To see the other types of publications on this topic, follow the link: Barnlitteratur.

Journal articles on the topic 'Barnlitteratur'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 22 journal articles for your research on the topic 'Barnlitteratur.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Hermansson, Kristina, and Anna Nordenstam. "Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 85–98. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3996.

Full text
Abstract:
På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap. Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Österlund, Mia. "Barnlitteratur som brottas med mansbilder." Barnelitterært Forskningstidsskrift 1, no. 1 (January 2010): 5851. http://dx.doi.org/10.3402/blft.v1i0.5851.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nikolajeva, Maria. "Finns det gränser för barnlitteratur?" Barnelitterært Forskningstidsskrift 2, no. 1 (January 2011): 6359. http://dx.doi.org/10.3402/blft.v2i0.6359.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mouritsen, Flemming. "Fra folkeeventyr til borgerlig børnelæsning." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 59 (March 8, 2023): 16. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i59.136373.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schmidt, Catarina. "Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur: ”Här kommer vi rakt in tillsammans!”." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 4 (August 17, 2021): 81–99. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.04.04.

Full text
Abstract:
En ökande andel barn i Sverige läser i liten grad eller inte alls böcker på sin fritid. Frågan kring vilka praktikgemenskaper kring barnlitteratur som barn faktiskt möter och involveras i under sina uppväxtår, är idag ytterst aktuell. Artikeln utgår från en fallstudie där den läsfrämjande insatsen Kulturakuten, som riktades mot barn inom fritidshemmets verksamhet, studerades i syfte att belysa de epistemologiska antaganden kring läsning som ligger till grund för denna. Utifrån observationer av insatsen samt genom fokusgruppintervjuer med deltagande barn och vuxna, analyserades den iscensatta praktiken med fokus på interaktion och talet om samma praktik. Resultatet visar att insatsen möjliggör upplevelsebaserad läsning kring berättelsens plats, karaktärer och dilemma, där möten med berättelsen, i linje med receptionsteoretisk forskning, ses som väsentligt, och på sätt där barnen aktivt deltar och utövar inflytande. Artikeln argumenterar för att läsförmåga är en sammansatt förmåga och att flera aspekter av läsning, som automatiserad avkodning av skrift, olika nivåer av läsförståelse, engagemang för att vilja läsa samt kritisk och analytisk läsning av visuell och auditiv information som kombineras skrift, behöver integreras när läspraktiker för barn utformas. I detta har den upplevelsebaserade läsningen, där barn aktivt deltar, en viktig roll. Detta då upplevelsebaserad läsning kan bli en brygga över till den reflekterande och kritiska läsningen samtidigt som den kan stödja barn i att fortsatt utveckla läsförmåga i linje med funktionell läsning. I detta arbete har barnlitteraturen en avgörande roll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Österlund, Mia, Maria Lassén-Seger, and Mia Franck. "“Glokal” litteraturhistoria: på väg mot en omvärdering av finlandssvensk barnlitteratur." Barnelitterært Forskningstidsskrift 2, no. 1 (January 2011): 5843. http://dx.doi.org/10.3402/blft.v2i0.5843.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Dymel-Trzebiatowska, Hanna. "Några tankar om nordisk barnlitteratur och dess översättning ur ett polskt perspektiv." Folia Scandinavica Posnaniensia 21, no. 1 (December 1, 2016): 46–57. http://dx.doi.org/10.1515/fsp-2016-0048.

Full text
Abstract:
Abstract The article explores two aspects of translations of Nordic children’s literature, which is more and more often defined by its authors as aimed at all readerships with no respect to age (allålderslitteratur). This stance may affect the theory of translation in reference to the category of the implied reader, which will have to be reconsidered. The concept of all-age literature is presented in the article as a solution to long academic discussions about the presence of an adult implied reader of children’s literature. The other perspective shows the presence of Scandinavian picturebooks on the Polish book market which have been published within the latest decade (e.g. by Svein Nyhus, Gro Dahle, Pernilla Stalfelt, Pija Lindenbaum, and Ulf Nilsson). These books are brave, taboo-breaking and translated without purifications, which refutes Elżbieta Zarych’s (2016) observations about the rules and mechanisms which are prevalent, i.e. that translators are still expected to mitigate and omit painful moments. The final part combines two aspects - the above-mentioned translations are free of adaptations, but it is difficult to assess whether the translators have taken into account the postulates of Scandinavian authors and their ambition to create all-age literature. Answers to the questions posed at the end (e.g. if the books are created for all, should they be translated for all?) might complete the translation studies with important and future-oriented insights.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Tjäru, Sofie. "Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 53–68. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994.

Full text
Abstract:
Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dirke, Karin. "En forskarmyra i barnlitteraturen." Barnelitterært Forskningstidsskrift 5, no. 1 (January 2014): 26745. http://dx.doi.org/10.3402/blft.v5.26745.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kåreland, Lena. ""Ett gästabud för hela världen" Mat och dryck i barnlitteraturen." Tidskrift för genusvetenskap 18, no. 1 (June 17, 2022): 14–25. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v18i1.4663.

Full text
Abstract:
In this survey of the role of f o od in children's literature different attitudes towards food and eating are focused upon, for instance how food can play an important part in the common revolt against parental authority and discipline. T h e major point of departure is the grotesque which is compared to themes of populär carnivals and feasts as well as the theme of "mundus inversus" found in depictions o f nonsense worlds. 1'edagogical and phychological aspects are also discussed in connection with the strong symbolic value of food when illustrating conflicts between patents and children. Especially the conflict between mother and daughter, a frequent theme in children's literature, often centres around situations involving food, something child psychologists connect to the oral phase of a child's development. The fact that food and eating also on a symbolical level create feelings of comfort and security, of togetherness and joie de vivre, is also taken into account. The many huge parties and family reunions in children's literature can be seen as rituals promoting a sense of belonging, o f intimacy between child and adult.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ringgaard, Dan. "Kortlægning af kort. Nina Goga: Kart over barnlitteraturen, Portal forlag 2015." Barnelitterært Forskningstidsskrift 7, no. 1 (January 2016): 32554. http://dx.doi.org/10.3402/blft.v7.32554.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lassén-Seger, Maria. "Hemsökt barndom. Bilder av barnet i gotisk barnlitteratur." Tidskrift för litteraturvetenskap 53, no. 1 (December 22, 2023). http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v53i1.19378.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Österlund, Mia, Maria Lassén-Seger, and Mia Franck. "'Glokal' litteraturhistoria – på väg mot en omvärdering av finlandssvensk barnlitteratur." Barnboken 34, no. 1 (2011). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v34i1.20.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Wijkmark, Sofia. "Peter Kostenniemi, Hemsökt barndom: Bilder av barnet i gotisk barnlitteratur." Barnboken, March 24, 2023. http://dx.doi.org/10.14811/clr.v46.777.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Kostenniemi, Peter. "Samlingsrecension: Vampyrer och gotisk barnlitteratur/Review Essay: Vampires and Children's Gothic." Barnboken 41 (2018). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v41i0.314.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Odenbring, Ylva. "Kön, sexualitet och klass i bilderboken." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 33, no. 1 (February 18, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i1.3437.

Full text
Abstract:
De senaste två decennierna har barnböcker med karaktärer som bryter mot gängse normer blivit alltvanligare inom svensk barnlitteratur. Barns vardag porträtteras på ett allt mer mångfacetterat sätt.Mot bakgrund av detta är fokus i föreliggande artikel att studera hur intersektionella aspekter av kön,sexualitet och klass porträtteras och konstrueras i Pija Lindenbaums bilderbok Lill-Zlatan och morbrorraring. I analyserna framträder fyra dominerande teman: pojkflickan, respektabel homosexualitet, marginaliserad maskulinitet samt m askulint sportideal. Trots Lindenbaums progressiva perspektiv därförfattarens utgångspunkt säkert varit att skapa en bättre morgondag och goda förbilder för barn, visaranalyserna att författaren porträtterar huvudpersonerna utifrån normativa föreställningar om kön,sexualitet och klass.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Malilang, Chrysogonus Siddha, and Robert Walldén. "Exploring children’s and adults’ joint appropriation of children’s books through the concept of playworld." Acta Didactica Norden 17, no. 1 (March 30, 2023). http://dx.doi.org/10.5617/adno.9750.

Full text
Abstract:
Forskning har visat att skönlitteraturära texters position i nordiska klassrum ofta är som redskap för att utveckla språkfärdigheter och undervisa om strukturella aspekter av texterna. Detta perspektiv undanskymmer den lika viktiga kreativa och lekfulla sidan av att läsa litteratur. Denna teoretiska artikel adresserar denna obalans genom att visa hur konceptet lekvärld (Lindqvist, 1992, 1996) kan användas för att för att främja unga elevers agentskap och kreativa uttryck i läsandet av barnlitteratur. Mer specifikt svarar artikeln på frågorna, 1) hur kan muntlig och skriftlig interaktion baserad på läsningen av en barnbok förstås i termer av lekvärd, och 2) på vilket sätt kan konceptet lekvärld berika förståelsen av studenters och lärares möte med barnböcker. Forskningen baseras på en klassrumsstudie i en svensk årskurs 4 med fokuset på diskussioner och aktiviteter under högläsningen av Wegelius Legenden om Sally Jones. Resultatet möjliggör att skifta perspektivet från individuella läsare och läsresponser till ett dialogiskt samspel mellan barnen och den vuxne som på ett kreativt sätt omstöpte och utvecklade texten. Konceptet lekvärld visas som ett redskap som kan främja både lärares och elevers kreativa möten med litterära texter som bidrar till en kollektiv fantasi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Odenbring, Ylva. "Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 7 (February 2, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.707.

Full text
Abstract:
1970-talet var ett decennium då barnlitteratur av mer radikal karaktär kom att få genombrott. Gamla hierarkier mellan vuxna och barn ifrågasattes och nya institutioner kom att porträtteras i litteraturen. Under detta decennium var Gunilla Wolde en av de mest framträdande barnlitteraturförfattarna i Sverige. Hennes Emma böcker är fortfarande bland de mest populära barnböckerna i Sverige. Föreliggande artikel baseras på en kritisk analys av hur den jämställda familjen och förskolan porträtteras i Emma böckerna. Trots att böckerna på många sätt präglas av 70-talets ideologiska strömningar visar analyserna att familjen, förskolläraren och förskolebarnet porträtteras på ett normativt sätt.The seventies was an era where non-normative children’s literature became a new trend. Old hierarchies between adults and children were questioned and new institutions were portrayed in literature. In Sweden, Gunilla Wolde, was one of the most predominant authors during this decade. Her Emma books are still among the most popular children’s books in Sweden. Taking this as a point of departure this article is based on a critical analysis of how the gender-equal family and preschool are portrayed in the Emma books. Despite Wolde’s radical approach the analysis shows that the author is trapped in stereotypical understandings of the family, the preschool teacher and the preschool child.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Zillén, Erik. "Fabelns väg till barnlitteraturen." Barnboken, March 4, 2022. http://dx.doi.org/10.14811/clr.v45.675.

Full text
Abstract:
Fable’s Route to Children’s Literature: From Camerarius to Hey With the emergence of children’s literature in the modern sense in the eighteenth century, new genres of literature especially intended for young readers came into being. In addition, several well established genres, one of which was the Aesopic fable, were adapted and redirected to augment the growing children’s library. Focussing partly on a Scandinavian context, this article outlines fable’s evolution from a genre used in the teaching of classical languages in schools to a literary kind deliberately designed for young readers in their mother tongue. Specifically, it identifies Jean de La Fontaine’s and Antoine Houdart de La Motte’s making of a poetically advanced fable aimed at a readership of adults as a major impetus for the transition; the targeting of a particular age group was thus far unknown in the history of the genre, and it inspired educatively engaged authors to adopt the countermove of constructing a fable specifically addressed to children. The process of generic transformation was accompanied by debates on fable’s suitability as children’s literature, in which arguments put forward in Émile, ou de l’Éducation (1762) played an important role. Somewhat paradoxically, though, Jean-Jacques Rousseau’s critical opinion of the genre stimulated the invention of a fable distinctly formulated for young readers, reaching one of its high points in Johann Wilhelm Hey’s Fünfzig Fabeln für Kinder (1833).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Westin, Boel. "Forskarkonferens på SBI 2005 - Barnlitteraturen, (litteratur)vetenskapen och forskningen." Barnboken 28, no. 2 (2005). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v28i2.86.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Druker, Elina. "Ett stort varuhus i en stor stad: Dagdrömmar och konsumtionskritik i barnlitteraturen." Barnboken 42 (2019). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v42i0.419.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Widhe, Olle. "Review essay/Samlingsrecension: Första världskriget och barnlitteraturen/The First World War and Children's Literature." Barnboken 42 (2019). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v42i0.385.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography