Academic literature on the topic 'Barns motoriska utveckling'

ABSTRAKT

_______________________________________________________________

Margareta Christiansson & Sara Johnsson

Barns motorik

– En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.

Children´s motor skill development

–A study of the environment’s importance for children’s motor skill development.

Antal sidor: 28

___________________________________________________________________________

I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska

utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt

pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i

förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.

Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger

vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns

motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar

att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som

allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma

miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och

hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och

utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar

sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade

rörelseträningen på förskolan.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.

All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future.

Vår studie handlar om barns motoriska utveckling i förskolan. Vi presenterar tidigare forskning som relaterar till förskoleåldern som en viktig motorisk utvecklingsperiod samt motorikens betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Förskollärarens kunskaper och förhållningssätt och hur detta påverkar barns motoriska utveckling samt förskolans kompensatoriska uppdrag i samhället diskuteras. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar och agerar samt vilka förutsättningar förskollärarna har för att främja barns motoriska utveckling i förskolan. Specifikt studeras barns motoriska lärande utifrån de didaktiska frågeställningarna: vad, hur och varför. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor. I analysen av resultatet utgick vi från den sociokulturella- och den psykomotoriska teorin. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar vad gäller kompetensutveckling inom barns motoriska utveckling samt att detta område prioriteras olika mycket inom förskolorna. Det finns en medvetenhet hos förskollärarna att barn behöver ha tillgång till olika material och utrustning för att stimulera sin fin- och grovmotoriska utveckling. Förskollärarna är tydliga med att det är viktigt att de själva deltar i motorisk undervisning med barnen och agerar rörelsemodeller. Motorisk utveckling är dock sällan det huvudsakliga syftet i aktiviteterna. Förskollärarna betonar framförallt att syftet med motorisk utveckling är att barnen utvecklar sin självständighet och självkänsla. De uttrycker däremot vagt vilka motoriska färdigheter de vill att barnen ska utveckla i den motoriska undervisningen.

Syftet med studien .r att bidra med kunskap om hur f.rskoll.rare upplever motorisk utveckling i utomhusundervisning, hur f.rskoll.rarna ser p. f.ruts.ttningarna, hur f.rskoll.rarna fr.mjar undervisning och hur inl.rning kan kopplas ihop med motorisk utveckling utifr.n ett sociokulturellt perspektiv. Studien bygger p. fyra stycken kvalitativa-semistrukturerade intervjuer med f.rskoll.rare. Studiens resultat visar p. fler likheter .n skillnader mellan f.rskoll.rare. Resultat visar .terkommande p. att aktiva och st.ttande f.rskoll.rare .r det centrala f.r att motorisk utveckling ska ske. Studiens resultat visar p. att f.ruts.ttningar framf.rallt .r n.got f.rskoll.rarna skapar och inte bara finns d.r. Detta sker genom varierande milj.er barnen m.ter d.r motorisk tr.ning .r ett tillg.ngligt material. Genom att f.rskoll.rarna .r aktiva och st.ttande i den motoriska tr.ningen kan de skapa ett l.rande hos barnet. Utifr.n studiens resultat kan vi se att f.rskoll.rarna kopplar inl.rning till motorisk tr.ning genom att f.rskoll.rarna .r aktiva och n.rvarande deltagare i leken.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Deras svar har behandlats i studiens i resultat- och analysdel. Tidigare forskning har visat att motorisk träning i tidig ålder ger en god hälsa och bra förutsättningar för kognitiv inlärning. Motoriken anses ha betydelse får såväl motoriska som sociala färdigheter samt en god självkänsla. Resultatet i den här studien visar att det skiljer sig ganska mycket mellan de olika förskolorna och att mycket hänger på pedagogens ambitionsnivå och intresse för just motorisk utveckling. Det framkommer att några av pedagogerna jobbar aktivt och medvetet med motoriska övningar, medan andra anser att barnen automatiskt får mycket motorisk träning på förskolan genom exempelvis utegården. Förskolegården och skogen lyfts fram som betydelsefulla platser för motorisk träning enligt många av förskollärarna. Det framkommer även att flera utav förskollärarna anser att det finns för lite kunskap kring ämnet motorik i förskolan. I den här studiens diskussionsdel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning.
A good possibility for movement and conscious motor training creates opportunities for children to develop motor skills, which can lead to better school performance. Previous research shows that today's sedentary activities such as TV, tablets and computers etc. have negative impact on health and may lead to a variety of adverse health effects. This study focuses on finding out what grade of awareness, vision and knowledge preschool teachers have about child motor development, and how they work to stimulate the children in pre-school so that they develop good motor skills. The method used in the study is semi-structured interviews with six pre-school teachers. Their answers will be processed in the results and analysis section of the work. Previous research has shown that motor training at an early age gives good health and good opportunities for cognitive learning. Motor skills are considered pertinent in order to develop both social skills and a good self-esteem. The results of this study show that there are big differences between the various pre-schools and much depends on the pre-school teachers level of ambition and interest in the development of motor skills. It appears that some of the teachers are working actively and consciously with motor exercises, while others believe that children automatically get a lot of motor skill training in preschool through, for instance, the preschool playground. The pre-school playground and the forest were pointed out as important sites for motor training by many of the preschool teachers. It also reveals that several pre-school teachers believe that the knowledge of motor skills in pre-schools is small. In the last part of this study the results are discussed in relation to previous research.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på lek och dess betydelse för barns motoriska utveckling. De har fått dela med sig av sina tankar om hur lek och motorisk utveckling har för relation och vad förskollärare anser är deras roll vad gäller lek och motorisk utveckling. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivet där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan lek och motorisk utveckling. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns ett tydligt samband vad gäller lek och motorisk utveckling. I resultatet framkom det även att pedagogerna i förskolan har en viktig roll i arbetet med lek och motorisk utveckling. Att vara närvarande pedagog förutsätter att fler är med och deltar och att det blir en jämnare nivå på leken.
The purpose of this work was to provide knowledge about how preschool teachers look at play and its importance for children´s motor development. They have shared their thoughts about how play and motor development are related and what preschoolers consider is their role in play and motor development. This has been made possible by using the phenomenological perspectives where man experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is clear connection between play and motor development. The survey is based on qualitative interviews, semistructured interviews on four preschools teachers. The result shows that preschool teachers believe there is a clear connection in play and motor development. In the result, it was also found that the preschool teachers play and important role in the play and motor development. Being a present teacher assumes that more people participate and participate, and that there is more even level of play.

I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling?   Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling.   Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen.   Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön.
In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development?   The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development.   The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis.   The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.

Children's motor development in pre-school outdoor environments - A qualitative study of preschoolers' views on children's motor development in the outdoor environment and their ability to meet this Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om några förskollärares syn på utomhuspedagogiska verksamhetens betydelse för barns motoriska utveckling samt deras möjligheter att främja detta. Studierna baseras på sex stycken kvalitativa-semistrukturerade intervjuer med förskollärare och pedagoger som är verksamma i olika förskolor i Malmö. Studiernas resultat visar att möjlighet att planera rörelseaktiviteter och rörelselekar utomhus har stor betydelse för den utomhuspedagogiska verksamheten. Det vill säga att fler möjligheter till motorisk utveckling innebär bättre fysiska förutsättningar får barn till att delta i olika rörelselekar och därmed lära sig utifrån de leksituationer de deltar i. Ju fler rörelselekar barnen klarar av och lär sig utifrån dessa desto större möjligheter får de att ta sig an nya motoriska utmaningar som de ställs inför. Aktiviteter som möjliggör barns lärande i ämnesrelaterade kunskaper sätts inte i motsats relation till barns möjlighet till motorisk utveckling. Kombination av dessa komponenter underlättar för barnen att ta till sig och skapa egna kunskaper. Planerade rörelseaktiviteter utförs oftast i större barngrupper och är därmed mindre anpassade till det enskilda barns behoven. Med hjälp av planerade aktiviteter utmanas fler barn samtidigt och är lättare överskådlig för förskollärare att se resultat. Däremot under fri lek och i de spontana aktiviteter är det barnens individuella initiativtagande, behov, möjligheter och intresse som styr. Eftersom på förskolegården vistas fler än en avdelnings barn finns det enligt förskollärare behov för planering och organisering av den gemensam verksamhet och kompetens utveckling vilket de tycker inte prioriteras i dagsläget.

SAMMANFATTNING

Anette Johansson, Carina Johansson och Helen Rikardsson

En studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.

Engelsk titel: The importance of physical activity for children’s development for motoric skills and learning.

Antal sidor: 37

Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger. En omfattande litteraturgenomgång ligger till grund för intervjustudien.

I vårt resultat framkommer det hur viktigt pedagogerna anser det vara att rörelse är roligt, utmanande och utvecklande. De menar vidare att rörelse är en nödvändighet för att barnen ska kunna koncentrera sig. Pedagogerna ansåg att deras roll var att stimulera, ha ett positivt förhållningssätt, vara tillåtande, aktiva och närvarande för att stödja barnen i deras utveckling.

Vår slutsats är att pedagogerna i förskolan besitter en stor och medveten kunskap om barns rörelsebehov och varför barn behöver motorisk träning för att utvecklas i sitt livslånga lärande.

Sökord: Inlärning, barns utveckling, pedagogik, rörelse, utvecklingspsykologi, motorik.