To see the other types of publications on this topic, follow the link: Barnlitteratur.
Dissertations / Theses on the topic 'Barnlitteratur'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Barnlitteratur.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Karlsson, Hanna. "Den viktiga barnlitteraturen : Om förskollärares uppfattningar kring normkritisk barnlitteratur." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-25733.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to find out what preschool teachers think about antisocial children's literature. Based on five qualitative interviews with teachers at a preschool that works with a standard critical approach. In order to fulfill my purpose with this study, I focused on how these teachers felt that it was important to use the standard critical children's literature in preschool. I wanted to find out what the teachers' thoughts were on the concept of standard critical children's literature and how and whether they use it in their daily activities. When I analyzed the results of my interviews I used the queer theories that include standard critical pedagogy and literature in preschool. The interviews of the teachers indicated that they thought it was very important to work with the standard critical children's literature and considered it an important gear that they use. Educators believe that the normalized critical literature is important in the preschool environment because it can reflect all children. The results of my study show that by examining their own norms and perceptions of normality, allowing you to work with a standard critical approach. It also gives you an awareness that will help you as a teacher to understand how you can make use of the standard critical children's literature. The active choice of method and materials in preschool helps preschool teachers to understand how to make use of literature daily. The standard critical literature in preschool educators can introduce different realities for children. It also helps them to develop the vision to analyze the norms and show that there are a lot of different people living in different ways.
2
Larsson, Caroline, and Johanna Vestberg. "Barnlitteratur i förskolan : Sex förskollärares arbete med barnlitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-321590.
Full textAbstract:
Vårt syfte med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex stycken förskollärares förhållningssätt till ett språkfrämjande arbete kring litteratur i förskoleverksamheter. Metoden vi valt är ostrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijs sociokulturella perspektiv där barnen lär i samspel med både förskollärare och andra barn i en språkfrämjande miljö i förskolan. Resultatet av vår studie visar att förskollärare strävar efter ett språkfrämjande förhållningssätt där litteraturen har en betydelsefull roll i barnens språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna ser många möjligheter kring arbetet med barnlitteratur i samspel med barnen.
3
Palmborg, Helena, and Isabelle Pettersson. "Barnlitteratur och läslust : I vilken utsträckning används barnlitteraturen inom nya zeeländska läsmetoden." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7573.
Full textAbstract:
<p>Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilken syn whole language inspirerade lärare idag har på barnlitteratur och i vilken utsträckning den används. Uppsatsen är grundad på stoff som inhämtats i två olika länder; Sverige och Nya Zeeland. Metoder som används är semi- strukturerade intervjuer av lärare, enkäter med elever och observationer av klassrumssituationer, vilket gör studien till en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärare i Nya Zeeland i högre grad styrs av det material de använder i läsundervisningen, medan barnlitteraturen används i underhållningssyfte genom enskild- och högläsning. Resultatet visar också att materialet skapar lust till läsning. I Sverige däremot framhåller lärare även skönlitteraturens viktiga roll för förmedling av kultur och fostran. Denna skillnad är i sig inte underlig då ländernas olika läroplaner ålägger sina lärare att arbeta mot olika mål. Synen på barnlitteraturens viktiga roll för personlighetsutveckling bibehålles därmed hos de svenska lärarna även om de influerats av material och metoder från ett land med andra tillvägagångssätt. Läroplanerna har här en viktig betydelse för undervisningen i de olika nationerna.</p><p>The reading of children’s literature is in the Swedish curriculum thought of to be an important part of the teaching since it can contribute to personal development, cultural understanding and motivation to continuing reading. To learn how to read is a presumption to be able to profit by fiction literature. One way is through the reading program Whole language that with the help of the Kiwi books has had a breakthrough in the Swedish schools. The Kiwi material is made to create reading understanding and reading enjoyment and is based on books from New Zealand. Because both the choosing of reading program and children’s literature are important part of the pupils reading development a curiosity was woken if the reading of children’s literature can be combined with the structured disposition and existing material of the kiwi books. The purpose of the essay is therefore to examine what impression whole language inspired teachers have on children’s literature today and to what extent it is used. The essay is based on information gathered in two different countries; Sweden and New Zealand. The methods used are semi structured interviews with teachers, surveys with pupils and observations of classroom events, which make this study a qualitative examination with quantitative parts. The results show that teachers in New Zeeland are more frequently governed by the material used in the reading programs, while the children’s literature is used for entertainment through private reading and reading in groups. The results also show that the material gives the pupils appreciation of reading. In Sweden however, the teachers emphasize the important part the fiction literature plays for mediation of culture and foster. This difference is in no way peculiar because the curriculum’s in the different countries obligate their teachers to work towards diverse goals. The important role the children’s literature has is therefore kept by the Swedish teachers even though they are influenced by materials and methods from a country with other procedures. The curriculum plays a very important role for the teaching in the different countries.</p>
4
Emma, Bergström, and Kuorikoski Jana. "Barnlitteraturen på förskolan : Fem förskolelärares tankar om användandet av barnlitteratur i verksamheten." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13258.
Full text
5
Larsson, Lena. "Barnlitteratur i förskolan." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2272.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ”läser” i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra. Enligt pedagogerna har barnlitteraturen stor betydelse för barns språkutveckling, den stimulerar fantasin och fungerar som ett stöd vid bearbetning av problem. Den har också ett kulturellt värde samt en avkopplande funktion. Pedagogerna anser därmed att arbetet med barnlitteraturen kan kopplas till läroplanen. Respondenternas svar stämmer väl överens med litteraturen.</p><br><p>The purpose of this paper is to investigate what pedagogues think about the importance of children’s literature, how children’s books are used in daily activities and how this correlates to the curriculum. This is done through literature studies and qualitative interviews. The survey group consists of five preschool teachers, whose age and work experience vary.</p><p>The result shows that the pedagogues mostly use literature when reading to the children, when they shall rest. The story time is followed up by discussion and different activities. The children also use literature, when they “read” and look in the books, individual or together. According to the pedagogues the children’s literature has great influence on language development, it stimulates imagination and works as a support in problem solving. It has also a cultural value and a relaxing function. With that, the pedagogues consider that the children´s literature correlates to the curriculum. The result corresponds to the literature well.</p>
6
Hjelmqvist, Josefin. "Genusproblematik i barnlitteratur : En genusinriktad litteraturstudie av äldre och nyare barnlitteratur." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68221.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to gain knowledge about how gender is presented in old and modern children’s literature. In this essay I am going to use text analysis as a method in order to be able to clarify the gender perspective. The method will be useful since it will give me the opportunity to study children’s books from a deeper perspective. In the analysis it will be shown that both boys and girls are allowed to show different emotions in the chosen literature, in all the childern’s books that are used interactions are proceeded between the charechers wherein different power relationships but also how the gender perspective can be expressed. Knowledge about how children when listening to older and modern childern’s literature get affected by the gender perspective and also how the chosen children’s literature brings the opportunity for children to become future citiezens of the society in which they are born in to.
7
Åhs, Sabina, and Evelina Lundström. "Barnlitteratur i förskolans verksamhet : En intervjustudie om förskollärares arbete med barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45213.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barnlitteratur och vilka undervisningsmetoder som detta arbete involverar. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver sitt didaktiska arbete med barnlitteratur i svensk förskola. Den utgår från följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare att de använder undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur? Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer är metoden för att samla in empiri. Empirin analyseras utifrån Eidevald och Engdahls redogörelse om undervisning och utifrån ett socialkonstruktionistiskt vetenskapligt perspektiv. Förskollärarna i studien beskrev hur de på olika sätt använde sig av undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur. Studiens slutsats är att barnlitteraturen används av förskollärare som ett verktyg för att gynna barnens språkutveckling, ge dem möjlighet att samarbeta där barnens intresse utformar undervisningen, vilket tyder på att förskollärarna har tillit till barnlitteraturen och att arbetet med det sker både i den spontana och planerade undervisningen.
8
Gustafsson, Helen. "Tryckt barnlitteratur och digital barnlitteratur : Förskollärares erfarenheter kring barns läsupplevelser vid högläsning." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85006.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att ta reda på vilka erfarenheter utbildade förskollärare har av barns läsupplevelse vid högläsning av tryckt respektive digital barnlitteratur, samt vilka möjligheter och begränsningar förskollärarna anser att tryckt och digital barnlitteratur har. Metoden som används vid undersökningen är intervjuer som genomfördes med fem utbildade förskollärare. Resultatet visar att det finns olika former av läsupplevelse och som uppnås på olika sätt. Det framkom även att vilket syfte läsaren har med högläsningen påverkar också läsupplevelsens utfall. Vilken tid på dygnet samt hur förskollärarna planerar högläsningen varierar, men när det gäller vilka möjligheter och begränsningar de två läsverktygen har så var deras erfarenheter i stort sett lika. Avslutningsvis så visade det sig att syftet med högläsningen samt läsarens inlevelse och engagemang påverkar barnens läsupplevelse mer än valet av läsverktyg.<br>The aim of the study is to find out which experiences preschool teachers have of children´s reading experience when reading aloud in print and digital children´s literature. Also, which opportunities and limitations preschool teachers believe that print and digital children´s literature has. The method I used in the survey was interviews with five preschool teachers. The result indicate that children can achieve different forms of reading experience in different ways. It was also revealed which purpose the reader has with the reading activity also affects the outcome of the reading experience. What time of the day and how preschool teachers plan the reading aloud activities varies, but when it comes to which opportunities and limitations the two reading tools have than the preschool teachers experience was quite the same. In conclusion, it turned out that the purpose of the reading aloud activities and the reader´s empathy and commitment affect the children´s reading experience more than the selection of reading tool.
9
Martvall, Eva, and Annica Tärnholm. "Barnlitteratur ur ett genusperspektiv." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7618.
Full textAbstract:
<p>Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt. Lärarna är däremot någorlunda medvetna i sina val av högläsningsböcker och också medvetna om hur elevernas egna val ser ut. På förskolorna får barnen själva välja bland ett antal böcker och de böcker som pedagogerna uppfattar som populära har både flickor och pojkar i huvudrollerna. I skolorna är det ganska stereotypa val många av eleverna gör. Flickorna läser både om flickor och om pojkar medan pojkar läser mest om pojkar, men vi ser också exempel på flera elever som bryter detta mönster. De textanalyser vi har gjort visar att många av de böcker barnen på förskolorna kommer i kontakt med och eleverna i skolorna läser visar upp ganska stereotypa könsroller, men också att det finns böcker där könsrollerna är mer fria.</p><p>Our aim with the study was to investigate how teachers work with literature in the classroom, and whether they address gender issues, and if so, to study their approaches and methods. We also wished to investigate which books children in two preschools and children in year two in two primary schools choose to read, and which gender structures these books show. To get our research questions answered we used semi-structured interviews with four teachers, and we made lists of the books that are read in the preschools and the two primary schools. We also did textual analyses from a gender perspective of eight of the most popular children’s books in our material. The results show that all four teachers work with literature to a great extent, but not with a gender perspective to any large degree. Nor do they try to influence the children’s reading choices to any great extent. On the other hand, the teachers proved to be fairly conscious in their choices of which books to read out loud and they were also aware of how the children’s choices were made. In the preschools the children can choose themselves from a number of books, and the books that according to the staff are the most popular ones have both girls and boys as main characters. In the primary schools many of the choices are rather stereotyped. The girls read about both girls and boys while the boys mostly read about boys, but there were also examples of pupils who make other choices. Our textual analyses show that many of the books that primary school pupils come in contact with and pupils in the primary schools read are rather stereotyped when in comes to gender roles, but there are also examples of books that show a freer perspective on gender roles.</p>
10
Grabbe, Malin, and Elisabeth Ingelf. "Mångkulturalism i svensk barnlitteratur?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16855.
Full textAbstract:
The purpose of our master thesis was to investigate how a multicultural society is reflected in childrens books picture books, books for children and young people, published in 2002. We found this issue interesting since children of today experience a change in society, where people of many ethnicities, cultures and religions live together to a greater extent than before. Since children in their everyday life are exposed to these different cultures, we think they also should be exposed to them in the books they read. In order to enhance an understanding of why such books are important to children, especially immigrant children, we have in our thesis included a passage with childrens linguistic development, identification and stereotypes. Other passages concern libraries and their roles in a multicultural society. We also give a brief background to how Sweden has become a multicultural society and how this society looks today. While reading the books we sorted them according to a schedule in order to see what aspects of the books made them multicultural. We found that 60 of the books reflected a multicultural society but there was a large difference between multicultural picture books only two and books for young people as many as 47. Moreover, the multicultural books mostly represented more than one ethnicity. The results of our investigation emphasises the importance, for libraries, to marketing these kinds of books. In general, multicultural childrens books need to be more noticed.<br>Uppsatsnivå: D
11
Svensson, Maria. "Barnlitteratur i ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35886.
Full textAbstract:
Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur. För att få svar på detta valde jag att analysera sex skönlitterära böcker som riktar sig till barn i åldern 6-9 år. I studien har jag utgått från både text och bild och analyserat dessa ur ett genusperspektiv. De sex böckerna tillhör de mest frekvent utlånade från Malmö stadsbibliotek. Syftet med undersökningen är att försöka urskilja vilka könsmönster som skildras i barnlitteraturen i relation till samhällets jämställdhetsmål. Resultatet visar på att barnen som gestaltas i böckerna oftast är fria från stereotypa könsmönster, flickor i större utsträckning än pojkar. Då manligt är den rådande normen är det accepterat att en flicka intar pojkiga egenskaper och roller medan en pojke ska förbli pojke. Pojkarna glöms bort i författarens önskan om att förmedla jämställda barn. På så sätt görs inte samhällets strävan för att uppnå jämställdhet mellan könen sig synlig i barnböckerna. De vuxna karaktärerna i urvalet befäster däremot i stor utsträckning det som traditionellt förväntas utifrån kön. Jag har kommit fram till slutsatsen att barnlitteraturen i urvalet med all sannolikhet är tidstypisk och visar på fria barn.Jag vill genom detta arbete belysa vikten av kunskap om genus för att kunna uppnå skolans mål i jämställdhetsarbetet.
12
Bolin, Sara, and Lotten Jonsson. "Genusrollers framställning i barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25510.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar hur karaktärers egenskaper framställs i barnlitteratur och då specifikt egenskaper kopplade till genus. Den behandlar hur könsroller framställs i form av manligt och kvinnligt. Vidare diskuteras hur dessa framställningar kan komma att påverka barns skapande av genusidentitet. Genom att analysera språkets konstruktion och vad barnlitteraturen signalerar kan ovanstående frågeställning besvaras. Syftet med studien är att undersöka vad som framställs som stereotypt respektive normbrytande i den studerade litteraturen och detta genomförs genom att analysera textens uppbyggnad, konstruktion och innehåll. Metoden som använts i denna studie är en diskursanalys. Med denna metod kan språket brytas ned i smådelar och är därför en lämplig metod att använda när forskare vill analysera språkets konstruktion på djupet. Materialet i analysen är barnlitteratur och har bestått av fem stycken texter. Resultatet indikerar att det finns egenskaper som framställs som typiska för det manliga och kvinnliga, men det synliggörs också egenskaper som bryter mot dessa. I form av representation i litteraturen framkommer att män är mer representerade samt att denna framställning kan ha en påverkan på barnens skapande av genusidentitet.<br>This study treats both how characteristics are presented in children’s literature and how specific features are linked to gender. The focal areas refers to how gender roles are portrayed in the aspects regarding male and female form. This study also discusses how these representations may affect children’s creation of their own gender identity. By analysing the construction of language in children’s literature and the signals these works sends out, the above stated issues can be unraveled. Thepurpose of the study is to examine what is presented as stereotypical and norm breaking in the studied literature and this is carried out by analyzing the text's structure, construction and content. Our method of choice has been to use a discourse analysis. Through this method, you enable the language to be broken down into smaller parts, which is more suitable for analyzing the construction of the language in a more in depth manner. The material that has been used in the analysis, consists of five works of children’s literature. The results show that there are characteristics that tends to be typical for the male and the female, but features that break these expectations are also made visible. However when it comes to the representation of men and women in our studied material, it show that men are represented in a wider and more frequent manner and that this might have an impact on the creation of gender identity for young children.
13
Ekersved, Sara. "Normkreativ barnlitteratur - problematiserande eller normaliserande? : En analys av normkreativ barnlitteratur ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29962.
Full textAbstract:
Syftet i den här uppsatsen är att undersöka könsfördelningen bland upphovspersoner av normkreativ, genusmedveten och/eller normkritisk barnlitteratur. Undersökningen fokuserar på barnlitteratur som anses vara normbrytande och analyserar om den agerar normaliserande eller problematiserande. Metoden jag använder är både kvantitativ och kvalitativ då jag undersökt antalet upphovspersoner i olika urval men också försökt utröna innehåll i några exempel från barnlitteraturen och tidigare forskning. Intervjuer har också genomförts på bokförlag inom uppsatsens ram. Resultatet påvisar att det förekommer en skev könsfördelning bland upphovspersoner till barnlitteratur inom ramen för uppsatsen. Det går att se kopplingar mellan upphovspersoners kön och deras utgivna verk, och det sambandet har betydelse för såväl bokens handling som protagonist. Analyserad litteratur påvisar mönster i hur normer problematiseras eller normaliseras. Att det i sin tur inverkar på läsaren och lyssnaren framställs i uppsatsen. Även genus och barns formande av identitet utifrån vad de möts av i litteraturen diskuteras. Inkluderande och normkreativ barnlitteratur ökar på den svenska barnboksmarknaden. Uppsatsen ger en inblick i hur den typen av barnlitteratur förhåller sig till regeringens uppställda mål mot jämställdhet.
14
Englund, Maja, and Alexandra Tasdelen. "Genus i barnlitteraturen : En forskningsöversikt av hur lärare kan arbeta för att öka elevernas förståelse utifrån modern barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40628.
Full textAbstract:
I dagens samhälle växer medvetenheten kring människors olikheter allt mer i takt med att samhällsklimatet förändras. Vi möter olika och unika typer av människor på daglig basis, både ansikte mot ansikte men också tack vare de olika medier vi omger oss med. Det blir därför mer och mer aktuellt att barnen tidigt får insikt i dessa olikheter och lär sig att ingen person är mer värd än någon annan oavsett vad hen har för kön eller sexuell läggning, vilket också lyfts i läroplanen. En väg mot detta är att arbeta med frågorna i klassrummet och genom den skönlitterära barnlitteraturen. I denna studie är syftet att undersöka vad forskning säger om genus inom modern skönlitterär barnlitteratur samt hur lärare kan arbeta med detta med sina elever för att öka deras förståelse om genus. De frågeställningar vi arbetat med är: Hur framställs genus i den moderna skönlitterära barnlitteraturen? Hur kan lärare arbeta för att öka elevernas förståelse om genus utifrån modern barnlitteratur? Vi har genom denna studie funnit att den moderna skönlitterära barnlitteraturen, i kombination med praktiska moment, kan vara ett fördelaktigt verktyg att använda då man som lärare vill arbeta med genus i klassrummet.
15
Sjögren, Johanna, and Bolander Jannika Svensson. "Digital eller fysisk barnlitteratur? : Förskollärarens erfarenhet av digital och fysisk barnlitteratur som pedagogiskt verktyg." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25112.
Full textAbstract:
Studiens begynnelsepunkt är förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur i förskolan som pedagogiskt verktyg. I studien kommer vi beröra betydande ämnen gällande läsupplevelsen och valt att i resultatdelen och i diskussionen använda oss av rubrikerna läsupplevelse hemifrån, pedagogiska samtal i relation till barnlitteratur, läsmiljöns betydelse och fånga barns intresse. Forskning visar att användning av digitala böcker ökar med tiden och att digital läsning i samma utsträckning som fysisk läsning i framtiden antagningsvis kommer användas för att främja barns läs och språkutveckling (Schlebbe 2018, s. 1). Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur som pedagogiskt verktyg och hur förskollärarna använder sig av digital och fysisk barnlitteratur i förskolan. Vidare är vårt syfte med denna studie att utifrån förskollärares erfarenhet och upplevelse undersöka skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på fysiska eller digitala barnböcker. Med hjälp av forskningsmetoden fokusgruppsamtal samt intervju genomförde vi en kvalitativ studie där samtliga förskollärare i fokusgruppen och intervjun diskuterade och samtalade utifrån egna erfarenheter och resonemang kring fysisk och digital barnlitteratur som pedagogiskt verktyg. Vidare undersöktes respondenternas erfarenhet gällande skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på om förskolläraren väljer att använda digital eller fysisk barnbok. I fokusgrupperna deltog sju förskollärare från tre olika förskolor i Hallands län. I intervjun deltog en förskollärare från en förskola i Hallands län. Resultatet visar att samtliga förskolor använder fysiska barnböcker i större utsträckning än digitala barnböcker och att förskollärarna i vår studie hellre använder sig av digitala barnböcker vid de tillfällen barngruppen är flest i antal. Förskollärarna skiljer på digitala barnböcker och digitala verktyg och menar att digitala verktyg används med annat syfte än för bokläsning såsom infosökning och dokumentation. Resultatet visar även att samtliga förskollärare upplever att fysiska barnböcker är ett bra verktyg för givande pedagogiska samtal och att det finns en markant skillnad mellan digitala barnböcker samt fysiska barnböcker i relation till läsupplevelsen.
16
Salomonsson, Felicia, and Ingrid Skog. "Hur skildras skogsmiljöer i barnlitteratur? : En innehållsanalys av barnlitteratur publicerad mellan år 1900–2021." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85183.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteratur som är publicerad mellan år 1900–2021 och om det eventuellt har skett några förändringar. En konventionell innehållsanalys har använts som metod för att kunna besvara syftet. Totalt har 18 barnböcker analyserats, jämnt fördelade i tre årsperioder: 1900–1949, 1950–1999 och 2000–2021. Resultatet visar framför allt flera områden där det framträder skillnader mellan årsperioderna. En av skillnaderna är att skogsmiljön har gått från att vara helt central till att bli mer avlägsen från människan. En annan tydlig förändring är hur arter har gått från att beskrivas på ett normativt sätt, till att beskrivas på ett mer kunskapsinriktat sätt. Antropomorfismen har präglat en stor del av barnlitteraturen, men har sakta börjat försvinna i de nyaste böckerna. Resultaten visar också att ett antropocentriskt förhållningssätt, där människan sätts i centrum, dominerar i dessa barnböcker. Studien bidrar med kunskap om vad läsaren möter i barnböcker och antyder att det kan vara viktigt att reflektera över innehållet i den barnlitteratur som används i förskolans utbildning.<br>The aim of this study is to contribute with knowledge about how forest environments are depicted in children’s literature that is published between the years of 1900-2021 and if there is anything that has changed. A conventional content analysis has been used to answer the aim of the study. In total, 18 children’s books have been analyzed, equally distributed between the timeframes: 1900-1949, 1950-1999 and 2000-2021. The result indicates that above all, there are several areas that hold differences between the timeframes. The forest environment was once very central in the books and now appears more distant from humans. Another clear difference is how different species used to be described with words embedded with value that is now described more factually. Anthropomorphism has been very evident in children’s literature but is slowly starting to disappear in newer books. The result also shows that an anthropocentric perspective, where the human is central, dominates in these children’s books. The study provides knowledge on what the reader will meet in children’s literature and suggests that it can be of importance to reflect over the content within the children’s literature that is being used in a childcare setting and preschool education
17
Petersson, Karolina. "Användningen av barnlitteratur i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39776.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion. Intervjuer har gjorts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att barnboken används på flera olika sätt tillsammans med barnen i förskolan. Bland annat används barnboken som underhållning, lugnande medel före och efter lunch samt som en resurs för att utmana barn i deras språkutveckling. Utmaningen kan bestå i att föra diskussioner kring samt dramatisera innehållet i en bok. Barnboken används även till fritt återberättande och olika temaarbeten samt i samlingen. Genom läsning kan barn utöka sitt ord- och begreppsförråd samt få en förståelse för sambandet mellan bild och text. Hur barnlitteraturen används och vilken litteratur som används kan påverka vilken utmaning och utveckling barnen får. Det är av relevans att förskollärare i sitt arbetslag diskuterar syftet med användningen av barnlitteratur på deras avdelning. I vilken utsträckning barn får tillgång till och får möta barnlitteratur påverkar också deras intresse för litteratur samt deras språkutveckling.
18
Myllylä, Anne, and Ragnhild Näslund. "Barnbibliotekariers förmedlingsarbete med lättläst barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16738.
Full textAbstract:
The purpose for this Masters thesis is to describe childrens librarians work in supplying literature to children with emphasis on easy-reader materials. Our main questions are: · What do librarians believe characterizes an easy-reader book, and what do they base their decision on when classifying a book as easy-to-read? · How have the libraries in our study solved the hands-on difficulties associated with easy readers childrens literature? · Which factors do librarians consider to be important when supplying literature to children that are not used to reading or are not good readers? The theories we have used are Aidan Chambers Reading Circle and Karner Smidts view on the librarians professional roles when supplying literature. We have used a case study method, which means that we have gathered information through observation, objective papers and interviews. This has been done at six libraries. Our results show that individual advice and time are key factors when supplying literature to children that are not used to reading or are not good readers. Librarians, in their professional role, need to act as both educators and literature authorities. They must also learn about the childs interests and previous reading experiences in order to be able to recommend suitable types of reading materials. The librarian can, in her role as a social anthropologist, create an enthusiasm to read in children, for instance through book presentations. Book presentations help children to get preview information about books, and will limit the selection of books. There were differences in how the easy-reader material was dealt with at the libraries we visited. The differences were based on the librarians knowledge of literature and her marketing role, where subjective assessments were crucial to how the easy reader material was classified and how it was displayed and located. Nr 88 S. Sellberg: ANN i IR ANN in IR This paper describes the use of artificial neural networks ANNs in information retrieval IR. Part I gives a general introduction to ANNs, focusing on what they are, their properties, how they relate to conventional computing. A few examples of applications, and how they are implemented are also given. Part II describes in some detail the computations performed by the neuron, and how networks are constructed and trained. Two examples of networks used in the IR applications discussed later in the paper are given: Hopfield nets and Kohonen self-organizing maps SOMs. The IR applications, described in part III, are: WEBSOM, SOMLib, and HelpfulMed.<br>Uppsatsnivå: D
19
Johannesson, Jenny. "Familjekonstellationer i modern svensk barnlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35903.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 – 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur. En avsaknad av skönlitterära verk där någon har en funktionsnedsättning eller där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell är slående. Ombildade familjer förkommer, men inte i lika stor utsträckning som i vår vardag. Över lag spelar familjen en liten roll, och nämnts ofta bara i introduktionen av bokens historia samt dess huvudkaraktärs. Den litteratur som analyserades för att se hur olika individer i diverse familjekonstellationer framställdes visade på möjligheter att diskutera både funktionsnedsättning, situationen för invandrare i Sverige samt människors sexualitet. Utbudet var dock mycket litet och en del av litteraturen ansåg jag överpedagogisk samtidigt som en del av problematiken kring diverse individers situation inte fick tillräckligt med utrymme.<br>The purpose of this thesis was to look at the different types of family constellations that were presented in Swedish children's literature published in its first edition in 2006, for children between the ages of 6 and 9. Therefore, I have completed a quantitative study of the literature that matches the above mentioned criteria at Lunds Stadsbibliotek, to see to which extent various family constellations match the diversity we see in Sweden today. I have also completed a qualitative analysis of three children's books in which a family where someone has a disability is presented, a family where parents immigrated/family that has immigrated together as well as a book in which someone in the family has a sexuality which is not categorized as 'heterosexual'. This to see how these [books] can be used to dissolve as well as prevent prejudice and stereotyping in the classroom.This thesis shows that the so called nuclear family still dominates in Swedish children's literature. A lack of literature containing individuals with some form of disability or families in which someone's sexuality is not labelled 'heterosexual' is striking. In general, family plays a small role [in children's books] and is often only mentioned during the introduction of the book's main plot as well as its main character's.The literature that was analyzed, to see how different individuals in various family constellations were presented, showed many opportunities to discuss various forms of disabilities, the situation for immigrants in Sweden as well as individuals' sexuality. However, the supply of literature was seen as small and some of the literature I thought to be overly pedagogical while some of the issues surrounding various individuals' situations were not given enough attention.
20
Wester, Louise. "Läraren i barnlitteratur. : Lärares undervisning och relation till elever i barnlitteratur i ett historiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48965.
Full textAbstract:
The aim of the study is to analyse how the teacher’s teaching and relation to the pupils is presented in three children’s books for ages 6 to 9. Another aim is to compare how the image of teachers and relations to pupils agrees with how these are presented in literature in a historical perspective. The analysis applies a qualitative method used in comparative literature with the aid of narratological devices such as “narrative point of view” and “pattern of address”. The result of the analysis shows that the teacher is portrayed in many ways. In a historical perspective the presentation of the teacher both follows and breaks a pattern. Yet another finding is that the actual teaching is not considered to any great extent in children’s literature. Instead it is upbringing that receives most treatment in the literature.
21
Johnson, Louise. "Genus i barnlitteratur : En studie om pedagoger uppmärksammar värderingar i populär barnlitteratur ur ett genusperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73058.
Full textAbstract:
In this thesis, gender in children's literature is the focus. The purpose is to analyze the gender balance and how the characters affecting the storyline are portrayed. Are the characters portrayed with gender stereotyped characteristics? This study also aims to investigate what educators think of the study's selected books. The books selected for this study are popular children’s books in Sweden that are often used while teaching. The text provides information as to whether educators show awareness of the gender perspective in the study’s chosen books. Do they make conscious decisions and are they aware of what the literature contains? To obtain this, both a questionnaire and a literature analysis will be conducted. The literature analysis creates a deeper picture of which values the literature conveys while the questionnaire is to expand the knowledge of the teachers' views on the books that the study process. The result shows factors that educators have taken into consideration when choosing children's literature and general opinions on specific literature. The result of the literature analysis shows a stereotypical gender distribution among all the children's books, but the main characters was not stereotypically portrayed.<br>I detta examensarbete är genus i barnlitteratur i fokus. Syftet är att analysera genusbalansen och hur huvudkaraktär och deras motspelare framställts. Har karaktärerna könsstereotypa egenskaper? Studien syftar också till att undersöka vad pedagoger tycker om studiens utvalda böcker. Böckerna som blir utvalda för studien är populära böcker i Sverige som ofta används i undervisning. Texten ger information huruvida om pedagoger visar medvetenhet om genus i dessa populära böcker. Gör de medvetna val och vet de vad litteraturen innehåller? För att få dessa resultat genomförs både en enkät och en litteraturanalys. Litteraturanalysen skapar en djupare bild av de värderingar litteraturen förmedlar medan enkäten är för att utöka kunskapen om pedagogernas syn på böckerna som studien behandlar. I resultatet framkommer faktorer som pedagoger har tagit hänsyn till när de väljer barnlitteratur och överskådliga åsikter gällande specifik litteratur. Resultatet av litteraturanalysen visar en stereotyp könsfördelning i barnböckerna men huvudsakligen ingen stereotyp framställning av litteraturens huvudkaraktärer.
22
Ericsson, Sofia, and Carolina Solberg. "”… barnlitteratur ur ett något vidare perspektiv.” Åtta förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som pedagogiskt verktyg." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19952.
Full textAbstract:
BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. Därefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrån nationell och internationell forskning gällande ämnesområdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:Utgångspunkt för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är self report. Urvalet består av åtta förskollärare verksamma i förskolan.RESULTAT:Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien ser barnlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg för att arbeta med flertalet delar i Lpfö 98. Samtliga förskollärare beskriver att de har erfarenhet av att använda barnlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg. Förskollärarna använder sig främst av boksamtal och dramatisering i bearbetningen av litteraturen. Främst beskrivs arbetet med värdegrundsfrågor samt arbete med ämneskunskaper utifrån barnlitteraturen.
23
Henriksson, Malin, and Linnéa Sörensen. "Förskollärares arbete med barnlitteratur : Faktorer av betydelse för hur förskollärare uppfattar sitt arbetemed barnlitteratur i verksamheten." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42461.
Full textAbstract:
Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse.<br><p>Betyg i Ladok 210606.</p>
24
Matteoni, Helena. "Textanalys av barnlitteratur ur ett etnicitetsperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14801.
Full textAbstract:
In this exam paper, a text analysis has been conducted in the context of ethnicity, examining the most popular library books borrowed by children between the ages of 9-12 years old. The bookshave been selected at two different libraries, located in two different socioeconomic areas. The aim is to examine whether ethnicity plays a role in the choice and content of literature in the two areas. The analysis takes into account class, sex and gender, all of which combine in the context of ethnicity. The framework within which I have based my questions are; In the context of ethnicity, is there a difference in the content of the most borrowed children's books at the two libraries located in areas of diverse socioeconomic background, is the choice of literature affected by the area in which library visitors live and is the content of the most borrowed books specific to what children is each particular area can identify with ? Having analysed the most popular books at both libraries, it has been concluded that there are differences in the two areas when it comes to children's choice of literature. In my analysis, I have also concluded that the content and stories in the books differ in that children living in the two areas choose to read books that they can personally identify with.
25
Jennie, Rogestam, and Maja Muskovic. "Barnlitteratur som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Nämnden för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68277.
Full textAbstract:
Att läsa för barnen är något som sker dagligen i förskolans värld. Vi vill med denna studie undersöka förskollärarnas tankar om hur barnlitteratur används som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att ta reda på det har vi använt oss av semistrukturerade inter-vjuer som metod och intervjuat sex stycken förskollärare på två olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fo-kus om att barn lär genom samspel med andra. Studiens analys visar att förskollärarna anser att barns utveckling av språket är en viktig anledning för att läsa för barnen på förskolan. Det framkommer också i studien att förskollärarna använder sig av många olika metoder och strategier för att bearbeta litteraturen på förskolan. Vi vill genom vår undersökning synliggöra användandet av barnlitteratur på förskolan. Genom att upp-muntra och inspirera de som arbetar med barn om hur viktigt det är att läsa för barnen och även belysa olika sätt att arbeta med literattur på. Vår förhoppning är att fler förs-kollärare ska våga och vilja använda sig mer av litteraturen i förskolans dagliga verk-samhet i framtiden.
26
Andersson, Linnéa. "Barnlitteratur och lärande inom hållbar utveckling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78648.
Full textAbstract:
Abstract The essay focuses on analysing literature with a focus on climate questions aimed at kids in pre-school. Four books will be analysed through the means of qualitative writing analysis and the idea of sustainable development in literature, including recycling and the portrayal of nature in the literature. The ecocritical perspective will be the theory through which the chosen literature will be analysed. The purpose of the essay is to question how recycling and nature is depicted in children`s literature. The study found that all the books respond to the issues of recycling and nature in different ways. Especially in the books it is stated that rubbish does not belong in nature and that all people can help to recycle.
27
Rosengren, Katarina, and Madeleine Nilsson. "Normer i barnlitteratur ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35268.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur genus och normer uttrycks i barnlitteratur. Studien baseras på tre utvalda barnböcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Syftet med denna studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur med inriktning på genus. Analysmetoden är en kvalitativ textanalys, där vi läst igenom litteraturen flera gånger för att få fram ett resultat. Studiens fokus ligger på vår tolkning av litteraturen. Vi har hämtat inspiration från Filipović (2018) analysstrategier när vi skrev fram vår analys. Teorin vi har använts oss av i vår studie är baserad på genusvetenskap och ett normkritiskt perspektiv. Vi har valt den teorin för att kunna undersöka och söka svar på våra frågeställningar; Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? Hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna? Analysen består av en intertextuell analys där vi jämför böckerna med varandra utifrån våra frågeställningar. I vår studie framkommer normer som, hur en ska vara utifrån sitt kön och normer om utseende. Genusstrukturer som framträder i litteraturen är feminina och maskulina markörer och det gäller såväl text som illustrationer.Studiens slutsats är att det framkommer olika normer i böckerna, både i texten och i illustrationerna. Genusstrukturerna är genomgående i böckerna och huvudkaraktärerna agerar normbrytande utifrån sitt kön. Utifrån vår studie kan pedagoger få kunskap om normkritiskt perspektiv och genus för att kunna arbeta med det i barngrupper på förskolan. Med hjälp av böcker uppstår många gånger naturliga tillfällen att prata med barn om normer och genus. Böcker är en stor del av förskolebarns vardag och pedagoger kan få bättre kunskap om hur en kan jobba med barnlitteratur i förskolan, vilket kan hjälpa pedagoger att välja ny barnlitteratur ur ett normkritiskt genusperspektiv.
28
Hamid, Zaynab, and Öhlin Astrid Gullström. "Barnlitteratur eller läromedel? : En kvantitativ studie om 4–6-lärares användning av barnlitteratur och läromedel i engelskundervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38358.
Full textAbstract:
Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.
29
Englund, Sara, and Sofia Eriksson. "Barnlitteratur som synliggör de osynliga : En studie om hur människor med olika funktionsnedsättningar framställs i förskolans barnlitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-270720.
Full textAbstract:
Denna studie bygger på en text-och bildanalys som avser att undersöka om människor med fysisk funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur på förskolor samt hur den bild som förmedlas är konstruerad. Studien har utgått från att studera text och bild separat men i relation till varandra. Insamlande av material gjordes på sex förskolor i Uppsala. Materialet är sedan granskat ur ett sociokulturellt och normkritiskt perspektiv. Resultatet påvisade att det förekommer människor med fysisk funktionsnedsättning i den litteratur vi granskat. Huruvida bilderna är konstruerad av människors fysiska funktionsnedsättning framgår på olika sätt beroende av bokens handling och uppbyggnad. Slutsatsen av studien är att det förekommer en brist beträffande litteratur som belyser människor med fysisk funktionsnedsättning i de förskolor som ingått i studien.
30
Haraldsson, Hanna. "Hur ser utbudet av mångfald ut inom barnlitteratur? : Hur påverkar samhällets normer utbudet av mångfald i barnlitteratur?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68257.
Full textAbstract:
The purpose of the study was to provide an idea of the diversity of available children's literature in pre-school and pre-school class. The study was conducted by visiting three preschools and two preschool classes to summarize the range of diversity in their reading corners. During these visits, conversations with the staff also took place to gain their perspective on literature and how they experience collaboration with the libraries. To see the perspective from the other side, there will also be a longer interview with a children's librarian. The result showed that the male main characters were dominant in all departments except one, and that there was only one type of ethnicity that was represented. It also showed that the cooperation between preschool and library was found to be on average positive, while pre-school classes did not have the same opportunity for cooperation.<br>Syftet med var studien att skapa en uppfattning om hur stor mångfald det finns i den tillgängliga barnlitteraturen i förskolan och förskoleklass. Studien utfördes genom besök av tre förskolor och två förskoleklasser för att summera utbudet av mångfalden i deras läshörnor. Under dessa besök skedde det även samtal med personalen för att få deras perspektiv på litteratur och hur de upplever samarbetet med biblioteken. För att få se perspektivet från andra sidan kommer skedde det även en längre intervju med en barnbibliotekarie. Resultatet visade på att de manliga huvudkaraktärerna var dominerande på alla avdelningar förutom en, samt att det enbart var en typ av etnicitet som fanns representerad. Det visade även på att samarbetet mellan förskolan och biblioteket uppleddes genomsnittligt positivt medan förskoleklasserna inte alls hade samma möjlighet till samarbete.
31
Lindbäck, Elisabeth, and Louise Majvall. "Jakten på det kompetenta barnet i barnlitteraturen - En kvalitativ studie om barns kompetens i barnlitteratur på dagens förskolor." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34190.
Full textAbstract:
Children’s literature is written by adults, who have assumed a child’s perspective to understand their world. In other words, adults have a great impact with their subjective views and perspectives about what childhood is, in their presentation of literature. The purpose of this thesis is to attempt to identify what children’s literature mediates and how the concept of the competent child presents itself within relevant books. This term is well sought after in the Swedish preschool curriculum and heavily discussed between preschool teachers. With this thesis, our goal has been to examine the Swedish curriculum referencing the competent child, utilizing current children’s literature from preschools. With the help of the Reggio Emilia pedagogy we have acquired results that indicate factors such as age and the physical size of a child, amongst others, provide a negative obstacle that hinders a child to appear sufficiently competent from the perspective of adults. Therefore, we deem it important to analyze children’s literature and determine if it portrays a modern childhood and an accurate concept of the competent child, or if it fails to do so.
32
Pyykkö, Maria-Therése. "Läs och lär genom barnlitteratur : En undersökning om uppfostran genom barnlitteratur för flickor och pojkar förr och nu." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-17558.
Full textAbstract:
Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder. Detta visar att tanken om att uppfostra flickor och pojkar som läser lever kvar idag fast under lite annorlunda former än tidigare.
33
Lantz, Linda. "Valet av barnlitteratur i förskolan : Förskolan bibliotek." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6291.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur valet av barnlitteratur och bokläsning ges plats och gestaltas i vardagen på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att semistrukturerade intervjuer genomfördes samt observationer gjordes på kommunens bibliotek. Observationerna visade på barnens delaktighet och intervjuerna upplyste om personalens förhållningssätt till barnlitteratur samt litteraturens syfte, vilket rekommenderas i Lpfö98 där det påtalas att förskolan skall arbeta för att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar". Det framkom att informanterna ansåg att barnen på förskolan har ett intresse för böcker och att barnlitteraturen fyller olika syften på förskolan. I sammanställningen av de lånade böckerna visade sig ett rikt utbud och varierande val bland olika författare. I det intervjuade arbetslaget fanns många olika tankar kring barnlitteratur. På förskolan var högläsning en daglig aktivitet och bokutbudet gav personalen och barnen en stor valfrihet. </p>
34
Johnson, Linda. "Genus i barnlitteratur, från förr till nu." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6621.
Full textAbstract:
<p>Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.</p>
35
Gutå, Åsa, and Frida Jägbeck. "Barnlitteratur och högläsning i förskola och hem." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7617.
Full textAbstract:
<p>Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.</p>
36
Åkesson, Emmelie, and Sofhie Nejdefelt. "Barnlitteratur i förskolan : en nyckel till kunskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13335.
Full text
37
Erlandsson, Marie, and Annika Karlsson. "Barnlitteratur i förskolan : - en möjlighet till kunskapsutveckling?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37961.
Full textAbstract:
Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori som teoretisk utgångspunkt för vår studie, eftersom vi anser att förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) är väl förankrad i denna teori. Utifrån förskolans läroplan (a.a.) har vi problematiserat kunskapsbegreppet och hur de olika formerna av kunskap kan utvecklas med hjälp av barnlitteraturen. Vi har problematiserat hur Damber et al. (2013) förhåller sig till kunskapsbegreppet och den sociokulturella utvecklingsteorin. Vidare hur begreppet kan kopplas till arbetet med barnlitteratur i förskolan. Vår empiriska del består av enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor, som vi delat ut till all förskolepersonal på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna visar att barnlitteraturen, i likhet med Dambers et al. (a.a.) studie, främst används i form av läsvila och spontan läsning. Det vi kan se skiljer sig från den studien är syftet och föreställningen om vad som är kunskapsutvecklande för barnet. Vår studie tar även upp hur mycket tid förskolepersonalen uppskattar att de använder barnlitteratur samt vilka möjligheter och hinder de ser. Här visar resultatet viss skillnad mellan både verksamheterna och personalens utbildningsbakgrund. Exempel på detta är att en av förskolorna arbetar mer aktivt med barnlitteraturen än de övriga. Barnskötarna använder i högre grad barnlitteraturen vid aktiviteter som läsvila och spontan läsning, jämfört med förskollärarna i undersökningen. Dock finns det undantag inom bägge yrkeskategorierna gällande användning och ambitioner. Slutligen menar vi att studien visar på att kunskapsutveckling är ett komplext begrepp och vad som är kunskapsutvecklande kan problematiseras ur flera aspekter.
38
Karlsson, Annika, and Erlandsson Marie. "Barnlitteratur i förskolan : -en möjlighet till kunskapsutveckling?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37673.
Full textAbstract:
Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori som teoretisk utgångspunkt för vår studie, eftersom vi anser att förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) är väl förankrad i denna teori. Utifrån förskolans läroplan (a.a.) har vi problematiserat kunskapsbegreppet och hur de olika formerna av kunskap kan utvecklas med hjälp av barnlitteraturen. Vi har problematiserat hur Damber et al. (2013) förhåller sig till kunskapsbegreppet och den sociokulturella utvecklingsteorin. Vidare hur begreppet kan kopplas till arbetet med barnlitteratur i förskolan.Vår empiriska del består av enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor, som vi delat ut till all förskolepersonal på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna visar att barnlitteraturen, i likhet med Dambers et al. (a.a.) studie, främst används i form av läsvila och spontan läsning. Det vi kan se skiljer sig från den studien är syftet och föreställningen om vad som är kunskapsutvecklande för barnet. Vår studie tar även upp hur mycket tid förskolepersonalen uppskattar att de använder barnlitteratur samt vilka möjligheter och hinder de ser. Här visar resultatet viss skillnad mellan både verksamheterna och personalens utbildningsbakgrund. Exempel på detta är att en av förskolorna arbetar mer aktivt med barnlitteraturen än de övriga. Barnskötarna använder i högre grad barnlitteraturen vid aktiviteter som läsvila och spontan läsning, jämfört med förskollärarna i undersökningen. Dock finns det undantag inom bägge yrkeskategorierna gällande användning och ambitioner. Slutligen menar vi att studien visar på att kunskapsutveckling är ett komplext begrepp och vad som är kunskapsutvecklande kan problematiseras ur flera aspekter.
39
Bäck, Stephanie. "Genusperspektiv i barnlitteratur : en förändring över tid?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45442.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en granskning av ord och bild i barnböckerundersöka om det skett en påvisbar förändring i framställningen av böckernas karaktärer.Detta görs för att sedan ta reda på om det finns ett övergripande förändringsmönster.Böckerna som studeras är valda utifrån 2008, 2014 och 2018 för att skapa en jämlikfördelning över 10 år. Jag använder en kvantitativ metod som huvudsakligen grundar sig i attstudera ordval som kategoriseras som manligt, kvinnligt eller könsneutralt. I bildanalysengranskas antalet karaktärer som representeras i bild. Resultatet visar på att man generellt settskildrar karaktärer som könsneutrala i text och att kvinnliga karaktärer är den grupp somdominerar i bild genom alla utgivningsåren
40
Paulsdotter, Christine. "Får alla vara med? : Mångkulturella inslag i skolans högläsningslitteratur." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19465.
Full textAbstract:
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om högläsning används i skolan och hur valet av bok ser ut och vilket syfte lärarna har med högläsningen. Syftet var också att undersöka hur stor plats mångkulturella inslag fick i de högläsningsböcker som lästes i skolorna under höstterminen 2014 samt att se om dessa böcker förekom i större utsträckning i de klasser som hade elever med utländsk bakgrund eller inte. Då det svenska samhället och därmed skolorna går igenom en förändring där människor av många olika etniciteter och kulturer möts i större utsträckning fann jag det intressant att se om detta även återspeglades i den litteratur som använts som högläsningsbok i skolorna. Litteratur kan fungera som ett hjälpmedel i att skapa gemensamma och värdefulla värderingar och acceptans för varandras olikheter. Därför fann jag det intressant att undersöka om alla människor i världen får vara med inom skolans högläsningslitteratur. I enlighet med syftet valdes böcker ut vars innehåll analyserades med fokus på att hitta mångkulturella inslag. Valet av böcker baserades på uppgifter från en enkät som skickats till 30 lärare i en kommun i Mellansverige där syftet var att undersöka vilken högläsningslitteratur som används under höstterminen 2014. Resultatet visade att högläsningsböcker med mångkulturella inslag inte fick stor plats inom klassernas högläsning och att det inte fanns något samband mellan högläsningsböcker med mångkulturella inslag kopplat till antalet elever med utländsk bakgrund i klasserna. I intervjuer med lärarna framkom det att högläsningen var viktig i det avseende att ge elever möjlighet att förstå andra människor och att skapa goda värderingar som så småningom kunde leda till förståelse och acceptans för mångfald och olikheter. Trots detta fick inte böckerna med mångkulturella inslag någon stor plats inom högläsningen. Resultaten av intervjuerna visade att valet av högläsningsbok ofta handlade om lärarnas eller elevernas egna intressen. Den tidspress som lärarna upplevde medförde också att valen av högläsningsbok skedde vanemässigt och att det ofta blev böcker som lärarna var bekanta med sedan tidigare. Resultaten av min undersökning betonar betydelse för användningen av barnlitteratur med mångkulturella inslag och att dessa måste få större plats i våra klassrum för att göra det möjligt att ge eleverna acceptans och förståelse för olikheter.
41
Carlén, Ida. "Barnlitteratur i arbete med utsatta barn : En beskrivning av några yrkespersoners upplevelse av arbete med barnlitteratur kring utsatta barn." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68058.
Full textAbstract:
The aim of this study is to describe how children’s literature is included in working with vulnerable children. Six persons in different professions have been interviewed to research this. Three of them are preschool teachers and three of them work in places where they meet vulnerable children. The interviews have been thematically analyzed to answer how they work with children’s literature, which the themes in the books are and why the books are used. The result shows that themes as secrets and rights are included in work both in preschool and in places where they meet vulnerable children. Though it also shows that there are more themes included where they meet vulnerable children, such as violence, feelings and integrity. The ways in which the children’s literature is used includes reading, digital reading, dramatizing, dialogue and drawing in preschool. These ways to include children’s literature is also used where they meet vulnerable children, although not all of them. This study is about a subject that has touched many people and will need to be researched further in the future.
42
Fritz, Hadd Eva. "Barnlitteratur - men hur och varför? : En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i förskoleklass och år 1-2." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Läs- och skrivutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17607.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Eva Fritz Hadd Barnlitteratur - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i förskoleklass och år 1-2 Children's Literature - but how and why? A study of teachers' views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2 Antal sidor: 32 Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är: Hur använder lärare barnlitteratur i verksamheten? Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens lärande? Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning. När lärarna beskriver vilken betydelse barnlitteratur har för barnens lärande utkristalliseras följande områden: som stöd för språkutveckling, stimulans för läs- och skrivinlärning, förmedling av kulturarvet, utveckling av empatisk förmåga samt stärkande av identitet. Lärarnas uppfattningar om vilken betydelse barnlitteraturen har för barnens lärande stämmer även in med vad forskningen tar upp som betydelsefulla inom detta område. Sökord: barnbok, barnlitteratur, förskoleklass, skola, lärande
43
Hardefelt, Sofia. "Empati genom barnlitteratur : En studie om förskollärares förhållningssätt och erfarenheter av användande av barnlitteratur för att främja empati hos förskolebarn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39811.
Full textAbstract:
Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför. Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning. Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete. Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker. Båda förskolorna utgår från barnens initiativ och intresse, en av förskolorna på det sätt att de låter barnen välja böcker och den andra på det sätt att barnens behov speglades i planeringen av aktiviteter. De böcker som respondenterna utrycker att de använder och som de tycker är bra för barns empatiförmåga är Pricken, Axel kör fast, Vem ska trösta knyttet och Gittan gömmer bort sig. Dessa böcker anser förskollärarna är bra för empatin då de tar upp budskap om andras känslor.
44
Hancock, Therese. "Att arbeta med barnlitteratur och kostvanor i förskolan." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3330.
Full textAbstract:
<p>Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Barnlitteraturen bör, enligt min mening, utgöra en del av en helhet i arbetet med att tydliggöra sunda kostvanor för barnet. Om barnet får möta sunda kostvanor utifrån många olika forum, kan det lättare ta till sig förståelsen då ett brett utbud av ouppnådda mål erbjuds, utifrån sin individuella förståelse av fenomenet.</p>
45
Sörman, Oskar. "Kära barn : En undersökning av kärleken i barnlitteratur." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3442.
Full textAbstract:
<p>Syftet med arbetet är att se hur kärlek skildras i barnlitteratur, för att ha det som utgångspunkt för diskussion om kärlek i skolan.</p><p>Jag valde att studera litteratur som definierar barnlitteraturen och beskriver dess historia. Den tidigare forskning som jag hittat inom det valda området, har jag varit i form av faktaböcker för barn. I litteraturgenomgången tar jag även upp olika metoder för boksamtal, där alla får möjligheten att våga uttrycka sig. För själva undersökningen valde jag att analysera barnböcker utifrån kriterierna att de skulle passa till elever i skolår fyra till sex och vara moderna så att eleverna lättare kan relatera till dem. Böckerna handlar huvudsakligen om kärlek men jag avgränsade mig ifrån sexuellt innehåll.</p><p>Resultatet visar på att barnlitteraturen är användbar i boksamtal om kärlek. Det är viktigt att se hur kärleken skildras i böckerna för att kunna lyfta fram olika sidor av den i samtalen. Ur flickor och pojkars perspektiv, lycklig och olycklig kärlek, olika skeden som till exempel bli ihop, vara ihop och göra slut. Det är alltid viktigt som lärare att vara medveten om vad det är för litteratur som eleverna läser för att få bra diskussionsunderlag.</p><br><p>The purpose of the study was to see how love is depicted in children’s literature, to have it as a basis for discussion about love in school.</p><p> </p><p>I chose to study literature, which defines children’s literature and describes it’s history. The previous research in the subject, was only available in form of factual books for children. I also discussed different methods of book talks, which gives everyone the oportunity to express themselves. For the study itself, I chose to analyze children’s books based on criteria that would fit the students in grades four to six and to be modern, so that students can relate to them. The books are mainly about love, but not about sexual relationship.</p><p> </p><p>My results show that children’s literature is useful in book circles about love. However, it is good to see how love is depicted in the books in order to highlight different aspects of love. The girls and boys' perspective, good and bad love, get back together, be together and brake up. It is always important that the teacher is aware of what kind of literature the students read to get a good discussion.</p><br>Examensarbete/c-uppsats
46
Palm, Emma. "Sjörövarflickor och mjuka pojkar : En genusundersökning av barnlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70198.
Full textAbstract:
Målet med denna kandidatuppsats är att utreda hur flickor och pojkar framställs i fyra olika barnböcker för åldrarna 6-12. De valda böckerna finns med på två topplistor över de mest utlånade barnböckerna och författarna i Sverige 2016 och 2017. Hälften av böckerna är skrivna av manliga författare och resterande av kvinnliga författare för att se om deras framställningar av könen skiljer sig åt. I uppsatsen används en textanalytisk metod ur genusperspektiv med fokus på karaktärerna, en komparativ metod för att jämföra böckerna, samt en hermeneutisk metod för att se hur delarna (karaktärernas egenskaper) utgör helheten (karaktären). Karaktärerna fungerar även som delar vilka utgör berättelsen, helheten. Teorier som ligger till grund för analyserna är feministiskt inriktade med namn som Yvonne Hirdman och Elaine Showalter i framkant, såväl som teorier där barns lärande behandlas, där Maria Nikolajeva är ett viktigt namn. Resultatet av analyserna visar att i samtliga böcker av män beskrivs flickorna mer som objekt än aktiva karaktärer. Om flickorna är handlingskraftiga får de förolämpande ord riktade mot sig, som ett försök att reducera dem till ting skapta för pojkarnas ögon. I de kvinnliga författarnas böcker finns inga tydliga förväntningar på könen. Flickor och pojkar får bete sig traditionsenligt men även normbrytande utan att ögonbryn höjs. Att skillnader i kvinnornas och männens karaktärsgestaltning påträffas kan bero på att män i alla tider vunnit sin överordnade position tack vare tydliga åtskillnader mellan män och kvinnor.
47
Klampaiboon, Chalisa. ""Det adopterade barnet" : Konstruktionen av adoptivbarn i barnlitteratur." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90925.
Full textAbstract:
With the increasing number of adoptees in Sweden, so has the amount of literature regarding different aspects of adoption. The aim of this study is to explore the construction of adoptees in children's literature. It takes on a social constructionism view, by regarding language as a narrative tool in which human beings construct versions of different phenomenon. By exploring the different discourses in the data within the context adoption, we can identify different versions of "the adopted child" and their needs as it is constructed in the literature. Also, by putting them in a bigger context, we are allowed to see the social structures and the discursive conditions that allow a certain child perspective of "the adopted child" to take place. Therefore, this study also explores aspects and discourses within the context adoption such as ethnicity, race and adoptees relations to the past.
48
Spindel, Linnéa. "Familjekonstellationer i barnlitteratur : En dokumentanalys av förskolors bokutbud." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38704.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem års ålder möter i barnlitteraturen på förskolan och hur dessa konstellationer framställs. Urvalet av litteraturen på förskolorna är någon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som används är dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts på fem olika förskolor där fem förskollärare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar går till biblioteket för att välja litteratur. Tankar hos de intervjuade förskollärarna som finns kring valet av litteratur är; genus, mångfald, jämställdhet, familjekonstellationer samt att få med bok-klassiker. I resultatet av dokumentanalysen så utgör familjekonstellationen kärnfamilj cirka 42 % av de 53 böcker som analyserats, 36 % är av konstellationen ensamstående förälder och sammanlagt 23 % utgörs av konstellationer som exempelvis samkönad-, heterosexuell-, skilsmässo- och adoptivfamilj. Hur de olika konstellationerna framställs i böckerna är beroende på vilken familjekonstellation som representerats. I diskussionen problematiseras vad det får för konsekvenser då det finns få böcker av andra familjekonstellationer än kärnfamiljen representerad i barnlitteratur på förskolan.
49
Eriksson, Maja. "Aktiva pojkar och passiva flickor : Genus i barnlitteratur." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-113506.
Full textAbstract:
Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller. Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar: Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt? Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande? Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig? Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör.
50
Bergenheim, Usai Malvina, and Vanesa Carlström. "Barnlitteratur som lånas av förskolan : en genusteoretisk karaktärsanalys." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25128.
Full textAbstract:
I studiens inledande kapitel presenteras läroplanens innehåll rörande jämställdhetsarbete, samt en rad olika forskares tankar om könsroller och genus. Vidare redogörs för tidigare forskningsresultat gällande litteraturens påverkan, barn sidentitetsskapande, samt hur böckernas karaktärer framställs utifrån kön. Dessa tidigare studier visar på ett enigt resultat; det finns en skillnad i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar porträtteras i den litteratur de får ta del av samt att detta påverkar deras självbild. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns skillnader i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar är representerade i den barnlitteratur förskolan lånar från biblioteken. Vi har utifrån en lista över de 25 böcker som lånats mest av förskolor i en medelstor svensk stad gjort en litteraturanalys med genusteoretiskt fokus. Studien består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visar huruvida representationen av flickor respektive pojkar skiljer sig åt i de analyserade böckerna. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur barn framställs i böckerna baserat på könstillhörighet.<br>In the introductory chapter of the study the content of the curriculum regarding the work with gender equality is presented, as well as several different researchers 'thoughts on gender roles and gender. Furthermore, previous research results regarding the influence of literature, children's development of their gender identity, and how the books' characters are represented based on gender are reported. These previous studies show a unified result; there is a difference in how often and in what way girls and boys are portrayed in the literature they are exposed to and that this affects their self-image. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in how often and in what way girls and boys are represented in the children's literature the preschool borrows from the libraries. Based on a list of the 25 most borrowed books for pre-schools in a medium-sized Swedish city, we have made a literature analysis with focus on gender theory. The study consists of a quantitative and a qualitative part. The results show whether the representation of girls and boys differs in the books analyzed. It also emerges that there is a difference in how children are portrayed in the books based on gender.