To see the other types of publications on this topic, follow the link: Barns delaktighet och inflytande.
Dissertations / Theses on the topic 'Barns delaktighet och inflytande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Barns delaktighet och inflytande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Idsalem, Azatam Fatima. "Undervisning och barns delaktighet och inflytande." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74866.
Full textAbstract:
Studiens avsikt har varit att studera hur förskollärare konstruerar undervisningsbegreppet samt hur undervisning konstrueras i relation till barns delaktighet och inflytande. Det socialkonstruktionistiska perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för denna studie. I kombination med fokusgruppintervjuer som metod för datainsamling, genomfördes två fokusgruppintervjuer med sju förskollärare, fyra- respektive tre förskollärare i varje grupp. Fokusgruppdiskussionerna dokumenterades med hjälp av ljudinspelning, som vidare transkriberades, sorterades, reducerades, tematiserades och analyserades. Genom att socialkonstruktionistiska teorin utgjorde analysramen, har därför fokuset varit på deltagarnas gemensamma konstruktioner av undervisning som begrepp och undervisning i relation till barns delaktighet och inflytande. Resultatet indikerar att undervisning uppfattas som en sammanflätning av spontan- respektive planerad undervisning. Förskollärarna i studien betraktar inte införandet av undervisningsbegreppet i förskolan som en form av skolifiering av förskolan. Därmed anses undervisning och lärande som två skilda aktiviteter. I deltagarnas beskrivningar av undervisning vid rutinsituationer konstateras det en sammanblandning av undervisning och utbildning. Barns delaktighet och inflytande avseende undervisning framkommer i resultatet som en central del i planering av planerad undervisning för äldre förskolebarn. Däremot tenderar resultatet indikationer på att yngre barn har mindre förutsättningar till delaktighet och inflytande i undervisningen, jämfört med de äldre barnen.
2
Bjarnevik, Sofia, and Clara Andersson. "Barns delaktighet och inflytande i stadsplaneringen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21460.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen har varit att öka och sprida kunskap kring hur nya perspektivimplementeras inom fysisk planering, mer specifikt hur planerare omsätter barns perspektiv. För att undersöka detta har expertintervjuer och en analys av en barnkonsekvensanalys (BKA) genomförts. Studien har även baserats på dokument och rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med stadsplanering.Enligt barnkonventionen (SFS 2018:1197) ska barnet få möjligheten att höras och uttrycka sin mening i frågor som barnet berörs av. Genom att barnen får vara delaktiga i stadsplaneringen skapas en allsidig kunskap om områdets användning och beslutsunderlaget blir bättre. För att samhället ska utvecklas socialt hållbart krävs det att barnen inkluderas och är delaktiga i stadsplaneringen.För att barnets rättigheter ska tillgodoses i stadsplaneringen krävs att planerare och arkitekter får mer kunskap om hur arbetet med barnets perspektiv ska integreras i planeringen och att det är viktigt att se dem som politiska aktörer i samhället. Inom planeringen framställs barn som apolitiska objekt i behov av skydd. Barns perspektiv omsätts inte och deras deltagande kan ses som symboliskt. Det gör det svårt för dem att vara medskapare inom fysisk planering.The purpose of the thesis has been to increase and spread knowledge about how newperspectives are implemented in spatial planning, more specifically how planners implement children's perspective within spatial planning processes. In order to investigate this, multiple expert interviews and an analysis of a child impact assessment (CIA) have been conducted. The study has also been based on documents and reports from state authorities, municipalities, scientists and networks that work with urban planning.According to the Convention of the Rights of the Child (SFS 2018:1197), children have theright to be heard in matters that affect them. By involving children within spatial planningprocesses, a wider knowledge base for making better decisions is attained. Children need to participate within spatial planning processes in order for society to achieve a sociallysustainable development.In order for the child's rights to be fulfilled within urban planning, planners and architectsneed to gain more knowledge about how work with the child's perspectives should beintegrated into planning and that it is important to see them as political actors in society. Inplanning, children are presented as apolitical objects in need of protection. Children'sperspectives are not translated and their participation can be seen as symbolic. This makes it difficult for them to be co-creators in spatial planning
3
Klosinska, Paulina, and Anna Nohrstedt. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : En enkätstudie om barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39857.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.
4
Åman, Petra, and Carolina Eckerrot. "Inflytande och delaktighet : -ur barns perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15246.
Full textAbstract:
I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.
5
Verngren, Amanda, and Linda Wåhlin. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33739.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis. Vi kom fram till att det var mycket regler och rutiner som styrde verksamheten, så barnens möjlighet till delaktighet och inflytande begränsades. Pedagogerna skyllde mycket på att barngruppen var ”jobbig” och att de inte kunde släppa på tyglarna så mycket som de önskat.
6
Lundström, Ann. "Barns delaktighet och inflytande i sitt lärande : En studie om pedagogers tankar om barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26245.
Full text
7
Berglund, Therése, and Alisa Muhovic. "Barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer : En kvalitativ studie utifrån förskollärares perspektiv på barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54588.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.
8
Sofia, Sandström, and Åsevall Daniel. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagoger tolkar barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54815.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.
9
Sandberg, Jeanette, and Gulle Andersson. "Barns inflytande och delaktighet : En undersökning om hur barn och pedagoger ser på inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15245.
Full text
10
Pettersson, Evelina, and Lina Wahlman. "Barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade aktiviteter : En observation- och samtalsstudie om barns möjligheter till inflytande och delaktighet." Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23446.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.
11
Melin, My. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Demokrati och barns rättigheter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43554.
Full text
12
Panawong, Onuma, and Rania Kenaan. "Barns inflytande under måltiderna, en studie om små barns inflytande och delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35664.
Full textAbstract:
Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka. Deras uttryck och åsikter vad gäller deras matval respekteras och tas på allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. På den ena förskolan begränsas mängden mat som barnen får ta. På den andra förskolan ges barnen jämförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gäller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur måltidsmiljöerna är organiserade på de två förskolorna påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande på olika sätt.
13
Vildenger, Emma, and Emelie Kahlström. "Samling i förskolan : barns delaktighet och inflytande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219131.
Full textAbstract:
I denna uppsats är syftet att undersöka i vilken utsträckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som användes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna. Analysen av den insamlade empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell är en modell som kan användas i alla verksamheter där man arbetar med barn. Modellen utgår från fem nivåer där man kan kontrollera i vilken grad barnen är delaktiga i den tillvaro där de befinner sig. Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering. Vid de samlingar som genomfördes i grupper med färre barn gavs dem möjlighet att vara delaktiga i större utsträckning. Under samlingar med hela barngruppen hade pedagogerna svårare att låta barnen vara delaktiga samt att fånga upp barnens idéer och initiativ. De slutsatser som drogs är att barnen ges möjlighet att vara delaktiga så länge det passar in i pedagogernas planering. Vi upplevde det även som att pedagogerna kände en större trygghet i att låta barnens idéer och initiativ komma fram i samlingar i mindre barngrupper än i stora.
14
Kurtic, Adisa, and Hassel Birgitta Ekbladh. "Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32776.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer. Vi var också intresserade av att se hur förskolecheferna ser på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?Intervjuerna visade hur pedagogerna arbetade med barns inflytande och delaktighet, genom samtal och att lyssna på barnen samt att ge barnen valmöjligheter. Vi kunde inte utläsa någon skillnad i våra intervjusvar beträffande om det var barnskötare eller förskollärare som hade svarat. Vår slutsats av denna studie är att samtliga pedagoger var medvetna om barns rätt till inflytande och delaktighet vilket gör att pedagogerna betonar barnens intresse, behov och önskningar. Samtliga pedagoger var medvetna om miljöns betydelse men förutsättningarna skilde sig väsentligt mellan de olika förskolorna. Pedagogernas tankar på hur barn ska få inflytande och delaktighet skilde sig dock till viss del beroende på pedagogernas ålder och erfarenhet. Förskolechefernas syn på förskollärare och barnskötare skilde sig mellan cheferna vilket berodde på individens uppfattning.The purpose of this essay is to examine how teachers reason about children's influence and participation in pre-school, and how teachers work with children's influence and participation in preschool everyday. Children's influence and participation is discussed more and more in the preschool world since the curriculum was revised 2010th It emphasizes the pre-school curriculum, to preschool teachers are responsible for the goals and guidelines in preschool. Therefore, we used qualitative interviews with twelve teachers and three managers in four kindergartens, two preschools is Reggio Emilia inspired. We chose to interview both preschool teachers and childcare workers to see if we could notice any difference in the responses to our interviews. We were also interested to see how the nursery managers look on children's influence and participation in everyday life in preschool and what they expect of teachers?The interviews showed how teachers worked with the children's influence and participation, through conversations and listening to the children and to give children choices. We could not detect any difference in our interview responses regarding whether it was nanny or preschool teachers who had responded. Our conclusion from this study is that all teachers were aware of the child's right to influence and participation, which means that the teachers emphasize children's interests, needs and desires. All the teachers were aware of the importance of the environment but the conditions differed significantly between the different preschools. Educators 'thoughts on how children to influence and participation differed to some extent depending on the teachers' age and experience. Preschool Managers' views on preschool teachers and childcare workers differed between the heads of which were due to individual perception.
15
Palmér, Johanna, and Sandra Siveryd. "Måltider på förskolan - Barns delaktighet och inflytande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33713.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer. En del av dessa filmades även. I slutändan visade det sig att barnen till stor del hade möjligheter att påverka sin måltid genom delaktighet och inflytande samt påverkade pedagogens roll i måltiden. Utöver detta visade det sig även att miljön på förskolor påverkar hur måltiden har möjlighet att se ut.
16
Musa, Florina. "Barns delaktighet och inflytande i förskolans lärmiljöer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101117.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.
17
Mirzaei, Sedigheh. "Barns inflytande och delaktighet i förskolans samling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33506.
Full textAbstract:
Circle time is a worldwide spread phenomenon which simply refers to the activity where children in kindergarten and primary school gather in a circle to communicate or play with one and another. The entire concept can be originated to the german pedagogue Friedrich Fröbels (1782-1852) who invented the first kindergarten. Fröbels described the circle time as an important time of children's days as the element strengthens and develops community and confidence among the children. In this study I will analyze and discuss different pedagogue’s ideas and thoughts on the concept of circle time and I will highlight children's participation and influence in the circle time. I want to investigate the mindset of the preschoolers and their experiences of how they make the children involved, and teach them to be involved as an important part of the children's lives. Considering those children’s influence and participation according to Lpfö98 is a prerequisite for the children to be able to influence their situation at preschool. In order to investigate the purpose of the collection and the factors that may affect the children's opportunities for participation and influence, I have used the qualitative methodology which is the most important and useful material for answering questions that this investigation is about. The purpose behind my choice of qualitative method is the center for interviewing preschool teachers at the preschools. I have booked 2-3 preschools for this study and I have written down some supplementary questions as a means of reaching the purpose of the study. I have recorded the interview while noting some important points to help the conversation to roll forward. The result shows that circle time is a process of learning, where the values lay in the sense of community, interface and group feeling. The results of my empirical material indicate that circle time creates more and wider opportunities for the children to learn participation and influence among preschoolers. The pedagogues’ participation in this study, all came to the same conclusion that the learning process of participation and influence take place when the children are gathered around each other, as they are during circle time. According to them, the activity is the time and place where the children automatically, due to being surrounded by each other, get to learn affinity and community to a group.
18
Norberg, Elin. "Barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan : Fem förskollärares uppfattningar om, och arbetet med barns inflytande, delaktighet och demokrati." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26255.
Full textAbstract:
Abstract The purpose of this study was to contribute knowledge about the perceptions that pre-school teachers have of children’s influence, participation and democratic work in pre-school, and whether and if so how they work for the children to be able to have influence and to be involved in their daily lives at pre-school. To achieve this, I have done five interviews with five educated pre-school teachers. The results revealed that pre-school teachers think that democracy, influence and participation are concepts that are difficult to define. But it appears that the children can participate and influence their daily lives at the pre-school and also be involved in making decisions. To work with children's influence means that children get to choose what they want to play with and who they want to play with. They also come up with ideas and wishes for things they want to do, which the pre-school teachers then must try to meet. Pre-school teachers are trying to be sensitive and observant as they work to fulfill children's wishes and choices of activities. It was also revealed that children perspective is a large and important part of children's influence and participation in preschool. If you see children as small and ignorant, it becomes easy that they not get the chance to influence because they think they can’t do some things or that they are too small for various activities. It also appears that it is the adults who often set up the few barriers to children’s influence and participation. Key word: pre-school teacher, influence, participation, democracySammanfattning Syftet med detta arbete är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar pedagoger har om barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan, och hur de beskriver att de arbetar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan. För att uppnå detta har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med fem utbildade förskollärare. I resultatet framkom det att förskollärarna tycker att demokrati, inflytande och delaktighet är begrepp som är svåra att definiera, men det framkommer att barnen ska få vara med och påverka sin vardag på förskolan och få vara delaktiga i beslutsfattande. Arbetet med barns inflytande kan handla om att barnen får välja vad de vill leka med och vem de vill leka tillsammans med. De får också komma med idéer och önskningar om saker de vill göra, som pedagogerna sen får försöka uppfylla. Genom att pedagogerna försöker vara lyhörda och observanta så arbetar de efter att uppfylla barns önskningar och val av aktiviteter. Det framkom också att barnsynen är en stor och viktig del i arbetet med barns inflytande och delaktighet på förskolan. Om man ser barn som små och okunniga så blir det lätt att de inte får chansen till eget inflytande eftersom man tror att de inte kan eller att de är för små för olika aktiviteter. Det framkommer också att vi vuxna ofta sätter upp de hinder som finns för inflytande och delaktighet. Nyckelord: förskollärare, inflytande, delaktighet, demokrati
19
Nanono, Catherine, and Juanita Klingberg. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En undersökande studie om förskollärares arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande i projektarbete." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38207.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.
20
Juntti, Hanna. "Barns delaktighet och inflytande : En studie om hur förskollärare uppfattar och tillgodoser barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116935.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.
21
Karlsson, Liselott, and Mariann Karlsson. "Delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet : En studie om femåriga barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7178.
Full textAbstract:
Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.
I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.
Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.
Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna. På den ena förskolan ansåg barnen att det bara var de vuxna som bestämde medan barnen på den andra förskolan menade på att det mest var pedagogerna som bestämde men att de även själva fick möjlighet att vara med och bestämma. Samtliga pedagoger var av uppfattningen att barns delaktighet och inflytande var nödvändigt för en bra verksamhet och att de hoppades på att barn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande. Det som var svårt var att låta barn bestämma över övergripande beslut och regler.
Studiens slutsats var att barn till viss del upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamhet medan pedagogerna uppfattade att barn var delaktiga och hade inflytande.
22
Österberg, Josefine, and Tilda Johnsson. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100932.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.
23
Mattsson, Sandra, and Emma Zetterholm. "Arbetet med barns delaktighet och inflytande : En studie om pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande på små- och storbarnsavdelningar i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26016.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.
24
Blomqvist, Maja, and Anton Erickson. "Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41243.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.
25
Nilsson, Söderberg Carin, and Möller Anna von. "Att synliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31723.
Full textAbstract:
I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barnsdelaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad påfokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetarmed inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar ochpedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerarpraktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen.Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod.Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ettresultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främstgenom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser,barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som engrund i förskolans dagliga verksamhet.Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogiskdokumentation.
26
Levin, Emma, and Julia Briger. "Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27716.
Full textAbstract:
Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar. De frågor som själva undersökningen utgått ifrån är:•Upplever föräldrar att de är delaktiga i och har inflytande över sina barns skolgång?•Hur bör relationen mellan hem och skola se ut från ett föräldraperspektiv?•Vad karaktäriserar en aktiv och välfungerande relation mellan hem och skola enligt föräldrarna?Tillvägagångssättet för vår undersökning är ett utskick av enkäter till 93 hushåll, vars barn går på en skola i Skåne. I vårt kapitel litteraturgenomgång skriver vi om vad den tidigare forskningen säger och om det i barnets värld är positivt och önskvärt med samverkan mellan de vuxna i hemmet och i skolan. I vår slutsats ser vi att vårdnadshavarnas möte med skolan är god och att personalen bemöter vårdnadshavarna i den mån de kan. Vi ser också att det går att utläsa om att vårdnadshavarna förväntar sig att få vara delaktiga och att de känner att de har inflytande i skolan.
27
Eriksson, Nicolas, and Gustav Wallin. "Informella förhandlingar : Barns delaktighet och inflytande i fritidshem." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43757.
Full textAbstract:
Informal negotiations "Children´s participation and influence in School-Age Educare centre” Within the activities at a School-Age Educare centre (SAE-centre), there are several formal occasions where the children participate and have influence. These occasions are most often initiated by educators. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The intention was to investigate the strategies and abilities used by children to influence informal situations. The study shows childrens reasoning, how negotiations and decisions can shift levels of participation as formulated in Hart's (1992) participation model. Earlier research shows how democracy is expressed in schools, but above all, how democracy, participation and influence relate to curriculum and the intention to turn children into able citizens of a democracy. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The result exposed four different abilities: the large mass, the benefits of compliance, the ability to see the mood and the skill of spotting the weak link. Impact capital as a concept is inspired by Bourdieu's theories of human capital. It gives a logical picture of children's different ways to get the upper hand in negotiations.Informella förhandlingar ”Barns delaktighet och inflytande i fritidshem” I fritidshemmets verksamhet finns det flera formella tillfällen där barn är delaktiga och har inflytande. Dessa tillfällen är oftast initierade av pedagogerna. Undersökningen försöker belysa hur barn orienterar sig och påverkar sin vardag i de informella arenorna under fritidshemstiden. Avsikten var att studera vilka strategier och förmågor som används av barnen för att påverka i informella situationer. Undersökningen syftar till att visa hur förhandlingar och beslut kan förskjuta nivåer av delaktighet med Harts (1992) delaktighetsmodell som utgångspunkt. Tidigare forskning visar hur demokrati tar sig i uttryck i skolan, men framför allt hur demokrati, delaktighet och inflytande relaterar till skolans styrdokument och skolans intention att forma barn till goda demokratiska medborgare. Tillvägagångssättet i undersökningen är att låta barn, genom gruppintervjuer, ge oss en insyn i hur de påverkar pedagogers beslut och vilka strategier de använder sig av i förhandlingar med pedagoger. Resultatet exponerade fyra olika påverkanskapital: den stora massan, följsamhetens fördelar, att skåda humör och konsten att se den svaga länken. Påverkanskapital som begrepp är inspirerad av Bourdieus teorier om humankapital. Det ger en logisk bild av barns olika sätt att förhandla till sin egen fördel.
28
Karlsson, Hanna, and Linnea Morge. "Yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59424.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.
29
George, Fima, and Emma Holmerin. "Bjud in till delaktighet och inflytande : En aktionsforskning med syfte att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lärande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18200.
Full textAbstract:
Vi har utfört en studie som bygger på aktionsforskning. Syftet och målet med denna studie har varit att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lärande. Aktionsforskningen är byggd på en kvalitativ forskningsstrategi och har pågått under fyra veckor i en förskola samt i en årskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartläggning av nuläget för att därefter påbörja utvecklingsarbetet. Barnen har varit delaktiga i hela processen från planering till genomförande samt utvärdering. Under processens gång har barnen erbjudits möjlighet att arbeta i helgrupp, mindre grupper samt enskilt för att tillgodose barnens olika behov och förutsättningar för lärande. Hela processens utveckling har dokumenterats med hjälp av loggböcker och dubbellogg. Utvecklingsarbetet visade på att barn kan och vill vara delaktiga i sitt lärande oavsett ålder. Det som krävs är ett stort engagemang av pedagogerna och en villighet att släppa på sin makt och bjuda in barnen till delaktighet och inflytande.
30
Håkansson, Ylva, and Gabriella Frisk. "Barns delaktighet och inflytande i samlingen : En studie om förskollärares användning av samlingen för att ge barn delaktighet och inflytande." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34743.
Full textAbstract:
I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det beskrivet att barnen ska få delaktighet och inflytande i verksamheten. Samlingen är en ritualliknande aktivitet som sker dagligen i förskolan. Med anledning därav har en skriftlig intervjustudie gjorts för att undersöka hur förskollärare använder samlingen för att ge barn inflytande och delaktighet. Resultatet visar att det är viktigt att en förskollärare eller annan i arbetslaget leder samlingen på ett intressant sätt och att innehållet är meningsfullt för barnen, annars vill de inte delta. Att barnens intresse ska vara grunden till innehållet i samlingen, att lyssna på vad barnen vill göra här och nu och att se deras intressen i både den fria leken och i andra situationer lyfts som viktigt. Barnen får välja sång eller saga i samlingen och får på så vis inflytande, menar respondenterna. Det lärande som framkommer i denna studie är att barnen lär sig det sociala samspelet i samlingen. Samlingens struktur och utformning bidrar till att förbereda barnen för deras framtida roll som samhällsmedborgare genom demokratiska handlingar så som turtagning, respekt för varandra och omgivningen, handuppräckning och röstning. Att vara en del av en gemenskap och att barn och vuxna tillsammans kommer fram till vad som ska göras i samlingen är ett av flera sätt att vara delaktig och att få inflytande i förskolans verksamhet. Slutsatser utifrån detta arbete är att förskollärarnas förhållningssätt påverkar hur och om barnen ges delaktighet och inflytande. Det är förskolläraren som styr samlingen och är den som ansvarar för att barnen får delaktighet och inflytande.
31
Stenmark, Ida. "Inflytande och delaktighet i förskolan : En undersökning om barns möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24651.
Full text
32
Tillman, Ida. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Pedagogers uppfattningar om begreppen inflytande, delaktighet och dess tillämpning i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66150.
Full textAbstract:
SammanfattningSyftet med studien är att få reda på hur pedagoger beskriver och arbetar med begreppen ”barns inflytande” och delaktighet i förskolan. Detta är viktigt att få en inblick i, då dessa begrepp benämns som strävansmål i förskolans styrdokument, Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016).Metoden som valts i studien är semi-strukturerade intervjuer, för att undersöka pedagogernas uppfattningar kring deras erfarenheter av barns inflytande och delaktighet i förskolan och vad begreppet betyder för dem som pedagoger. Fyra pedagoger intervjuades till studien.I studiens resultat kan man utläsa att begreppet inflytande definieras som att det handlar om att involvera barnen i verksamheten och att de får möjlighet att bestämma men också om hur barnen blir delaktiga i verksamheten. Pedagogerna är enade om att barnen bör ha möjlighet till inflytande över sin vardag. Det gäller att hitta en strategi så möjligheten finns till att se varje barn och dess intresse. Det är viktigt att barnen får uttrycka sina åsikter och att man som pedagog tar till sig av dem. Pedagogerna tydliggör vikten av hur kroppsspråk och bilder är bra hjälpmedel för att visa tydlighet, förstå och göra sig förstådda, då de yngre barnen kan sakna det verbala språket. Dessa hjälpmedel underlättar för barnen att kunna påverka sin situation och möjligheten till inflytande i verksamheten.The purpose of this study is to find out about pre-school teachers´ description and work with the concept of "children´s influence" and participation. This is important since this is one of the preschool assignment according to the preschool curriculum Lpfö 98 (Skolverket, 2016).To study preschool teachers' experiences and thoughts about children's influence and partici-pation in preschool, semi-structured interviews were conducted with four preschool teachers. The study results show that the concept of influence is defined as involving the children in the business and that they have the opportunity to decide, but also how the children participate in the activities. The preschool teachers show a variation in experiencing children’s influence the meanings and conception differentiated. Some preschool teachers perceive it as children should decide more in preschool. Others believe children should be more involved in every-day decisions and activities.Children should have the opportunity to influence their everyday lives, as a preschool teacher this is about finding a strategies and opportunities to see each child and its interest. The preschool teachers clarify the importance of how body language and images are useful tools to show clarity and understanding, when younger children don´t have the verbal language. It is important for the preschool teacher to be responsive, listening and enable possibilities for the children to express their needs and desires.These educational strategies make it easier for the children to influence their situation and the ability to influence in preschool.
33
Melciu, Camelia. "Inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet : En studie av förskollärares uppfattningar om barns inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40052.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur? Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering. Faktorer som kan begränsa barns möjligheter till inflytande och delaktighet är brist på personal, stora barngrupper, tid och ekonomi. Barns inflytande och delaktighet kan antingen begränsas eller villkoras om deras intressen kolliderar med de regler och normer som råder på förskolan.
34
Lorentsson, Emelie, and Gabriela Mogus. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En jämförelse av barn och förskollärares perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30784.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan samt att granska likheter och skillnader med förskollärares perspektiv på detsamma. Förskollärarnas perspektiv speglas genom resultatet av en tidigare pilotstudie och i föreliggande studie behandlas barns perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från intervjuer. Barndomssociologin utgör den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visar att förskollärare anser att barn ska ges möjlighet att påverka i förskolan. Samtidigt visar det sig att rutiner och regler i förskolan kan begränsa detta. Resultatet visar även att barn upplever det som roligt att vara med och bestämma i förskolan och att de tycker att det känns bra att bli lyssnade till. Detta är dock något som inte alltid sker i förskolan. Då barn bemöts med nyfikenhet och som viktiga informanter ses möjligheter för barn och vuxna att utvecklas tillsammans. På detta sätt kan barn bli mer delaktiga i förskolans verksamhet.
35
Marinic, Ljilja, and Sandra Jonsson. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan ur förskolepersonalens perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14850.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande. Barnens ålder har betydelse för i vilken omfattning de får tillgång till material då personal som arbetar med yngre barn kan begränsa tillgången av säkerhetsskäl. Flertalet deltagare lyfter fram dokumentation som en värdefull metod i arbetet med att stärka barns inflytande i förskolan. Under studien har vi kommit fram till att förskolepersonalen i förskolan anser att de arbetar med att få barnen delaktiga i verksamheten samt att de uppfattar att de ger barn inflytande över sin vardag men på olika sätt och inom olika områden
36
Lundberg, Anna. "Förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25684.
Full textAbstract:
Barn har rätt till inflytande och delaktighet. Denna rättighet finns inskriven i Barnkonventionen- FN:s konvention om barnets rättigheter, likaså i förskolans läroplan. Förskolan skall fostra demokratiska medborgare, detta gör vi genom att visa barnen att deras röst är viktig. De vuxna som möter barnen i förskolan har en skyldighet att ge barnen inflytande, en möjlighet att påverka sin situation samt förskolans verksamhet. För att barnen skall ges inflytande behöver pedagogen möta barnet utifrån hens perspektiv, lyssna och våga vara här och nu tillsammans med barnen. Genom ett tillåtande förhållningssätt, där förskolläraren signalerar trygghet och tillit skapas goda förutsättningar för att barnet skall våga uttrycka sina åsikter och tankar. Genom att vi tar barnens tankar och uttryck på allvar och visar att vi vuxna är lyhörda ges barnen en förståelse för att deras åsikter är viktiga. I förskolan är barnen beroende av pedagogerna för att få inflytande, utan pedagoger som lyssnar kommer barnens uttryck att förbli bara ett uttryck utan gensvar. Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan genom frågeställningarna, • Hur ges barnen möjlighet att påverka sin tillvaro? • Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan? Studien bygger på en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen är gjord genom intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på en förskola med 125 barn i åldrarna 1–6 år. Den sociokulturella teorins tankar samt Shiers modell om barns inflytande ligger till grund för den teoretiska ramen i studien. Resultatet av studien visar att respondenterna anser att inflytande handlar om att barnen skall kunna påverka sin situation, samt ges möjlighet att påverka om de vill delta i olika situationer eller inte. Studien visar även att pedagogens förhållningssätt påverkar hur barnet ges möjlighet till inflytande och hur barnet får gensvar för sina uttryck. Genom att lyssna in, observera och ta tillvara barnens intressen planeras verksamheten och barnen ges ett indirekt inflytande. Det indirekta gensvaret handlar om att pedagogen planerar utefter sina observationer av barnen. Studien visar också att det finns hinder för att arbeta helt tillfredsställande med barns inflytande, hinder som pedagogerna menar ligger i rektorns händer att förändra.
37
Dencker, Frida, and Helena Pfern. "Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27675.
Full text
38
Andrén, Amanda. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan - fyra förskollärare berättar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69993.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare barns delaktighet och inflytande? Hur möjliggör förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? Vilka hinder upplever förskollärare i arbetet kring barns delaktighet och inflytande? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande vilka också är viktiga centrala begrepp då de utgör teorin. Empirin i studien grundar sig på fyra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Data har inhämtats med hjälp av semi strukturerade intervjuer vilket har använts som metodverktyg i studien. Resultatet visar att förskollärarna tolkar barns delaktighet som att delta i en gemenskap där de interagera med barnen samt är inlyssnande och lyhörda inför deras uttryck. Inflytande tolkas som barns möjlighet att påverka, dels genom att de får göra val men också genom att förskollärarna tillvaratar barns intressen och behov i planering och utformning av verksamheten. De arbetsmetoder som förskollärarna menar möjliggör delaktighet och inflytande är att erbjuda barn val, involvera dem i beslut, skapa ett tillåtande klimat, samtala, lyssna och tillvarata deras intressen, arbeta i projekt samt dela in barn i mindre grupper. Den svårighet förskollärarna främst upplever är balansgången mellan barns inflytande och deras styrning, men svårigheter återfinns också i personalens olikheter.
39
Hagström, Elin, and Emelie Värnholm. "Barns inflytande : En studie om barns perspektiv på sitt eget inflytande i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30770.
Full textAbstract:
Studien undersöker barns perspektiv på sitt inflytande i förskolan och vad inflytande kan innebära för dem. Studien genomfördes genom elva intervjuer på två olika förskolor. Tolkningar av och diskussioner runt resultatet redovisas utifrån John Deweys filosofi om demokrati och utbildning och Loris Malaguzzis teori om det kompetenta barnet. Resultatet diskuterats i relation till de maktstrukturer som barnen möter samt den rådande diskursen på förskolorna. Studien visar att de intervjuade barnen anser att de vuxna har makten att avgöra vad som är tillåtet och inte i förskolan och att det är de vuxna som bestämmer. I några fall beskrev barnen att de också bestämmer, men att det är över saker som faller under definitionen delaktighet snarare än under definitionen inflytande. Barn ansåg sig själva ha inflytande över lekens innehåll, så länge den inte överskrider reglerna för vad som är en passande lek. De ansåg sig även kunna välja huruvida de vill delta eller inte. Resultatet belyser barns önskan om att kunna påverka mer reellt, så som hur verksamheten organiseras eller vad barnen kan ägna sig åt i förskolan.
40
Isaksson, Christina, and Vesna Trajkovska. "Barns möjlighet till delaktighet och inflytande i samling : En fenomenologisk studie gällande förskollärares erfarenheter om barns möjligheter till delaktighet och inflytande i samling." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118488.
Full text
41
Tranevik, Sofia. "Inomhusmiljön på förskolan : Och dess betydelse för barns delaktighet och inflytande." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11394.
Full textAbstract:
Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras. I denna uppsats kan du läsa vidare om vad man som pedagog kan göra för att se och utforma inomhusmiljön utefter barnens behov och vad både barn och vuxna vinner på det.
42
Ertaban, Reyhan. "Pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande i Sverige och Turkiet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32703.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet,
43
Ertaban, Reyhan. "Pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande i Sverige och Turkiet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29651.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet
44
Larsson, Elina, and Jane Ljungström. "Barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan : ur förskollärarperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26180.
Full text
45
Ataman, Habibe, and Perihan Bakac. "Barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21115.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and Säljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall. It is important for children to both participate and influence both the documentation and other sections of the school where it affects the children, but this is sometimes hard to fulfill in all situations. The educators realises that to make the children participate, they simply have to rely on the child group and their interest. They also have given activities that everyone should follow. The lack of time is an obstacle for all educators, but what they all have in common is that having the participation and weight of the child would benefit the childs growth.
46
Svenberg, Agneta, and Erum Aquil. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Utifrån åtta pedagogers perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28942.
Full textAbstract:
Purpose/questions: The purpose of the study is to highlight the eight different educators' perception of the notion of children's influence and participation in preschool. We also want to study how educators describe their work with the children's influence and the challenges the work entails. How do the educators in our study understand the notion of child's influence and participation? Which opportunities respective barriers do the educators find in their work with child´s influence at their preschool? According to educators, how child's initiative to his/her influence in preschool is made visible? According to educators, do all the children have equal opportunities to influence their everyday life in preschool? Methodology: To carry out our study, we have used a qualitative method and have interviewed 8 educators in 5 different preschools. Theories: We have used Foucault’s theory of power, governmentality and discourse to analyze the results we get from the educators’ interviews. Conclusions: It was obvious in our interview with the preschool educators that they are in favor of children’s influence and participation. We have come to the conclusion based on our educators’s statement that the children’s opportunity to influence and participate in preschool is governed by educators. Governance results in that all children get equal opportunity to influence and participate and it also minimizes that younger and children with less verbal communication abilities are excluded.
47
Engdahl, Karin. "Förskolegården : En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande." Doctoral thesis, Umeå universitet, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86738.
Full textAbstract:
This thesis is the result of a study that considers children’s encounters with others; participation and influence in a pedagogical outdoor environment in three different preschool playgrounds. More specifically, a study is under-taken of how children’s encounters are shaped in the pedagogically adapted outdoor environment of the preschool with the focus on how children’s par-ticipation and influence finds expression in the preschool playground’s dif-ferent facilities. The physical environment is seen as meaningful and the focus is on which affordances arise in the physical environment related to facility. The study’s theoretical approach is based mainly on G. H. Mead’s social psychological theory and the meeting with the other which is com-bined with theories that call attention to the significance of the facility. An ethnographic method has been applied. By way of two years’ field studies, with a total of 78 days spent in the three different environments, data has been collected through observations and photography and by listening to, and talking with, children and preschool teachers. To participate in the chil-dren’s everyday life has been a precondition for understanding children’s different encounters and meeting places in the preschool playgrounds. On the basis of the analysed results, the study shows that all three preschool playgrounds had pedagogical outdoor environments which were designed so that the majority of the facilities gave a variety of offerings, something that contributed to different children being able to relate to, and find, their own affordances in different facilities. The results of the study also show that the majority of preschool children in the studied activities were socially compe-tent and good negotiators. Thereby, they were shown to have good precondi-tions for participating and exercising influence in the day-to-day outdoor activities. At the same time, the study results demonstrate that the children’s agency and interaction at all three preschool playgrounds are determined on the basis of the level of recognition they received in their encounter with other children and in the encounter with teachers.
48
Olsson, Sara, and Matilda Cederholm. "Förskollärares syn på barns delaktighet och inflytande : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13540.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka: - Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan? - Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation? I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in genom personliga intervjuer som byggde på ett semistrukturerat upplägg. I resultatet blev det tydligt att förskollärarna definierade begreppen barns delaktighet och inflytande som att inte bara vara närvarande utan barnen skulle få komma till tals och påverka upplägget. Dessa definitioner genomsyrade arbetet med barnen där olika faktorer som förskollärarens barnsyn, makt och barngruppens storlek påverkade barns möjlighet till delaktighet och inflytande.
49
Hellman, Anna-Lotta, and Nellie Larsson. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : Det handlar om förskolläraren." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21862.
Full textAbstract:
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Studiens syfte är att ta reda på förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med Barnkonventionens artikel 12 samt barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Syftet är också att lyfta förskollärarnas uppfattningar om barns ålder och mognad och hur detta tas hänsyn till i verksamheten. En förhoppning är att studien ska kunna bidra med ökad förståelse för komplexiteten i de yngre barnens delaktighet och inflytande i verksamheten samt en medvetenhet kring hur förskollärarens förhållningssätt påverkar barns möjlighet till inflytande. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där fokus har varit att få syn på en variation av uppfattningar. Resultatet visar på en rad skilda uppfattningar om fenomenet delaktighet och inflytande hos de yngsta barnen i förskolan. Förskollärarna lyfte aspekter som förskollärarens förhållningssätt, krav och begränsningar uppifrån, svårigheter i att avgöra mognad, dilemmat i att möta det enskilda barnet i barngruppen samt omsorgsbegreppet. Resultatet har diskuterats utifrån barndomssociologin och relevanta begrepp inom denna teori.
50
Gustafsson, Jessica, and Sarah Wiperholt. "Hur ser pedagoger på barns inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33176.
Full textAbstract:
AbstractSyftet med studien är att belysa hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån fyra frågeställningar; Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna? På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna? På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande. För att samla in vårt material till studien har vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att begreppen inflytande och delaktighet är svåra att särskilja för respondenterna och att begreppen kan tolkas på olika sätt. Studien har dock visat att pedagogerna medvetet arbetar med barns inflytande och delaktighet i de förskolor vi har besökt. Pedagogerna menar att barnen har möjlighet att påverka och göra sina röster hörda i verksamheten. Genom observationer och att vara lyhörd för det barnen säger kan barnens intressen tillvaratas och detta menar pedagogerna är en hjälp i utformningen och planeringen av verksamheten. Nyckelord: Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagoger