insecurities from the parents’ side on how to read in an age group-adapted way affect parents in their ability to maintain previous family reading habits.
Språklust

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Aurell, Josefine, and Jennie Enlund. "Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med amningsproblem i barnhälsovården : ett personcentrerat perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90278.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Amning är förknippat med en rad hälsofördelar för både mor och barn. Trots detta slutar nära en fjärdedel inom ett par veckor av olika skäl, däribland amningsproblem och upplevelse av bristande stöd. Kvinnor med amningsproblem är i första hand hänvisade till barnhälsovården som har en viktig uppgift i att främja amning och ge stöd vid eventuella problem. För detta behövs kunskap och tillräckligt med tid. Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens erfarenheter av detta arbete kan belysa eventuella förbättringsområden kring stödet till kvinnor med amningsproblem. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med amningsproblem i barnhälsovården. Metod: En kvalitativ design där individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta sjuksköterskor. Urvalet gjordes strategiskt i två regioner i södra och mellersta Sverige. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Sjuksköterskor inom barnhälsovården har ett varierande och utmanande arbete utifrån det unika i varje möte. De lutar sig mot sina kunskaper och erfarenheter förvärvade genom olika specialistutbildningar, internutbildningar och antal år inom barnhälsovården. De önskar mer utbildning inom amning. I deras arbete sätts mammans önskan om amning i fokus samtidigt som hänsyn tas till mammans och barnets hälsa. Samarbete i form av överrapportering, rådgivning och möten i tvärprofessionella team för att utbyta information och kunskaper med andra verksamheter är betydelsefullt i sjuksköterskors arbete. Slutsats: Det är viktigt att ha en god kunskapsgrund för att kunna ge stöd och hjälp vid amningsproblem. Utöver detta behöver sjuksköterskor inom barnhälsovården vara lyhörda och kunna möta olika individer utifrån deras unika situation. Samarbete med andra verksamheter är värdefullt och kan förbättras.
Background: Breastfeeding is associated with many health benefits for both mother and child. In spite of that, almost a quarter of women stop breastfeeding within a couple of weeks for various reasons, such as breastfeeding problems and experiencing a lack of support. Women who have problems breastfeeding are primarily referred to paediatric healthcare, which plays an important role to promote breast feeding and to offer support with possible issues. This requires knowledge and enough time. Child health nurses’ experiences in this field can highlight possible areas of improvement regarding support for women with breast feeding problems. Purpose:To describe child health nurses’ experiences of working with breastfeeding difficulties. Method:A qualitative approach, in which semi-structured interviews were carried out with eight nurses. The selection was made strategically within two regions in southern and central Sweden. Qualitative contentanalysis was used as method for analysis. Results: Thechild health nurse has a varied and challenging job that relates to every unique patient encounter. They rely on their expertise and experience acquired through different specialist medical training, in-house training and number of years in their profession in a Child Health Centre. More education on breastfeeding is required. Mother’s desire to breastfeed is brought into focus, while the health of both the mother and her baby is taken into consideration. Collaboration such as handovers, counselling and meetings in interprofessional teams to exchange information and knowledge with other health care providers is an important aspect of child health nurses’ work. Conclusion: It is important to have a solid knowledge base in order to provide help and support when patients have breastfeeding problems. In addition to this, a child health nurse needs to be responsive and be able to meet different individuals in their particular situation. Collaboration with other health care providers plays a valuable role and can be improved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Javadpur, Sahad, and Jenny Wannholt. "Specialistsjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården : anknytningen mellan spädbarn och mor." Thesis, Högskolan Väst, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7232.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anknytning är en relation som bildas mellan barn och föräldrar. Anknytningen handlar om ett samspel mellan barnets behov av att få omvårdnad och förälderns vilja och förmåga att ge omvårdnad. Hur anknytningen mellan barnet och föräldern utvecklas har visats betydande för barnets vidare utveckling och mognad både intellektuellt och känslomässigt. Bland barn som inte utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar är det vanligare med psykisk ohälsa, hyperaktivitetssyndrom, uppmärksamhetsstörning och sociala problem. Alla föräldrar som har barn mellan 0-6 år erbjuds generellt stöd i sitt föräldraskap inom barnhälsovården. I dagsläget saknas tydliga riktlinjer för hur specialistsjuksköterskan kan stimulera anknytning mellan spädbarn och mor, och hur anknytningsproblematik handhas på ett hälsofrämjande sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenhet av att främja anknytningen mellan spädbarn och mor inom barnhälsovården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Intervjuerna bearbetades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade i två kategorier, sex underkategorier och ett övergripande tema. Studien visar att specialistsjuksköterskan främjar anknytningen mellan spädbarn och mor genom att observera samspelet dem emellan, individuella samtal, gruppverksamheter för föräldrar och spädbarn och screening för postpartumdepression. Samtliga specialistsjuksköterskor beskriver att de observerar anknytning i samtliga möten med familjen. De har en rådgivande och stödjande funktion till mamman. Konklusion: Anknytning är väsentligt för barnets hälsa och välbefinnande. En bristande anknytning får ohälsosamma konsekvenser för barnet. Specialistsjuksköterskan inom barnhälsovården arbetar för att främja anknytningen genom, samtal, rådgivning, stöd och gruppverksamheter. Mammor med bristande anknytning prioriteras och vinster kan vara att implementera gruppverksamheter som syftar att främja anknytning, t.ex. spädbarnsmassage.
Background: Attachment is a relationship created between a child and its parents. It involves an interaction between the child's need to receive care and the parent's willingness and ability to provide care. How the connection between the child and parent develops has been shown to be significant for the child's onward development and maturity, both intellectually and emotionally. Among children who do not develop a secure attachment to their parents, mental disorders, hyperactivity syndrome, attention deficit disorder and social problems are more common. All parents with children aged 0-6 years are offered general parenting support through their local child welfare centre. The aim of child healthcare is to promote overall positive development for the child and interactive communication with the parents. Currently there are no clear guidelines for how the advanced practice nurse can promote attachment between infant and mother and how attachment related problems can be handled in a health promoting way. Aim: The aim of this study is to describe advanced practice nurses' experience in promoting attachment between infant and mother in child healthcare. Method: A qualitative interview study with inductive approach was chosen to answer the study's aim. The interviews were processed using qualitative content analysis. Results: The result culminated in two categories, six sub-categories and an overall theme. The study shows that the advanced practice nurse promotes attachment between infant and mother by observing their interaction, individual counselling, group activities for parents and infants and screening for postnatal depression. All the advanced practice nurses describe that they observe attachment in all meetings with the family. They have an advisory and supportive role versus the mother Conclusion: Attachment is essential for the child's health and wellbeing. A lack of attachment results in unhealthy consequences for the child. The advanced practice nurse in child healthcare works to promote attachment through conversations, advice, support and group activities. Mothers with a lack of attachment are prioritized and can benefit from group activities designed to promote attachment, eg infant massage.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Gahm, Sara, and Rebecca Larsson. "Förstärkt föräldraskap : Vård- och omsorgspersonalens upplevelser av utökade hembesök inom barnhälsovården." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19008.

Full text

Abstract:

Inledning: Barn i socioekonomiskt utsatta områden riskerar i större utsträckning att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Kan utökade hembesök bidra till att stärka föräldraskap och tidigt upptäcka familjer i behov av stöd? Bakgrund: Barnhälsovården, mödrahälsovården och socialtjänsten i Sverige arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att minska risken att familjer ska utveckla hälsoproblem. Mellan 2018 och 2019 genomfördes ett gemensamt projekt i två socioekonomiskt utsatta områden. Syfte: Att belysa vård-och omsorgspersonalens upplevelse av att arbeta med utökade hembesök genom projektet Förstärkt föräldraskap - utökade hembesök. Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatets tre kategorier är: Ett nytt arbetssätt som främjar samarbete och tidiga insatser, En möjlighet att fördjupa relationer och stärka föräldraskap genom hembesök samt En möjlighet att främja jämställdhet i föräldraskapet och delaktighet i familjecentralen. Diskussion: Deltagarna upplever att föräldraskapet stärkts på olika sätt genom tvärprofessionellt samarbete med utökade hembesök. Hembesöken har bidragit till stärkta relationer som givit goda förutsättningar för fortsatt samarbete och vidare kontakt med familjer. Konklusion: Deltagarna är positivt inställda och beskriver olika upplevelser i arbetet med projektet samt vad det bidragit till för verksamheterna. Kliniska implikationer: Vidare forskning rekommenderas om föräldrars upplevelser av projektet samt uppföljande studie när barnen blivit äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Skoog, Malin. "Faktorer som påverkar den transkulturella vårdrelationen i Barnhälsovården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8110.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisades i olika tre teman. Resultat: Faktorer som påverkade den transkulturella vårdrelationen i Barnhälsovården var BVC-sköterskans förmåga att kommunicera, bemötandet och förhållningssättet samt den kulturella kompetensen. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna påverkade möjligheterna att skapa trygghet och förtroende i den transkulturella vårdrelationen. BVC-sköterskans bemötande och förhållningssätt hade betydelse inte bara för utgången av hälsovårdsarbetet utan även för invandrarfamiljens inställning till integration. Kulturell kompetens påverkade BVC-sköterskans möjligheter att se varje invandrarfamilj individuellt snarare än som en representant för sin kulturgrupp. Slutsats: För att möjliggöra en förtroendefull och trygg transkulturell vårdrelation i Barnhälsovården ställs inte bara krav på BVC-sköterskans skicklighet i att finna bra vägar för kommunikation, utan även på förmågan att praktiskt kunna omsätta sin kulturella kompetens samt insikt om betydelsen av att ge ett vänligt, empatiskt och individuellt bemötande åt invandrarfamiljen.
Background: The primary child health care services (PCHC services) plays an important part in the Swedish public health work. One fifth of the enrolled children have at least one parent born outside of Sweden. The majority of the PCHC nurses finds the interaction with the immigrant families stimulating but also recognizes difficulties. The aim: was to illuminate factors that influence the PCHC nurse's transcultural caring relationship with immigrant families in PCHC services. Method: The study was conducted as a literature review and based upon eleven scientific articles which were quality assessed and analyzed. The result was reported in three different themes. Result: Factors affecting the transcultural caring relationship in the PCHC services were the PCHC nurse's ability to communicate, the reception and approach and the cultural competence. Discussion: Communication difficulties affected the possibilities to create trust and confidence in the transcultural caring relationship. The PCHC nurse's reception and approach had implications not only for the outcome of the health care work but also for the immigrant family's attitude towards integration. Cultural competence affected the PCHC nurse's possibilities to see each immigrant family individually rather than as a representative of their cultural group. Conclusion: To enable a safe and trusting transcultural caring relationship in the PCHC services it’s necessary that the PCHC nurse has good communication skills, is able to use and incorporate cultural competence and understands the importance of providing a friendly, empathetic and individual approach to the immigrant family.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Axelsson, Gunilla, and Xhulieta Daka. "”Korta vägar, låga trösklar” : BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en familjecentral." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14624.

Full text

Abstract:

Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC. För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra. Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barnhälsovård'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles