Relevant bibliographies by topics / Barns lärande

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Reports

Academic literature on the topic 'Barns lärande'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Barns lärande.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Barns lärande"

1

Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson, and Maria Reis. "Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.

Full text
Abstract:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Thulin, Susanne, and Agneta Jonsson. "Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jeppsson, Fredrik. "Kroppsligt förankrad kognition." Venue 6, no. 1 (November 7, 2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1768.

Full text
Abstract:
Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskakollegor har vi i våra studier visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Karlsson, Marie, and Fredrik Jeppsson. "Öva och pröva - Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?" Venue 8, no. 1 (November 8, 2019): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19812.

Full text
Abstract:
I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nilsson, Pernilla. "Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment." Nordic Studies in Science Education 1, no. 1 (December 7, 2012): 58–69. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.466.

Full text
Abstract:
Physics is often considered to be a difficult, abstract and boring school subject. This article describes astudy of 11-year old children’s discussions of scientific concepts related to experiments in the classroom and to the Liseberg amusement park. The study was made in May 2004 and the empirical material consists of tape recorded group discussions from the preparation lesson before the amusement park visit. The analysis focuses on how children use, develop and verify their knowledge, and how they express an increased construction of knowledge and understanding through the dialogues. The discussions indicate an ability to develop, explain and exemplify physical phenomena and concepts and connect them to their everyday experiences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Tallberg Broman, Ingegerd. "Pedagogik med inriktning mot yngre barns utveckling och lärande." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (September 21, 2018): 223–43. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.13.

Full text
Abstract:
The professorship I held was denoted "Pedagogy with a focus on the development and learning of younger children". It was a newly instituted professorship at the Teacher Education Program at the newly founded university college in Malmö. The purpose was dual - to further develop research related to children’s development and learning in pre-school as well as to contribute to the academization of the pre-school teacher education. It was initiated by the director of the Teacher Education Program, and was placed at the department responsible for preschool teacher education. In this article, the professorship´s purpose and orientation will be discussed in a historical perspective. It considers significant aspects of the development of the program for pre-school education, such as practical pedagogy, knowledge traditions, and gender. In addition, it suggests that the development of this program was characterized by a complicated relationship to the state as well as the academy, involving efforts to reconcile both sides. The article also discusses the late nationalization of this program and why a professorship was established in 1999 to support research and academic development. Other themes discussed, with examples from my own work as researcher, expert, and teacher, are the terms and conditions of the research area, special initiatives, and continuity and discontinuity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.

Full text
Abstract:
I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Williams, Pia, and Sonja Sheridan. "Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.

Full text
Abstract:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Holmberg, Linnéa, and Eva Kane. "Den tacksamma leken - Legitimering av fritidshemsverksamhet genom utbildningspolitik och forskning." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 92–113. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.05.

Full text
Abstract:
Lek har länge varit, och är fortfarande, en central aspekt i fritidshemmets verksamhet. Barns lekande framstår i sammanhanget som något oantastligt och som otacksamt att kritisera. Med en diskursanalytisk ansats belyser artikeln hur talet om lek i utbildningspolitiska styr- och policydokument legitimerar en viss skildring av samtidens fritidshem och undersöker hur forskning om fritidshem använder begreppet lek. Analysen belyser hur det vetenskapliga talet om lek på ett alltför oproblematiserat sätt reproducerar begreppsanvändningen som har påvisats i fritidshemmens verksamhet genom tidigare empiriska studier. I denna reproduktion används tal om lek för att iscensätta olika element i fritidshemsverksamhet på sätt som passar såväl traditionella fritidshemsideal som rådande utbildningspolitiska idéer. Framträdande i detta är den allsidiga funktion i talet om lek som används för att legitimera andra företeelser, exempelvis lärande och professionalism. Det tacksamma begreppet lek möjliggör därigenom vetenskapliga skildringar av fritidshemmet som den institution utbildningspolitiska intressen efterfrågar idag. Tal om lek – en diskursiv universallösning användbar till det mesta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Elwer, Åsa. "Läsförståelseproblem i tidig skolålder." Venue 4, no. 2 (April 27, 2015): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15412.

Full text
Abstract:
Studier gjorda på Linköpings universitet har visat att vissa barn lär sig läsa med gott läsflyt men får problem med läsförståelse. Läsförståelseproblemen blir inte tydliga förrän barnen gått ett antal år i skolan, men kan förklaras av språkliga nedsättningar som finns redan i förskoleåldern. Dessa resultat är av stor vikt för praktiserande lärare eftersom de berörda eleverna behöver uppmärksammas och stöttas i sin språkutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Barns lärande"

1

Malmberg, Linda. "Barns lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27742.

Full text
Abstract:
AbstractMalmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen.Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut iarbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när detgäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en centralroll. Genom detta kom mina funderingar kring hur det verkligen ser ut ute i verkligheten, medbarns lärande? Inte sett från ett barnperspektiv utan från ett pedagogperspektiv. Vad anser deär viktigt när det gäller barns lärande i förskola och grundskola? Mina frågeställningar ärdärför följande:• Hur talar verksamma pedagoger om barns lärande?• Hur ser arbetet med barns lärande ut?Syftet är att ta reda på hur de arbetar och efter eventuella teorier/metoder. Jag besökte därförunder en veckas tid en förskola och en grundskola. Där intervjuade jag några av deraspedagoger och hur de såg på barns lärande. Det viktigast i deras arbete var att se helheten iarbetet med barnen, trygghet, demokrati, varierande arbetsformer och en lustfylld ochstimulerande miljö. Jag utförde sedan observationer av barnens dag, miljö och undervisning.Detta för att se om jag kunde se ett samband mellan vad som kom fram i intervjuerna och hurde verkligen arbetade. Kopplingar gjordes sedan till tidigare forskningen i det berördaområdet av Vygotskij, Piaget och Dysthe. Alla mycket betydelsefulla inom sitt område. Det ärderas arbete som idag inspirerar många av dagens verksamma pedagoger. Vygotskijshelhetssyn, Piagets kognitiva utveckling och Dysthes teori om dialogens betydelse, ärfortfarande lika aktuella.Vad jag slutligen kom fram till är att barnen idag har en varierande, lustfylld och individuellskoltid. Detta tror jag bidrar till en positiv utveckling och mot en god framtid för barnen. Jaganser även att barnens lärandesituation är en aning stressad tid med allt som händer under enskoldag. Detta då främst i grundskolan där pressen att lära sig är större än vid förskolans litelugnare tempo. Detta kan vara svårare för de barn som eventuellt ligger lite efter i sinutveckling och får svårare att hänga med. De pedagoger jag mött kämpar dock sitt bästa för attbarnen skall få ut så mycket som möjligt av deras dag i skolan.Nyckelord: lärande, helhetsbild, samspel och utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Karlsson, Johanna. "Musiska lärande : barns inlärning genom musiska lärande." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2185.

Full text
Abstract:

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet.

Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet.

Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet.

Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ivarsson, Josefin, and RoseMarie Järlestig. "Barns möjligheter till lärande inom narturvetenskap : Hur möjliggör pedagoger barns lärande utomhus?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31251.

Full text
Abstract:
Syftet är att undersöka hur pedagogerna arbetar utomhus kring barns lärande inom naturvetenskap. Observationer har genomförts på fyra förskolor. Resultatet visar att det finns skillnader kring pedagogers synsätt på barns lärande utomhus. Vår tolkning av studien är att pedagogerna har skiftande fokus i arbetet kring läroplanens mål. En slutsats är att de flesta pedagogerna är medforskare och tillsammans med barnen upptäcker de naturvetenskapen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Werme, Linda. "Barns lärande – Om träd." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3406.

Full text
Abstract:

Med naturen och Learning study modellen som inspirationskällor har jag arbetat med tema träd under två veckor på en förskola med barn i åldrarna 3 – 6 år. För att tydligt kunna synliggöra barnets lärande har för- och eftertester varit en del av metodarbetet. Testerna genomfördes med hjälp av intervjuer. Barnen fick även rita teckningar av ett träd både vid förtestet och eftertestet. Detta som ett ytterligare komplement för att kunna se deras kunskapsutveckling. Under dessa två veckor mellan för- och eftertestet deltog barnen i olika aktiviteter på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Genom hela arbetet användes en handdocka i form av en ekorre. Handdockan gjorde att även de barn som var lite reserverade vågade prata och ställa frågor. Vidare användes även olika lekar såsom tillexempel memory och Kims lek. Utifrån den här studien med inspiration från Learning study metoden kan man konstatera att barnens kunskap inom temat träd har utvecklats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nilsson, Annette. "Barns resonemang om lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32723.

Full text
Abstract:
Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas. Resultatet pekar på att barn behöver ha en känslomässig anknytning till situationen eller utmaningen för att de ska ge uttryck för att ett lärande har skett. Barn uppfattade att lärandet sker som en utförd handling och gav uttryck för att deras lärande ofta sker utanför förskolan. En möjlig slutsats att dra utifrån min empiri är att förskolan i högre grad bör utgå från barns hela erfarenhetsvärld och på så sätt öppna upp för omvärlden och ta barns hela lärandearena som utgångspunkt för lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bengtsson, Nina, and Anette Trankell. "Läxor och barns lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33754.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Engelbrektsson, Sandra. "Barns utveckling och lärande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43427.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Niemeyer, Karolina. "Bildskapandets inverkan på barns lärande : En kvalitativ studie kring barns bildskapande och lärande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-66983.

Full text
Abstract:
Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn på hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillägnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter. Undersökningens information inhämtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från två olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och värderingar kring frågor som behandlade ämnena bildskapande och lärande. I studiens resultat uppmärksammas en utförlig förklaring på hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lärande. Pedagogerna i studien ansåg att barn tillägnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvägagångssätt och på olika nivåer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Engberg, Elin. "Barns lärande i naturvetenskap : Pedagogers syn på naturvetenskapen och lärandet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15601.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Buhre, Elin. "Barn, dans och lärande, dansens betydelse för barns utveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28033.

Full text
Abstract:
Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever. I undersökningen framkom dessutom möjligheter att utveckla ett ökat medvetet jämställdhetsarbete och gynnande av kulturmöten genom dansundervisning.
The purpose of this essay is to examine dance in school and its significance for the development of children. This examination also illustrates the possibilities of dance in relation to gender and culture in the school education. The paper gives a research summary regarding dance and movement and Gardner’s theory multiple intelligences. A qualitative research method was used and totally six dance teachers were interviewed. To sum up, the results show mobility, social, emotional, aesthetic, cognitive and linguistic effects for the development of the children. The examination also points out that dance bring the possibility of working with gender and culture meetings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Barns lärande"

1

Sheridan, Sonja. Barns tidiga lärande: En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kultti, Anne. Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborg: Göteborgs universitet, Acta universitatis Gothoburgensis, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Eva. Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Barns lärande"

1

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Full text
Abstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Barns lärande' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography