Dissertations / Theses on the topic 'Barns roller'

Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen. Barnen är till stor del nöjda med den roll och status de har tilldelats i gruppen., detta under förutsättning att gruppen som barnet ingår i fungerar bra. Slutligen visar min undersökning att barn har en viss medvetenhet om sig själva och sina kamraters olika roller i barngruppen.

Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt. I alla grupper finns mer eller mindre tydliga roller och jag har även tittat på dessa och hur de fördelar sig i grupperna. Slutligen har jag även pratat med de olika lärarna och fått deras uppfattning av gruppers betydelse och hur de använder sig av grupper i sin klass. Det jag kommit fram till är att elever som jobbar ofta i grupp är bättre på att lyssna på varandra, visa hänsyn och föra givande diskussioner än elever som sällan jobbar i grupp, även de roller jag funnit i grupperna har skilt sig åt mellan de olika klasserna.

AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children’s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children’s group processes expresses in their free play. The purposes with this social psychological study have been to get a major insight of how the group processes looks like from a gender and structure perspective.

We have with some help from psychology and social theories described the consequence and the importance in children’s free play. We have also described how hierarchy, interaction, alienation and roles are important and which meaning they have. The free play offers children free mind, independence and it even promotes development.

AbstraktI vår socialpsykologiska studie har vi förevisat vad som sker inom barns fria lek, vi har observerat barn i åldrarna 2-5 på en förskola inom Halmstad Kommun. Vi har även intervjuat två förskolelärare inom samma verksamhet. Genom vår studie har vi velat påvisa de olika grupprocesserna som utspelas hos barn inom den fria leken. Syftet med föreliggande studie är att få en inblick om hur de olika grupprocesserna ser ut inom barns fria lek bl.a. utifrån genus och ur ett strukturerat perspektiv.

Vi har med hjälp av psykologiska och sociologiska teorier beskrivit konsekvenserna och de viktiga beståndsdelarna inom barns fria lek. Vi har även tagit upp hur betydelsefull makthierarki, samspel, utanförskap samt rolltagande är inom den fria leken. Den fria leken erbjuder ett fritt tänkande för barnen, självständighet men framförallt erbjuder den en enorm utveckling och tillväxt hos barnet.

Betyg i Ladok 210606.

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation. I chose to gather information for my study using a passive monitoring method, which i wrote down in detail the children's verbal and physical communication of the role-play, and even pedagogens relation to children's role-play. The results show that children in role-play are playing with others and use play signals and playrules in order to develop therole-play and social skills. This means that the language of both the physical and the verbalplay an essential role for the understanding of these elements. Playsignals is an understandingof what is real and not, by using movement, gestures and facial expressions, but it is noteveryone who understands the signals. To develop a successful game also requires thatchildren in role-play relate to playrules. These are reciprocity, consensus and take turns. There are other factors that affect social skills and characteristics of a functioning role-play. Examples of these are creativity and imagination. The result also shows how the teacher influences on children's role-play in different ways when they integrates in role-play, and also play materila in preschool affects children's play.

Denna uppsats är en undersökning av barns aktiva deltagande i rollek. Syftet är att försöka förstå vilka strategier barn i förskolan kan använda sig av för att nå ett aktivt deltagande i rolleken samt hur rollfördelningen sker i rolleken. Vi vill dessutom undersöka vilken syn förskolepersonal har angående barns samspel och deltagande i leken. Frågeställningarna för uppsatsen lyder; Vilka strategier kan barn använda sig av för att få en aktivt deltagande roll i rolleken? Vilka faktorer styr och ligger bakom rollfördelningen i leken? På vilka sätt fördelas rollerna i rolleken? Vi använde oss av två kvalitativa metoder för att genomföra vår undersökning. Dessa var skriftliga intervjuer via e-post och observationer med löpande protokoll. Resultatet visar att barn använder sig av olika strategier för att nå ett aktivt deltagande i leken. Vilka strategier barn använder kan bero på deras ålder, språkutveckling, social förmåga samt lekfärdigheter. Exempel på strategier som barn använder kan vara övertalning, självinvitation, kommunikation, hot/muta och säga till personalen. Rollfördelningen kan ske på olika sätt, till exempel genom förhandling, delegering samt att barn tar den roll de vill ha. Det finns flera faktorer som styr och ligger bakom rollfördelningen. Några av faktorerna är lekfärdigheter, fantasi, förmåga till socialt samspel och aktuell utvecklingsnivå. Vad gäller informanternas syn på barns samspel och deltagande i leken, är de medvetna om sin egen betydelse när det gäller att stödja barns samspel och deltagande samt att de besitter en hel del kunskap om rollek.

Många barn leker rollekar en stor del av sin tid på förskolan. Om du lyssnar noga kan du höra att de använder sig av ett speciellt grammatiskt språk. Barnen byter tempus och använder ömsom presens och preteritum. När och hur byter barnen tempus, samt om det är någon skillnad på flickor och pojkars sätt att byta tempus i rolleken, är frågor som jag har studerat. Genom ett flertal observationer, främst med videons hjälp, har jag konstaterat att barnen använder presens när de är i lekrollen t.ex. mamma i en familjelek. Preteritum används när barnen regisserar leken, kommer med förslag på vad som ska hända. Jag har inte kunnat märka någon speciell skillnad på flickor och pojkars tempusbyten i rolleken.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.

Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem. Utifrån resultatredovisningen för vi en diskussion samt jämför pedagogernas intervjusvar mot vad olika forskare anser om rolleken.

Vi kan, efter genomförda intervjuer av pedagoger, konstatera att pedagogens förhållningssätt och inställning till barns rollek är av stor betydelse för barnen. Det har dock visat sig att pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt när det gäller sin egen roll i rolleken. Vissa av de intervjuade har själva valt att inta en mer passiv roll till barns rollek. Andra pedagoger menar att den vuxne är viktig för att rolleken skall utvecklas positivt. Utifrån resultatet anser vi att rolleken används av pedagogerna som ett medvetet pedagogiskt verktyg.

Av vår studie kan vi dra slutsatsen att barns rollek har en mycket stor betydelse för både barn och pedagoger i dagens förskola.

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.

Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.

Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan.

I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.

Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal.

Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan.

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

Godkänd; 2002; 20061106 (andbra)

Syftet med vår undersökning är att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller få i en grupp. Vi valde att observera i två olika klasser i de lägre åldrarna på en F-6 skola. För att få syn på den dominanta rollens egenskaper så använde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom så nära den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först när vi började observera såg vi inte några av de egenskaper som vi trodde karaktäriserade den dominanta rollen. När vi studerade det inspelade materialet djupare så började det framträda både olika egenskaper och faktorer som tillsynes verkade göra att ett barn antar en dominant roll. Slutsats: Vi kom fram till fyra olika faktorer i skolan som vi ansåg skulle kunna påverka ett barn att anta en ledarroll. Vi såg att pedagogen spelade en stor roll när det gällde rollstrukturen i gruppen. Barnets vänner och övriga barn gav också barnet mer eller mindre utrymme att visa dominanta egenskaper. Barnets ledarroll påverkas även till stor del av miljön och situationerna hon/han befinner sig i. De egenskaper vi fann hos de barn som antagit en dominant roll var att de hade förmåga att övertala och argumentera. De hade även egenskaperna att ta initiativ och visa sig envisa.

The purpose with our investigation is to see the dominate role a child can have in a group. We did our observations in two different classes at the younger ages in a school for children age six to twelve. We used video recording to notice the dominate behaviour in the group. The video recording gave us material that helped us to get as close as possible to the natural environment in the class. At first we didn’t notice any of the attributes that we thought we would see. Later, when we studied the recorded material, the attributes and factors that seemed to make a child dominant started to appear in front of our eyes. Our conclusion: We saw four different factors in school that we thought could affect a child to take a dominant role in a group. The pedagogue took a big part in creating of the role structure in the group. The other children in the group gave the child with dominant role more or less space. The environment in the classroom and the situation also do affect the child with the leader ability. The attributes we found in the dominant role which the child had taken, were that they had a skill to persuade and argue. They also had skills to take initiative and they showed some stubbornness.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.

Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.

Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek. En av förutsättningarna som saknas är tid och pedagogerna finner att mer tid är önskvärt för att kunna delta i barnens lek. Många pedagoger nöjer sig med att ha en iakttagande roll, men att de anser att det är lättare att delta i barnens lek utomhus.

I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades. Ur ett relationellt perspektiv sker ett samspel med alla i gruppen. Resultatet visar att två elever tilldelades och intog roller som dominanta i gruppen. Vilket innebar att å ena sidan gav de andra i gruppen två elever dominant utrymme, å andra sidan intog de andra och fick roller som bidrog till att arbetet fördes framåt. Alla i gruppen använde olika kommunikativa strategier i samtalen, de dominanta eleverna var mer skickliga på att få igenom sin vilja med hjälp av dessa kommunikativa strategier. Vi tolkar även att de dominanta elevernas förhållningsätt kan påverka arbetets framfart, då de elever som inte var dominanta hade svårt att få gehör för sina förslag som enligt vår tolkning kunde ha varit lika värdefulla för att lösa uppgiften. Vår studie visar att den interaktion som förekom mellan eleverna kan ge oss blivande lärare kunskap om roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier i en grupprocess. I förlängningen kan den förståelsen ligga till grund för att hjälpa elever att utvecklas sin kommunikativa förmåga i dialog med andra.

Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.