Dissertations / Theses: 'Barns interaktion'

1

Uddén, Rebecka. "Små barns interaktion med ofärdigt material : En kvalitativ studie om interaktion mellan barn och material." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66636.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gustafsson, Susanne, and Marie Uneteg. "Ensamlekande barn i förskolan : Blyga barns problematik till social interaktion." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414204.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares främjande arbete med barn som leker ensamma och inte ingår i kamratrelationer i förskolan samt vilka åtgärdande insatser som tillsätts. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi använt oss av samtalsintervjuer med förskollärare för att få en konkret inblick i förskollärares tankar och reflektioner över ämnet. Samt undersöka ifall respondenterna har kännedom om bakomliggande orsaker till barns problematik med sociala interaktioner såsom blyghet, social fobi eller andra kända diagnoser. Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till det livslånga lärandet och bygga kompetenta samhällsmedlemmar (Lpfö 18, s.7). Bakgrunden i studien kommer från ett samhällsenligt problem där vi fokuserar på individer som besitter en problematik med sin sociala kompetens. Därför ser vi vikten av att denna problematik upptäcks i tidig ålder och arbetas med redan i förskolan. I vår studie har vi kunnat urskilja pedagoger som är uppmärksamma och planerar verksamheten så att barnen får jobba med sin problematik. Resultatet i studien visar även på att det i en barngrupp normalt finns 1-2 barn som uppvisar drag av blyghet eller social fobi. Pedagogerna i vår studie jobbar överlag aktivt med att stärka barnens sociala kompetens och lägger upp arbetet så att barnen ska ha möjlighet att öva på det sociala samspelet. I frågan om det finns någon känd bakomliggande orsak till barnens problematik fann vi ett blandat resultat där olika sorters diagnoser samt ärftlighet var grunden i barnens problematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jansson, Malin, and Susanne Huvitus. "Barns delaktighet och interaktion i förskolans samling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-148175.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans läroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment på de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen väcktes då den har en lång och stark tradition bakom sig. Det blir då intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nära samman med inflytande som belyses starkt av förskolans läroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den är en grundläggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebär att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra. Vi har även försökt inta ett barns perspektiv som menas att vi försöker att se saker och ting utifrån barnens ögon. För att genomföra denna studie har vi använt oss av videoobservationer. Studien har utförts på en förskola under en period av fem dagar och totalt åtta samlingar har observerats. Resultatet visade att interaktionen mellan barnen främst skedde genom kroppsspråk och imitation. Interaktionen mellan barn och pedagog skedde främst genom det verbala språket. Det sågs att pedagogerna gav en utförligare respons till barnen när interaktionen dem emellan handlade om samlingens innehåll. Resultatet visade även att barnen var mer eller mindre delaktiga beroende på samlingens innehåll. När barn emellan interagerade med varandra under samlingen var barnen ibland delaktiga i samlingens innehåll men även i hög grad delaktiga med varandra. Delaktigheten syntes på olika sätt, dels genom att barnen tog initiativ till att interagera, att barnen sjöng med i sångerna och gjorde rörelser eller att de iakttog uppmärksamt. Dock gav pedagogerna olika grad av respons på dessa olika sätt att vara delaktig på. Nyckelord Videoobservation, förskola, samling, barns perspektiv delaktighet, interaktion

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ako, Klodia. "Barns interaktion i leken : En studie av förskolepedagogers uppfattningar om barns gemensamma lek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253926.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bylin, Charlotte, and Anna Folvik-Nilsson. "Barns kulturskapande : En etnografisk studie om förskolebarns interaktion." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2292.

Full text

Abstract:

Abstract

The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context.

Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed.

The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture.

Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Enros, Malin, and Elin Manns. "Barns positionering och interaktion runt lärplattan i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20938.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka barns interaktion och positionering runt lärplattan. Det empiriska materialet har samlats in genom fem observationer. Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att barnen positionerar sig och interagerar runt lärplattan på flera olika sätt. Vid observationerna utgick vi ifrån Ljung-Djärfs (2004) tre positioner ägare, deltagare och åskådare. Vi kunde se alla dessa men också ytterligare en positionering. En stor del av interaktionen bestod av att barnen förhandlade om makt över lärplattan, men också att de mer kunniga barnen stöttade och hjälpte sina kamrater. Vi kunde också se att konstellationen av barn visade sig ha betydelse för interaktionen, samt att pedagogens roll var ännu viktigare än förväntat, på grund av den struktur som pedagogen skapade i aktiviteten. Även valet av applikation var av relevans för interaktionen. Baserat på observationerna upplevdes vissa applikationer främja kommunikation och samarbete mer än andra. Förhoppningsvis kan den här studien bidra till att främja och berika både vårt men också andra pedagogers förhållningssätt kring barns interaktion med varandra runt lärplattan, samt ge en djupare förståelse för hur lärplattan kan fungera som ett kulturellt redskap och stödja barns utveckling av sociala och kommunikativa förmågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Rifo, Roman Karina, and Javidi Jasmina. "Barns- och vuxnas kommunikation och interaktion i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-112798.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke – deltagande för att inte kunna påverka deltagarna. För att göra en kort sammanfattning över resultatet utifrån våra forskningsfrågor så kom vi fram till att barnens kommunikation samt interaktion blev tydligare med hjälp av mediering samt intersubjektivitet. Med detta menas att språket är det kulturella redskapet som människor har skapat för att kunna förstå varandra samt att talet är den medierande handlingen där information förs över från en individ till en annan. Intersubjektivitet innebär en gemensam förståelse mellan oss människor genom samspel med varandra. Innan det påbörjade arbetet så la vi upp en plan på hur vi skulle utföra denna studie baserat på den stora mängden av kunskap som vi redan har gått ut med. När vi därefter väl började studien insåg vi att detta gett oss en bekräftelse kring all kunskap då vi gått ut och fått se det vi har lärt oss med egna ögon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Löfgren, Jonna. "Barns interaktion under en bygg- och konstruktionsaktivitet i förskolans verksamhet. : En studie om barns interaktion med varandra, en pedagog och material, ett sätt att hjälpa pedagoger tillvarata barnens interaktioner." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71472.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur barn i fem års ålder interagerar med varandra, pedagog och material under en konstruktionsövning. I övningen får barnen ta del av färdigt material som finns i förskolans miljö, detta för att hjälpa pedagogerna få en bättre förståelse för hur de kan tillvarata barnens interaktion. Studien har genomförts med metoden kvalitativa videoobservationer tillsammans med tre barn i fem års ålder samt en pedagog på en förskola i södra Sverige. Metoden valdes för att kunna belysa konkreta svar i undersökningen men också för att få en rättvis bild av studien. Jag kunde studera materialet flera gånger om, vilket gjorde att risken minskade att gå miste om viktig information i observationen.Resultatet visar att barnen interagerade med varandra genom kroppsspråk, gester, ögonkontakt, genom att peka på sig själva eller på kompisen, men också genom ord och läten som barnen upprepade för att få uppmärksamhet hos varandra. Barnen interagerade med pedagogen en och en istället för tillsammans. Resultatet visar också att barnen framförallt valde material som är enkla och mångsidiga istället för material som är mer komplexa sofistikerade alternativ. Vid de tillfällen som barnen interagerade med pedagogen fick de en djupare förståelse för sitt lärande.
The aim of the study was to examine how children in the age of five interact with another, educators and material during an exercise. The children got to take part of material in preschool environment to support the educators to grow an enhanced understanding for how to benefit and use children’s interaction.The study was conducted with qualitative video observations together with three children and an educator at a preschool in southern Sweden. The method with video observation was chosen in order to be able to highlight concrete answers in the report. It was also chosen to get a complete picture of what happened by watching the material several times and decrease the risk of excluding important factors. The result showed that the children interacted with each other by body language including gestures, eye contact and by pointing at themselves or the friend. They also used verbal language including repeated words and sounds to get attention from each other. The children interacted with the educator one by one instead of them both at the same time. The result also showed that the children mainly choose material that are simple and rejected material that are more complex and sophisticated. At the occasions when the children interacted with the educator, they got a deeper understanding of their learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Blomqvist, Johanna. "Social interaktion i lek hos barn inom autismspektrumstörning : Några pedagogers erfarenheter gällande dessa barns sociala interaktion i lek i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26277.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine the experiences some teachers in preschool have of how the social interaction looks like in play of children with autism spectrum disorder. The study relied on the following questions: • How do teachers describe their experiences of children within the autism spectrum disorder? • How do teachers describe these children's social interaction in play? • How do teachers talk about how play is designed in preschool to promote social interaction among children with autism spectrum disorder? To be able to answer the questions above, qualitative semi-structured interviews have been used. Four interviews have been conducted with active teachers in preschool who all have experience with children with autism spectrum disorder. Results from this study shows that teachers' have experience of that social interaction in play is difficult for children with autism spectrum disorder. In play they do not seem to experience self-comfort in comparison with other children. They often play next to each other rather then together. At the same time teachers' experiences shows that play can work if the right support is given. Keywords Autism spectrum disorder, social interaction, play, preschool, preschool teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Petersen, Petra. "Appar och agency : Barns interaktion med pekplattor i förskolan." Licentiate thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265324.

Full text

Abstract:

This study explores young children's use of digital tablets in Swedish preschool environments, with special interest in how the use of digital tablets may affect children's agency. A multimodal, design theoretical approach was used, combined with sociology of childhood, to highlight the dynamics between children's agency and the affordances provided by the digital tablets. Two video ethnographic substudies were conducted within two separate preschool settings, including preschools where children use digital tablets to communicate in a minority language. In order to take into account as many modes of communication as possible, video recordings of children's use of the digital tablets was set side-by-side with screen recordings of the digital tablets. Major findings include how children's agency in digital tablet activities is intertwined with the different affordances, as emerging in the children's interaction with one another and the digital tablet. It was found that when affordances were built on visual, auditive and corporeal modes of communication, children's agency was enabled. Such affordances are in this study argued to be more, for the children, apt modes of communication for children to exert agency. Furthermore, it is argued that when children are given the possibility to communicate in their minority language, using for example Skype, this is a form of children's agency. The didactical implications and the societal potentials for children's use of digital tablets in preschools are discussed in relation to the creative skills individuals may need in an unknown future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Riessen, Amanda, and Sandra Dahlin. "Barns samspel och interaktion med naturen : Ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166444.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan samspelar och interagerar med naturen. Som metod kommer vi använda oss av observationer, gåturer och informella samtal. Vårt resultat visar att naturens artefakter kan användas för att skapa ett socialt samspel barnen sinsemellan samt skapa ett socialt lärande, barns relationer till naturen och varandra kan uppstå genom socialt samspel eller lek. Genom att barn undersöker och ställer frågor medieras kunskap med hjälp av artefakter i det sociala lärandet (Williams 2011, s 40). Vår slutsats är att barnen på den avdelning som undersökningarna gjordes använde sig aktivt av de olika artefakterna som naturen har att erbjuda för att påbörja det sociala samspelet med sina kamrater. Vi kan även dra slutsatsen att barns interaktion är en viktig del av lärandeprocessen, då kunskap bildas och ombildas (Änggård 2008, s 231).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Arkenlund, Lovisa. "Barns språkbruk - En studie om hur barns grundvärderingar lärs in genom interaktion ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31242.

Full text

Abstract:

Forskningsstudiens syfte är att belysa hur samspelet i leken mellan flickor och pojkar, samt interaktionen mellan förskolans personal och barn, kan utveckla barns språkbruk ur ett genusperspektiv, och hur det sociokulturella kapitalet påverkar kommunikation och samspel hos både barnen och förskolepersonal. Följande frågor har undersökts: Hur urskiljs barns värderingar genom språkbruket beroende på kön? Vilka faktorer går att finna i barns lek och interaktion sett ur ett sociokulturellt och ur ett genusperspektiv?Studiens teoretiska ram utgörs av ett barndomssociologiskt perspektiv. Barnens samspel har studerats med hjälp av interaktionsteori, lekteori och speglingsteorin. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet utgörs primärt av observationer av barnen i fri lek, och intervjuer av mindre grupper tillsammans, där jag inkluderade barnen genom mindmaping.Studiens resultat visar att barns samspel vid fri lek och interaktion, kan ta sig uttryck där språkbruket och förväntningar på kön är tydligt inlärt hos både flickor och pojkar. Studien har genom kvalitativa intervjuer med barn i åldern tre till sex år, visat hur förväntningar på kön reproduceras genom språkbruk och spegling av samma kön. Resultatet visar också att barn utvecklar sitt språkbruk och kommunikation tillsammans med andra genom interaktion och spegling utifrån perspektiven makt, kultur och kön. Det uppmärksammades att en stor del av barns kommunikation sker på fler sätt än det verbala, barnens kommunikation skedde till stor del genom mimik, gester och kroppsspråk som en förstärkning på barns position. Vidare har studien visat att både hem- och förskolemiljön utgör en stor roll för barnens språkbruksutveckling när det gäller värderingar.NyckelordSpråkbruk, interaktion, genus, kultur, kommunikation, lek, förskola, familj

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Eriksson, Catrin. "Bildsamtalets betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18199.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal där det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga. Studien visar på att genom bildsamtalen utmanas barnen till att verbalt beskriva vad de ser på bilden och berätta om tankar som väckts via bilden. På så sätt övas barnen i att språka men även i att lyssna och ta in språket via andra vilket verkar positivt för deras språkutveckling. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med bildsamtal i olika konstellationer och med olika bilder har betydelse för barns lärande och språkutveckling. Bildsamtal är en kvalitativ aktivitet för barn i den pedagogiska verksamheten, och studien tyder på att det både finns behov av och möjlighet att utveckla språken genom bildsamtal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nilsson, Annette. "Barns resonemang om lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32723.

Full text

Abstract:

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas. Resultatet pekar på att barn behöver ha en känslomässig anknytning till situationen eller utmaningen för att de ska ge uttryck för att ett lärande har skett. Barn uppfattade att lärandet sker som en utförd handling och gav uttryck för att deras lärande ofta sker utanför förskolan. En möjlig slutsats att dra utifrån min empiri är att förskolan i högre grad bör utgå från barns hela erfarenhetsvärld och på så sätt öppna upp för omvärlden och ta barns hela lärandearena som utgångspunkt för lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Jacobsson, Emma, and Frida Kristoffersson. "Så blir SVT.se en drömsajt för barn : – En användarorienterad studie om barns Internetanvändning och Sveriges Television." Thesis, Halmstad University, Media and Communication Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3708.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i åldrarna 9-12 år, i dagens digitala medielandskap. Uppsatsen är en del i projektet ’Unga nätkulturer’ som finansieras av KK-stiftelsen.

Metod: I studien har vi tillämpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.

Resultat: Barns drömsajt består av kommunikation, interaktion (främst i form av olika spel), design och personlighet. Det är viktigt för dem att de kan göra något mer än ”bara” läsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Holmström, Suzanne, and Anna Åkesson. "Pedagogens roll i barns (tidiga) samspel." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7873.

Full text

Abstract:

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Johnson, Emma, and Johanna Billow. "Pedagogers- och barns konflikthantering på förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42574.

Full text

Abstract:

Tidigare studiers resultat visar att många vuxna kopplar konflikter till något negativt och som motsats till harmoni. Vuxna kan därför lösa konflikter åt barnen för att slippa eller undvika problemen. Detta blir problematiskt då barnen inte lär sig att lösa konflikterna på egen hand och går därmed miste om andra kunskaper som konflikthantering bidrar till. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering. Vår frågeställning är; Vilka deltagandemönster i konflikthantering kommer till uttryck i interaktionen mellan barnen och pedagogerna? Vår teoretiska utgångspunkt är ur det sociokulturella perspektivet där verbal och icke verbal interaktion är fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning där vi observerade och filmade barn i tre till fem års åldern under två dagar. Materialet från vår observation har vi transkriberat och analyserat med förankring i en interaktionsanalys. Studiens resultat visar tre olika deltagandemönster, dessa teman är förhandling, motsättning och roller. De som deltar i konflikthanteringen använder sig av dessa tre teman för att integrera med varandra i konflikthanteringen. Pedagogens sätt att stötta tar sig främst i uttryck utifrån handlingar där de erbjuder barnen öppna frågor för att lyfta åsikter i konflikthanteringen. Studiens slutsats visar att stöd från pedagogernabidrar till att barnen kan utmanas och uttrycka sig i konfliktsituationer vilket i sig är gynnsamt för barnens framtida konflikter. Vår förhoppning är att studiens resultat skall bidra med kunskap inom konflikthantering som i sin tur kan få pedagoger och vuxna att våga befinna sig i en konflikt för att utveckla och lära barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Azad, Slewa Roua, and Ahmed Amina. "Förskollärares förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn : En studie om förskollärarnas syn och arbetssätt gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i två olika förskolor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243473.

Full text

Abstract:

De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas: Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare? Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare? Vilka problem och hinder beskriver förskollärare? Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet? I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Sex förskollärare på två olika förskolor intervjuades individuellt för att bilda uppfattningar av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades för att kunna fånga upp det centrala i studien. Studien visade ett centralt resultat där alla intervjuade förskollärare hade en positiv syn på flerspråkighet och att de flerspråkiga barnen ansågs berika verksamheterna. I studien framkom det en av förskollärarnas uppfattning kring förhållningsätt och arbetssätt där av, visa intresse för flerspråkiga barn, samt synliggöra flerspråkiga barns kulturer i verksamheten och ta in deras olikheter in i sin undervisning. Ett ytterligare centralt resultat i studien visade att genom interaktion och kommunikation till flerspråkiga barn där verbalt och icke verbalt språk, som talsituationer och skriftspråk främjar barnens språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Sundin, Sanna. "Djur i interaktion med barns lärande : En studie om samband mellan barns lärande och deras umgänge med djur." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2332.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen.

Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas.

Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt.

The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective.

Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects.

The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development.

The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development.

The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Roshamre, Ingela. "Barns samlärande i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66948.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Andersson, Alexzandra, and Christoffersson Nathalie Hult. "Flerspråkighet i förskolan : Pedagogers synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48621.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten. Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten. Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare. I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Kumpulainen, Daniela, and Jenny Gigg. "Förskollärares stöttning i barns lek och samspel." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28337.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare stöttar och skapar möjlighet för barns lek och samspel. Intervjuer och observationer har genomförts i förskoleverksamhet. Resultatet visar på att förskollärares stöttning är en viktig aspekt att arbeta med för att gynna barns lek och samspel. Förskollärare upptäcker barn som har svårigheter i lek och samspel främst genom observationer och går därefter in i leken och stöttar upp genom att inta rollen som en inbjudande och aktiv kompis där kommunikation står i fokus för att skapa goda sampelssekvenser. Slutsatser i denna studie är att förskollärare kontinuerligt behöver granska sitt arbete med stöttning av barn för att gynna barns lek och samspel i barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Andersén, Elin, and Hanna Tjärner. ""Barn kan bestämma när fröknarna bestämmer att vi får bestämma" : -en studie om barns inflytande och pedagogers delaktighet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226753.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H. Meads teorier om interaktion och Moira Von Wrights teori om det punktuella respektive det relationella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna anser att barns inflytande har förändrats de senaste årtiondena. Förskollärare idag anser sig ha ett större ansvar över att möjliggöra barns inflytande. Det finns både möjligheter och hinder i arbetet med barns inflytande. Resultatet visar att det är i interaktionen mellan pedagoger och barn som möjligheten, men även hinder, skapas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Abrahamsson, Ida, and Sabina Lundgren. "Peka inte på mig, peka på plattan! : Barns interaktion med en applikation." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32394.

Full text

Abstract:

Valet av applikationer är inte alltid lätt eftersom pedagoger oftast har ett syfte med vad applikationen bör lära barn men det stämmer inte alltid överens med vad applikationen faktiskt förmedlar (Lindström, Gulz, Haake & Sjödén, 2011; Petersen, 2015b). Därför vill vi nu med vår studie undersöka medierade handlingar som sker när barn använder sig av en applikation och i förlängningen bidra med kunskap till pedagoger så att användandet av applikationer kan utvecklas i förskolans verksamhet. Vi väljer att använda oss av applikationen Sneak för att den är okänd för de barnen vi observerar och vi vill ta reda på vad det sker för handlingar när barnen är i interaktion med den. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet i vår studie och vi kommer att samla in vårt empiriska material genom att observera två olika barngrupper som använder sig av Sneak. Det förutbestämda syftet med vår valda applikation är rörelse men vårt resultat visar tydligt på att det sker flera olika typer av handlingar när barnen använder sig av Sneak. Det erbjuds sampel, kommunikation och ett vidgande av barnens erfarenhetsvärldar. Vi kan se att de får möjlighet att känna glädje och spänning. Sneak erbjuder även barnen möjlighet att använda sig av olika strategier, att lösa problem som uppkommer samt att röra på sig. Eftersom det alltid sker medierade handlingar när människan är i interaktion med tecken eller verktyg drar vi slutsatsen att det viktigaste inte är att det måste ske ett specifikt syfte vid användandet av en applikation, utan snarare att som pedagog ta tillvara på barns intresse, tidigare erfarenheter och utveckla vidare de handlingar som sker i interaktionen för att möjliggöra lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Harryson, Elin, and Evelina Joëlson. "Utan biblioteket, det är tråkigt En grupp flerspråkiga barns interaktion med tre bibliotek." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18230.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine the interaction between a group of multilingual, twelve-year-old children, and three libraries. The children live in a suburb of a larger city. The three libraries are their school-library, the library in their suburb and the main library in the city. We have examined if and how the children use the libraries, what the libraries mean to them in their daily life and what their possibilities are when it comes to participate in and influence activities and collections at the libraries. We have pursued qualitative interviews with sixteen children in grade six and three librarians, working with multilingual children at the three libraries. In order to illustrate how the children use the libraries, we have utilized Marianne Andersons and Dorte Skot-Hansens model of four different functions, which libraries can have for their users Det lokale bibliotek, 1994. We have taken into consideration the childrens experiences of and possibilities to participate at the libraries, and how the librarians work with multilingual children within the age group of 10 -13. We have also studied the interaction between the children and the libraries, from an intersectional point of view, focusing on power-aspects of gender, multilingualness and age. The children find libraries important, and their needs and interests can be found in all areas of Andersons and Skot-Hansens model. The children express an interest in being able to participate in decision-making at the libraries. The childrens gender, multilingualness and age influence their needs as well as their possibilities to fulfil these.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Fagerlund, Zara. "Barns grundläggande behov har fått konkurrens : En litteraturstudie om hur barns hälsa påverkas av skärmtid." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102447.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Då ett barn får uppleva uppmuntran, bekräftelse, positiva och kärleksfulla känslor från sina föräldrar lägger det grunden för utveckling av en god interaktion mellan barn och förälder. Barns skärmanvändning har under de senaste åren ökat och tiden för familjens interaktioner får ge vika. Syfte: Syftet med studien är att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion med sina föräldrar. Samt frågeställningarna: Vilken betydelse har interaktionen för barns mående och utveckling? Hur kan skärmtid formas till långsiktigt hållbara vanor med stöd av barnhälsovårdssjuksköterskan? Metod: Studien genomfördes med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databasen Cinahl. Tretton artiklar från de tio senaste åren inkluderades i syntesen. Resultat: Analysen av det insamlade materialet gav de tre kategorierna; Påverkan på den sociala interaktionen, Negativ påverkan på barnets utveckling samt Barnhälsovårdens roll. Inom dessa kategorier identifierades subkategorierna; Barns skärmtid påverkar interaktionen, Föräldrars skärmtid påverkar barnet, Sömnbrist och stress, Försenad språkutveckling, Stöd till hållbar skärmtid samt Intervention till hållbara vanor. Slutsats: Denna studie visar vikten av föräldrars ansvar gentemot sitt barn. Ansvar för att ge sitt barn de bästa grunder och förutsättningarna till långsiktigt, hälsosamt mående. Skärmtiden i sig kan ses som mindre farlig, under förutsättning att den inte blir för lång och ensidig utan att föräldrarna deltar i aktiviteten. Det väsentliga är hur barnet mår, hur matintaget ser ut, tid för utomhuslek, läxläsning, sociala kontakter och sömnvanor.
Background: When a child receives encouragement, confirmation and positive, loving feelings from his parents, it provides the basis for the development of good interaction, between child and parent. Children's screen use has increased in recent years and the time for family interactions has decreased. Purpose: The purpose of the study is to shed light on the impact of screen time on children's interaction with their parents. And the questions: What significance does the interaction have for children's mood? How can screen time be shaped into long-term sustainable habits with the support of the child health care nurse’s? Method: The study was conducted using a systematic literature study. Results: The analysis of the collected material yielded the three categories; Impact on social interaction, Negative impact on the child's development and the role of child health care. Within these categories, the subcategories were identified; Children's screen time affects the interaction, Parents' screen time affects the child, Sleep deprivation and stress, Delayed language development, Support for sustainable screen time and Intervention for sustainable habits. Conclusion: This study shows the importance of parents' responsibility for their child. Specifically, responsibility for giving your child the best foundations and conditions for a long-term, healthy mood. The screen time itself can be seen as harmless, as long as the child's mood is monitored.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ramadani, Gentiana, and Hyusein Hamdegyul Tahir. "Barns flerspråkighet och deras sociala utveckling : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar kring relationen mellan barns flerspråkighet och deras sociala utveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91266.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring relationen mellan barnens flerspråkighet och deras sociala utveckling. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa berör förskollärarnas uppfattningar kring barnens sociala utveckling, relationen mellan barnens flerspråkighet och deras social utveckling samt deras uppfattningar kring arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Metoden som studien bygger på är kvalitativ ansats. Detta innebär att tre förskollärare med minst fem års arbetslivserfarenhet av arbete i förskola och med viss erfarenhet av arbete i flerspråkiga barngrupper har kommit att intervjuas och bidra till studiens syfte. Analysen av förskollärarnas svar från intervjuerna baseras på teorierna sociokulturellt perspektiv och interkulturell pedagogik. I sina berättelser uttrycker förskollärarna samspel, verbal och icke-verbal kommunikation samt lek som förutsättningar för barnens sociala utveckling. De uttrycker även vikten av det svenska språket och modersmålet för barnens skapande av gemenskap respektive lärande av varandra och möjlighet till uttryck. Vidare uttrycker förskollärarna olika uppfattningar av arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Beskrivningar om barnens uppdelning i mindre grupper och möjlighet för flerspråkiga barnens delaktighet samt pedagogernas roll anses vara viktiga inslag i arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Persson, Britta, and Marie Wulf. "En dialogisk miljö i interaktion med pedagogiken." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36416.

Full text

Abstract:

Den här rapporten fokuserar på ämnesövergripande undervisning i relation till skolmiljön, både den fysiska och psykosociala. Är utformningen av skolmiljön en förutsättning för genomförandet av ett ämnesövergripande arbetssätt? Finns det en eller flera möjliga optimala miljöer och hur ser de i sådana fall ut?
A conversational environment in interaction with pedagogyEducational methods in a meaningful context with a physical environment as part of a pleasurable learning experience

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Holmberg, Engstrand Ylva, and Moskog Frida Thurang. "Att skapa interaktion med barn som har dövblindhet-En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23429.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet. Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet. Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts. Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat. En fallstudie beskrev interaktionen mellan 6 barn och deras föräldrar. Studien visar fungerande, om än i varierande grad, interaktion mellan samtliga barn och föräldrar. En studie behandlade mor- och farföräldrars roll i kommunikationen med barnen där oro inför umgänge med, och framtiden för, barnbarnen utrycktes. Två studier studerade interaktion mellan barnen och lärare. Den visade att interaktion fanns mellan parterna, med få initiativ från eleverna. Slutsatser: Pedagoger och närstående bör få kontinuerlig utbildning för utveckling av interaktion med barnet med dövblindhet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hurst, Martin. "”Du förstör leken!” : En studie om hur normativa praktiker i barns skolvardag skapas och upprätthålls." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183520.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkställs och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av åtta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn på barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstånd både mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen. Slutsatsen som har kunnat dras utifrån studien är att elevernas förmåga till meningsskapande är ytterst central i elevernas känsla av utanförskap och uteslutning ur kamratgruppen eftersom en brist på en sådan förmåga bidrar till att eleverna inte uppfattar de regler som gäller för den sociala interaktionen. Studien visade även på ett behov av att skolan i framtiden inte bara ser elevers exkludering ur kamratgruppen som okamratligt beteende utan även som något som sker som en del av en interaktionell process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ihrskog, Maud. "Kompisar och kamrater : barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen /." Växjö : Växjö University Press, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-517.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Åkerberg, Ellinor. "Yngre barns utforskande av bygg-och konstruktionsmaterial i förskolan : En studie om barns interaktion med bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84041.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology education
Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Andersson, Erik. ""jag svärdade dig" : En studie av barns lek och interaktion på en mobil förskola." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296237.

Full text

Abstract:

Mobila förskolan finns idag i ett dussintal kommuner i Sverige. Utbyggnaden av verksamheten har motiverats av platsbrist, lokalbrist och en pedagogik som är bra för barnen. Inga större studier har gjorts av mobila förskolan och vi vet därför inte hur denna verksamhetsform påverkar barnen. Därför var syftet med denna uppsats är att med hjälp av observation analysera förutsättningarna för barns lek och interaktion på en mobil förskoleavdelning i Uppsala kommun. Studien genomfördes under sex dagar på en mobil avdelning. Under denna tid filmades barnens lek i och utanför bussen. Analysen av materialet utgick ifrån Corsaros (2003, 2015) begrepp kamratkulturer, tolkande reproduktion och interaktionsutrymme. Resultatet visar att barnens val av lekar styrs av hur rörliga de är. Utanför bussen väljer de framförallt att leka rollekar i olika former medan de på bussen väljer rimlekar eller anpassade former av närmade/undvikandelek. Barnen i den lokala kamratkulturen har väl utvecklade strategier för att ta sig in i lek och barnen delar oftast med sig av lekar och interaktionsutrymmen som skapas

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Ersson, Viktoria. "Från observation till interaktion : Sex förskollärares uppfattningar om sin roll i barns fria lek." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30568.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att synliggöra och analysera sex förskollärares uppfattningar om sin roll i relation till den fria leken i förskolan. Den empiriska undersökningen ämnade att besvara studiens syfte utifrån frågeställningar rörande förskollärarnas uppfattningar kring fri lek samt uppfattningar om deras egen roll i relation till den fria leken. Undersökningen har bedrivits utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i valet av metod. Samtliga informanter i studien är kvinnliga förskollärare och anställda på olika förskolor i samma kommun med 5 - 35 års erfarenhet inom yrket. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om den fria leken och sin egen roll i den varierar, även om också gemensamma hållpunkter återfanns vilket i viss mån, påverkade förskollärarens val av roll. I intervjuerna framkom något skilda uppfattningar kring synen på den fria leken vilket rörde sig mellan att leken bör vara fri från styrning till att innefatta relativt styrda aktiviteter. I studien framkom även en dualistisk och helhetssyn på lek och lärande vilket möjligen påverkade hur förskollärarna valde att förhålla sig till och agera vid barns fria lek. Relativt samstämmigt betonade deltagarna i studien vikten av att finnas nära och initialt observera barns lek, innan de interagerade, samt att bemöta pågående lek med respekt och försiktighet. Vid en interagerande roll valde förskollärarna att antingen interagera för att få leken att fungera och sedan dra sig tillbaka, eller att finnas med för att berika den genom inspiration och lärande.

Godkännande datum: 2018-03-28

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Åberg, Sofia. "En studie om barns interaktion och samspel i mötet med digitala lärmiljöer i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34267.

Full text

Abstract:

Vi lever i en allt mer digitaliserad vardag och samhällsförändringen från industrisamhället till ett informations- och tjänstesamhälle skapar nya utmaningar för hur vi ser på lärandet idag. Pedagoger i förskolan har till uppgift att arbeta med digitala verktyg tillsammans med barnen och bidra till utvecklingen av deras intresse för olika medier. Studiens syfte är att undersöka hur barn interagerar, kommunicerar och samspelar i en digital lärmiljö samt att synliggöra barns teckenskapande i en designad digital lärmiljö. Studien besvarar tre frågeställningar. Hur agerar barn och pedagoger didaktiska designers i interaktion med det digitala gränssnittet? På vilket sätt interagerar och samspelar barn i olika teckensystem i en digital lärmiljö? Vilken betydelse har digitala lärmiljöer för barn som en meningsskapande aktivitet? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en kvalitativ studie på en förskola i en mellanstor stad. Metoden som användes var videoobservationer och anteckningar. Därefter transkriberades det insamlade empiriska materialet i ett transkriptionsschema. Med hjälp av transkriptionsschemat synliggjordes olika mönster som sedan fick bli grunden till analysarbetet.Den teoretiska utgångspunkten för analysarbetet har varit det multimodala designteoretiska perspektivet som utgår från att se människan som en teckenskapande varelse. Begrepp som användes i tolkning av det empiriska materialet var design i lärande, design för lärande, meningsskapande och teckensystem utifrån Kress och Selander, Selander och Svärdemo- Åberg och Kjällander. Jag har även kompletterat med studier av Petersen, Jahnke och Kulmar och Walldén Hillström som studerat barns interaktioner kring digitala resurser. Resultatet av denna studien visar att pedagoger designar den digitala lärmiljön och att barnen inbjuds till att utforska och skapa utifrån sina egna lärvägar i mötet med det digitala gränssnittet. Vad som erbjuder barnen att agera beror både på pedagogers digitala design samt applikationens design framkommer i studien. Hur barnen använder teckensystem skiljer sig åt beroende på hur pedagogen erbjuder den digitala lärmiljön och olika material. Resultatet av studien visar att barnen interagerar med omkringliggande miljö och material och tillsammans runt lärplattan för barnen diskussioner och kommer fram med olika kreativa lösningar på problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Magnusson, Mari. "Surfplattan i en förskoleklass. : En studie om några barns samspel vid en surfplatta." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16421.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lundén, Christina, and Susanne Ericsson. "Barns erövrande av litteracitet i den fria aktiviteten - miljöns och materialets betydelse." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18793.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lindahl, Johanna, and Helena Svensson. "Barns uttryck av känslor och kroppsspråk i förskolan : En observationsstudie om interaktion mellan flickor, pojkar och pedagoger." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38725.

Full text

Abstract:

Children ́s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet. Studien genomförs med kvalitativa observationer som filmas.Observationerna genomförs på en förskola i södra Sverige. I resultatet framkommer detatt flickor och pojkar uttrycker känslor på olika sätt. Flickor använder ögonkontakt ochleenden för att undvika konflikt och för att skapa god stämning. Pojkar använderögonkontakt och leenden för att utesluta andra ur leken, vid skadeglädje samt genom attförstärka sitt band till varandra. Det framkommer även att flickor visar närhet på ettomvårdande sätt genom att ta hand om yngre barn eller hjälpa varandra. Pojkar visarnärhet genom omfamnande brottningslek eller en arm runt kamraten. Pedagoger bemöterflickor oftare genom att sitta på huk vid samtal samt genom att använda ett reflekterandeoch avancerat språk. Pedagoger bemöter pojkar oftare stående vid tillsägelser då de brytermot regler, samt byter ut en stökig lek mot en lugn lek. Odenbring (2010) och Eidevald(2009) påpekar vilka normer och förväntningar som finns för flickor och pojkar. I dennastudie har det upptäcks att flickor och pojkar visar närhet på olika sätt vilket kan kopplastill rådande normer och förväntningar för hur flickor och pojkar bör bete sig i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Olsson, Lena-Marie. "Utomhuspedagogik i förskolan : - En studie av pedagogers uppfattningar om barns samspel i förskolans utomhusmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24781.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ”naturen”. De arbetar mer eller mindre aktivt med utomhuspedagogik och studien visar på dess olika uppfattningar. I resultatet går att utläsa både likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om utomhusmiljöns påverkan på barns samspel, med en intressant skillnad i uppfattningar av samspel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Wickström, Sandra. "Förskollärares tankar om sin egen medverkan och miljöns inverkan på barns lek." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29220.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka fyra förskollärares tankar om sin egen medverkan och miljöns inverkan på barns lek utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har jag baserat studien på fyra intervjuer med verksamma förskollärare. De har alla olika lång yrkeserfarenhet. De är verksamma inom samma rektorsområde och har olika erfarenheter inom barnomsorgen. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och har valt att utgå ifrån den semi-strukturerad intervjumetoden. Jag utgår från det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen i analysen är proximala utvecklingszonen, kommunikation och interaktion. I studiens resultat framkommer det att pedagogernas medverkan främjar barns utveckling inom varierande områden såsom socialt samspel. Det framgår även att verksamhetens miljö har en stor påverkan på pedagogers medverkan i barns lek. Resultatet belyser även att materialet på avdelningen bör vara tilltalande för både barn och vuxna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lundin, Natalie, and Emma Sandgren. "”Du och jag leker här tillsammans” En studie om barns sociala interaktion i förskolans utomhusmiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35264.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva samt skapa en djupare förståelse för hur barns sociala interaktion gestaltas i den fria leken kring en klätterställning på en förskola. Studien bygger på fem icke deltagande observationer, där barns sociala interaktioner kring klätterställningen har dokumenterats. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:•Hur kommer barns sociala interaktioner till uttryck inom kamratkulturerna kring klätterställningen? •Vilka tillvägagångssätt använder barnen sig av i den fria leken inom kamratkulturen?Resultatet av denna studie uppvisade ett mönster, hur kamratkulturen styrdes av en informell ledare. Utifrån empirin synliggjordes tre påverkande faktorer för den sociala interaktionen inom kamratkulturen. Slutsatsen av denna studie är att makt, ålder och vänskap är de tre påverkande faktorerna i barnens sociala interaktion inom kamratkulturen. Barnen tillämpade de tre faktorerna och olika tillträdesstrategier för att inkludera och exkludera andra barn i den fria leken inom kamratkulturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Svensson, Jennie, and Rebecka Bergström. "Barns och surfplattors interaktion i förskolan : En kvalitativ observationsstudie med ett sociokulturellt perspektiv på lärande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134580.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att analysera hur förskolebarn och surfplattor interagerar med varandra för att beskriva det samspel som uppstår ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Datainsamlingen är gjord på två olika förskolor och har bestått av observationer av barn 3-5 år, när de sitter tillsammans med en eller flera kamrater vid en surfplatta. Begrepp från en sociokulturell syn på lärande har använts för att analysera det insamlade materialet ur ett lärandeperspektiv. Resultatet visar att barnen interagerade med varandra och med surfplattan genom verbal kommunikation i form av tal, och icke-verbal kommunikation såsom blickar, gester, beröring, med mera. Interaktionerna visade sig vara vad som kan kallas för antingen lyckade eller misslyckade. Resultatet visar även att surfplattan påverkade barnens interaktioner genom att surfplattan skapade olika positioner bland barnen. Beroende på vilken position barnen intog eller fick interagerade de på olika sätt och olika mycket. De fick därmed olika möjligheter till lärande. De positioner som uppstod bland barnen vid surfplattan var ägar- deltagare- och åskådarposition. Ägarpositionen visade sig vara attraktiv för barnen och de förhandlade och argumenterade för att få denna position eller för att få behålla den. Resultatet visar också att det som påverkade barnens interaktioner var även deras fokus på surfplattan. Det visade sig genom att barnen hade blicken koncentrerat fäst på skärmen. Det kunde ibland orsaka att barnen inte såg på varandra när de pratade, inte uppmärksammade kamratens interaktion i tid eller missade den helt. I resultatet framkommer det även att barnen vägledde varandra och sig själva i användandet av surfplattan. Vägledningen av varandra skedde genom scaffolding och vägledningen av sig själva skedde genom att barnen använde språket för att stödja tänkandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Salawa, Magdalena. "Yngre barns möte med skriftspråket : En kvalitativ studie om skriftspråkssynliggörande i interaktioner mellan pedagog och barn under pedagogiska skriftspråkliga aktiviteter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34873.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att söka ny kunskap om interaktioner som sker mellan barn samt barn och pedagoger under pedagogiska aktiviteter med fokus på skriftspråkslärande. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori. Metod som används under den här studien är observationer med hjälp av videoupptagning samt fältanteckningar. Tre olika pedagogiska aktiviteter med fokus på skriftspråket observeras. Resultat tyder på att barn introduceras till skriftspråket genom användandet av olika artefakter i form av digitala verktyg, bilder på Babblarna och leklera samt genom kopplingar till barns identitet. Deltagarnas kommunikation kännetecknas av turtagning och imitation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bolin, Saima. "Barns sociala lärande i interaktion med djur : En studie om förskolebarns sociala samspel i samband med djurkontakt." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43716.

Full text

Abstract:

The purpose of this work is to study children’s social interaction with animals and if it could be affected to any possible connections to interaction with animals, linked to a socio-cultural perspective. This survey was conducted by a kind of a case study. Interviews were conducted with two teachers where the answers then was analyzed and compared with observations. The results are discussed from the perspective of the sociocultural theory of children's learning, their development and previous research on children's interactions with animals. Scientific research with children and animals show that their relationship affects the child's development positively. This was made visible not only to children, but humans have a natural attraction to animals and which social relationships provide an expression of social learning in humans. Results from interviews and observations of this study indicate that children more easily create an understanding of his fellow human beings and that empathy is strengthened amongst the children because of their relationships with the animals.
Syftet med denna undersökning är att synliggöra barns sociala samspel och ifall det kan påverkas genom interaktion med djur, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Denna undersökning genomfördes genom något som kan kallas för en fallstudie. Intervjuer har genomförts med två pedagoger där svaren sedan analyserats och jämförts i relation till observationer. Resultaten diskuterades i relation till den valda sociokulturella teorin om barns lärande, deras utveckling samt tidigare forskning om barns interaktion med djur. Studier med barn och djur visar på att deras relation påverkar barns utveckling positivt. Dessa synliggjordes att inte bara barn, utan människan har en naturlig dragning till djur och där sociala relationer ger ett uttryck för socialt lärande hos människan. Resultat från denna studies intervjuer och observationer tyder på att barn lättare skapar en förståelse för sina medmänniskor och att empatin stärks barnen emellan på grund av deras relationer till djuren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Erdelyi, Sofia. "En förskola för alla länders barn - En studie om svenska förskolans och nyanlända barns kommunikation i en mångkulturell arena." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32200.

Full text

Abstract:

AbstractDagens Sverige är ett mångkulturellt land där olika kulturer möts i samspel med varandra. Samhällets krav och förväntningar möter de nyanlända individerna i relation till deras egna erfarenheter och förväntningar. Förskolan är en del av den svenska samhällsstrukturen vilket nyanlända familjer kommer att möta och det här mötet kan vara en utmaning för förskolepersonalen, när det gäller att ta emot familjerna och säkra deras inkludering i verksamheten.Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns kommunikation i samspel med andra i förskolan. Studien belyser hur barn, pedagoger och vårdnadshavare resonerar kring kommunikation i förskolan när det svenska språket inte ännu utgör det primära gemensamma språket. Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ fältstudie och det empiriska materialet har bearbetats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens empiriska material har samlats in på mångkulturella förskolor genom observationer, intervjuer med barn, pedagoger och vårdnadshavare. Intervjuerna utfördes på olika förskolor från olika kommuner med syfte att få ett större perspektiv inom ämnet.Studieresultatet visar att nyanlända barns kommunikation sker inte enbart via det verbala språket utan även genom kroppsspråk eller lek. Nyanlända barns kommunikation och lärande kan främjas när en vänskapsrelation etableras i förskolan. Studien visar även att samverkan mellan de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare, samt pedagogerna fungerar, trots språkliga barriärer, utifrån deras förhållningssätt till kommunikation och olika kommunikationsstrategier. Däremot kan det vara en utmaning för pedagogerna att säkra en inkludering utifrån lika villkor för nyanlända i verksamheten eftersom pedagogerna känner sig otillräckliga på grund av att kommunikationen på det svenska språket inte är tillräckligt utvecklad ännu hos nyanlända. Pedagogerna utvecklar och förbättrar arbetsmetoder i form av olika kommunikationshjälpmedel med nyanlända familjer för att säkra deras inkludering i verksamheten. Genom samspel mellan de nyanlända familjerna och förskolan påbörjas en integrationsprocess i verksamheten men även i det övriga samhället.Nyckelord: förskola, inkludering, integration, interaktion, interkulturalitet, kommunikation, multimodalitet, nyanlända barn, sociokulturellt perspektiv, språk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Nordin, Viktoria. "Den fria lekens betydelse för barns talspråkliga interaktion : En studie som använder sig av Visual methods, i detta fall The Diamond." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26322.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to find out how some Swedish preschool teacher discussing how children's Swedish colloquial interaction can be enhanced in the free play. In this case where children are aged three to five. My research questions in the study are: - What type of free play do preschool teachers talk about in relation to children's Swedish colloquial development? - What do preschool teachers say about child's colloquial interaction? - How do preschool teachers reason regarding in what environment children’s colloquial interaction occurs? In my study I have used an interview with elements of a visual method called The Diamond. The approach is that the participants in the interview will be enhanced to discussing about a wise certain number of images. These images are then to be ranked accordingly with a specific theme and terms. If a child has difficult to speak, you can take help of the interest the child has, the child can tell you and the other children what he or she know about the interest. Safety is also something that is important for children's colloquial development according to some. Some say, that safety and interest are associated and important things to the colloquial development

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hjort, Lisa, and Eva Lind. "Förskolebarns interaktion och kommunikation med iPad : En kvalitativ observationsstudie om barns användande av iPad på förskolan." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9052.

Full text

Abstract:

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstå barns kommunikation och interaktion vid användning av iPad. Observationer har skett på tre olika förskolor som aktivt använder iPad i sin verksamhet. Studien har utgått ifrån sociokulturella teorin om att barn lär av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar när de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom också att en interaktion sker barn- iPad då barn vid flera tillfällen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet både verbalt och icke verbalt. De icke styrande barnen gav instruktioner till det styrande barnet som de sedan såg på skärmen om det genomfördes. Då verbala instruktioner inte utfördes gjorde barnet en icke verbal handling i form av eget handlande. I diskussionen jämförde vi studiens resultat med teorier och tidigare forskning. Användandet av iPaden i den pedagogiska verksamheten och en närvarande pedagog är av betydelse för att lärande ska ske. Interaktion och kommunikation uppstod i aktiviteten, men pedagogens roll är att utmana barnen.
The qualitative study was designed to describe and understand the child's communication and interaction when using the iPad. Observations have been made on three different pre-schools that are actively using the iPad in their activity. The study has been based on the socio-cultural theory that children learn from each other in interaction. The results of the study have revealed that children interact as they sat several children around common iPad. It also emerged that an interaction occurs child - iPad when children on several occasions verbally communicated with the app. The communication around the iPad went by the governing child both verbally and nonverbally. The non-steer kids gave instructions to the governing child, which they saw on the screen if it was implemented. When verbal instructions were not carried out did the child a nonverbal action in the form of own actions. In the discussion, we compared the results of the study of theories and previous research. The use of the iPad in the educational activities and having a currently teacher are important for learning to happen. Interaction and communication emerged in the activity, but the educator's role is to challenge kids.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ericsson, Cim, and Sofia Triumf. ""Åh, titta! Titta hur det ser ut!" : Små barns interaktion med digital teknik i naturvetenskapligt utforskande." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72647.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att synliggöra hur små barn interagerar med ett mikroskop-ägg i utforskandet av naturvetenskapliga fenomen. I förskolans uppdrag ingår att arbeta med natur-vetenskap och teknik i barnens vardag. Förskollärarens kompetens och deras förhållningssätt gentemot barnen är betydelsefull för att möjliggöra för små barns digitala utforskande. Tidigare forskning visar att utforskande handlar om att få pröva, undersöka och på ett lekfullt sätt ta reda på mer om något. Det teoretiska ramverk som legat till grund för studien är social construction of technology, SCOT, vilket gett möjlighet att beskriva hur mening skapas i barns interaktion med olika tekniska artefakter. Studien genomfördes på en medelstor förskola i Luleå kommun med tre grupper barn i två-års ålder. Data samlades in med hjälp av filminspelning och ljudupptagning vid planerade aktiviteter. Bearbetningen har sketti en abduktiv analysprocess där en växelverkan mellan att härleda materialet till teoretiska utgångspunkter och en öppenhet för nya förklaringar och upp-täckter har varit vägledande. I resultatet framträder olika interaktionsramar som visar på vilket sätt barnen interagerar med den digitala teknologin utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar även hur mikroskop-ägget på olika sätt kan möjliggöra för små barns naturvetenskapliga utforskande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Nigelius, Julia, and Olivia Wendefors. "Att synliggöra barnens kunnande i den fria leken : En kvalitativ studie där barn med svenska som första- respektive andraspråk undersöks i sociala och fysiska interaktioner." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39206.

Full text

Abstract:

Undersökningen beskriver hur barn med svenska som första- respektive andraspråk interagerar med varandra i den fria leken. Det finns en avsaknad i forskning kring förskolans icke-planerade verksamhet, därför vill vi flytta fokus från pedagogers arbetssätt i planerad undervisning till att studera hur barn använder sitt kunnande i mötet med varandra. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap och förståelse för hur barn i tvåårsåldern med svenska som första- respektive andraspråk interagerar med varandra och med fysiska redskap, samt synliggöra hur deras kunnande utspelas i den fria leken i förskolans verksamhet. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv där social interaktion och fysisk interaktion är viktiga begrepp. En kvalitativ metod ligger som grund för arbetet och data samlades in via videodokumentation på en förskola i södra Sverige. Barnen skapade gemensamma nämnare som bjöd in till interaktion. Den verbala kommunikationen kunde sätta gränser för hur situationen utspelade sig, vilket medförde utmaningar för barnen. Barnen skapade själva outtalade regler för lekarna och det fanns en överenskommelse mellan dem för hur lekarna skulle fortsätta. Barnen har på olika sätt utmanat varandra i både sociala och fysiska interaktioner, där deras kunnande har synliggjorts. Olika typer av fysiska interaktioner har varit att barnen söker interaktioner mellan varandra genom de fysiska redskapen, de har även använt dessa för att utforska med varandra. Barnens sociala interaktioner har mestadels bestått av gester och blickar, och inte till lika stor del verbal kommunikation. De sociala och fysiska interaktionerna har präglats av barnens aktörskap och det handlingsalternativ de valt att tillämpa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Hovold, Helena, and Jenny Backman. ""Aj det kittlas" -En studie om yngre barns utforskande och kommunicerande om naturvetenskap." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30225.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur yngre barn utforskar och kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen i förskolan och hur pedagogen kan bidra till detta. För att få svar på vårt syfte har vi ställt följande frågeställningar: Vilka handlingar använder barn sig av när de utforskar och kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen? Hur arbetar pedagogen för att främja barns nyfikenhet och lusten att upptäcka naturvetenskap?Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med en mikroetnografisk ansats, där observationer av yngre barn har varit i fokus. Vi har som hjälpmedel använt oss av video– ljudinspelningar samt fältanteckningar. I vår studie har sammanlagt sexton barn i åldrarna tre-fyra år och två pedagoger deltagit. De teoretiska perspektiv vi har använt oss av är sociokulturellt, konstruktivistiskt och pragmatiskt perspektiv. Då vi tidigare under vår utbildning sett att dessa tre perspektiv kompletterar varandra i tänkandet om barns lärande och utveckling.Resultatet i vår studie visar att barn använder sig av flera olika handlingar såsom verbala, kroppsliga och taktila när de utforskar och kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen. De yngre barn, vars språkutveckling ännu inte är fullt utvecklad tar hjälp av sin kropp för att förmedla tankar och kunskaper om sin omvärld. Vi kan se detta genom barnens utrop, dialoger med pedagoger om naturvetenskapligt innehåll men även genom dialoger med barnet själv i utforskande syfte. Pedagogens förhållningssätt i detta blir att hen anammar ett lyssnande och medforskande arbetssätt med hjälp av kommunikativa stöttor för att hjälpa barnen när det verbala språket inte räcker till, för att sätta ord på barnets upplevelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barns interaktion'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles