Dissertations / Theses: 'Barns populärkultur'

1

Hansen, Beatrice, and Anne-Maria Jakobsson. "Populärkultur i barns lek : En studie av hur barn skapar kön." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20945.

Full text

Abstract:

Enligt förskolans läroplan ska förskolan i och genom sin verksamhet främja jämställdhet mellan könen. Uppdraget är av betydelse då förskolan utgör en social arena för majoriteten av svenska barn. I leken och i andra former av socialt samspel skapar barn mening kring genus och kön. Barn för även in populärkulturella uttryck i sin lek och därmed in i förskolan. Populärkultur är för barn engagerande och intressant. Emellertid är stereotypa könsroller och genusmärkta normer och värderingar vanligt förekommande inom populärkulturen. Syftet med detta examensarbete studie är att studera hur barn använder populärkulturella teman i sin lek och hur det kan påverka deras könsskapande. Studien är utförd på två avdelningar för äldre barn på en förskola under tre veckor. Videoinspelningar har använts som datainsamlingsmetod. Data består av tolv videoinspelningar. I resultatet framkommer, utifrån studiens frågeställningar, att det på förskolan ifråga finns populärkulturella teman som tillhör pojkar respektive flickor. Lekar med populärkulturella teman som observeras är könssegregerade. Skillnader i pojkar och flickors lekar tolkas i den här studien kunna vara relaterade till vilket populärkulturellt tema barnen leker såväl som till genusrelaterade normer och värderingar. Både flickor och pojkar visade i sina lekar sträva efter intersubjektivitet och de använde sina språkliga förmågor för att uppnå detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gunnarsson, Agnes, and Isabelle Sjölund. "Populärkultur i förskolan? : En studie om hur populärkulturen kan förstås och problematiseras i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36165.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om populärkulturens plats i förskolan genom att synliggöra och diskutera vad sex förskollärare uttrycker om populärkultur. Tidigare forskning visar att populärkulturen ej får ta särskilt stor plats inom förskolan, framför allt då populärkultur problematiseras och det finns en strävan efter den så kallade finkulturen inom förskolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare om populärkulturens plats på förskolan. Studiens resultat har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus begrepp habitus och symboliskt kapital samt Nordin-Hultmans begrepp subjektskapande. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika kunskaper och intressen för populärkultur. Många av förskollärarna problematiserar aspekter av populärkulturen som våld, genus och mångfald, statussymboler, samt beskriver förskolan som ett komplement till hemmet. Alla sex förskollärare beskriver möjligheter med att använda sig av populärkulturen som ett verktyg i förskolan, dels som ett sätt att locka till annat lärande, ge barnen inflytande, dels skapa en trygghet. I analysen beskrivs hur resultatet kan förstås utifrån begreppen habitus, symboliskt kapital och subjektskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lövgren, Silva Elinor, and Josefin Glada. "Spindelmannen eller Elsa Beskow? : En studie om hur förskollärare uppfattar att de möter populärkultur ur barns perspektiv samt hur populärkultur syngliggörs i den pedagogiska miljön." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33399.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att populärkultur traditionellt inte värderas högt inomlärande institutioner, som skola och förskola. Samtidigt visar ny statistik frånStatens medieråd (2015) att film, tv-‐‑spel och andra medier är en stor del avbarns levda vardagsliv idag. Med ny teknik är populärkultur dessutom än merlättåtkomlig. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka förskollära-‐‑res uppfattningar om hur de möter populärkultur ur barns perspektiv i försko-‐‑lan samt hur populärkultur synliggörs i miljön. Undersökningen har genom-‐‑förts med kvalitativ metod, då vi har intervjuat sex förskollärare samt observe-‐‑rat fem olika förskoleavdelningars miljöer. För att förstå vårt empiriskamaterial har vi utgått från hur skillnaden mellan ett barnperspektiv och barnsperspektiv kan förstås. Resultatet visar att pedagoger uppfattar att det viktig-‐‑aste är att kunna motivera ett pedagogiskt syfte i mötet med populärkultur.Resultatet visar också att populärkulturen inte har någon given plats i miljönoch att det framförallt är det barn tar med hemifrån som syns i miljön. I ochmed att ipad och projektor idag finns tillgängligt på det flesta förskolor finnsdet möjlighet till föränderliga miljöer, vilket har visat sig gynna både pedago-‐‑gers möte med populärkultur ur barns perspektiv och dess plats i miljön.

Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Tisell, Törnqvist Jenny. "Barns populärkultur i läsfrämjande syfte : Kvalitativ studie om läsfrämjande arbete på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86256.

Full text

Abstract:

Children´s popular culture for reading purposes, Qualitative study on reading promotion work at the leisure center Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns populärkultur och dess betydelse för läsfrämjande aktiviteter. Fritidshemmet ska utöver att erbjuda barnen en meningsfull fritid även stimulera elevernas utveckling och lärande samt behandla det centrala innehållet i Språk och kommunikation. Populärkulturen är en stor del av barnens vardag. Det har samtidigt visat sig att den är en stark motivationsfaktor, en källa till inspiration och lärande för barnen. Denna studie är en kvalitativ studie och metoden för datainsamlingen är samtal i så kallade fokusgrupper. Sammanlagt deltar fem pedagoger i varierande åldrar och kön från två olika fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Resultatet analyseras utifrån de centrala begreppen barns perspektiv, vuxenperspektiv, mötet och interaktion/ kommunikation som är av betydelse inom socialkonstruktionismen. I resultatet syns en variation i pedagogernas användande av barns populärkultur i verksamheten på fritidshemmet. Resultatet av studien visar på en begränsad kunskap från pedagogerna när det gäller användandet av barns populärkultur och dess betydelse i läsfrämjande syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Nyman, Holkkola Helena, and Yvette Ohlsson. "Barns populärkulturellt inspirerade lekar i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35216.

Full text

Abstract:

Det som klassas som populärkultur finns idag tillgängligt för barn via många kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktärer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lättillgängligt i dagens samhälle, främst i hemmet men även till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar är inspirerade av den populärkultur som råder samt hur det i så fall kommer till uttryck. Följden av detta blir då att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar där. De centrala begrepp som studien inriktar sig på är framförallt populärkultur och lek men berör även de normer som finns i förskolan när det gäller genus, könsskillnader, miljö, material samt våldslekar och vad som anses vara tillåtet och otillåtet. Av dessa begrepp har vi valt att använda lek, normer och genus som teoretiska utgångspunkter för vår studie. Studien är gjord enligt en kvalitativ metod då vi valde att samla in vår empiri genom observationer och samtal med barn och pedagoger samt skrivna intervjuer med pedagoger. Utifrån det resultat vår undersökning ledde fram till kan vi se att barnen inspireras av den rådande populärkulturen vilket visade sig i barnens samtalsdiskussioner, lekar och skapande verksamhet. Det handlar till stor del om de filmer och tv-program de har sett, vilka leksaker de har i hemmet eller vilka spel de bemästrar via exempelvis smartphones eller smartplattor. De reaktioner och det bemötandet som barnens populärkulturellt inspirerade lekar får från pedagogerna i förskolan visar sig på olika sätt. Vi kan se att det finns ett dilemma kring pedagogernas tankar och bemötande, ibland krockar de personliga åsikterna gentemot kollegornas åsikter och förskolans regler, detta visar på att det finns ett problemområde som bör reflekteras och diskuteras över.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, Josefin, and Michaela Frid. "”Det ska vara pedagogiskt” - En studie om populärkultur i relation till förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33232.

Full text

Abstract:

Vårt mål med denna undersökning och vårt arbete är att analysera på vilka sätt pedagoger tolkar att barn använder sig av sina erfarenheter från populärkultur i förskolans kontext samt hur pedagogerna förhåller sig och arbetar utifrån detta. Vi började studien utifrån en kvantitativ metod där vi delade tre enkäter som visade på att populärkultur tydligt genomsyras hos barnen i förskolan på varierande sätt. Vi valde att fortsätta genom fyra kvalitativa intervjuer med personal från tre olika förskolor, för att ta reda på ytterligare hur pedagoger tolkar att barn i förskolan använder sig av populärkultur och hur de väljer att förhålla sig till och arbeta med det. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin samt begreppen samspel, den proximala utvecklingszonen, lek, fantasi, populärkultur, barnperspektiv och barns perspektiv i vår analys av intervjuerna. Resultatet av studien visar utifrån pedagogers tolkningar på att barn influeras mycket av det som de tar del av genom populärkulturen av varierande slag utifrån pedagogers perspektiv. Barnen använder sedan dessa erfarenheter främst via sin lek men även i estetiska uttrycksformer som vid skapande, konstruerande samt genom skrift. Barnens intressen av olika tv-program samt tv-spel tas även tillvara på av pedagoger där vi kan se att de jobbar vidare med detta utifrån ett vuxenperspektiv. Däremot kan vi också konstatera att ett dilemma kring viss populärkultur pågår, om den är pedagogisk eller inte för arbetet i verksamheten. Betydelsen av att pedagoger tar tillvara på det som barn förmedlar, i detta fall främst sin lek, för att skapa förutsättningarna för lärande och utveckling på ett roligt samt inbjudande sätt är av stor vikt i vår framtida roll som förskollärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ragnhall, Maria, and Jenny Svensson. "Barns inflytande i förskolan utifrån ett populärkulturellt och interkulturellt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34664.

Full text

Abstract:

I denna studie framhåller vi barns inflytande inom populärkulturen och om ett interkulturellt arbetssätt används. Frågeställningarna som vi ställt oss är: Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan kommer vi också ha en frågeställning om.Metoden som vi använt oss av är barnobservationer och intervjuer av förskollärare. Dessa metoder valde vi för att få en mer övergripande blick hur populärkulturen kan utspelas och hur man arbetar ur ett interkulturellt perspektiv.Vårt insamlade material analyseras utifrån Säljö och Vygotskij tankar angående det sociokulturella perspektivet samt Deweys tankar om den progressiva pedagogiken. Vårt insamlade material ställer vi i relation till tidigare forskning, vilket vi belyser i vårt arbete.Våra frågeställningar besvarar vi med hjälp av vårt insamlade material och belyser våra slutsatser och vi för en diskussion angående vår studie. En slutsats som vi kommit fram till är att vi kan se att i de förskolor vi valt att observera och förskollärarna som vi intervjuat, är det endast en förskollärare och en avdelnings observation som belyser det interkulturella perspektivet. Ett förslag till fortsatt läsning inom populärkultur och interkulturellt perspektiv synliggörs.
In this study, we emphasize children's influence in popular culture and an intercultural approach is used. The questions that we asked ourselves is: Is the preschool children's interest in popular culture established in preschool? Used an intercultural approach in kindergarten, we also have a question about.The method we used is child observations and interviews of preschool teachers. These methods we chose to get a more comprehensive look how popular culture can be played out and how to work from an intercultural perspective.Our collected materials are analyzed from Säljö and Vygotsky's ideas on the socio-cultural perspective and Dewey's thoughts on the progressive pedagogy. Our collected materials we make in relation to previous research, which we highlight in our work.Our questions we answer with the help of our collected materials and illustrates our conclusions and we for a discussion regarding our study. One conclusion we come to is that we can see that in the nursery we have chosen to observe and preschool teachers we interviewed, only one preschool teacher and a departmental observation that highlights the intercultural perspective. A proposal for further reading in the popular culture and intercultural perspective visible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergman, Maria, and Cecilia Lagerkvist. "Elevernas erfarenheter i skrivundervisningen : Hur lärare ser på elevers erfarenheter och att ta tillvara dessa vid skrivundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151485.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter. I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på. Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital. Det är också dessa teorier som Carina Fast, Ann Haas Dyson och Elisabeth Hesslefors Arktoft har som grund i sina avhandlingar, vilka denna studie relaterar till som aktuell forskning i ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Israelsson, Kathrin, and Susanne Söderström. "Fyra förskollärares uppfattning om hur TV och film påverkar barns samspel." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29925.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nikka, Hanna, and Lina Törnquist. "”Pippi Långstrump är så mycket mer än Elsa och Anna” - En studie om förskollärares förhållningsätt till barns populärkultur." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27218.

Full text

Abstract:

Populärkultur är i och med det digitaliserade samhället mer tillgängligt för barn numera än tidigare. Detta gör populärkulturen kontroversiell och skapar således konflikter angående huruvida vilka populärkulturella influenser som ska få ta plats och användas i förskolans kontext. Studiens syfte är att beskriva och diskutera fem förskollärares förhållningssätt till den populärkultur som barn tar med sig in i förskolans verksamhet, samt hur förskollärare förhåller sig till eventuella konflikter som kan uppstå kring vad som är ”lämplig” kultur. Våra frågeställningar är menade att ligga till grund för att uppnå vårt syfte. Vi använder oss av Bourdieus begrepp habitus för att förklara och urskilja förskollärares förhållningssätt. Metodvalet i form av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer är den vi anser mest lämpad för att få så rättvis bild av vår undersökning som möjligt under rådande omständigheter. Vårt resultat visar att kombinationen av det aktuella fältet i detta fall, förskolan och förskollärare som yrkesgrupp med normer och regler samt förskollärarens kulturella kapital, det vill säga kulturvanor, utbildning, bakgrund och värderingar ligger till grund för förskollärarens habitus. Det innebär i sin tur att förskollärarens habitus/inre röst talar utifrån hens erfarenhet, minnen, uppväxt och bakgrund och påverkar inställningen och skapar skillnaden mellan tillåten och mindre tillåten populärkultur. Vår studies bidrag är att synliggöra hur den enskilde förskollärarens habitus, kulturella kapital samt det sociala fältet påverkar hur populärkulturen används i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Erikssonova, Sarka, and Lena Korpi. "Ugglor, gympa och Melodifestivalen : En studie om hur barns intressen lyfts fram i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17258.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur. De frågor vi sökte svar på var: Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer? Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur? För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Starck, Ulrika. "Hur gör man i skolan? : en undersökning om det vidgade textbegreppet och barns kultur i undervisningen." Thesis, Gotland University, School of Game Design, Technology and Learning Processes, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-494.

Full text

Abstract:

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker.

Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Krantz, Paula, and Hanna Lindgren. "Barnen ritade Pokémon och gjorde Olof i snön : En studie om populärkulturens roll i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139209.

Full text

Abstract:

Syftet med vår forskningsstudie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring populärkulturens roll i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ansåg vi skulle hjälpa oss att på ett bra sätt belysa detta ämne. Utifrån den teorin valde vi att använda begreppen redskap, social interaktion samt stöttning för att analysera vårt insamlade empiriska material. Frågeställningar som vi har utgått ifrån i studien behandlar punkter om pedagogers uppfattning kring populärkulturella karaktärer i barns lek, vilket utrymme dessa intressen ska ges i verksamheten samt vilka eventuella möjligheter eller hinder som kan uppstå i arbetet med populärkultur. Metodvalet utgjordes av både intervjuer på plats i verksamheten samt intervju via e-post. Det var sammanlagt sju pedagoger som medverkade i studien. Resultatet som kommit fram ur analyserandet av datamaterialet belyser vikten av att arbeta med populärkulturen i förskolans verksamhet. Slutsatsen visar på pedagogens betydande roll i mötet med barnen och deras populärkulturella intressen samt vikten av att vara insatt och öppen för den värld som populärkulturen utgör för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Vettergren, Julia. ""Du vet vad som gäller!" : En vetenskaplig essä om hur förskollärare förhåller sig till populärkultur i barns lek och samtal." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45722.

Full text

Abstract:

This scientific essay examines how preschool teachers relate to the subject of popular culture in preschool. The essay is based on two self-experienced stories from my workplace and from the preschool practice. Both situations depict how the educator dismisses a child's interest in Ninja Turtles while she pays attention to Pippi Longstocking that another child is interested in. One story deal with an unacceptable topic of conversation while the other deals with a "game of violence" inspired by Ninja Turtles. In my reflection, I reflect on and demonstrate how situations like these are treated by many preschool teachers with the help of literature. In my literature review, I also demonstrate why popular culture creates divided opinions and why popular culture should or should not be used as a resource in the development of children in preschool. I also address a perspective of power and a social constructivist perspective in conjunction with the rejection of popular culture to examine a possible reason why these situations arose. I also conducted interviews with three preschool teachers in my own workplace, which gave me a greater perspective of others' perceptions of the concept and view of popular culture in children. Finally, I have analyzed the literature along with the results from the interviews. In my analysis, I mean that popular culture is a complicated subject for educators and the literature is divided, but there is still much to suggest that popular culture is necessary for children for their development. I have chosen to use a scientific essay with my own empirical material in the form of interviews as the reflection of the literature and the answers from the interviews are necessary to involve as many different perspectives as possible to investigate whether there is any right or wrong that is relevant for this situation and what it looks like in the preschools 'activities when it comes to exercising power and the educators' own backpacks of experience. This study is important and relevant as popular culture is a concept that becomes larger over time and is highly relevant in children's everyday lives.
Denna vetenskapliga essä undersöker hur förskollärare förhåller sig till ämnet populärkultur i förskolan. Essän utgår från två egenupplevda berättelser ifrån min arbetsplats och från verksamheten. Båda situationerna gestaltar hur pedagogen avfärdar ett barns intresse för Ninja Turtles samtidigt som hon uppmärksammar Pippi Långstrump som ett annat barn är intresserad av. Den första gestaltningen behandlar ett icke accepterat samtalsämne och den andra behandlar en ”våldslek” inspirerad av Ninja Turtles. I min reflektion reflekterar jag över och påvisar hur situationer som dessa behandlas av många förskollärare med hjälp av litteratur. I min litteraturgenomgång påvisar jag också varför populärkultur skapar delade meningar och varför eller varför inte populärkultur bör användas som en resurs i utvecklingen för barn i förskolan. Jag tar även upp ett maktperspektiv och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i samfund med avvisningen av populärkulturen för att undersöka en möjlig anledning till varför dessa situationer uppstod. Jag genomförde även intervjuer med tre förskollärare på min egen arbetsplats vilket gav mig ett större perspektiv av andras uppfattningar om begreppet och synen på populärkultur hos barn. Slutligen har jag analyserat litteraturen tillsammans med resultaten från intervjuerna. I min analys menar jag att populärkultur är ett komplicerat ämne för pedagoger och litteraturen är delad, men mycket tyder ändå på att populärkulturen är nödvändigt för barn för deras utveckling. Jag har valt att använda mig av en vetenskaplig essä med eget empiriskt material i form av intervjuer då reflekterandet av litteraturen och svaren från intervjuerna är nödvändiga för att involvera så många olika perspektiv som möjligt för att undersöka om det finns något rätt eller fel som är relevant för denna situation och hur det ser ut i förskolornas verksamheter när det kommer till maktutövande och pedagogernas egna erfarenhetsryggsäckar. Denna undersökning är viktig och relevant då populärkultur är ett begrepp som blir större med tiden och är högst relevant i barnens vardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Eskils, Anna, and Lisa Larsson. "”Det är ingen som dör om jag inte jobbar med Paw Patrol” : En kvalitativ studie om förskollärares arbete och förhållningssätt i relation till barns intresse för populärkultur." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41284.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate if and how preschool teachers work with and relate to children’s interest in popular culture, what opportunities and challenges they see in using popular culture as an educational tool and what experiences preschool teachers have of parents’ attitudes, with regards to preschoolers' use of and interactions with popular culture. Media and popular culture are a big part of children's life today and the curriculum for preschools (Lpfö 18) emphasizes that we should work with digital tools, as well as dictating that the education should be based on the children's interests, which in our experience is often centered around popular culture. This study is qualitative, based on empirical material obtained through qualitative interviews. Eight preschool teachers from six different preschools have participated in the study. The results were analyzed using the sociocultural perspective as well as previous research on popular culture. The result of the study shows that most preschool teachers work with popular culture in preschool in one way or another. The study also shows that preschool teachers' personal views and attitudes with regards to popular culture affect whether and in what way the children's interest in popular culture is utilized. Although preschool teachers are aware that children have a strong interest in popular culture, some of their interests are excluded because the teachers mean that they are not exploratory or educational enough. The preschool teachers in the study describe both the challenges and opportunities of working with popular culture as an educational tool. Above all, they mean that many programs, films and games contribute to norms and stereotypes, but that they see it as an opportunity to explore such issues with the children. Using the children's interest in popular culture as a starting point, they see opportunities to develop different learning processes and children's identities. The conclusion of the study is that preschool teachers' awareness regarding, interest in and knowledge of popular culture is reflected in the nature of the interactions with the legal guardians, and in how the preschool teachers choose to take advantage of popular culture in the educational activities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Johnsson, Annika, and Eva Somfai. "Läsa lätt, läsa rätt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35503.

Full text

Abstract:

Vår erfarenhet är att många böcker som används i skolundervisningen för nybörjarläsaren känns föråldrade vad det gäller form, innehåll och layout. Vi anser att barnens första kontakt med läsning måste vara förknippat med något lustfyllt, och inte enbart vara ett verktyg för att ”knäcka läskoden”.Vårt syfte är att, med stöd utifrån teorier om barns textvärldar och vad som är lättläst, analysera fyra skönlitterära böcker för nybörjarläsaren. Utifrån detta har vi utformat följande frågor: Hur är språk och bild utformat? Hur behandlar innehållet identitet, etnicitet och genus? Tar innehållet hänsyn till barnens vardagsvärld och intressen?Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Böckerna i vår analys är alla utgivna år 2015 och av fyra olika förlag. Det är en liten undersökning, men vi har försökt att få ett så brett och varierat urval som möjligt. Vid vårt val av titlar har vi utgått från några kriterier som vi anser vara speciellt intressanta att studera: vardagshändelser, populärkultur, genus, normer, mångfald samt språk- och bildaspekter. Men vi har även försökt spegla hur utgivningen av denna genre ser ut år 2015.Varje bok analyseras var för sig för att sedan följas av en generell analys och diskussion. I diskussionen utgår vi från våra forskningsfrågor och fördjupar vår analys ytterligare med stöd av teoridelen. Utifrån vårt resultat tycker vi oss se att förlagen har tagit intryck av barnens textvärldar i såväl illustrationer som i bokens handling. Intrycken kommer framförallt från populärkulturen. Vi ser även en större mångfald och att det finns böcker som utmanar rådande normer och som har ett vidgat genusbegrepp.Som förslag på framtida forskning tycker vi att det skulle vara värdefullt att studera vad yngre barn själva väljer att läsa och varför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Martinsson, Lisa, and Kristin Malmström. "Populärkultur i förskolan : - En kvalitativ studie om pedagogers samtal kring barn och populärkultur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31547.

Full text

Abstract:

Populärkultur utgör en central del av dagens massmediala samhälle och barn anses vara en aktiv målgrupp inom detta område. På grund av barns många möten med populärkulturella influenser är det ett aktuellt ämne för såväl hemmet som för förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som synliggörs i pedagogers samtal, gällande barns populärkulturella konsumtion. Vidare åsyftar den även till att studera hur pedagoger samtalar kring populärkultur som en potentiell resurs i organiserad verksamhet. Studien har genomförts på två förskolor och den kvalitativa metod som använts är fokusgruppssamtal. Det empiriska materialet har producerats i två fokusgrupper och sammanlagt har fem verksamma pedagoger deltagit. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och metodologin tar avstamp i det diskursanalytiska fältet, med inriktning på diskurspsykologi. Studiens resultat visar på att pedagogerna upprättar en åtskillnad mellan traditionell kultur och populärkultur i vilka de tillskriver sig själva och barnen olika roller, i relation till olika erfarenheter och konsumtion. Det föreligger ett behov av att, som vuxen, kontrollera den populärkultur barn konsumerar med anledning av att det anses finnas bättre alternativt sämre influenser. Vidare lyfts barns populärkultur som en tillgång och ett potentiellt verktyg, under förutsättningen att det anpassas utefter en pedagogisk kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Annie, and Sofie Jansson. ""Sådant får ni leka med hemma. Hade vi velat ha sådana leksaker här på förskolan så skulle vi köpt in det hit!"." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33764.

Full text

Abstract:

Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ericson, Emma, and Disa Filmberg. "De bilder barn möter i populärkultur : En kvalitativ studie om genus och populärkultur i förskolans verksamhet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-61503.

Full text

Abstract:

Detta arbete syftar på att bidra med kunskap om de genusbilder barn möter genom populärkultur ochförskollärares synsätt på genus genom populärkultur i förskolan. För att kunna besvara arbetets frågeställningar har två kvalitativa intervjuer gjorts med två förskollärare samt en bildanalys av en populär barnbok. Det insamlade empiriska materialet har analyserats utifrån fyra perspektiv, normer, makt, jämställdhet och genus. Vår analysmetod för de kvalitativa intervjuerna är meningskodning och analysmetoden för bildanalysen är semiotik.Vårt resultat visade att samhället består av traditionella könsmönster som påverkar barn och vuxna, strukturerna upprätthålls även av barnens populärkultur. Därför är en genusmedvetenhet och en öppen blick för mönster och strukturer viktigt i arbetet som förskollärare. Studien ger oss en förståelse om förskollärares ansvar i vad barn möter för slags populärkulturistiska bilder och andra medier i förskolan samt förskollärares kunskap om- och vikten av genusmedvetenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Gibbs, Linda, and Maria Johansson. "Populärkultur - ett redskap för samspel och lärande." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16260.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Wallin, Ia, and Nelsin Samaha. "Fritidshemsbarn i möte med film : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshem, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26982.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är: Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll? Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området. I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter. Enligt Lindgren (2009) konstruerar människan sin verklighet genom sociala interaktioner. Resultatet visar att barn skapar mening i möte med film genom att ställa nya erfarenheter och upplevelser i relation till tidigare erfarenheter och upplevelser. Barn skapar mening i mötet med film genom att relatera mellan olika filmer, generaliserar utifrån tidigare erfarenheter de inhämtat i möte med film samt att de relaterar film till deras fysiska verklighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Johnsen, Elin. "Förskolebarns populärkulturer som artefakter Preschool children´s popular cultures artifacts." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32189.

Full text

Abstract:

I samband med att samhället utvecklats har populärkulturer explosionsartat uppkommit,kanske till och med lite för snabbt. För att göra det möjligt att kunna ta del av all populärkulursom varje individ har, handlar det om att se helheten. Populärkultur styrs av kontextenberoende på situationen och vem som upplever den.Syftet med studien är att se närmre på hur förskolebarns vardagliga populärkulturer kan se utoch hur barn kan använda sig utav sina erfarenheter för att skapa artefakter ifrån sinapopulärkulturer. I studien framkommer det att populärkulturens artefakter möjliggör barnsutveckling och lärande, då de samlar på sig erfarenheter som ger en fylligare ryggsäck tillderas fantasier. Teorin som varit tillhjälp i studien är Vygotskijs, grundaren till detsociokulturella perspektivet. Relevansen i teorin har varit aktuell där de sociala samspelandesituationerna berikar fantasi och erfarenhetsvärld. Populärkulturer kan ses som komponenter ibarns omgivning och i sociala sammanhang, där av har teorin används i studien. Studiensempiri har insamlats med hjälp av observationer och informella samtal enligt en kvalitativmetod. Resultatet som framkom är att barn använder sig av olika artefakter som är relevant tillderas lek av populärkultur och att barns populärkulturer kan vara en väg in till literacy.Slutsatsen i studien är att barn använder sig utav olika artefakter för att nå dit dem vill vare sigde har en medvetenheten om det eller inte. Barns populärkulturer blir som ett hjälpmedel ideras livsvärld och som bidrar till utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Fast, Carina. "Sju barn lär sig läsa och skriva : Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7490.

Full text

Abstract:

This thesis is an ethnographic study in which seven Swedish children from different social and cultural environments were followed over three years. The study began when the children were four years old.

The main aim of this thesis is to investigate through what social and cul-tural practices seven children meet literacy events in their families. A second aim is to track informal and everyday literacy events which the children take part in or practice on their own. A further aim is to study the transition be-tween home, preschool, preschool class and primary school in order to de-termine to what extent and in what ways the children are allowed to use their previous experience with and knowledge of literacy.

The results show that the children are socialised in practices rich in liter-acy events via their culture, traditions, language and religion. The children practise reading and writing in a number of contexts. This occurs long before the pupils have been exposed to formal education.

In the work on this study, it has also become clear that the seven children, regardless of their cultural, language or socioeconomic background, share experiences and knowledge relating to popular culture and the media. The children have a common understanding of texts in the form of words, names, images and icons. The value of this knowledge and experience is often as-signed by the children themselves in their contact with other children.

The seven children, in this study, come to preschool and primary school with a wealth of experience in literacies from their family lives. Some chil-dren are allowed to bring their experience to the classroom. For them, there is continuity between literacy practices at home and at school. Others are forced to leave their experience outside the classroom. What is common to all children is that their knowledge about literacy related to popular culture and the media has a low cultural value in instructional settings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Pinjefors, Heléne. "I mötet med populärkulturen i förskolan - En studie om populärkulturens betydelse i barns lek och kulturer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35199.

Full text

Abstract:

AbstractSyftet med studien är att bidra med kunskap och förståelse om barns användning av populärkultur i förskolan, samt visa vilken betydelse barns kunskaper om populärkultur har i skapandet av barns kamratkulturer. Studien besvarar tre frågeställningar: Hur använder sig barn av populärkultur i förskolan? Vilken betydelse har populärkultur i barns lek? Hur ser relationen mellan barns populärkulturella kunskaper och delaktighet i lek ut? Studien utgår ifrån teorier kring sociokulturell teori, populärkultur, mediering, imitation och representation samt tidigare forskning inom forskningsområdet.Empirin består av semi-strukturerade intervjuer av barn både enskilt och i små grupper i åldern 3 - 5 år. Samt av observationer ute på förskolans gård med barn i åldern 3 - 5 år. Det förekommer likaledes en inomhusobservation på en avdelning med barn i 3 – 5 årsåldern. Resultatet av studien visar att barn har intresse av att använda sig av populärkulturen de tar del av i media, i andra sammanhang då barnen använder sig av populärkulturen bland annat i samband med lek i förskolan. När barnen leker med inslag av populärkultur med varandra, använder sig barnen av olika begrepp såsom mediering och imitation för att få förståelse över populärkulturen de tar del av i media. Barnen byter även erfarenheter med varandra i samtal om populärkultur. I samband med lek och samtal med och om populärkultur skapas nya kamratkulturer på förskolan efter barns intresse och kunskaper av populärkultur.
The purpose of this study is to contribute with knowledge and understanding about children use of popular culture in preeschool. The study will also show the meaning of childrens knowledge of popular culture in their creation of peer culture. The study answers to three questions: How does children use popular culture in preeschool? What is the meaning of popular culture in preeschool ?How does the relation between childrens knowledge of popular culture and participation in play show? The study proceeds from theories about socio culture, popular culture, meditation, imitation, representation and in earlier research within this field. The empiri consists of semi structured interviews with children, both individual and in small groups.The age of the children interviewed are between 3 to 5 years old. The empiri also consists of observations in the school yard and inside the classroom of the children in the same age group.The results of this study shows that children show an interest in using popular culture they see in media, in other contexts then children uses popular culture for example in their play in preeschool. When children plays with element of popular culture with each other, they use concepts like meditation and imitation to understand the popular culture they see in media. Children also exchange experiences with each other when they discuss popular culture. In connection with play and conversation with and about popular culture, children creates new peer culture in preeschool according to their interest and knowledge about popular culture.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Larsson, Maria Katerine. "Barndomsdramat : Barndomsdiskurser och existentiella frågor i TV-dramatik för barn." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Centre for the study of children's culture, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29058.

Full text

Abstract:

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor.

Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet.

I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Augustsson, Madeleine, and Madelene Eriksson. "Genus, makt, meningsskapande, delaktighet och inflytande i fyra berättelser för barn : Utifrån ett kritiskt diskursteoretiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196766.

Full text

Abstract:

I föreliggande studie analyseras hur vissa dominerande karaktärer från barns populärkultur gestaltas med avseende på genus, makt, meningsskapande, delaktighet och inflytande i fyra berättelser för barn. Studien utgörs av kritisk diskursanalys, där verkligheten produceras med hjälp av språket och dess tillämpningsformer i diskurser. Studiens resultat visar att både de kvinnliga och manliga karaktärerna i samtliga analyserade berättelser agerar på olika sätt för att skapa mening i form av inflytande över sin tillvaro och känna delaktighet i en viss social kontext. Ofta speglas dessutom en sensmoral som handlar om att försöka anpassa sig till den sociala kontext som karaktärerna ingår i eller att bryta sig fri från samhällets förutfattade meningar. De manliga karaktärerna gestaltas oftare som mer maktbenägna på bekostnad av andras välbefinnande, medan de kvinnliga karaktärerna uppvisar makt för att skaffa sig individuell självständighet. Medvetenheten om innehållet i barnens populärkultur skapar möjligheter att som pedagog utmana normativa föreställningar om genus och upptäcka olika makthierarkier som utspelas då barn involverar populärkulturen i sin vardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Gullberg, Karolina, and Annette Olausson. "Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2053.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.

Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster.

Metod: Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.

Resultat: Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barns populärkultur'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles