Dissertations / Theses: 'Barns lärande'

1

Malmberg, Linda. "Barns lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27742.

Full text

Abstract:

AbstractMalmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen.Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut iarbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när detgäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en centralroll. Genom detta kom mina funderingar kring hur det verkligen ser ut ute i verkligheten, medbarns lärande? Inte sett från ett barnperspektiv utan från ett pedagogperspektiv. Vad anser deär viktigt när det gäller barns lärande i förskola och grundskola? Mina frågeställningar ärdärför följande:• Hur talar verksamma pedagoger om barns lärande?• Hur ser arbetet med barns lärande ut?Syftet är att ta reda på hur de arbetar och efter eventuella teorier/metoder. Jag besökte därförunder en veckas tid en förskola och en grundskola. Där intervjuade jag några av deraspedagoger och hur de såg på barns lärande. Det viktigast i deras arbete var att se helheten iarbetet med barnen, trygghet, demokrati, varierande arbetsformer och en lustfylld ochstimulerande miljö. Jag utförde sedan observationer av barnens dag, miljö och undervisning.Detta för att se om jag kunde se ett samband mellan vad som kom fram i intervjuerna och hurde verkligen arbetade. Kopplingar gjordes sedan till tidigare forskningen i det berördaområdet av Vygotskij, Piaget och Dysthe. Alla mycket betydelsefulla inom sitt område. Det ärderas arbete som idag inspirerar många av dagens verksamma pedagoger. Vygotskijshelhetssyn, Piagets kognitiva utveckling och Dysthes teori om dialogens betydelse, ärfortfarande lika aktuella.Vad jag slutligen kom fram till är att barnen idag har en varierande, lustfylld och individuellskoltid. Detta tror jag bidrar till en positiv utveckling och mot en god framtid för barnen. Jaganser även att barnens lärandesituation är en aning stressad tid med allt som händer under enskoldag. Detta då främst i grundskolan där pressen att lära sig är större än vid förskolans litelugnare tempo. Detta kan vara svårare för de barn som eventuellt ligger lite efter i sinutveckling och får svårare att hänga med. De pedagoger jag mött kämpar dock sitt bästa för attbarnen skall få ut så mycket som möjligt av deras dag i skolan.Nyckelord: lärande, helhetsbild, samspel och utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Karlsson, Johanna. "Musiska lärande : barns inlärning genom musiska lärande." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2185.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet.

Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet.

Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet.

Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ivarsson, Josefin, and RoseMarie Järlestig. "Barns möjligheter till lärande inom narturvetenskap : Hur möjliggör pedagoger barns lärande utomhus?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31251.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka hur pedagogerna arbetar utomhus kring barns lärande inom naturvetenskap. Observationer har genomförts på fyra förskolor. Resultatet visar att det finns skillnader kring pedagogers synsätt på barns lärande utomhus. Vår tolkning av studien är att pedagogerna har skiftande fokus i arbetet kring läroplanens mål. En slutsats är att de flesta pedagogerna är medforskare och tillsammans med barnen upptäcker de naturvetenskapen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Werme, Linda. "Barns lärande – Om träd." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3406.

Full text

Abstract:

Med naturen och Learning study modellen som inspirationskällor har jag arbetat med tema träd under två veckor på en förskola med barn i åldrarna 3 – 6 år. För att tydligt kunna synliggöra barnets lärande har för- och eftertester varit en del av metodarbetet. Testerna genomfördes med hjälp av intervjuer. Barnen fick även rita teckningar av ett träd både vid förtestet och eftertestet. Detta som ett ytterligare komplement för att kunna se deras kunskapsutveckling. Under dessa två veckor mellan för- och eftertestet deltog barnen i olika aktiviteter på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Genom hela arbetet användes en handdocka i form av en ekorre. Handdockan gjorde att även de barn som var lite reserverade vågade prata och ställa frågor. Vidare användes även olika lekar såsom tillexempel memory och Kims lek. Utifrån den här studien med inspiration från Learning study metoden kan man konstatera att barnens kunskap inom temat träd har utvecklats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Nilsson, Annette. "Barns resonemang om lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32723.

Full text

Abstract:

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas. Resultatet pekar på att barn behöver ha en känslomässig anknytning till situationen eller utmaningen för att de ska ge uttryck för att ett lärande har skett. Barn uppfattade att lärandet sker som en utförd handling och gav uttryck för att deras lärande ofta sker utanför förskolan. En möjlig slutsats att dra utifrån min empiri är att förskolan i högre grad bör utgå från barns hela erfarenhetsvärld och på så sätt öppna upp för omvärlden och ta barns hela lärandearena som utgångspunkt för lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bengtsson, Nina, and Anette Trankell. "Läxor och barns lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33754.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Engelbrektsson, Sandra. "Barns utveckling och lärande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43427.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Niemeyer, Karolina. "Bildskapandets inverkan på barns lärande : En kvalitativ studie kring barns bildskapande och lärande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-66983.

Full text

Abstract:

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn på hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillägnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter. Undersökningens information inhämtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från två olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och värderingar kring frågor som behandlade ämnena bildskapande och lärande. I studiens resultat uppmärksammas en utförlig förklaring på hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lärande. Pedagogerna i studien ansåg att barn tillägnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvägagångssätt och på olika nivåer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Engberg, Elin. "Barns lärande i naturvetenskap : Pedagogers syn på naturvetenskapen och lärandet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15601.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Buhre, Elin. "Barn, dans och lärande, dansens betydelse för barns utveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28033.

Full text

Abstract:

Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever. I undersökningen framkom dessutom möjligheter att utveckla ett ökat medvetet jämställdhetsarbete och gynnande av kulturmöten genom dansundervisning.
The purpose of this essay is to examine dance in school and its significance for the development of children. This examination also illustrates the possibilities of dance in relation to gender and culture in the school education. The paper gives a research summary regarding dance and movement and Gardner’s theory multiple intelligences. A qualitative research method was used and totally six dance teachers were interviewed. To sum up, the results show mobility, social, emotional, aesthetic, cognitive and linguistic effects for the development of the children. The examination also points out that dance bring the possibility of working with gender and culture meetings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Andersson, Jonna, and Ann-Charlotte Bodmar. "Barns utveckling och lärande : - Hur beskriver pedagoger och barn utveckling och lärande i förskolan?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30796.

Full text

Abstract:

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005. Vårt syfte är att vivill få syn på hur verksamma förskollärare i förskolan talar om barns utveck-ling och lärande samt undersöka vad barn som slutat förskolan för tre år sedan berättar om sin tid på förskolan. Resultatet av denna studie uppmärksammar att barnen kommer ihåg sina kam-rater och miljön. De kommer också ihåg mer konkreta saker som de har gjort i förskolan så som klättra i träd och gunga. Pedagogerna trodde att barnen skulle komma ihåg mer teoretiska saker barnen gjort. Vidare så pratar pedagogerna om att barnsynen, förhållningssättet, att vara en när-vande pedagog, planering, reflektering och miljön är viktiga kvalitéer för barns utveckling och lärande. Pedagogerna hoppades att barnen skulle uppleva tiden på förskolan som en rolig tid. Detta bekräftade barnen som var överensom att de hade haft en rolig tid på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jönsson, Linda. "Lekens betydelse för barns lärande." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13963.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Appé, Josefine. "Pedagogers tankar om barns lärande." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3854.

Full text

Abstract:

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande. Slutligen i den teoretiska delen beskrivs det vad läroplanerna säger och dess pedagogiska tankar. Jag har samtalat med fyra pedagoger, som är verksamma i grundskolan. Intervjuresultatet är sammanställt i tre olika teman som lyder: Motivation, struktur, engagemang och en blandning av olika teorier; Rörelse, massage, arbetsschema och värdegrunder; Barn lär olika; Slutsatser av resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nordström, Helena, and Therese Wörding. "Utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26055.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kina, Ashorina, and Samsam Mohamud. "Lekens betydelse för barns lärande." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167926.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lindgren, Åsa, and Kajsa Lindälv. "Förskolemiljöns betydelse för barns lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19830.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Friedrich Fröbel grundade tyska Kindergarten som motsvarar den svenska förskolan. För att främja barns utveckling menade han att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön och tillgodose deras behov. Materialet är en förutsättning för att barnen ska utvecklas, det skall vara utmanande och väcka intresse. Materialet blir pedagogiskt i samspel med människan och hur man använder materialet har betydelse för om lärande skall kunna ske.Syfte:Syftet är att undersöka hur sex förskollärare i två olika förskolor menar att de skapar en pedagogisk miljö som främjar barns lärande.Metod:Vid vår datainsamling har vi använt oss av kvalitativ intervju med öppna frågor för att få utvecklade och relevanta svar. Vi har intervjuat pedagoger, för att ta reda på hur de uppfattar den fysiska miljön i förskolan och hur viktig den är för barns lärande. Vi har också observerat lokalerna genom att fotografera rummen.Resultat:Vilka möbler man har på förskolan påverkar barnens aktiviteter, höga möbler begränsar barns möjligheter att röra sig och barnens tillgång till material begränsas. Använder man låga möbler kan barnen röra sig fritt i rummen. Eftersom materialet är tillgängligt för barnen ökar det deras självständighet och de får välja material själva. Pedagogerna anser att det bör finnas en måttlig mängd material framme, för att skapa en bra lek. Om man har mycket material kan pedagogerna välja ut och plocka bort en del material och plocka fram. När man plockar fram ett material kan man plocka undan ett annat, för att begränsa mängden men ändå ge ett rikt utbud av olika material. Materialet blir på så sätt spännande och som nytt för barnen. Det är av betydelse att pedagoger kan använda olika material på olika sätt och att se möjligheterna av att barnen kan använda förbrukningsmaterial obegränsat i leken och i skapandet. Det anses även vara en fördel ur en ekonomisk synvinkel. Barnen får vara delaktiga i valet av material indirekt genom att pedagogerna observerar barnens aktiviteter och utgår från deras intresse och behov när de beställer material till förskolan. I observationerna kan pedagogerna även se hur barnen leker och tillgodose barns behov av avskildhet och gemenskap, för att kunna skapa rum för det. Med hjälp av olika material kan man dela av rummen för att skapa fler möjligheter för leken. Det bra att dela upp barnen i mindre grupper för att använda lokalerna optimalt för att barn behöver utrymme för leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Andersson, Ann-Christin, and Marie-Louise Åkesson. "Pedagogers roll i barns lärande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33643.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget. De teoretiska ramarna utgörs av den kulturhistoriska teorin och forskningsresultat om lärande som begrepp, läroprocess, relation och dokumentation. Resultatet pekar på att pedagogernas förhållningssätt och de förutsättningar barnen får är av stor betydelse för barns lärande. Förskolan ska ses som en pedagogisk arena där barn får möjligheter till samspel och kommunikation som leder till lärande. Det ansvar som vilar på pedagogen är att ha en medvetenhet och en respekt för hur de på olika sätt beskriver barns läroprocesser i dokumentation. Vår slutsats är att en stimulerande miljö med pedagoger som ser barns olikheter som tillgångar och på olika sätt utmanar och uppmuntrar till olika uttryck i lärande bör ses som en stor tillgång i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Olsson, Josefin, and Marie Olsson. "Miljöns förutsättningar för barns lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28567.

Full text

Abstract:

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka förutsättningar för barns lärande som ges inom den fysiska miljön hos pedagogisk omsorg samt förskolverksamhet. Och vi har därför valt frågeställningarna: Hur ser den fysiska miljö som barnen vistas i inom pedagogisk omsorg samt förskoleverksamheten ut? Hur samtalar dagbarnvårdare respektive förskollärare om den fysiska miljön? Vilka skillnader och likheter finns mellan dagbarnvårdares och förskollärares olika verksamheter? Slutsatser: Pedagogen påverkar mycket, yrkesutbildning spelar roll samt individen och miljön påverkar varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Bulduk, Hazal, and Emily Cung. "Barns lärande i språk : Förskollärarnas arbetssätt kring barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13737.

Full text

Abstract:

Inledning Det är av stor betydelse att förskollärarna har förståelse om barns språkutveckling eftersom de möter barn i olika åldrar i förskolans verksamhet. Språk är ett sätt för barn att visa hur de känner och för att kunna samtala med både andra barn och vuxna i förskolan. Genom att utbyta erfarenheter med andra kan barnet få en större förståelse för sin omvärld. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetssätt förskollärarna använder sig av i förskolan för att stimulera och främja språkutveckling för barn mellan ett till tre år, samt hur förskollärarna själva skulle vilja förändra det pedagogiska arbetssättet inom språkutveckling. Metod Vi har valt oss att använda av den kvalitativa metoden med intervju som redskap, med fokus på strukturerad intervju med öppna frågor. Detta för att vi vill få förskollärarnas egna erfarenheter, tolkningar och synsätt på vår undersökningsområde. Totalt intervjuade vi fyra förskollärare somarbetar på två olika förskolor med åldersgruppen 1-3 år. Resultat Undersökningens resultat visade att samtliga förskollärarna betonar betydelsen med att arbeta med barns språkutveckling. Förskollärarna anser även sig själva som en viktig del för att barns språk ska stimuleras. Förskollärarna använder även olika arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling, det framkom att TAKK, böcker, rim och ramsor var ett av arbetssätten de använde sig av. Vidare kom vi fram till att alla förskollärare på något sätt vill förändra det nuvarande arbetssättet med någon slags kompetensutveckling inom språk. Detta för att de ska få mer kunskap och på sätt kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling på ett professionellt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Stridh, Emma, and Therese Yngvesson. "Barns utveckling och lärande utomhus : En studie av hur förskollärare upplever barns utveckling och lärande utomhus." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1239.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande. De såg många fördelar med utomhusverksamhet bl.a. större ytor, lägre ljudnivå samt miljöombyte vilket gynnar barns utveckling och lärande. Däremot hade de svårt att se hinder, de få de upplevde var för stora barngrupper och för lite personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Juhlin, Jennifer, and Erika Karomäki. "Barns matematiska lärande på förskolegården : En studie om förskollärares beskrivningar av barns matematiska lärande på förskolegården." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30965.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares tankar kring utomhuspedagogik på förskolegården och hur förskollärare beskriver barns matematiska lärande på förskolegården. Syftet är även att synliggöra hur förskollärare beskriver sin roll för barns matematiska lärande på förskolegården och vilken betydelse förskolegårdens material och utformning har för barns matematiska lärande. Studiens metod är kvalitativ. Studiens resultat visar utomhuspedagogiken uppfattas som något positivt, men att förskolegården ofta inte ses som en miljö för planerade matematiska aktiviteter. Det framkommer även att det är personalens medvetenhet som är viktig för barns matematiska lärande, och att förskolegårdens miljö kan påverka det matematiska lärandet. Slutsatsen påvisar förskollärarnas skillnader och likheter i sina svar kring utomhuspedagogik och matematiskt lärande på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Mahdi, Shurok. "lek och lärande : En studie om lekens betydelse för barns lärande och utveckling och pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18071.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Onsten, Edilma Arantes de Souza. "BARNS ERFARENHETER OCH FÖRKUNSKAPER - TVÅ VIKTIGA PUSSELBITAR FÖR BARNS LÄRANDE." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24352.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Fjäll, Nathalie. "BILDPRODUKTION MED BARNS LÄRANDE I FOKUS." Thesis, Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27113.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att skapa kunskap och reflektion för mellanstadiebarn för att bidra till folkbildning i samhället och hjälpa till i arbetet med att göra Jönköpings läns museum till nästa generations museum samt Sveriges bästa museum. För att kunna skapa kunskap och reflektion har bilder av miljöer från 1600-talets Visingsborg tagits fram och kombinerats med bilder från nutiden. Allt är framtaget med hänsyn till mellanstadiebarnen och museets olika krav. För att ta fram de olika kraven har museets personal intervjuats. För att få en bild över hur mellanstadiebarn fungerar och hur de tar till sig kunskap har litteratur studerats, en intervju har gjorts med en mellanstadieklass samt en intervju med en bildpedagog. I resultatet framgår att barn attraheras av bildteorier vilka innebär hur en bild bör utformas för att den ska bli intressant. De lär sig och reflekterar när de kan associera till saker, när det framkommer något som är tidigare bekant och om de är intresserade av att lära sig och reflektera. Alltså har bilderna anpassats efter barnens intressen och vad de redan sedan tidigare känner till. I andra delen av arbetet behandlas hur ett kravarbete fungerar och hur man bäst bör arbeta gentemot en uppdragsgivare. I kravarbetet har kravspecifikationen haft en central roll och har varit ett bra hjälpmedel och diskussionsunderlag under arbetets gång. Konsekvenserna av resultatet är att det fungerar bra så länge man arbetar behovsbaserat och fokuserar på målgruppen. För att kunna uppfylla en uppdragsgivares krav är ett nära samarbete viktigt och att sitta på arbetsplatsen är till en fördel vid snabba beslut och avstämningar. Arbetets begränsningar är att jag enbart har tagit fram bilder till området bakom välvda väggen, utformade efter mellanstadium elever. Bilderna behandlar enbart motiv från nutiden och 1600-talet. De nutida bilderna är framställda med fotografier. 1600-talsbilderna är framställda med hjälp av 3D teknik och fotomontage. Nyckelord: Jönköpings läns museum, bildproduktion, 3D design, kravhantering, kravspecifikation, pedagogik, mellanstadieelever, bildteorier The aim of the project is to create knowledge and reflection for middle school children to contribute to public education in the community and help in efforts to make the Jönköping County Museum of next-generation museum as well as Sweden's best museum. In order to create knowledge and reflection has pictures of environments from the 1600s Visingsborg been developed and combined with images from the present. Everything is designed with thoughts of the middle school children and the museum's various requirements. In order to produce the different requirements have I interviewed the museum staff. To get a picture of how middle school children work and how they assimilate knowledge, literature studied, an interview was made with a middle class and an interview with an art teacher. The results show that children are attracted by the image theories which means how an image should be designed to make it interesting. They learn and reflect when they can associate to things, when it emerges something that is previously known, and if they are interested to learn and reflect. Thus, the images have been adapted for children's interests and what they are already previously known. In the second part of the work dealt with how the demands of work functions and how best should work towards a client. The requirements specification work has played a central role and has been a good tool and basis for discussion during the work. The consequences of the result is that it works fine as long as you work needs-based and focuses on the target audience. In order to meet the clients' demands close cooperation is important and to sit in the workplace is an advantage when quick decisions and reconciliations. Work limitations is that I only have developed images of the area behind the curved wall, designed for middle school students. The images deal exclusively designs from the present and the 1600s. The contemporary images produced with photographs. 1600's of pictures are produced using 3D technology, and photomontages. Keywords: Jönköping County Museum, picture production, 3D design, requirements management, requirements specification, education, middle school, photo theories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Gashi, Dorentina, and Emely Nilsson. "Barns lek och lärande i utomhusmiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31203.

Full text

Abstract:

Studiens övergripande syfte var att beskriva förskollärares syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på förskolor med inriktning på utomhuspedagogik, samt på förskola utan inriktning. I denna studie har vi samlat in empiriskt material från förskollärare, med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts på tre olika förskolor. Två av förskolorna är förskolor med inriktning på utomhuspedagogik och den tredje förskolan är en förskola utan inriktning.Studien visar på att respondenterna tycker att barns vistelse utomhus är bra för barns hälsa, gällande immunförsvar och för den motoriska utvecklingen. Respondenterna såg leken som en central del av utevistelsen, där barnens kreativitet och fantasi berikas. Gällande lärande visar det empiriska materialet att barns lärande i utomhusmiljö bidrar till ökad miljömedvetenhet och kunskap om hållbarhet, men lärandet påverkas av utomhusmiljöns utformning och tillgången till material. Studien visar att förskolläraren tycks ha en central roll under utevistelsen, genom sitt medupptäckande och med sin närvaro.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Antovic, Biljana. "Barns utveckling och lärande genom leken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34231.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ohrberg, Hanna, and Julia Sunnerdahl. "Barns perspektiv på kunskap och lärande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29230.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden. Barnens syn på kunskap och lärande i förskolan går främst att koppla till normer och etiska värden

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lowent, Jeanette. "Genom leken kommer lärandet : Några lärares syn på barns lärande genom lek." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3567.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om några utvald lärare anser att leken kan bidra till ett lärande och om lärarna använder sig av lek för att nå lärandet, samt undersöka hur lärarna ser på leken i allmänhet. Ett aningen dolt syfte var även att genom studien försöka få lärarna att själva börja reflektera över deras egen undervisning, lek och lärandet. Frågeställningar:  Vad anser lärarna att lek och lärande är?  Anser lärarna att lärande skapas via leken?  Används leken i lärarnas undervisning för att nå ett lärande? Metod En kvalitativ intervjumetod användes för att försöka få en så närliggande bild av lärarnas syn på om de anser att lek bidrar till ett lärande. De intervjuade var två kvinnor och två män, samtliga är utbildade lärare med allt ifrån 7-34 år inom skolväsendet. Lärarna arbetar på 3 närliggande skolor och är i åldrarna 38-68 år. Lärarna arbetar med elever i årskurs 1 till 6. Resultat Samtliga lärare i studien anser att lärande och lek hör ihop och att de går hand i hand. Lek är allt menar de och alla kan lära genom lek. Med lek som ett pedagogiskt verktyg kan man nå vil-ket lärande och utveckling som helst säger de. Vi lär oss i många sammanhang men bäst i soci-ala sammanhang menar lärarna. Om leken uteblir, kan även ett viktigt lärande utebli. Studien visade att två av lärarna (klasslärarna) inte använde sig av leken frekvent, de hindrades av sin okunskap, tidsbrist och rädsla för att inte lyckas nå kursmålen. Medan de övriga två lärarna (idrottslärarna) använder sig av leken dagligen i sin undervisning för att nå ett lärande. Slutsats Samtliga intervjuade lärare anser att man via leken kan nå ett lärarande och att leken bör användas så mycket som möjligt i undervisningssyfte. Alla bedömer leken som viktig både för lärandet och för det sociala sammanhanget. Leken förknippas med glädje, lek ska vara roligt och lustfylld.
Aim The purpose of this study was to investigate whether some selected teachers feel that the game can con-tribute to the learning and where teachers use the game to reach the learning , and to explore how teachers look at the game in general. A slightly hidden purpose was also to the study made to get the teachers themselves begin to reflect on their own teaching, playing and learning. Issues: What do teachers play and learning is? Considered to learning created by the game? Do not use the game in their teaching to reach a learning? Method: A qualitative interview method was used to try to get as adjacent picture of teachers' views on whether they believe that play contributes to learning. The interviewees were two women and two men, all trained teachers ranging from 7-34 years in the school system . Teachers work on three nearby schools and are between the ages 38-68. Teachers work with students in grades 1 through 6. Results: Based on my purpose and research questions , it seems all teachers believe that learning and play go together, and they go hand in hand. Play is everything they say and everyone can learn through play. With the game as an educational tool, one can reach any learning and develop-ment whatsoever they say. We learn in many contexts, but the best in social settings mean teachers. If the game fails, even an important learning absent. The study showed that two of the teachers (classroom teachers) did not use the game frequently, they were hampered by their lack of knowledge, lack of time and fear of not being able to reach panel. While the other two teachers (the teachers) uses the game daily in their teaching to achieve learning. Conclusion: All the interviewed teachers believes that through the game can reach a learning and that the game should be used as much as possible for educational purposes. All estimates of possession as essential both for the teaching - it and the social context. The game is associated with joy, play should be fun and pleasurable.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nystadius, Linn. "Lekens betydelse för barns lärande i förskolan : En studie om förskollärarnas syn på lekens betydelse för barns lärande." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26377.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Sundin, Sanna. "Djur i interaktion med barns lärande : En studie om samband mellan barns lärande och deras umgänge med djur." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2332.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen.

Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas.

Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt.

The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective.

Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects.

The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development.

The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development.

The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Rönn, Kim, and Zerrin Yilmaz. "Lekens betydelse för barns utveckling och lärande : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares roll i barns lek och lärande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-382573.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns lek relaterat till utveckling och lärande, syftet innefattade även förskollärararens roll och deltagande i barns lek. Ämnet är angeläget då barn spenderar en stor del av deras vakna tid i förskolan och leken utgör en central roll i verksamheten. Det är av intresse att studera hur leken används som verktyg av förskollärare för att utveckla barns lärande. Genom kvalitativa intervjuer som metod, fick vi en inblick i hur förskollärare i fyra olika förskolor i en Mellanstor respektive Stor kommun i Mellansverige ser på lekens betydelse för barns utveckling och lärande, men även förskollärarens roll och deltagande i barns lek. Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teori om lek har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare beskriver lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur förskollärarna reflekterar angående sin egen roll och deltagande i barns lekar. Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien anser att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Förskollärarna framhöll att de i första hand var barns sociala utveckling som främjades genom leken. Undersökningen visade även att samtliga förskollärare i både den Stora och Mellanstora kommunen ansåg att deras deltagande och roll i barns lek oftast handlade om att de gick in i leken när det uppstod konflikter. Förskollärarna var även överens om deras deltagande i barns lek handlade exempelvis om att hjälpa ett barn som inte förstod leksignalerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Andersson, Helene, and Moa Lindström. "Barns lärande i matematik i utomhusmiljö : En webbenkätundersökning om förskollärares uppfattning om barns lärande i matematik i utomhusmiljö." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31442.

Full text

Abstract:

Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Abrahamsson, Angelica, and Ingrid Nordström. "Förskollärares uppfattningar om barns lärande : En kvalitativ studie m sex förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40031.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sex förskollärares uppfattningar om barns lärande och av särskilt intresse förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan. En inspiration av en fenomenografisk ansats har använts med semi strukturerade intervjuer. I vårt insamlade material kunde vi hitta två huvudkategorier, förskollärares uppfattningar om barns lärande och förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus. I dessa huvudkategorier kunde vi hitta följande underkategorier. I uppfattningarna om barns lärande framkom det: lekens betydelse, socialt samspel, barnens intressen och inflytande och i uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det: naturen som lärande plats, miljöns betydelse för barns lärande utomhus, samspelet utomhus. Resultatet visar på en mängd olika variationer i förskollärarnas uppfattningar. En variation som framkom i uppfattningarna om barns lärande var en uppfattning om att leken såg som ett verktyg och något annat som framkom i leken var om normer och värden. I uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det variationer om naturen som lärande plats. Uppfattningar som framkom var att barnen kan lära sig olika ämnen, andra uppfattningar var att barnen kan få konkret lärande.

2019-10-29

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Steén, Emelie, and Salazar Ilona Rodriguez. "Lekens betydelse för barns lärande - En intervjustudie om pedagogers synsätt på lekens betydelse för barns lärande i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30236.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers syn på barns lek i relation till lärande i förskolan samt vilken roll de anser sig ha för barns lärande genom lek. Vi vill även skapa en uppfattning om varför de anser att leken är betydelsefull för barn och barns lärande. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet för att analysera vårt empiriska material. Perspektivet belyser att lärandet sker i lekfulla situationer och genom sociala processer - pedagogen anses ha en viktig roll för barns lärande och utveckling. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. Materialet från intervjuerna ledde till en indelning i fyra teman: Fantasi och lustfylldhet, Genom leken bearbetar barnen omvärlden, Lekens betydelse för barns lärande och Pedagogens roll. Resultatet av studien visar att respondenterna beskriver leken som fantasifull och att leken i första hand är en lustfylld aktivitet. Fantasin utvecklas i leken, mer än i andra aktiviteter. Leken är betydelsefull för att den fungerar som en brygga till andra aktiviteter och nya relationer. I leken kan även barn kommunicera på ett icke-verbalt sätt och de bearbetar upplevelser, erfarenheter och intryck. Leken är betydelsefull för barns lärande eftersom den utvecklar barnens sociala förmågor. Barn lär sig av varandras olikheter och de lär sig hur andra barn tänker. Slutligen visar studien att respondenterna anser att pedagoger ska skapa möjligheter för barn att leka. Miljön ska vara stimulerande för barns utveckling men de måste även låta barnen ta egna initiativ. Leken kan fungera som ett hjälpmedel för att stötta barn som inte kan eller har lärt sig att leka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Nilsson, Britt-Marie, and Birgitta Lundè. "Pedagogers syn på barns lärande i utemiljö." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1852.

Full text

Abstract:

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.

Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse. Däremot såg vi en stor skillnad i hur utevistelsen planerades. Pedagogen som endast arbetade med utemiljön på Reggio Emilia förskolan planerade utevistelsen tillsammans med arbetslaget och det fanns ett syfte med de aktiviteter som barnen erbjöds. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns många möjligheter och fördelar att planera utevistelsen mera än vad som görs. Gården kan användas som en resurs i verksamheten eftersom den öppnar nya möjligheter för barnen till lärande. Dessutom är den stresslösande och minskar konflikter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Elm, Fristorp Annika. "Design för lärande - barns meningsskapande i naturvetenskap." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-75436.

Full text

Abstract:

The aim of the study was to describe and analyse the design of learning environments and how children in preschool, preschool class and primary school create meaning and learn from the teaching aids offered to them in scientific activities planned by teachers. The theoretical reference frame was obtained from multimodal and design-oriented theory, with its focus on the creative dimensions of learning and detailed aspects of how learning takes place. The study is based on video-observations and constituted an in-depth study of a limited number of occasions spent in preschool, preschool classes and the first year of primary school when science lessons were in progress. Four children’s groups, thirty-six children and five teachers took part in the study, from different schools and municipalities. The children are aged between three and seven. The video-observations have been transcribed as text and analysed with analytical concepts found within the theoretical framework. The results show that considering the number of children in the children’s groups, relatively few children take part in the scientific learning contexts. Changes in the balance of power were evident in the learning settings and followed the interaction patterns that were identified in the children’s groups. The results also show that children create representations – both individually and corporately – in new or different ways that are made up of analogies expressed in terms of equivalent, existential, expressive and figurative analogies. The children’s verbal expressions that corresponded with the responses expected by the teachers were highly valued, were paid attention to and were recognised as know-how. This meant that many of the potential meanings that exist in children’s meaning-making in science become invisible. The results have educational implications for teachers’ work at the local level and for teacher training.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Selinder, Jenny, and Sofia Andersson. "Lekens betydelse för barns lärande och utveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19504.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande. De slutsatser vi har kommit fram till är att leken har en stor inverkan på barns lärande och utveckling idag, förskollärarens förhållningssätt har en betydande roll för barnens lärande och utveckling, lek och lärande bör ses som två förenade komponenter, förskollärarna är inte alltid medvetna om hur olika teoretiker har påverkat deras pedagogiska grundsyn samt att det råder bristande kunskap kring lekens betydelse i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Sirén, Linda, and Kerstin Ahl. "Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6874.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen.

Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts.

Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning. Pedagogerna i enkätundersökningen är överrens om att deras eget intresse ger ett starkt engagemang och en glädje i lärandet, det gäller att ha roligt tillsammans. Pedagogerna belyste vikten av planering Inför ett skogsbesök. Tjugotvå pedagoger ansåg att en viss planering krävs för att hålla barnens intresse vid liv medan sex pedagoger ansåg att en detaljplanering var viktig. Åtta pedagoger såg däremot att planering var inaktuellt då naturen ger barnen så mycket genom att bara få vara och sysselsätta sig själva. Samtidigt menar pedagogerna att medupptäckandet tillsammans med barnen är viktigt och att ställa de didaktiska frågorna som var, hur, när och varför. Undersökningen visar att pedagogerna anser att barnen lär sig i naturen. De använder sig av alla sina sinnen och pedagogerna är överens om att barnets eget lärande framkommer genom leken i skogen.

Pedagogerna nämnde gruppstorleken som ett hinder för att se varje barns lärande i skogen vilket också resulterade i färre besök i skogen. En slutsats i undersökningen varför vissa förskolor besöker skogen fler gånger än andra kan vara att de delar upp sig i skogen och får på detta sätt en mindre hanterbar grupp att utforska tillsammans med. Detta ger en större möjlighet för pedagogen att se varje barn. En annan orsak till att pedagogerna inte besöker skogen så ofta kan kanske bero på att de saknar kunskap om hur och vad de kan lära barnen i naturen. Detta skulle underlätta om cheferna lät utbilda fler pedagoger inom ämnet natur. Med sin kunskap i ryggsäcken kan pedagogerna vara medupptäckare tillsammans med barnen och de kan lära av varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Malmgren, Jessica, and Cecilia Petersson. "Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14653.

Full text

Abstract:

Syfte med studien är att utforska hur pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken. Det vi vill ta reda på är hur pedagogerna anser att en miljö bör inredas för att på bästa sätt uppnå barns lärande i leken. Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod, där vi utgår från det sociokulturella perspektivet. Metod var att intervjua åtta pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner, respondenterna är både förskollärare och barnskötare. Frågeställningarna som vi använder oss av i vår studie är: Hur anser pedagoger att inomhusmiljön skall utformas för att på bästa sätt utveckla barns lärande i leken? Hur utformar pedagogerna miljön på förskolan så att det främjar barnens lek? Resultatet som framgår av vår studie visar på att pedagogerna menar att det är barnens behov och intressen som styr utformningen av inomhusmiljön på förskolan. Det är pedagogerna som tillsammans med barnen som ska anpassa miljön efter de barn som befinner sig där just nu. Det är alla pedagogers ambition att observera barnen så att de kan inreda och utforma miljön så att det blir stimulans för alla barnen. I texten använder vi begreppet pedagog, vilket kan syfta både till barnskötare och förskollärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Pettersson, Hanna, and Jodie Wu. "Lekens betydelse för barns lärande och utveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25204.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är grunden till lärande och leken beskrivs som en grundpelare i förskolan. Delaktighet i barns lek påpekades som viktigt och även att ta till vara på barns intressen och idéer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Kronberg, Eva, and Svensson Kristina Müller. "Förskolans utomhusmiljö : en plats för barns lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10196.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring användandet av utomhusmiljön som didaktisk resurs samt hur de ser på utomhusmiljöns betydelse för lärande inom olika ämnesområden.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex verksamma pedagoger på tre olika förskolor.ResultatVårt resultat visar att samtliga pedagoger på förskolorna betraktar utomhusmiljön som en didaktisk resurs. Alla ämnesområden, språk, matematik, naturvetenskap, teknik, musik och skapande, är lämpliga att bedriva utomhus. Dessutom visar resultatet stora fördelar avseende barns hälsa och motorik. Pedagogerna nämner också den positiva påverkan som utomhusmiljön har på sinnenas utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Olsson, Martina, and Ulrika Lagerqvist. "Utomhusmiljöns inverkan på barns lärande i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32407.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lärandet. Samtliga pedagoger är överens om att barn alltid skall ha inflytande över sin fria lek men det kan se olika ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Johansson, Nishadi. "Lekens betydelse för barns lärande och utveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24510.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna. I förskolans verksamhet har leken en central roll under hela dagen, både under fri och organiserad lek. Slutsatser som jag har kommit fram till är att informanternas förhållningssätt och vägledning gynnar barns utveckling i en kontinuerlig lärandeprocess. Genom pedagogisk dokumentation såsom skriftlig dokumentation, pedagogiska samtal, reflektion och fotografier synliggör förskollärarna barns lärande och utveckling. Reflektion är viktigt och kan användas som underlag, exempelvis hur man kan utmana barnens handlingar att gå vidare till nästa steg. Förskollärarna ser barnet i sin helhet under de dagliga momenten, inte bara i leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bremberg, Pidiakis Susanne, and Gabriella Molnar. "Barns upplevelser av lustfyllt lärande i matematiken." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32731.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse av vad elever upplever som lustfyllt i lärandet, främst i ämnet matematik. Skolans uppdrag är att tillgodose varje elevs individuella förmåga till inlärning samt att väcka deras intresse. Undersökningar och teorier angående barns lärande pekar på att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lärande. De frågeställningar vi ansåg vara relevanta inför vår undersökning är; hur upplever barn ett lustfyllt lärande (lärande där kreativa och laborativa metoder används)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utsträckning använder pedagogen lustfyllt lärande?Undersökningar genomfördes i årskurs 2 och årskurs 4 där observationer utfördes. Intervjuerna utfördes med tre pedagoger samt elever från de båda årskurserna. De viktigaste resultaten av undersökningen är att lustfyllt lärande inte är beroende av vilka medel som används i undervisningen utan det handlar om elevers olika upplevelser av sitt skolarbete. Därför är det värdefullt att använda sig av många olika material och metoder så att alla eleverna får likvärdiga utgångspunkter för lärandet. När det gäller i hur stor utsträckning pedagogen använder sig av ett lustfyllt lärande visar resultaten att den största betydelsen är vilken karaktär pedagogen har. Generellt kan sägas att om pedagogen har en mer eller mindre kreativ personlighet påverkas undervisningens form i denna riktning. Detta innebär att istället för att tillgodose elevernas önskningar av undervisningsmetoder är det pedagogens personlighet som styr lektionens utformning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Hajzeri, Gentiana, and Marta Liziniewicz. "Förskolebibliotekets betydelse för barns utveckling och lärande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27261.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att studera förskolepersonalens uppfattningar kring förskolebibliotekets betydelse för barnens utveckling och lärande. Syftet med denna studie är även att ta reda på hur stor plats litteraturläsning får i verksamheten samt föräldrarnas engagemang i förhållande till förskolebiblioteket. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av intervjuer med förskolepersonal samt observerat förskolebibliotekets miljö. Vi har även varit i kontakt och intervjuat drivaren av läsprojektet angående förskolebibliotek. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet eftersom lärandet sker i samspel med omgivningen. Detta perspektiv förklarar vi genom att knyta an till begreppet literacy eftersom under literacyaktiviteter som förekommer på förskolan får barnen möjligheter att samspela med varandra och med vuxna. Studien visar att förskolebiblioteket har en stor påverkan på barnens läslust och förskolepersonalen beskriver att barnen visar stort intresse för de läsaktiviteter som sker där. Det finns skillnader som förekommer bland de yngre och äldre barnen. Men det är inte endast förskolebiblioteket som är viktig för barnens utveckling och lärande. Det kräver engagemang av både förskolepersonal och föräldrar för att stimulera barnens läslust och förskolebiblioteket är en plats som skapar goda förutsättningar för vidare utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Johansson, Emelie, and Therese Strömbäck. "Förskollärarens roll för barns lärande i utomhusmiljön." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67404.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Spångberg, Anna, and Karin Altin. "Pedagogers syn på lärande : Fyra pedagogers syn på barns lärande i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151520.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn på barns lärande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. Självklart är arbetet en begränsad studie då den utförs på en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lärande. Vi gick in i detta arbete med frågorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lärande i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin roll i barns lärande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lärande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? Frågor som vi hoppades få svar på via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanställning av tidigare forskning där fokuset låg på det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans läroplan. Det sociokulturella kan ses utifrån det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap. Vi ville genom våra intervjuer föra ett samtal med våra informanter för att således få en så avslappnad miljö som möjligt där de kunde tala fritt utifrån detta ämne. Utifrån dessa samtal gick vi vidare i vår studie med att utföra observationer på våra informanter, då vi är väl medvetna att ord och handling inte alltid stämmer överrens. Efter genomförandet av vår studie kan vi dra slutsatsen att trots att det sociokulturella perspektivet länge har varit en del av de svenska förskolorna så finns fortfarande det utvecklingspsykologiska perspektivet kvar i en för hög grad. Då tre av våra fyra informanter belyste vid ett flertal tillfällen hur relevant barnets mognad är i jämförelse till kunskapsutveckling de kan uppnå genom en social inverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Lundell, Eva. "Lek är nyckeln till lustfyllt lärande : Pedagogers betydelsefulla medverkan i barns lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20777.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande. Pedagogerna var lyhörda för barnens olika strategier i sin lek. De fanns nära, iakttog och samtalade med barnen och de intog en roll som medlekare utan att dominera leken. Stämningen i leken uttrycker en ömsesidighet, där förutsättningen med olika världar bygger på ett engagemang i båda riktningar, från pedagog till barn och vice versa. Självfallet blir glädje och lust också viktiga delar i den samspelande pedagogiska verksamheten. Karaktäristiskt för stämningen i leken är acceptans, uppmuntran och närvaro i barns lekvärld. De samtalar mycket uppmuntrande med barnen och använder olika gester som uppmuntran. Lust, skapande och en undersökande attityd och en acceptans genomsyrar interaktionen i resultatet.
Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Franzén, Hanna, and Frida Nilsson. "Barns lek och lärande : Att synliggöra barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24689.

Full text

Abstract:

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande barnsyn samhället bör genomsyras av. Den empiriska undersökningen görs med hjälp av intervjuer och via det resultat som framkommit, påvisar det att ett synliggörande av barns handlade av demokrati och empati via lek och lärande kräver flera arbetssätt. Det krävs kunskap och pedagogik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Orrell, Maria. "Lekens betydelse för barns matematiska lärande : Pedagogers uppfattningar om vilken betydelse leken kan ha för barns lärande av matematik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28326.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagoger i förskolans uppfattningar om lekens betydelse för barns matematiska lärande. Detta har gjorts genom sex intervjuer med sammanlagt sju pedagoger verksamma i sex olika förskolor i tre olika kommuner. Tidigare forskning har visat på hur barnen lär sig i och av leken, och att det i leken finns många möjligheter att göra matematiska upptäckter. Det finns i lek och vardagliga situationer många möjligheter för barnen att spontant använda sig av matematiska begrepp. Forskare menar också att pedagoger behöver finnas med i barnens lek för att stödja dem och kunna rikta deras uppmärksamhet mot olika lärandeobjekt. Resultatet i denna studie visar precis som tidigare forskning på lekens vikt för barnens lärande och pedagogerna som deltagit berättar om hur barnen i vardagliga situationer och lekar kan stöta på många tillfällen där de kan lära sig matematik, samt att pedagogerna finns där som ett stöd för barnen där de kan utmana barnen i deras matematiska tänkande och därmed lärande. Pedagogerna i denna studie anser att matematiken är något som ständigt finns med i barnens vardag och de flesta av dem försöker ta tillvara de tillfällen som uppstår att stödja barnen i deras matematiska lärande.

Godkännandedatum: 2016-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barns lärande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles