To see the other types of publications on this topic, follow the link: Barnkonventionen.
Dissertations / Theses on the topic 'Barnkonventionen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Barnkonventionen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Skjoldhammer, Klintdahl Rickard, and Mathilda Johansson. "Den tolkningsbara barnkonventionen : Hur förskollärare tolkar och gestaltar barnkonventionen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24317.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare tolkar två utvalda artiklar ur barnkonventionen och hur dessa tankar sedan återspeglas i verksamheten. Studien är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med observationer och intervjuer, som tog plats på fyra olika förskolor och totalt fem olika avdelningar. Vi inspirerades av den induktiva metoden i sammanställning och analys av resultat. Resultatet visade på att även om alla förskollärare var eniga om att de valda artiklarna var viktiga, lade förskollärarna fokus på olika delar och nivåer och därmed såg också deras arbete ut på olika vis. De olika fokus rörde antingen barnet som individ, gruppen som helhet, vikten av en fungerande verksamhet eller barns säkerhet i förskolan och hemmet. Vissa informanter lyfte dock flera delar att fokusera på och fokuserade alltså inte nödvändigtvis på endast en av delarna. Inte i något fall blev alla sätt att tolka och gestalta artiklarna belysta av en förskollärare. Slutsatserna blev därmed att barnkonventionen tolkas på olika sätt och att arbetet med barn därmed varierar i de olika verksamheterna.
2
Lindström, Josephine. "FN:s barnkonvention : Demokratins positiva inverkan på staters implementering av barnkonventionen. Fallet Nigeria." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2256.
Full textAbstract:
<p>Even though many states have ratified the UN Convention on the Rights of the Child and sworn to protect human rights, viloations occur every day both in developed and developing countries. United Nations gave Sweden critique for not implementing the Convention conrerning article 11, which raises the question how respected the Convention is amongst other states? Does democracy contribute to a higher level of implementation?</p>
3
Asservik, Linnea, Carl Bruno, and Ström Klas Tideman. "Barnkonventionens betydelse för fotboll : En studie om fotbollstränares förhållningssätt i relation till barnkonventionen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44606.
Full textAbstract:
Det blir vanligare att barn och ungdomar slutar spela fotboll när dem blir äldre vilket bland annat beror på avsaknad av tillhörighet, brist på autonomi och en känsla av otillräcklig kompetens, delar som är centrala i barnkonventionens grundprinciper. I Sverige blev barnkonventionen lag den första januari 2020 efter att Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté, där brister upptäckts. För fotbollstränare innebär lagändringen ett ökat ansvar att arbeta i linje med barnkonventionen. Syftet med studien var att beskriva fotbollstränares uppfattningar av hur de, utifrån barnkonventionen, arbetar med att skapa goda förutsättningar att främja en hälsosam och pedagogisk miljö för barn i fotbollsföreningar. Det empiriska materialet har inhämtats från nio fotbollstränare genom intervjuer och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgår från frigörande pedagogik och känsla av sammanhang. Den insamlande empirin analyserades och skapade följande kategorier i resultatet: genom arbete med jämlikhet, genom att se till varje individ och genom att skapa delaktighet. Resultatet visade att fotbollstränares arbetssätt i förhållande till barnen gick emot barnkonventionen men att det även fanns arbetssätt hos tränarna som gick i linje med barnkonventionen. Tränarna ansåg att dem arbetade med jämlikhet och lika villkor för barnen. Samtidigt förekom vissa skillnader mellan könen samt selektering där barn kunde exkluderas. Det ansågs viktigt att se till barnens bästa men att fokus ibland hamnade på prestation istället. Tränarna arbetade med delaktighet men brister förekom även här. Vid de situationer som tränarna arbetar i linje med barnkonventionen kan vi se att de främjar en hälsosam och pedagogisk miljö.<br>It’s becoming more common for children and young people to stop playing football when they grow older due to lack of belonging, lack of autonomy and a sense of inadequate competence, parts central to the Convention on the Rights of the Child (CRC). In Sweden, the CRC became law on the first of January 2020 after Sweden was criticized by the UN Committee on the Rights of the Child, where shortcomings were discovered. The amendment increases responsibility on football coaches to work along the law. The purpose of the study was to describe football coaches perceptions of how, based on CRC, they work to create good conditions for promoting a healthy and pedagogic environment for children in football clubs. Empirical material has been obtained from nine football coaches through interviews and processed through a qualitative content analysis. The theoretical frame of reference is based on critical pedagogy and sense of coherence. The empirics were analyzed and created these categories in the result: through work with equality, by seeing each individual and by creating participation. Results showed that the coaches worked both against and along CRC. Selections occured where children could get excluded and there were inequalities between genders, even though the coaches established that they worked with equality. To look after the children's best interests was considered important but the focus sometimes ended up on performance instead. The coaches worked with participation but shortcomings also occurred here. When the coaches worked along with CRC it promoted a healthy and pedagogic environment.
4
Luca, Elena Andreea. "Inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt : En fallstudie kring barnkonventionens inkorporerande i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99944.
Full textAbstract:
Abstract The ratification of the Convention on the Rights of the Child was adopted in 1990 and thereafter Sweden also ratified the Convention on the Rights of the Child. The Swedish Parliament voted in 2018 on the Government's proposal regarding the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. The Convention on the Rights of the Child became law in Sweden since 1 January 2020. The purpose of the study has been to examine and analyze the transposition of the Convention on the Rights of the Child into Swedish law. Furthermore, all changes, challenges and problems encountered during the process regarding the incorporation of the Convention on the Rights of the Child are analyzed. To achieve the purpose of the essay, I have used a rights theory by the legal philosopher Ronald Dworkin who writes about legal rights. The study clearly shows that the transposition of the Convention on the Rights of the Child acquires the status of Swedish law and this will help children to comply with children's rights in society, despite certain problems that remain. Children's rights are described on the basis of the articles of the Convention on the Rights of the Child and the three optional additional protocols, where additional protocol (TP3) has not been ratified in Swedish law. (TP3) gave children the opportunity to challenge decisions when children’s rights have been violated under the Convention on the Rights of the Child. The incorporation of the Convention on the Rights of the Child means also that children have no right to complain, because the courts have no direct obligation to use the articles and additional protocols of the Convention on the Rights of the Child.
5
Wedestig, Mikaela. "Barnkonventionen i skolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79527.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att undervisningen bedrivs gällande barnkonventionen samt om undervisningen har förändrats till följd av att barnkonventionen blivit lag. Syftet med studien var också att undersöka hur lärare och elevers kännedom är gällande barnkonventionen. En kombination av datainsamlingsmetoder användes, intervjuer med både lärare och elever samt enkätundersökning bland lärare. Fyra lärare och åtta elever deltog i intervjuerna och 82 lärare deltog i enkätundersökningen. Resultatet av studien visar på att eleverna har kännedom om att barnkonventionen finns men kunskapen gällande innehållet varierar bland eleverna. Lärarnas kännedom om barnkonventionen är god och resultatet visar på att majoriteten av lärarna som deltagit i föreliggande studie upplever att de arbetar med barnkonventionen dagligen i och med skolans värdegrund. Själva undervisningen om barnkonventionen sker i samband med FN-dagen eller barnkonventionens dag. Lärarna som deltagit i studien menar att undervisningen inte förändrats i och med lagstadgande av konventionen. Resultatet av studien visar på att en stor majoritet av de lärare som deltagit i föreliggande studie upplever att de inte erbjudits varken information eller vidareutbildning gällande barnkonventionen under deras verksamma år. En majoritet av de deltagande lärarna menar även på att kunskap om barnkonventionen inte ingick i deras lärarutbildning.<br>The purpose of this study was to examine how teachers experience that the teaching is conducted regarding the Convention on the Rights of the Child, CRC, and whether it has changed as a result of the CRC becoming law. The purpose of the study was also to investigate how teachers and pupils' knowledge is about the CRC. A mix of methods was used, interviews with both teachers and pupils as well as survey among teachers. Four teachers and eight pupils participated in the interviews and 82 teachers participated in the survey. The study comes to the conclusion that the pupils are aware about of the CRC but the knowledge about the content varies among the pupils. The teachers' knowledge of the CRC is good and the result shows that the majority of teachers who participated in the present study feel that they work with the CRC on a daily basis because of the school's values. The actual teaching of the CRC takes place in conjunction with “FN-dagen” or “barnkonventionens dag”. The teachers who participated in the study do not experience that the teaching has changed as a result of the CRC becoming law. The results of the study show that a vast majority of the teachers who participated in the present study feel that they lacks further education or information regarding the CRC. A majority of the participating teachers have also stated that knowledge of the CRC was not included in their teacher education.
6
Karlsson, Eleonor. "BARNKONVENTIONEN : 20 år senare." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-2424.
Full textAbstract:
<p>On November 1989 the <strong>Convention on the Rights of the Child </strong>was adopted by the United Nations General Assembly. Today more than 20 years later the convention is ratified by all countries in the world except the USA. A question asked is however if the convention after 20 years of development work has in fact accomplished some positive effects for children around the world?</p><p> </p><p>The aim of this thesis is to evaluate the implementation of the Convention on the Rights of the Child in selected states and to reach this aim some questions need to be answered:</p><p> </p><ol><li>What do the selected states do to realize the <strong>best interest of the child</strong>?</li><li>What do the selected states do to guarantee all children’s right to<strong> survival and development</strong>?</li><li>Do all children in the selected states have the same right to <strong>health and health services</strong>?</li><li>Do all children in the selected states have the same <strong>right to education</strong>?</li></ol><p> </p><p>The material studied in this thesis is those reports that are to be sent periodically to the Committee on the Rights of the Child by all states. The result of this study shows that the Convention on the Rights of the Child has made some positive progresses when it comes to the situation of the child in the world. In the selected states of this study the awareness of the Rights of the Children is noticeable and according to the periodic reports the states continue to work and develop the implementation of the convention.</p>
7
Högbom, Maria, and Linn Jansson. "Barnkonventionen ur ett polisperspektiv." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29979.
Full textAbstract:
<p>Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses.</p>
8
Gustavsson, Ellinor. "Garantlärans förenlighet med Barnkonventionen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42906.
Full text
9
Skönvall, Beatrice. "Barnkonventionen och Ekonomiskt bistånd." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53440.
Full textAbstract:
The Convention on the Rights of the Child was included in Swedish legislation in January2020. The purpose of this qualitative study is to investigate if and how this has affected workpractices among social workers that investigate families in need of financial support. Thepurpose is also to examine if and how children’s participation in investigations of financialsupport can be understood in relation to different discourses on children. The method thathas been used is semi-structured interviews with a total of six social workers within FinancialAssistance in six different municipalities. The results show that a majority of the socialworkers in the study have not changed their work practices since the Convention on theRights of the Child became law. The Investigation of Financial Assistance is also seen asprimarily concerning adults rather than children. The dilemma experienced by the socialworkers in this study can be interpreted as related to two different discourses about children.On the one hand, children are presented as objects of protection that should be spared frominformation about the investigation, and on the other hand, children are constructed ascompetent actors who are expected to participate actively and contribute to the investigationof the family's economy. The case when children participate more actively in the investigationof the family’s economy is when children act as interpreters for their parents. The child'sposition then goes from being seen primarily as an object of protection, to be seen ascompetent to participate in the investigation and be involved in discussions of financialissues on behalf of their parents.
10
Dahlbeck, Ludvig, and Måns Nilsson. "En studie om Barnkonventionen som lag : Idrottsledares uppfattning och förhållningssätt om Barnkonventionen som lag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104864.
Full textAbstract:
Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Syftet med denna studie var att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. Studien tar utgångspunkt utifrån teorier inom ledarskapet som används för underlag till analysen och diskussionen. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott. Resultatet i studien visar att Barnkonventionen som lag inte förändrat något i ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna som framgick till detta skulle kunna vara den pågående pandemin som tagit mycket fokus från både ledare och föreningar. En annan anledning som framkom frekvent var att man redan ansåg lagen som självklar i sitt arbetssätt. Det framkom däremot tendenser på att olika arbeten förbund genomför i samband med den nya lagen genererat nytänkande hos vissa ledare<br>The Convention of the Rights of the Child (CRC) was established as a new law in Sweden in January 2020. The purpose of this paper was to study the new law and its possible impact on the working methods and the approach of sports leaders. The study is based on theories within leadership that are used as a basis for the analysis and discussion. To answer the paper’s purpose, a qualitative interview study was conducted with ten leaders from different associations in both team and individual sports. The result of the study shows that the CRC as a law has yet had any greater impact on the leaders' working methods or attitudes to any great extent. One of the reasons that emerged for this could be the ongoing pandemic that has taken a lot of focus from both leaders and associations. Another reason that came up frequently was that they already considered the law to be self-evident in their way of working. On the other hand, there were tendencies that the ongoing work from different sportfederations has generated a new approch regarding this issue for some leaders.
11
Jönsson, Johanna. "Jakten på barnkonventionen i förskolan : En kvalitativ studie om hur barnkonventionen synliggörs i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39886.
Full textAbstract:
Jag har i förestående studie genom semistrukturerade observationer på två olika förskolor undersökt hur Barnkonventionen synliggörs i miljön. Sverige har för ett år sedan, 1 januari 2020, inkorporerat FN:s konvention för barnets rättigheter i svensk lag, men i mitt arbete i förskolan har jag inte upplevt någon större skillnad. Därför är det intressant att undersöka huruvida jag kan se att barnen får sina rättigheter tillgodosedda i miljön. Frågeställningarna är, hur synliggörs Barnkonventionen i de undersökta förskolornas miljö? Samt vilka främjande och hindrande faktorer återfinns i de undersökta förskolornas miljö gällande förskolornas arbete med Barnkonventionen? I analysen av den insamlade empiri använde jag en hermeneutisk ansats då jag huvudsakligen tog mig an Manfred Liebels (2018) kriterier för barns intresse, men använde även begreppen barnsyn och barnrättsperspektiv, i syfte att påvisa förekomsten av Barnkonventionella rättigheter i förskolans miljö. Via observation och analys framträdde tydliga skillnader mellan avdelningarna och att pedagogers makt och barnsyn tycks ha stort inflytande på barns möjligheter att kräva sina lagstadgade rättigheter. Trots att pedagogerna inte observerats blir förhållningssätt och barnsyn tydliga i miljön med hänsyn till hur material är tillgängligt och vilka möjligheter barn har till delaktighet och inflytande.
12
Zacryander, Felicia, and Emma Johansson. "Barnkonventionen : Förskollärares arbete och metoder." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25136.
Full textAbstract:
Sedan 1 Januari 2020 har FN:s Barnkonvention gått från en rekommendation till en Svensk lag som alla förskolor ska sträva efter att arbeta med. I Läroplanen för förskolan (Lpfö18 2018, s.5) framhävs att Barnkonventionen ska implementeras i förskolans verksamhet och eftersträvas. Quennerstedt, Thelander och Hägglund (2020, s.109) beskriver att forskare har identifierat lärare som den viktigaste bidragande faktorn för att barnen i skolor och förskolor ska göras medvetna om sina rättigheter. Därav är denna studie betydelsefull, både för vår kommande profetior och även yrkesgruppen i övrigt, då forskningen är knapphändig. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare arbetar med och lär ut om Barnkonventionen i verksamheten. Utifrån syftet tar undersökningen stöd av följande frågeställningar: ”Hur gör förskolläraren barnen medvetna om Barnkonventionen?”, ”Hur lyfter förskolläraren barns delaktighet och lika värde?” och ”Har förskollärarna sett någon förändring i verksamheten sedan Barnkonventionen blev lag?”. Studien vilar på en kvalitativ metod och datan har samlats in med hjälp av self report. Self report (Vilket) är en metod där öppna frågor i ett form av frågeformulär skickas till respondenterna, för att få deras egna tankar och åsikter utan påverkan från forskarna. Vi valde att rikta vår self report till förskollärarna, då det är en del av deras uppdrag att informera och lära ut om barnkonvention. Vid genomförandet av studien valdes artiklarna 2, 12, 23, och 42 ut från barnkonventionen. Dessa artiklar valdes ut då vi ansåg att de var intressanta utifrån vår profession, samt att vi skulle kunna formulera bra self report frågor utifrån artiklarna och möjligtvis få intressanta svar. Sammanlagt har 9 förskollärare deltagit i studien. Analyseringen av de insamlade materialet har skett genom Davidssons analysmodell. Studiens resultat är uppdelad i en relativ och en generell struktur. I den relativa strukturen beskrivs varje enskild respondent åsikter och tankar utifrån våra frågeställningar, i separata stycken. I den generella strukturen beskrivs alla respondenternas svar utifrån likheter och skillnader gällande våra self report frågor. I resultatdiskussionen framkommer det att förskollärarna lär ut Barnkonventionen på olika sätt, utifrån deras egna erfarenheter. Vi kan se att det finns en medvetenhet hos förskollärarna, dock att en djupare kunskap och vidareutbildning inom ämnet är svårare att se.
13
Löfberg, Klara. "Bör barnkonventionen bli svensk lag?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56655.
Full textAbstract:
Vid tvister om vårdnad, boende och umgänge har barn i Sverige givits en rätt att uttala sig. Denna rätt framgår av 6 kap. 2 a § 3 st. föräldrabalken (1949:381) (FB). I bestämmelsen stadgas att ”hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad”. Barns uttalanderätt kommer även till uttryck i 21 kap. 5 § FB, där det fastställs att bortsett från när rätten anser det nödvändigt med hänsyn till barnets bästa får verkställighet inte ske mot barnets vilja om barnet har uppnått en sådan ålder och mognad att barnets vilja bör beaktas. Barnets bästa återfinns i 6 kap. 2 a § 1 st. FB. Paragrafen anger att ”barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge”. Barns rätt att uttala sig utgör en del av den bedömning som sker vid ett fastställande av barnets bästa. Genom regleringen av barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter i 6 kap. 2 a § FB har lagen kopplats till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), där artikel 3 om principen om barnets bästa och artikel 12 om barns rätt att uttrycka sina åsikter utgör två av konventionens allmänna principer. Praxis och kritik som framhållits mot Sveriges hantering av tvister om vårdnad, boende och umgänge visar emellertid att rätten många gånger utgår från förutbestämda tolkningar kring vad som är barnets bästa, vilket många gånger leder till att föräldrarnas intressen tillgodoses framför barnets behov. Det har vidare framkommit att barnet inte alltid får möjlighet att höras eller får sina åsikter beaktade, vilket kan leda till avsevärda konsekvenser för barnet. 2015 beslutade regeringen att en särskilt tillsatt utredning skulle lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. Frågan är således huruvida en inkorporering kan medföra att barns rättsliga ställning stärks genom att principen om barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter tillgodoses på ett bättre sätt i praktiken. Om så är fallet kan en inkorporering vara lösningen på den problematik som nu föreligger gällande barns rättigheter i relation till barnkonventionen. För att utreda detta har Norge valts som jämförelseobjekt. I Norge är barnkonventionen sedan 2003 en del av norsk lagstiftning. I det fall det uppstår en konflikt mellan konventionen och norsk lag har konventionen företräde och därmed en stark formell ställning i landet. Sedan inkorporeringen har framsteg skett i implementeringen av barns rättigheter enligt konventionen, inte minst gällande barns rätt att uttrycka sina åsikter, där åldersgränsen för när ett barn skall höras i ärenden som rör barnet själv sänkts från tolv till sju år. Norge har dock en lång tradition av arbete med barns rättigheter som sträcker sig till tiden redan innan inkorporeringen av barnkonventionen. Landet var bland annat först i världen med att inrätta en barnombudsman år 1981. Trots detta har Norge ändå fått ta emot kritik från bland annat FN:s kommitté för barnets rättigheter som exempelvis anfört att det i praktiken föreligger brister i landets tillämpning av barns rätt att uttrycka sina åsikter. Det har också hävdats att den norska lagstiftningen förhåller sig något avvaktande till att barn skall få vara part i mål, medan andra ser positiva effekter av inkorporeringen. Till detta tillkommer problematiken med att det inte är möjligt att avgöra huruvida de framsteg som skett i norsk rätt sedan inkorporeringen är en följd av inkorporeringen i sig eller om det är sådana förändringar som kan tänkas ha skett även utan en sådan. Trots en snarlik problematik i länderna på flera punkter anser jag ändå att en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt är för handen med hänsyn till att Norge i flera delar förefaller ha kommit längre beträffande barns rättigheter och därmed stärkt barns rättsliga ställning.
14
Asvelius, Edit. "Barnkonventionen på lokal nivå : En kvalitativ studie om implementeringen av barnkonventionen i två svenska kommuner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31821.
Full textAbstract:
The UN Committee on the Rights of the Child has repeatedly criticized Sweden for the differences regarding the implementation of the Convention on the Rights of the Child (CRC) at the municipal level. Even so, studies show that there is a political will in the municipalities when it comes to realize the CRC. It indicates that there are challenges in terms of implementation. This thesis examines the implementation process in two Swedish municipalities where the local government has decided to implement the CRC. The purpose is to identify and describe the challenges that exist in the municipalities regarding the implementation and to determine to what extent the challenges can be influenced from the political level. The theoretical framework is grounded on theories of policy implementation and the findings have been compiled through interviews and qualitative text analyses. The study identifies challenges that are related, inter alia, to the ability to evaluate and control the implementation and the findings implies that the majority of the identified challenges can be influenced from the political level.
15
Ramos, Castilla Elin. "Barnkonventionen - gör den någon skillnad? En analys om barnkonventionens inkorporering och dess inverkan på prostitution bland ensamkommande barn." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160823.
Full text
16
Vesterlund, Josefin. "Barnkonventionen uppmärksammas främst på barnkonventionens dag : Lågstadielärares erfarenheter kring implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter inom skolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-187380.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att få en kvalitativ uppfattning av lärares erfarenheter av barnkonventionens implementering i skolan. Genom kvalitativa intervjuer med 11 lågstadielärare i årskurs 1-3 undersöks skolans implementering av barnets rättigheter. Studiens resultat analyseras utifrån implementeringsteorin och tyder på att det finns brister i undervisning både gällande barnets rättigheter inom skolan men även i lärarutbildningen. Det råder en otydlighet i de rådande riklinjerna kring vad som skall behandlas i undervisning om barnets rättigheter. För att lärare skall ha förutsättningar för en god implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter behöver läraren först och främst förstå barnkonventionen, vilket kräver att den direkta styrningen är entydig. För att läraren skall kunna implementera barnkonventionen i skolan behövs mera resurser. Om läraren förstår barnkonventionen och har tillräckliga resurser så har läraren goda förutsättningar för att barnkonventionen genomsyrar dennes handlingsätt förutsatt att läraren i fråga vill det.
17
Abdelrahman, Mariam. "Inkorporering av Barnkonventionen : En argumentationsanalys om för- och motargument att Sverige inkorporerade Barnkonventionen i svensk lag." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Högskolan för mänskliga rättigheter, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1051.
Full textAbstract:
Abstract The essay highlights pros and counterarguments about the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child in Sweden. The pros and cons highlighted in the essay by incorporation have not been found to be crucial to the status of children's rights or even the convention. The conclusion is that incorporating the international experience of judging is not as binding as advocates and opponents state. The countries that have implemented the Convention on the Rights of the Child have not had a better situation automatically on children's rights, but they have also not been hindered or steered in the negative direction in their work to any significant extent. Incorporation is secondary to the political will to work with the Convention and children's rights; it cannot legally direct the policy if the policy does not want to be governed. However, an incorporation can become a tool in the hands of a political movement that is already convinced of the right to strengthen children's rights in accordance with the Convention on the Rights of the Child.
18
Backlund, Malin, and Gunnel Pettersson. "Barnbibliotekskonsulenters arbete utifrån barnkonventionen : en framgång?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19648.
Full textAbstract:
Since its ratification in Sweden in 1990, The United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) has become a part of the law of nations and intended to suffuse the public sector. The purpose of this paper is to examine how children’s library consultants work to implement the CRC in children’s library activities in Sweden. We have tried to discover whether the CRC is basic in the work of children’s library consultants or if is rather employed to strengthen certain areas or projects. The Children’s Ombudsman has assembled seven factors of success to implement the CRC in the public sector. These factors formed the basis of the questionnaire survey we sent to children’s library consultants as well as the basis of our tools of analysis. Our results show that the work of children’s library consultants cannot be seen as completely successful in implementing the CRC. We can establish that most children’s library consultants claim that they deliberately use the CRC as basic in their work. We have also considered whether the Swedish Library Association recommendations for public library children activities have had any impact. Children’s library consultants answered that they are well aware of the recommendations, but suggest that they should be rephrased, somewhat. We have chosen the concept “child’s perspective” as our theoretical starting point and suggest that this is a comprehensive point of view found in both the CRC as well as in the recommendations of the Swedish Library Association.
19
Bertilsson, Louise, and Helena Strid. "Sjuksköterskors möjlighet att arbeta efter barnkonventionen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14670.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vård av barn är komplex och sjuksköterskan behöver kunskap om den specifika vård som krävs i mötet med barn för att säkerställa god kvalitet i vården. Att möta barnet efter ålder och utveckling samt göra barnet delaktigt är en utmaning för sjuksköterskan och ställer krav på vårdandet. Att vårda utifrån barnets perspektiv och utvecklingsstadier ingår i sjuksköterskans vårdande. Vid införandet av barnkonventionen som lag i Sverige 2020 ska barnets rättigheter stärkas och kvaliteten i vården av barn förväntas förbättras. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor arbetar efter barnkonventionen. Metoden var empirisk kvantitativ och utgick från ett frågeformulär vilket analyserades genom beskrivande statistik. Resultatet belyser svårigheter för sjuksköterskan att se till barnets bästa, göra barnet delaktigt, låta barnet uttrycka sig och möjliggöra barnets utveckling i den utsträckning som krävs för att uppnå barnkonventionen som lag. Slutsats: Det finns begränsningar i sjuksköterskans arbetssituation för att uppnå barnkonventionen som lag. Barns delaktighet i vården är begränsad och det finns brister i sjuksköterskans arbetssituation. Examensarbetet ger en fingervisning på hur sjuksköterskans arbetssituation ser ut idag. Åtgärder behöver sättas in för att vården ska kunna leva upp till barnkonventionens mål, exempelvis genom tydliga riktlinjer och arbetsredskap.
20
Imsheiel, Yusra, and Talina Marcusson-Journiette. "Barnkonventionen som lag - business as usual?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22631.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändring det innebär att barnkonventionen gått från ratificerad till lag för socialtjänsten ur ett organisatoriskt perspektiv. Denna förändring studeras utifrån från två riktningar, dels ur ett top- down perspektiv där barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten samt ur ett bottom- up perspektiv då socialtjänsten genom översättning tolkar idén. Uppsatsen använder sig av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer samt utgår ifrån idémodellen som metodologiska ansats för att illustrera hur en idé översätts och tolkas samt anpassas till praktik. Genom att nyttja teoretiska begrepp från både implementerings- och översättningsforskning medför det att förändringen studeras på en mikronivå där tjänstepersoner inom socialtjänsten hamnar i fokus. Det framgår att förståelsen av förändringen är starkt kopplad till hur barnkonventionen som idé konceptualiseras och att idéresan avseende att barnkonventionen gått från ratificerad till lag medför en skillnad i hur barnets ställning konceptualiseras.<br>The purpose of this thesis is to study what change the implementation of the Convention on the Rights of the Child as Swedish law entails for the social services from an organizational perspective. This change is studied from two directions, a top- down perspective and a bottom- up perspective. The top-down perspective describes the Convention on the Rights of the Child as an idea that travels from a national level down to the social services and the bottom- up perspective describes the translation process when the social services interpret the Convention on the Rights of the Child. The thesis uses qualitative content analysis, semi structured interviews and takes inspiration from the idea model as its methodological approach to illustrate how an idea is translated, interpreted and adjusted to fit practice. By applying theoretical approaches from both implementation theory and translation theory change is examined on a micro level with focus on the official workers within the social services. It can be concluded that the understanding of change is strongly correlated with how the Convention on the Rights of the Child as an idea is conceptualized. This though, the travel of ideas regarding the Convention on the Rights of the Child going from ratified to becoming Swedish law, results in a change of how the position of the child is understood.
21
Hodin, Louise, and Marlene Åsbrink. "När Barnkonventionen blir lag : En kvalitativ forskningsstudie om socialsekreterares erfarenheter av att arbeta med Barnkonventionen som svensk lag." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33291.
Full textAbstract:
Uppsatsen har syftat till att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av att Barnkonventionen från och med 1 januari 2020 blivit lag. Sex socialsekreterare från olika kommuner, som samtliga arbetar med barn, har deltagit i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedan analyserats utifrån domänteorin samt teorin om transformativt ledarskap. Resultatet påvisar att trots att enskilda socialsekreterare har eget handlingsutrymme att utveckla alternativt förändra arbetssätt, så hamnar det största ansvaret för en lyckad implementering slutligen på chefer och ledning.
22
Åberg, Linda. "Inkorporeringen av Barnkonventionen : -En present utan innehåll?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74877.
Full textAbstract:
Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020. Regeringen har varit tydlig med att barnkonventionen ska inkorporeras för att det på så sätt tydliggörs att barn är ett rättssubjekt med egna specifika rättigheter. Syftet med uppsatsen har varit att utreda vad inkorporeringen kommer att betyda för barn och deras rättigheter samt vad det tredje tilläggsprotokoll skulle kunna innebära för barns klagorätt. Protokollet ger barn rätt att till barnrättskommittén inlämna klagomål om de har fått sina rättigheter kränkta enligt barnkonventionen och de tillhörande fakultativa protokollen. För att uppnå syftet med uppsatsen har den rättsdogmatiska metoden använts. Resultatet av studien visar tydligt att vid inkorporeringen av barnkonventionen så kommer konventionen att erhålla status av vanlig lag, utan det förstärkta skydd som Europakonventionen har. Med tanke på att speciallag går före allmänt hållen lag kommer troligen annan lag i många fall ha företräde framför barnkonventionens mer allmänt hållna artiklar. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär också att barn kommer att sakna klagorätt och domstolar kommer att sakna en direkt skyldighet att använda sig av barnkonventionens artiklar. Inkorporeringen innebär därför en ”icke-rättighetslag”, då barn får sina rättigheter inskränkta till följd av beslut som är fattade av vuxna.
23
Grahn, Gelles Hanna, and Hanna Larsson. "Barnkonventionen-från lag till implementering : En kvalitativ studie om implementering av barnkonventionen på socialtjänsten i en kommun i Mellansverige." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54907.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av barnkonventionen gått till i en kommun i Mellansverige sedan barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Studien är kvalitativ och är utförd genom fem semistrukturerade intervjuer med kommunens barnrättsnätverk, en utredningsenhet och en resursenhet. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretisk referensram för att se samband och kunna dra slutsatser. Resultaten visar att barnrättsnätverket är ansvarig för att alla nyanställda ska få utbildning i barnkonventionen och är även ansvarig för barnrättsombuden i kommunen. Genom detta sätts ramarna för hur det ska arbetas med barnkonventionen. Sedan är det upp till varje enhet att implementera den på sin enhet. Resultaten visar att alla medarbetare är medvetna om barnkonventionen och anser att barnets bästa ska vara i fokus. Resultatet visar också att enheterna arbetar mycket olika med barnkonventionen. De faktorer som påverkar implementeringen är utbildning, hur barnrättsombuden arbetar, hur stor plats som barnkonventionen får på enheten och vilka rutiner som finns på arbetsplatsen. Slutsatsen vi kan dra är att kommunen har gjort ett stort arbete för att implementera barnkonventionen. Det är dock ett pågående arbete som kommer att behöva mer tid.
24
Asic, Anesa. "Förändringar och förberedelser inför att barnkonventionen blir svensk lag : Förskollärares och förskolechefernas tankar om barnkonventionen när den blir svensk lag." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73190.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om tolkning och tillämplig av barnkonventionen i förskolan, med bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag år 2020. Jag vill undersöka hur förskolechefer och förskollärare förhåller sig till barnkonventionen samt arbetar utefter den i verksamheten och få en ökad förståelse av vilka svårigheter det finns i arbetet med barnkonventionen. Mina frågeställningar som är grundläggande till arbetet är:• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer de förberedelser som krävs inom förskoleverksamheten inför att barnkonventionen blir svensk lag 2020?• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer arbetet med barnkonvention-en i barngruppen, såväl det nuvarande som det kommande? I min undersökning har jag använt mig av intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor i två olika kommuner, en förskolechef och förskollärare i vardera kommuner. Studien har visat att det finns förskollärare som arbetar med barnkonventionen på förskolorna i dagsläget, men att det arbetet behöver tydliggöras samt belysas för barnen men också vårdnadshavare.<br>The purpose of the study is to contribute with knowledge of interpretation and applicable of the Convention on the Rights of the Child in preschool, with the background that the Convention on the Rights of the Child becomes Swedish law in 2020. I want to investigate how preschool managers and preschool teachers relate to the children's convention, and work alongside it in the daily activities to gain a better understanding of the difficulties in-volved in the work of the child convention (UNICEF, 1989). My questions that are fundamental to the work are: • How do preschool teachers and preschool managers describe the prepara-tions that are required in pre-school activities for the Convention on the Rights of the Child to become Swedish law 2020?• How does preschool teachers and preschool managers describe the work on the children's convention in the children's group, both current and future?In my survey I have used relevant literature, previous research and open-ended interviews. The interviews have been conducted at two different preschools in two different municipality, one preschool manager and one preschool teacher in each municipality. The study has shown that they are working on the children's convention at preschools at the present time, but that the work needs to be clarified and highlighted for the children but also the guardian.
25
Staffas, Maria. "Principen om barnets bästa enligt Barnkonventionen och Föräldrabalken." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-531.
Full textAbstract:
<p>MITTUNIVERSITETET</p><p>Institutionen för Socialt arbete</p><p>ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs</p><p>HANDLEDARE: Masoud Kamali</p><p>SAMMANFATTNING:</p><p>Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen. Vidare har utforskats om det finns skillnader och likheter i barnperspektivet mellan Barnkonventionen och Föräldrabalken. Denna uppsats har en rättsdogmatisk ansats och är kvalitativ i sin karaktär. Den utgår ifrån gällande rätt, vilket i detta fall är Föräldrabalken och Barnkonventionen. I arbetet har främst traditionella rättskällor använts, som bland annat består av författningstexter, förarbeten, doktriner o.s.v. Uppsatsens resultat visade att det är av oerhörd vikt att barnets bästa tillgodoses samt att barnets vilja synliggörs vid frågor som rör dem. Utifrån de rättsfall som använts i denna studie framkommer att kap 6 § 2 a FB följer Barnkonventionens krav. Rättstillämpningen sammanfaller med den praxis som finns uppsatt utifrån principen om barnets bästa. Domstolen har vid rättstillämpningen diskuterat samt argumenterat kring vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.</p><p>NYCKELORD: Barnets bästa, Barnkonventionen, Föräldrabalken, vårdnad -, boende- och umgänge</p><p>TITEL: Principen om barnets bästa enligt Barnkonventionen och Föräldrabalken</p><p>FÖRFATTARE: Maria Staffas</p><p>DATUM: Juni 2008</p>
26
Krohn, Agneta Strömshed, and Ingela Nilsson. "Barnbiblioteksverksamhet i Norrbottens glesbygd med Barnkonventionen som utgångspunkt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20824.
Full textAbstract:
The purpose of this master thesis is both to interpret the articles of the UN Convention on the Rights of the Child from a public library point of view and to investigate how childrens librarians in the county of Norrbotten view their working situation in their relation to the users. This purpose leads to the main question: How do the childrens librarians and the childrens library consultant describe the present and the future of the childrens library activities in the sparsely populated regions in the county of Norrbotten? The subquestions are: What articles from the Childrens Rights Convention are the most relevant for the public library? In what way can you notice the Childrens Rights in the way the childrens librarians work towards the users? What part of the childrens library activity is the most important according to the childrens librarians and the childrens library consultant? The thesis is based on qualitative interviews with childrens librarians and the childrens library consultant of Norrbotten and field observations. The result of the study shows that the articles we found most relevant for the public library are 2, 3, 6, 12, 13, 14, 17, 23, 28/29, 30, 31 and 42. The Childrens Rights can be noticed in several ways in the childrens library activities. The best interest of the child is among other things the access to literature and presence of a childrens librarian. One of the main priorities for the childrens librarians is language development and the mediation of literature. The children are shown respect in the way the staff greets them and listens to their views, and in the way the media are exposed in the childrens library department. Childrens librarians can help the child to develop by giving her/him access to information from different sources and letting him/her be part of the development of the library and by the librarians work with language development.<br>Uppsatsnivå: D
27
Bushi, Lumturije, and Emma Stavås. "Barnkonventionen i förskolan : Förskollärares uppfattningar om barns rättigheter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24074.
Full textAbstract:
Inledning Denna studie redogör för förskollärares uppfattningar om barns rättigheter samt vilka arbetsmetoder och arbetsmaterial förskollärarna använder sig av för att införliva Barnkonventionen i förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad arbetet med att införliva Barnkonventionen i förskolansverksamhet innebär för ett antal förskollärare sedan Barnkonventionen blivit lag i Sverige. Vi har valt att fokusera på vilken kunskap förskollärarna har om grundartiklarna 2, 3, 6 och 12 och vilka arbetsmetoder de använder för att barnen ska få kännedom om sina rättigheter utifrån dessa artiklar. Frågeställningarna studien utgick från var: 1) Vad innebär arbetet med att införliva Barnkonventioneni förskolans verksamhet? 2) Vilken kunskap har förskollärarna om grundartiklarna 2,3,6, och 12? 3) Vilka arbetsmetoder använder de för att barnen ska få kännedom om dessa artiklar? Metod Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in material. Vi har intervjuat tio förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Resultat Studiens resultat visar att det finns en bristfällig kunskap hos förskollärare när det gäller Barnkonventionens grundartiklar. Förskollärarna är överens om att det viktigaste i arbetet med Barnkonventionen är allas lika värde. Studien visar att förskollärarna upplever att förutsättningarna är goda för att införliva Barnkonventionen i förskolan, men även att de stöter på hinder i form av tidsbrist etcetera i sitt arbete. I resultatdelen redogörs även för vilka arbetsmetoder som förskollärarna förespråkar, några exempel är barnlitteratur, förskollärarnas förhållningsätt, samtal och diskussioner med barnen. Resultatet visar att samtliga förskollärare som deltog i studien arbetar med Barnkonventionen på något vis.
28
Babic, Magdalena. "Förutsättningar för Barnkonventionen i statliga myndigheter : Ett systemteoretiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90664.
Full textAbstract:
Denna studie belyser några svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rättigheter. Ambitionen är att fördjupa förståelsen av och få ökad insikt om betydelsefulla förutsättningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framställande av myndigheternas hierarkiska nivåer: ledarnivå, organisationsnivå och kontextnivå, skildras respektive nivås betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förståelse mellan de olika nivåerna, är av central betydelse beträffande realiserande av Barnkonventionen.
29
Eklund, Fanny. "Verksamhetsförändring : Sociologiska perspektiv på implementeringen av barnkonventionen inom BVC." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35234.
Full textAbstract:
This study aims to create an understanding of how employees relate to directives that come from a level above them in the hierarchy and is to be implemented in their working activities. This is studied by examining a case where a work group has tried to implement orders, given to them by the government and through a work group in the level above them in the organizations, concerning how employees working with child health care is to educate parents regarding the child convention. The method that have been use in this study is group interviews with 19 child health care nurses and the two main questions that are asked is why has it been difficult to implement the orders and how have the child health care nurses expressed their resistance to the changes, this since only five of the nurses had begun working with the child convention. The theories that have been used focus on how resistance towards change is expressed, organizational incapability and reluctance towards change, as well as how grass root bureaucrats relates to change. The conclusion that can be drawn from this study is that it is important to let the concerned parties participate from the beginning of the process, to minimize their reluctance to the changing process. The result also showed that it’s not easy for them to change the way they work, since they also value the parents interests to be educated. In a future studies it will be of interest to ask why they value the parents interest as much as they do.
30
Hamza, Aisa, and Karin Hedstrand. "Hur barnsjuksköterskor erfar sitt arbete utifrån barnkonventionen : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14734.
Full textAbstract:
Det finns cirka två miljoner barn i Sverige idag. Barnsjuksköterskor kommer i kontakt med barn inom hälso- och sjukvård. För att möta barnet på bästa sätt krävs kompetens och förmåga. Inom kort kommer barnkonventionen bli lag, enligt förslag sker detta år 2020. Det kommer att stärka barns rättigheter i Sverige. Det ställer krav på barnsjuksköterskor att ge en vård som motsvarar de rättigheter barn då får laglig rätt till. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken mån barnsjuksköterskor idag arbetar efter barnkonventionen. Nio barnsjuksköterskor på en barnklinik i västra Sverige har intervjuats och resultatet har analyserats enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier som beskriver barnsjuksköterskors möte med barn inom sjukvården. Dessa kategorier är Utmaningar i vårdmötet, Att vara barnets företrädare och Att främja barnets medverkan i beslutsfattande. Slutsats är att barnsjuksköterskor i denna studie är väl insatta i barns rättigheter inom vården. De visar stor kunskap och kompetens för uppgiften och klarar av att möta barnens behov. Brister i form av tid, eller plats till bästa möjliga vård är två anledningar till att barnsjuksköterskors arbete inte alltid utförs optimalt.
31
Gustafsson, Josefin. "Barns skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen : och dess förhållande till barnkonventionen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92947.
Full text
32
Rindborn, Katharina. "Barns mänskliga rättigheter : Ett förmedlande av barnkonventionen i pedagogiken." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338645.
Full textAbstract:
Syftet är att genom en komparativ metod ställa den ursprungliga barnkonventionen mot ett material som förmedlar konventionen till barnen och på så sätt undersöka vilka anpassningar som gjorts och på vilket sätt detta påverkar innehållet som förmedlas till barnen. Materialet som kommer undersökas är UNICEF:s Barnkonventionen i en låda, som innehåller inspirationsmaterial med syfte att förmedla vad barnkonventionen innebär i praktiken. Detta material och barnkonventionen analyseras sedan med en teoretisk utgångspunkt i barndomssociologi, som framhäver barn som ”beings”. Alltså kompetenta samhällsmedborgare som har möjlighet att vara delaktiga i sin egen och samhällets utveckling. Samtidigt ses de som agerande och reflekterande individer. Barndomssociologin motsätter sig bilden av barn som ofärdiga vuxna och detta resulterar här i en grupp individer med egna rättigheter. I studien så framgår det att innehållet i barns mänskliga rättigheter förändras i relation till vilken tolkning pedagogerna gör av materialet men också av vilken syn de har på barn. Därför lyfts innebörden av arbetslagets gemensamma barnsyn och kunskap kring barnkonventionens innehåll. Av analysen framgår det även hur de rättigheter som har en relation till läroplanen får större plats i utformningen av materialet. Resultatet i studien påvisar också att pedagoger kan arbeta förebyggande för barn som far illa genom att förmedla deras mänskliga rättigheter till barnen.
33
Bring, Louise, and Amanda Persson. "Barnkonventionen som svensk lag – till vilken fördel? : En komparativ studie om hur barnkonventionens inkorporering påverkat domstolens bedömning i ärenden avseende uppehållstillstånd för ensamkommande barn." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42335.
Full text
34
Westin, Elin. "Avskiljningar enligt LVU : Förenligt med barnkonventionen och skyddet mot isolering?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215828.
Full text
35
Pohjanen, Ellin. "Implementering av barnkonventionen i översiktsplanering : En fallstudie av utvecklingsplan Porsön." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86508.
Full textAbstract:
I Sverige ratificerades barnkonventionen för över 30 år sedan men barnrättsfrågor får än idag inte tillräckligt med uppmärksamhet. Barn får mindre och mindre plats i stadsmiljöer och deras rörelsefrihet och tillgång till grönområden minskar. Syftet med studien är därför att undersöka på vilka sätt barnkonventionen kan användas i fysisk översiktsplanering för att säkerställa barnens rättigheter.Studien består delvis av en litteraturstudie där de artiklar i barnkonventionen som går att relatera till fysisk planering beskrivs och kopplas till aktuell lagstiftning och vetenskapligforskning. För att undersöka vilken del av planprocessen de olika artiklarna berör delas de in i två kategorier: artiklar som kan kopplas till planeringen av mark och vatten och artiklar som kan kopplas till resultatet av planeringen, det vill säga resultat i den fysiska miljön. Resultat visar på att för att säkerställa rättigheterna i planprocessen är det viktigt att hålla i dialoger med barnen. Dessa dialoger bör vara inkluderande, icke-diskriminerande och barn med olika bakgrund och förutsättningar bör representeras. För att säkerställa barnens rättigheter med hjälp av resultat i den fysiska miljön är goda platser för lek, säkra trafikmiljöer, trygga och säkra platser samt universell utformning några viktiga aspekter. I litteraturstudien presenteras teori om barns deltagande och olika metoder för deltagande där barnkonsekvensanalyser anses vara den metod som mest systematiskt behandlar barnrättsfrågor. I litteraturstudien undersöks det även hur Göteborgs stad samt Stockholms stad arbetar med barnkonsekvensanalyser. Vidare presenteras ett antal framgångsfaktorer förimplementeringen av barnkonventionen i en verksamhet. Studien baseras delvis på en fallstudie där syftet är att med hjälp av dokumentstudier, deltagande observationer och en fokusgrupp undersöka hur Luleå kommun i utvecklingsplanen för Porsön arbetar med barnkonventionen och barnrättsfrågor. I fokusgruppen framkommer det att utmaningar med genomförandet av barnkonsekvensanalyser är att hitta aktuell forskning och att hålla i dialoger med barnen. Det framkommer även att utmaningar med implementeringen av barnkonventionen i utvecklingsplanen är att utvecklingsplanen rör många barn som har olika behov och den har en generell karaktär där barnen ofta berörs indirekt. Det kan därmed vara svårt att veta när artiklarna i barnkonventionen ska länkas till praktiken. En slutsats från fallstudien är att artiklar i barnkonventionen som går att koppla till fysiska resultat av översiktsplaneringen är lättare att beakta än de som är kopplade till planprocessen. Den artikel som har varit lättast att beakta är artikel 31 som behandlar aspekterna lek, fritid, rekreation, kultur och vila vilka har tydliga kopplingar till den fysiska planeringen. Studiens resultat tyder på att de artiklar som är anknutna till fysiska resultat är lättare att beakta då de kräver kunskaper som planerarna redan besitter, medan de artiklar som behandlas i planprocessen kräver mer kunskaper om dialoger med barn vilket deltagarna i fokusgruppen ansåg vara utmanande.<br>In Sweden, the children’s rights convention was ratified over 30 years ago, but to this day, child right issues still do not get enough attention. Children are allocated less and less space in urban environments and their freedom of movement and access too green areas are decreasing. The purpose of this study is therefore to examine how the children´s rights convention can be used in comprehensive planning. The study consists in part of a literature study where the articles in the convention that are connected to physical planning are described and linked to current legislation and scientific research. To examine which part of the planning process each article affects, they are divided into two categories: articles that are connected to planning of land- and water use, and articles that are connected to results of this planning, that is result in the physical environment. Results show that to ensure the children’s rights in the planning process, a dialogue with the children is important. These dialogues should be inclusive and non-discriminating, and children with different backgrounds should be represented. To ensure children’s rights through results in the physical environment, aspects such as good play environments, safe traffic environments, safe urban spaces and universal design are important. In the literature study, theories about children’s participation and different methods for participation are presented, and child impact assessment is identified as the method that most systematically processes child rights issues. The literature study examines how Gothenburg and Stockholm work with child impact assessments. Furthermore, several success factors when implementing the children’s rights convention are presented in the literature study. The study includes a case study where the purpose is to examine how Luleå municipality, in a comprehensive plan focused on a specific area, works with the children’s rights convention and child right issues. The case study consists of document studies, participant observations and a focus group. The participants of the focus group express that challenges with conducting child impact assessments include finding research and having a dialogue with children. Additionally, they find that the challenges with implementing the convention are that the type of plan affects many children with different needs, and it is of a general character where the children are often affected indirectly. Hence, it can be difficult to know when the articles in the convention should be connected to practice. A conclusion from the case study is that articles in the convention that can be connected to physical results of the comprehensive planning are easier to consider than those that can be connected to the planning process. In the case study, article 31 has been the easiest to implement. It includes the aspects play, free-time, rest, culture, and recreational activities, which have evident connections to physical planning. Results imply that articles that are connected to physical results are easier to consider seeing that they require knowledge that the planners already have, while the articles that are connected to the planning process require knowledge of having dialogues with children which is something that the participants of the focus group described as challenging.
36
Jotorp, Caroline. "Barnkonventionen i förskolan : Vem vet vad som är bäst för barnen?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252147.
Full textAbstract:
I FN: Barnkonvention står det bland annat att barnets bästa ska komma i det främsta rummet. Syftet med den här studien var att se hur barnets bästa efterlevs på förskolor utifrån ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. För att ta reda på detta utfördes intervjuer av förskolepersonal på två olika förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Under intervjuerna framkom det att det är viktigt att man ser till att barnen känner sig trygga och att man har en bra kontakt och en god relation till barnets föräldrar. Att säga vad som är barnets bästa är dock väldigt svårt om inte omöjligt, då det är något som man inte riktigt kan veta i förväg. Då det är svårt att säga vem som vet vad som är bäst för barnet kan det vara väldigt svårt för förskolepersonalen att följa barnkonventionen även om man försöker och strävar efter det.
37
Thorén, Johanna. "Barnkonventionen blir Svensk lag : En studie som undersöker de förväntade förändringarna." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156387.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka vilka förändringar som förväntas av en inkorporering av Förenta Nationernas barnkonvention i svensk lagstiftning. Sveriges riksdag röstade sommaren år 2018 igenom regeringens förslag om att inkorporera barnkonventionen, vilket innebär att konventionen blir svensk lag. Sverige har sedan ratificeringen år 1990 varit tvungna att följa barnkonventionens bestämmelser, dock har konventionen inte fått det genomslag som förväntats i landet. Regeringen anser att barnkonventionen genom en inkorporering kommer bidra till ett tydliggörande för barnens rättigheter. Studien kommer även granska och identifiera hur barnkonventionen ska inkorporeras, vilka insatser som regeringen har beslutat om och hur dessa ska genomföras. En inkorporering är dels önskvärd men även kritiserad, därför ska studien även analysera för vilka utmaningar och svårigheter som finns vid en inkorporering. Huvudproblemet som studien syftar till att diskutera är om inkorporeringen av barnkonventionen kommer vara tillräcklig för att luckorna i det barnrättsliga arbetet i Sverige ska tillgodoses. Syftet har besvarats genom intervjuer med sex personer som har kunskap om barnens rättigheter och information om dels den kommande inkorporeringen, dels de insatser som beslutats om samt de utmaningar som finns vid inkorporeringen av barnkonventionen. Resultatet visar att de förändringarna som intervjupersonerna förväntade sig av en inkorporering av barnkonventionen var både positiva och negativa. De positiva förväntningarna är att barnkonventionen får mer genomslag. Att barnets bästa kommer att prövas och att dem kommer att komma till tals i större utsträckning än tidigare. Ytterligare en positiv förändring är att Barnkonventionens kan bidra till en synvända för alla människor i samhället. Det vill säga, hur vi ser på barn, behandlar barn och pratar med barn. De negativa förväntningarna och utmaningarna vid en inkorporering är att konventionen kan uppfattas vag och att den i sig inte utgör en beslutsgrund. Det är därför viktigt att barnkonventionens bestämmelser fortsätts transformeras in i nationell lagstiftning. I intervjuerna uttrycktes även en oro för att regeringens ansvar i att se till att barnkonventionen följs förflyttas till rättstillämparen och att arbetet med att transformera konventionens bestämmelser stannar av. Studien identifierar även behovet av övriga insatser i form av kunskapslyft i skolan där barnen får lära sig om barnkonventionen och deras rättigheter och behovet av att regeringen fattar ett beslut om att tillträda tilläggsprotokoll 3. Det frivilliga tilläggsprotokollet utgör en möjlighet för barn att överklaga beslut som fattats i ärenden som rör dem till FN:s barnrättskommitté.<br>This study aims to investigate what changes are expected of the incorporation of the United Nation Convention on the Rights of the Child into Swedish legalisation. The Swedish Parliament voted in the summer of 2018 through the Government's proposal to incorporate the Convention into Swedish legislation through incorporation. Since the ratification in 1990, Sweden has had to comply with the provision of the Convention, but the Convention has not had the impetus that was expected in the country. The Government believes that the Convention of the Rights of the Child, through incorporation, will introduce a symbolic clarification of the rights of the children. The study will also research and identify how the convention will be incorporated, what interventions the government has decided on and how these will be implemented. Incorporation is partly desirable, but also criticized, therefore, the study will also analyse the challenges and difficulties encountered in the incorporation of the convention of the Rights of the Child into Swedish legislation. The main problem that the study aims to discuss is whether the incorporation of the Convention of the Rights of the Child will be sufficient to accommodate the gaps in child justice in Sweden. The aim of the study as well as the research questions has been answered through interviews with six individuals who are experts in the children's rights and who have information on the upcoming incorporation, they also have knowledge about the interventions that have been made and the challenges involved in the incorporation of the Convention of the rights of the child. The result of the study shows that the expected changes that the interviewees had from incorporating the Convention of the Rights of the Child into Swedish legalisation were both positive and negative. The positive expectation is that the Convention will get more impact. That the best interests of the child will be tested in decisions that concern them and that they will be able to express an opinion to a greater extent than before. The negative expectations and challenges of incorporation are that the convention can be perceived undetermined and in itself does not constitute a basis for decision-making. It is therefore important that the provisions of the Convention continue to be transformed into national law. The interviewees also expressed a concern that the government's responsibility to ensure compliance with the Convention might transferred to the legal experts and that the work on transforming the Convention's provisions contingently stops. The study also identifies the need of knowledge of the Convention of the Rights of the Child among the children. This will contribute to the positive effect that children will understand that they are carriers of rights. Furthermore the interviewees criticise the government’s decision to not incorporate the third additional protocol, optional protocol of the convention on the rights of the child on a communication procedure.
38
Stoytcheva, Helles. "Erkännande av utländska barnäktenskap i Sverige : är lagstiftningen förenlig med barnkonventionen?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135929.
Full text
39
Robach, Elin, and Éponine Sandkvist. "Barnkonventionen och förskolors likabehandlingsplaner : En kvalitativ studie om de fyra huvudprinciperna." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93043.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to examine how the UN Convention on the Rights of the Child is incorporated in theplans for equal treatment in Swedish preschools. The four main principles in the convention, including articles2, 3, 6 and 12 make the lens through which the analysis is conducted. Article 2 is about each child’s right toenjoy the rights of the convention without discrimination of any kind, whilst article 3 states that the best interestof the child shall always be the primary consideration. Article 6 ensures every child the right to life, survival anddevelopment whilst article 12 is about every child's right to be heard and the views of the child being given dueweight in accordance with the age and maturity.43 different plans for equal treatment make up the studies' empirical data and they are analysed through ahermeneutic approach. The result shows a clear overrepresentation of articles 2 and 12 in the data, which isconsistent with the contents of the regulatory documents for Swedish preschool. Article 3 is nearly absent fromthe plans, while article 6 is featured only in regard to the right to development.
40
Eide, Annkatrin, and Fanny Johansson. "Barnkonventionen i förskolan - Barnets bästa, begreppet som ska sitta i väggarna." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33202.
Full textAbstract:
Det kan vara svårt för pedagoger i förskolan att förhålla sig till ett så abstrakt begrepp som barnets bästa. För att kunna göra det krävs medvetenhet om barns lagstadgade rättigheter, kunskap om hur pedagoger ska tillvarata dessa rättigheter i det vardagliga arbetet och vilka barn som riskerar att diskrimineras om de inte har förmågan att komma till tals. Hur det faktiskt förhåller sig i dessa delar har vi försökt studera med hjälp av ett antal forskningsfrågor. Genom att rikta blicken på pedagogers synsätt och deras medvetna eller omedvetna normaliseringar, kan utvecklingen för barns rättigheter föras framåt. När begreppet barns bästa implementeras, diskuteras och analyseras av pedagoger i förskolan kan processer starta och leda till att detta blir ett begrepp som “sitter i väggarna”.Studien bidrar till forskning om hur förskollärare anser att Barnkonventionen tillämpas i verksamheten. Då Barnkonventionen nyligen blivit svensk lag (1 januari 2020) är detta ämne sparsamt beforskat och därför av stor vikt för förståelsen för övergången från att i förskolan användas som ett styrdokument till att vara barns lagstadgade rätt.Undersökningen har genomförts i form av en netografisk enkät med öppna frågor och kvalitativ ansats. Studien utgår ifrån ett omsorgsetisk- och normkritiskt perspektiv. Studien visar på att barn som saknar det svenska verbala språket riskerar att diskrimineras från Barnkonventionen. Detta skulle kunna förklaras av den så kallade svensketsnormen. Studien synliggör även pedagogers syn på hur eventuell kunskapsbrist hos personal kan leda till att barns rättigheter riskera att inte tas tillvara enligt intentionerna i Barnkonventionen.
41
Carter, Kathia, and Jessica Danielsson. "Alla är vi barn i början : En uppsats om kollektivtrafikens tjänstemän och FN:s Barnkonvention." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241819.
Full textAbstract:
Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår. Syfte är att undersöka hur tjänstemän beskriver kollektivtrafiken och vilken plats barnperspektivet har inom det operativa arbetet på Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL. Med teori om institutionalisering och roller samt nyinstitutionella teorier om isomorfism och isärkoppling har detta syfte undersökts. Detta har undersökts utifrån en hermeneutisk ansats med tio kvalitativa intervjuer för att undersöka hur tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken, dess resenärer, barn och hur de upplever att de arbetar med ett barnperspektiv. Tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken som samhällsbärande och att de är styrda av olika faktorer där politiken var den mest framträdande. Resultatet visade även att resenärerna utgörs av alla som i huvudsak reser när de pendlar. Barn inkluderades även i denna grupp och anses pendla till skolan. Barnen ses även som framtidens kollektivtrafikresenärer. Tjänstemännen ansåg sig ha lite kunskap om konventionen trots detta ansåg de flesta att den var viktig för deras arbete. Det råder även en blandad uppfattning om hur barnperspektivet kommer påverka tjänstemännens arbetssätt.
42
Jirénius, Samuel, and John Olsson. "Föräldrar och stat : En utbildningsfilosofisk analys av den nya skollagen och Barnkonventionen." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9185.
Full textAbstract:
<p>I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.</p><p>Dessa diskurser är <em>de stödjande subjektens diskurs</em> vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer <em>isärhållandets diskurs</em> vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, <em>traditionens diskurs</em>, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant.</p><p>Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var.</p>
43
Eriksson, Linn. "Häktning av barn : En analys av de svenska häktningsreglernas överrensstämmelse med barnkonventionen." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-258718.
Full text
44
Zammata, Elias Antonio, and Matilda Ulfhielm. "Inkorporering av Barnkonventionen : – och dess påverkan på socialt arbete och barns rättigheter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171312.
Full textAbstract:
Sammanfattning I januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige, men det finns delade uppfattningar om vad vi kan förvänta oss av den nya lagen. Sverige har sedan 1990 förbundit sig till att följa Barnkonventionen, så man kan ställa sig frågande till vad som egentligen kommer att bli skillnaden nu när den blivit en egen lag. Studien syftar därmed till att undersöka vilken förändring en grupp professionella tänker sig att inkorporeringen av Barnkonventionen kommer att innebära för socialt arbete. Vidare är syftet att titta närmare på hur barns rättigheter kan komma att påverkas av den nya lagen. För att samla in material har vi intervjuat nyckelpersoner med kunskap om Barnkonventionen. Det huvudsakliga resultatet som framkom under intervjuerna var att informanterna var överens om att det finns en viss förvirring kring hur man skall arbeta med Barnkonventionen och att man, i och med den nya lagen, lämnat ett väldigt stort tolkningsutrymme till domstolarna. Flera informanter menade att det inte är lagen i sig som kommer att innebära någon avgörande skillnad, utan det beror helt och hållet på hur man arbetar med den. Dels kan man betrakta lagen utifrån det rent juridiska, som innebär att Barnkonventionen faktiskt är en egen rättskälla som man kan hänvisa till, men man kan också se den som en slags etisk kompass som myndigheter som arbetar med barn kan utgå från. Slutsatsen vi kan dra är att Barnkonventionen kan komma att få en högre status som lag, men för att kunna förverkliga barns rättigheter till fullo så behöver Sverige skriva under det tredje tilläggsprotokollet. Vi kan också konstatera vikten av praxis och information om barnrättsfrågor för att den nya lagen ska kunna medföra stora skillnader för barn.
45
Ahmed, Hamdi, and Sandra Fredriksson. "Det är inte rättvist! : En kvalitativ textanalys om barnkonventionen i förskolans styrdokument." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414150.
Full text
46
Munding, Mathilda, and Emelie Nilsson. "Barnkonventionens betydelse i förskolan : En kvalitativ studie om barnkonventionens inkorporering i relation till barnets bästa." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21414.
Full textAbstract:
1 januari 2020 inkorporerades konventionen om barnets rättigheter till svensk lag. När arbetet med studien startade fanns det ingen forskning kring hur förskolans verksamhet påverkats av inkorporeringen, vilket väckte en nyfikenhet hos oss. Syftet med studien blev således att undersöka hur verksamma förskollärare resonerade kring arbetet med barnkonventionen, med en fördjupning i en av konventionens artiklar gällande barnets bästa (artikel 3). Empirin samlades in genom en kvalitativ insamlingsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju genomfördes med fem förskollärare. Studien utgick från förskollärares resonemang och upplevelser kring arbetet med barnkonventionen. Empirin analyserades utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med fokus på begreppen: det kompetenta barnet, barnet som being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visade att förskollärarna redan arbetade med barnkonventionen sedan flera år tillbaka men att det i samband med inkorporeringen bidrog till en ökad diskussion. Därutöver visade resultatet även att förskollärarnas grundläggande målsättning alltid var att utgå från barns bästa, men att det hamnar i konflikt med faktorer som de kan- och inte kan påverka. Förskollärarna gav uttryck för att barnkonventionens inkorporering var välkommen genom att den bidragit till ett ökat fokus för barns bästa, vilket stämmer överens med förskolans läroplan.
47
Werle, Anna, and Linnéa Östergaard. "Vi jobbar med framtidens världsmedborgare : Hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28989.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen är ljudinspelade och därefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger på att studera förskollärarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer där. I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, Mångkultur och förhållningsätt. Resultatet presenterar en strävan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och värdegrunden i förskolansverksamhet.
48
Alfvenhierta, David, and Filip Charpentier. "Hjärterum med substans : Att vara hemlös förälder i missbruk – motverkansmodellerna, forskningen och Barnkonventionen." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384478.
Full textAbstract:
Den här studien sker mot bakgrund av uppgifter i nyhetsmedier där det berättats om de svårigheter som hemlösa möter om det är föräldrar till barn som inte delar deras situation i hemlöshet. Den sker också mot bakgrund av att Barnkonventionen inom kort inkorporeras i svensk lagstiftning. Studiens syfte är att undersöka hur det sociala problemet “att vara hemlös förälder i missbruk” konstrueras i vetenskapliga texter om två modeller för arbete med motverkan av hemlöshet i Sverige. Studiens syfte är också att skapa en djupare förståelse av om, och i så fall hur, nämnda modellers lösningar möjliggör för föräldern att tillgodose den rätt barnet enligt Barnkonventionen har till sina föräldrar, till bostad och till skydd, genom förälderns deltagande i respektive modell. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys och perspektivanalys utgör både teori och analysmetod utifrån socialkonstruktivistisk grund. De två problemperspektiv vi funnit har vi valt att kalla för ”behandling först – boende sedan” respektive ”boende först – behandling sedan”. De skiljer sig avsevärt från varandra beträffande hur det sociala problemets karaktär, orsak, konsekvenser, lösning och utveckling konstrueras. Det visar sig också finnas skillnader mellan hur problemperspektiven möjliggör tillgodoseendet av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. En viktig slutsats är avsaknaden av tydliga barnperspektiv i de bägge problemperspektiven. Studien finner även att ”behandling först – boende sedan” är ett problemperspektiv som bygger på en voluntaristisk orsaksförklaring medan ”boende först – behandling sedan” istället bygger på en deterministisk.
49
Drougge, Samuel, and Rebecca Andersson. "Häktning av unga lagöverträdare : En studie av den svenska lagstiftningens samstämmighet med barnkonventionen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70992.
Full textAbstract:
Sveriges riksdag beslutade den 13 juni 2018 att barnkonventionen skulle kodifieras till svensk lag den 1 januari 2020. Denna uppsats ämnar att ge läsaren en orientering i de rättsliga förutsättningarna som gäller för häktningar av barn i åldersspannet 15 - 18 år, och hur Sveriges lagstiftning lever upp till barnkonventionens krav. Sverige har vid upprepade tillfällen kritiserats av barnrättskommittén gällande landets behandling av lagöverträdare under 18 år som suttit häktade. Innan barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning kan vissa förändringar i den sistnämnda behöva ske - för att häktningar i Sverige ska bedömas som samstämmiga med konventionens krav. Barnrättskommittén har lyft införandet av häktningstider för barn och unga som ett område av särskilt behov av lagstiftning. Ytterligare har kommittén krävt förbättrad implementering av den redan lagstadgade informationsgivningen som ska ges vid misstanke av brott, för att barnkonventionens krav i artikel 37 och 40 ska anses uppfyllda.
50
Paakkonen, Marianne, and Linda Persson. "Med Barnkonventionen i bagaget : En komparativ studie av irländska och svenska barnbibliotekariers synsätt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16587.
Full textAbstract:
The aim of this Masters thesis is to examine how five childrens librarians in Ireland and five in Sweden interpret and implement the United Nations Convention on the Rights of the Child in public libraries. This study is hermeneutic. Using a qualitative method consisting of ten interviews with childrens librarians and structural factors such as; library policies and laws; together with an insight into Irelands political, social and economical history and the historical development of childrens public libraries in Sweden and Ireland, has enabled us to create an understanding for the interviewees statements. Anthony Giddens structuration theory has been used for the analysis, helping us to determine how the duality between the structure, the actors and their action effect the interpretation and implementation of the Convention in librarian work. The result of the analysis clearly shows that in comparison to Irish librarians, the Swedish interviewees are more aware and have a better understanding of the Convention and how to put it into practice. The Convention has played quite an important role both on a national and local level in Sweden. Education for Swedish librarians has also been available. In Ireland the Convention has recently been brought to attention on a national level. Although most of the Irish interviewees would not consider themselves working with the Convention, their work is often in line with the United Nations Convention on the Rights of the Child.<br>Uppsatsnivå: D