Academic literature on the topic 'Barns delaktighet och inflytande i förskolan'

One of the responsibilities of early childhood education and school is that children and students are given ample opportunities for influence and democratic participation. Research about children’s and students’ influence in education has grown during the latest decades. This paper presents a synthesis of Swedish research on influence in education published 2005-2018. Four themes are identified as main topics in the research undertaken: 1. the significance of the teachers, in which the views and attitudes of teachers, their concrete actions and asymmetrical power relations in education are examined, 2. a child/student perspective on influence, in which students’ perceptions of influence, their actions to gain influence and how status and position in the group affects influence are highlighted, 3. formal arenas for influence, in which the content and processes of class- and school councils are analysed, and 4. the significance of structural factors, which investigates how influence is affected by factors such as gender, educational ambitions, social status and class. The central findings within these themes are clarified, and, based on the synthesis, suggestions for further research about children’s and students influence are given.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis. Vi kom fram till att det var mycket regler och rutiner som styrde verksamheten, så barnens möjlighet till delaktighet och inflytande begränsades. Pedagogerna skyllde mycket på att barngruppen var ”jobbig” och att de inte kunde släppa på tyglarna så mycket som de önskat.

I denna uppsats är syftet att undersöka i vilken utsträckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som användes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna. Analysen av den insamlade empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell är en modell som kan användas i alla verksamheter där man arbetar med barn. Modellen utgår från fem nivåer där man kan kontrollera i vilken grad barnen är delaktiga i den tillvaro där de befinner sig. Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering. Vid de samlingar som genomfördes i grupper med färre barn gavs dem möjlighet att vara delaktiga i större utsträckning. Under samlingar med hela barngruppen hade pedagogerna svårare att låta barnen vara delaktiga samt att fånga upp barnens idéer och initiativ. De slutsatser som drogs är att barnen ges möjlighet att vara delaktiga så länge det passar in i pedagogernas planering. Vi upplevde det även som att pedagogerna kände en större trygghet i att låta barnens idéer och initiativ komma fram i samlingar i mindre barngrupper än i stora.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer. En del av dessa filmades även. I slutändan visade det sig att barnen till stor del hade möjligheter att påverka sin måltid genom delaktighet och inflytande samt påverkade pedagogens roll i måltiden. Utöver detta visade det sig även att miljön på förskolor påverkar hur måltiden har möjlighet att se ut.

<p><p><p>Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.</p><p>I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.</p><p>Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.</p><p>Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna. På den ena förskolan ansåg barnen att det bara var de vuxna som bestämde medan barnen på den andra förskolan menade på att det mest var pedagogerna som bestämde men att de även själva fick möjlighet att vara med och bestämma. Samtliga pedagoger var av uppfattningen att barns delaktighet och inflytande var nödvändigt för en bra verksamhet och att de hoppades på att barn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande. Det som var svårt var att låta barn bestämma över övergripande beslut och regler.</p><p>Studiens slutsats var att barn till viss del upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamhet medan pedagogerna uppfattade att barn var delaktiga och hade inflytande.</p><em></em><em></em></p></p>

Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.

SammanfattningSyftet med studien är att få reda på hur pedagoger beskriver och arbetar med begreppen ”barns inflytande” och delaktighet i förskolan. Detta är viktigt att få en inblick i, då dessa begrepp benämns som strävansmål i förskolans styrdokument, Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016).Metoden som valts i studien är semi-strukturerade intervjuer, för att undersöka pedagogernas uppfattningar kring deras erfarenheter av barns inflytande och delaktighet i förskolan och vad begreppet betyder för dem som pedagoger. Fyra pedagoger intervjuades till studien.I studiens resultat kan man utläsa att begreppet inflytande definieras som att det handlar om att involvera barnen i verksamheten och att de får möjlighet att bestämma men också om hur barnen blir delaktiga i verksamheten. Pedagogerna är enade om att barnen bör ha möjlighet till inflytande över sin vardag. Det gäller att hitta en strategi så möjligheten finns till att se varje barn och dess intresse. Det är viktigt att barnen får uttrycka sina åsikter och att man som pedagog tar till sig av dem. Pedagogerna tydliggör vikten av hur kroppsspråk och bilder är bra hjälpmedel för att visa tydlighet, förstå och göra sig förstådda, då de yngre barnen kan sakna det verbala språket. Dessa hjälpmedel underlättar för barnen att kunna påverka sin situation och möjligheten till inflytande i verksamheten.<br>The purpose of this study is to find out about pre-school teachers´ description and work with the concept of "children´s influence" and participation. This is important since this is one of the preschool assignment according to the preschool curriculum Lpfö 98 (Skolverket, 2016).To study preschool teachers' experiences and thoughts about children's influence and partici-pation in preschool, semi-structured interviews were conducted with four preschool teachers. The study results show that the concept of influence is defined as involving the children in the business and that they have the opportunity to decide, but also how the children participate in the activities. The preschool teachers show a variation in experiencing children’s influence the meanings and conception differentiated. Some preschool teachers perceive it as children should decide more in preschool. Others believe children should be more involved in every-day decisions and activities.Children should have the opportunity to influence their everyday lives, as a preschool teacher this is about finding a strategies and opportunities to see each child and its interest. The preschool teachers clarify the importance of how body language and images are useful tools to show clarity and understanding, when younger children don´t have the verbal language. It is important for the preschool teacher to be responsive, listening and enable possibilities for the children to express their needs and desires.These educational strategies make it easier for the children to influence their situation and the ability to influence in preschool.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barnsdelaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad påfokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetarmed inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar ochpedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerarpraktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen.Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod.Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ettresultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främstgenom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser,barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som engrund i förskolans dagliga verksamhet.Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogiskdokumentation.