Relevant bibliographies by topics / Barns språk

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Barns språk'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Barns språk.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Barns språk"

1

Ilje-Lien, Johanne. "Å få øye på det tause som blir «sagt»: En estetisk tilnærming til barns uartikulerte perspektiver." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 130. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1364.

Full text
Abstract:
Fokus for denne artikkelen er hvordan barnehagepersonalet kan nærme seg de barneperspektiver som nykommere i norsk språk og barnehagekontekst bringer inn i barnehagefellesskapet. Artikkelen tar utgangspunkt i en estetikk-basert undersøkelse av samspill mellom barn og barnehagepersonale som ikke har et felles talespråk. Utforskende formingsvirksomhet fungerer i artikkelen som en undersøkelsesramme for å forstå barnehagelæreren som tilrettelegger for de ordløse ytringene. Med Kristevas teorier om språk og estetikk undersøker forfatteren hvordan barnehagepersonalets oppmerksomhet mot egne kroppslige og estetiske tegn kan være en inngang til å (be)gripe og la seg berøre av barnas uartikulerte perspektiver. Gjennom eksempler illustrerer forfatteren hvordan to barnehagelæreres gryende bevissthet omkring de kollektive, affektive og fantasifulle dimensjonene i eget samspill har betydning for nykommernes deltakelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tjäru, Sofie. "Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 53–68. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994.

Full text
Abstract:
Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Belseth, Kjartan. "«Han har ikke språk, han» – et fanoniansk perspektiv på flerspråklige barns posisjon i barnehagen." Norsk pedagogisk tidsskrift 105, no. 01 (March 2, 2021): 55–69. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2987-2021-01-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Surkalovic, Dragana. "Forbereder grunnskolelærerutdanningen engelsklærere for undervisning i engelsk som tredjespråk i Norge?" Acta Didactica Norge 8, no. 2 (September 23, 2014): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1129.

Full text
Abstract:
Temaet for denne artikkelen er flerspråklighet i skolen, med fokus på engelskundervisning i Norge. Artikkelen undersøker i hvilken grad grunnskolelærerutdanningen forbereder fremtidens engelsklærere for arbeid med elever som ikke har norsk som morsmål. Utgangspunktet for problemstillingen er kompetansemålene for Språklæring i Læreplan i engelsk som sier at eleven skal kunne sammenligne engelsk og eget morsmål. Over 11 % av alle barn i skolen har innvandrerbakgrunn (St. Meld. nr. 6), som betyr at de kan ha et hvilket som helst språk som morsmål. Det finnes skoler i Norge hvor majoriteten av barna ikke har norsk som morsmål. Imidlertid er ikke dette flerspråklige perspektivet ivaretatt i engelskfaget i Nasjonale retningslinjer for grunnskolelærerutdanningen. Et sentralt spørsmål er om lærerstudenter gjennom engelskfaget får den kompetansen de trenger til å hjelpe elever til å nå disse kompetansemålene i læreplanen. Artikkelen presenterer både en analyse av dokumenter knyttet til engelskfaget i grunnskolelærerutdanningen (Nasjonale retningslinjer for grunnskolelærerutdanningen.), og funnene fra en spørreundersøkelse utført blant engelskstudenter ved grunnskolelærerutdanningen ved Høgskolen i Oslo og Akershus høsten 2013. Resultatene fra spørreundersøkelsen viser at studentene verken har tilfredsstillende kunnskap om språksituasjonen i Norge eller om språk generelt. Dokumentanalysen avdekker også at lærerutdanningen må fokusere mer på generell språkkompetanse slik at fremtidens lærere får nødvendige kunnskaper til å takle utfordringene i undervisning og veiledning av flerspråklige elever. Konklusjonen er at Nasjonale retningslinjer for engelskfaget bør revideres slik at de samsvarer med behovene i et flerspråklig samfunn og i en flerspråklig skole.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lagerlöf, Pernilla, and Cecilia Wallerstedt. "Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 59–78. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2897.

Full text
Abstract:
Enligt den svenska förskolans undervisande uppdrag ska alla barn få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga. Forskning visar dock att förskollärare ofta känner sig osäkra på estetiska uttrycksformer, särskilt musik, och som följd undviker de att sjunga och spela med barn. Musik har samtidigt fått ett allt mindre utrymme i förskollärarutbildningen. I studien adresseras frågan vad ett musikundervisande arbete i förskolan innebär och vilka utmaningar förskollärare talar om i relation till arbetet med målstyrd undervisning i musik med förskolans yngsta barn. Studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsprojekt i samverkan med tre förskolor med 1–2-åriga barn. I projektet har fokusgruppssamtal med förskollärarna genomförts och detta har analyserats utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Två tolkningsrepertoarer framträder i materialet: musik som känsla och musik som ämne, där förskollärarrollerna skiljer sig åt. En slutsats är att ett ämnesadekvat språk är viktigt för möjliggörandet av undervisningsuppdraget. Här befinns lärarutbildningen spela en central roll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björkman, Börje. "Nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 20 (November 27, 2015): 48–51. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20072006.

Full text
Abstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier: Gunilla Byrman (red.), En värld för sig själv - Nya studier i medeltida ballader. Ord och Musik och Bild. Intermediala studier 1, Växjö University Press 2008. Åsa Nilsson Skåve, Den befriade sången. Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Nr 108/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Olof Eriksson (red.), Översättning och Kultur. Föredrag från ett symposium vid Växjö universitet 17-18 november 2006. Acta Wexionensia. Nr 113/2007. Sofia Ask, Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Acta Wexionensia. Nr 115/2007. Doktorsavhandling i nordiska språk. Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration. Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s. Acta Wexionensia. Nr 122/2007. Doktorsavhandling i historia. Thérèse Eng, Traduire l’oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains. Acta Wexionensia. Nr 125/2007. Doktorsavhandling i franska. Annette Årheim, När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier. Acta Wexionensia. Nr 128/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Brigitte Kühne, Varför informationskompetens? (Rapport) Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou (red.), Föraningar. Kreativt skri­vande i Växjö. Lagerkvist-serien 3. Växjö University Press 2007. Lo Snöfall och Vasilis Papageorgiou, Ingen hand orörd. Städer. Växjö Univer­sity Press 2007. Maria Fohlin, La modification adverbiale de iádjectif en français et en suédois. Licentiatavhandling. Mary Ingemansson, Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Licentiatavhandling. Jesper Johansson, ”Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981. Licentiatavhandling. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1941. Licentiatavhandling. Johan Svanberg, Flyktingar och arbetskraftsmigranter från Estland vid Svenska Stålpressing AB i Olofström 1945-1952. Licentiatavhandling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Norling, Martina. "En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (June 27, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2958.

Full text
Abstract:
Sammanfattning: Förskola och förskoleklass har fått tydligare riktlinjer gällande barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den här studiens syfte är att belysa hur förskollärare i förskola och lärare i förskoleklass resonerar kring undervisningens innhehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Resultatet utgår från fyra fokusgruppsintervjuer med tjugotre verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass. Resultatet visar att barn erbjuds informella och formella strategier där innehåll i undervisningen kan relateras till läroplanernas målbeskrivningar samt Bartons (2007) ekologiska teori, så som språkpraktiker, textpraktiker och läspraktiker. Vidare visar resultatet att undervisning i båda verksamheterna behöver problematiseras och diskuteras i relation till verksamheten samt till barns läs- och skriftspråksutveckling. Det behövs fortsatt forskning inom området för att undersöka hur verksamheterna implementerar nya riktlinjer gällande språk-, läs- och skrivutveckling, i syfte att skapa förutsättningar för progression i språk-, läs- och skrivutveckling i övergången mellan förskola och förskoleklass.Nyckelord: förskola, förskoleklass, social språkmiljö, undervisning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Slettner, Sigrun, and Liv Gjems. "Litterasitetsfremmende samtaler i barnehagen." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 12 (May 3, 2016). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1378.

Full text
Abstract:
Abstract:The aim with this study is to examine how early literacy can be supported in different conversations between a preschool teacher and children. Theory and research on children’s early literacy underline that children improve their language skills when they engage in conversations with adults. A preschool teacher must manage to support children with different language and conversation experiences. The preschool teacher in this study was video-observed in language interactions with different children in many types of activities. He managed to adapt his support to the children in accordance with their language experiences.Sammendrag: Formålet med denne studien er å undersøke hvordan tidlig litterasitet kan støttes og fremmes i samtaler mellom en barnehagelærer og ulike barn. Teori og forskning om barns tidlige litterasitet vektlegger at barn lærer vokabular og pragmatiske samtaleferdigheter gjennom samtaler med voksne. Barnehagelærere må tilstrebe å støtte barn med ulike erfaringer til å bruke språk og delta i samtaler. Barnehagelæreren i denne studien ble videoobservert i språklige interaksjoner med ulike barn i mange typer aktiviteter. Han klarte å tilpasse sin språklige støtte til hvert av de ulike barna i samsvar med deres språklige erfaringer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gjems, Liv. "Kartlegging av barns språk: Godt for hvem – godt for hva?" Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 3, no. 3 (December 28, 2010). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.286.

Full text
Abstract:
Title: Screening of children’s language: Who is it good for? What is it good for? Abstract: In this article I discuss the importance of teacher’s knowledge regarding children’s language learning as a qualification for screening of language in preschools. Teachers have to be able to use the screening results in ways that support children’s further language learning and development. Screening, whether standardized or not, will not give teachers any information about how they can assist the children who are struggling with language learning. Tests and screening may reveal when and at which age a child masters something or not. They do not display how a child learns language and can be assisted in her or his learning process. A study of 46 early childhood teacherstudents in language interactions with children showed that many of them offered children little language support. They rarely invited children to talk and their vocabulary did not contatin many known or unknown words. Screening of children’s language skills gives little effect if the teachers lack knowledge of the importance of a rich language environment and how to support children’s language learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Birkeland, Johanna, and Elin Eriksen Ødegaard. "Under lupen - Praksislæreres observasjonspraksis i barnehagen." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 17, no. 1 (March 26, 2018). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2160.

Full text
Abstract:
Artikkelen presenterer resultater fra en studie om praksislæreres doxa. Gjennom en Mixed Methods-studie gis innsikt i hvordan barnehagelærere (praksislærere) snakker om hvordan, når og hvorfor de observerer. Analyse av praksislæreres italesettelser gir innsikt i diskursive vilkår praksisstudier gir for studenters læring om observasjon. Studien indikerer et brudd mellom barnehagelærerutdanningens mål og undervisning og praksislærernes bruk av og begrunnelser for observasjon. Studien viser at barnehagelærere oppgir samspill barn -barn og språk som hovedfokus i observasjonsarbeidet, mens barns medvirkning ikke oppgis som fokus. Videre viser studien at praksislærere i svært liten grad bruker systematisk og skriftlig observasjon i det daglige arbeidet. De oppgir mangel på tid som årsak til dette. Forfatterne reiser spørsmål om hvorvidt dette også kan skyldes mangel på nyere metodekunnskap.This article presents results from a study of in-service teachers’ doxa; how they talk about use and reasons for observation in kindergarten. The study provides new knowledge about the lack of coherence between kindergarten teacher education and in-service education. Through a Mixed Methods study we gain insight into how in-service teachers explain how, when and why they observe. Analysis provides insight into the discursive conditions for student learning about observation. The study reveals two main topics for in-service teachers’ observations: interplay between children and language development; however they do not include children’s right to influence. Moreover, the study shows that systematic written observations in everyday work seldom is done due to lack of time. The authors raise the question if another reason could be lack of new methodological knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Barns språk"

1

Hägglund, Marie, and Jessica Lindberg. "Barns språk i förskolan : En fenomenografisk studie om åtta pedagogers uppfattningar om barns språk." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27676.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Blank, Cajsa. "Från bilder till barns språk." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8288.

Full text
Abstract:
Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder. Metoden för undersökningen var att möta förskolebarn i deras miljö och använda bilder som inspiration till samtal för att se vilka möjligheter detta ger för språkutvecklingen. Resultatet visade att bildsamtalen skulle kunna beskrivas i tre steg, bilder, gemensamt samtal och språkutveckling. Bilderna inspirerar och utvecklar barnens tankar och ger dem även ett gemensamt samtalsämne. Detta leder till att barnen kan skapa ett gemensamt samtal där de exponeras för språk samtidigt som de får öva sin språkanvändning. Detta gav möjlighet till språkutveckling hos barnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Petersson, Emmie, and Theodora Stenson. "Föreställningar om femåriga barns språk." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28374.

Full text
Abstract:
I denna uppsats står de utvalda pedagogernas och föräldrarnas uppfattning kring vilka faktorer som förekommer i barnens omgivning i fokus. Faktorerna som uppsatsen fokuserar på är förskolans verksamhet, barnens medievanor och läsning samt deras hemförhållanden. Ytterligare en fråga som kommer att behandlas gäller hur pedagogerna och föräldrarna anser att dessa faktorer påverkar barnens språk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bulduk, Hazal, and Emily Cung. "Barns lärande i språk : Förskollärarnas arbetssätt kring barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13737.

Full text
Abstract:
Inledning Det är av stor betydelse att förskollärarna har förståelse om barns språkutveckling eftersom de möter barn i olika åldrar i förskolans verksamhet. Språk är ett sätt för barn att visa hur de känner och för att kunna samtala med både andra barn och vuxna i förskolan. Genom att utbyta erfarenheter med andra kan barnet få en större förståelse för sin omvärld. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetssätt förskollärarna använder sig av i förskolan för att stimulera och främja språkutveckling för barn mellan ett till tre år, samt hur förskollärarna själva skulle vilja förändra det pedagogiska arbetssättet inom språkutveckling. Metod Vi har valt oss att använda av den kvalitativa metoden med intervju som redskap, med fokus på strukturerad intervju med öppna frågor. Detta för att vi vill få förskollärarnas egna erfarenheter, tolkningar och synsätt på vår undersökningsområde. Totalt intervjuade vi fyra förskollärare somarbetar på två olika förskolor med åldersgruppen 1-3 år. Resultat Undersökningens resultat visade att samtliga förskollärarna betonar betydelsen med att arbeta med barns språkutveckling. Förskollärarna anser även sig själva som en viktig del för att barns språk ska stimuleras. Förskollärarna använder även olika arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling, det framkom att TAKK, böcker, rim och ramsor var ett av arbetssätten de använde sig av. Vidare kom vi fram till att alla förskollärare på något sätt vill förändra det nuvarande arbetssättet med någon slags kompetensutveckling inom språk. Detta för att de ska få mer kunskap och på sätt kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling på ett professionellt sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Larsson, Katja, and Eva Svensson. "Betydelsen av barns språk i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29244.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med språkets betydelse när det gäller barns gemenskap och samvaro med andra barn på förskolan. För att få svar på detta har vi utgått från följande två frågeställningar; Hur resonerar pedagoger kring språkets betydelse för barns gemenskap och samvaro med andra barn på förskolan? Vilka metoder kan man som pedagog använda sig av för att främja och stimulera barns språkliga miljö? Vi har använt oss av en kvalitativ metod genom intervjufrågor som vi skickade ut till femton tillfrågade pedagoger. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att pedagogerna ansåg att barns språkliga förmåga har en stor betydelse för deras gemenskap och samvaro med andra barn på förskolan. Pedagogerna belyste även att språket ger makt och en viss status i gruppen. Förskolans språkliga miljö har en avgörande roll för barnets språkliga och kognitiva utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Blomwood, Lena, and Selma Talundzic. "Barns samlärande i språk på förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23183.

Full text
Abstract:
Den här arbete handlar om barns samlärande i språk på förskolan och behandlar barns språkliga strategier i relation till barns sociala utveckling. Utifrån arbetets syfte, som är att synliggöra barns strategier för samlärande samt att förstå vilken roll språket och kultur har i barns sociala utveckling och relationer, formulerades följande frågor: Vilken roll har språket samt kulturella kompetenser för barns samspel och samlärande? Vilka språkliga strategier använder barnen? Hur ser samspelet ut och vilka samlärande strategier använder barnen? Bakgrunden behandlar förskolans utveckling under senaste åren samt förändring av syn på barn och kunskap. Med tanke på dagens mångkulturella samhälle ska vi beröra betydelsen av språkinlärning. Begreppen språkinlärning och samlärande beskrivs utifrån Piagets och Vygotskijs teorier och är vårt tolkningsverktyg. Vi har utfört undersökningen med hjälp av videoobservationer, inspelningen tog sammanlagt 90 minuter. Därefter gjorde vi en kvalitativ analys av empirin där olika kategorier belyser språk och samlärande. Observationer utfördes på tre olika förskolor där vi observerade barns samlärande. Sammanlagt har vi observerat barnen från tre olika kulturer. Resultat som framkommit ur vårt arbete är att både språk och kultur har en avgörande roll för barns samspel och samlärande, samt att språkutveckling påverkas starkt av kulturen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Burton, Lillbacka Izabelle. "Barns språkutveckling : Förskolepersonals arbete för att utveckla barns språk i förskoleåldern." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43089.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att skapa djupare förståelse för hur förskolans personal arbetar för att stödja barn i deras språk-och skriftspråksutveckling. I undersökningen har åtta förskolepersonal svarat på frågor i form av intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att respondenterna i undersökningen var samstämda i sin uppfattning att förskolan ska arbeta med barns språkutveckling. Det framkommer i resultatet att förskolepersonalen medvetet ska arbeta med att utveckla barns språk, och att de finns olika metoder att använda för detta arbete. De metoder som många av respondenterna använde sig av var böcker, sång, rim och ramsor. Vid skriftspråksutveckling är respondenterna överens om att detta ska introduceras för barnen och stödjas om barnen visar intresse för detta, dock var de samstämda med att skriftspråket inte ska ha någon central roll i barns utveckling på förskolan, utan att detta enbart ska introduceras och arbetas med vid visat intresse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Corsi, Letizia. "Barn och språk : Olika arbetssätt för att främja barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5028.

Full text
Abstract:

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolan för att främja barns språkutveckling för att förebygga för läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet har jag läst litteratur som behandlar mitt ämne samt litteratur som grundar sig på tidigare forskning. Vidare har jag använt mig av en kvalitativ intervju och intervjuat pedagoger som arbetar inom förskolan. På så sätt har jag tagit reda på pedagogernas tankar och deras olika arbetssätt när det gäller främjande av förskolebarns språkutveckling. Resultatet visar inga specifika skillnader mellan de tre pedagogernas tankar om språk. Deras roll som pedagog är betydelsefull för barnets hela utveckling och lärande. Dessutom är alla olika arbetssätt som de tre pedagogerna arbetar med väsentliga för barns språkutveckling. I vissa fall kan någon av pedagogerna arbeta bredare med språket i andra aktiviteter, oberoende av barnens ålder. Vidare visar de på vikten av en strukturerad verksamhet som stöds på Läroplanen (Lpfö 98).


The purpose of my examination is to make research on how educational preschool teacher work in the preschool in order to promote children’s language development which is considered inhibiting to read- and write difficulties. In order to meet the purpose I read literature that deals with my matter and is based on previous research. Furthermore I made use of a qualitative interview and interviewed three educational preschool teachers, who work within the preschool. In this way I find out about their thoughts and their different approaches to children’s language development with children under school age. The results show no sensible specific differences between all three preschool teachers concerning their thoughts about languages. Their role as educational preschool teacher is important for the child’s total development and learning. Moreover, all the different ways of working that the three preschool teachers do in their work are essential for children’s language development. In some cases, one of the preschool teachers might work more widely with the language within other activities independent of the children's age. Furthermore they point out the importance of a structure of the activities, to which they find support in the National Curriculum for Preschools (Lpfö 98).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Engquist, Emma, and Pia Johansson. "Att utveckla alla barns språk : en förskollärares uppdrag." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26204.

Full text
Abstract:
Inledning De barn som har en försenad språkutveckling av olika orsaker behöver ofta extra stöd i sitt språklärande. Förskollärare träffar barnen en stor del av dagen och är därmed en mycket viktig del i det språkstimulerande arbetet. För att barnen ska stöttas på bästa sätt behöver förskollärarna ha goda kunskaper när det gäller vilket språkområde som behöver tränas och vilket eller vilka språkutvecklande arbetssätt som är mest gynnsamma. Syfte Studiens syfte är att synliggöra förskollärarnas kunskaper om barns språkutveckling och hur de använder sig av sin kompetens för att stötta barn med en försenad språkutveckling. Metod Vald metod för studien är kvalitativa intervjuer. Sex verksamma förskollärare på olika förskolor har medverkat. Intervjusvaren har sedan transkriberats och innehållet har analyserats tematiskt. Resultat Resultatet av vår studie visar att de intervjuade förskollärarna känner ett stort ansvar för alla barns språkutveckling. När ett barn behöver extra träning försöker de göra detta till en inkluderande gruppaktivitet med flera barn. Språkträning är inte något som sker enbart vid planerade samlingar utan detta pågår hela dagen, i så väl leken och lässtunden som vid måltider och till och med på skötbordet. Deltagarna i vår studie anser att alternativ och kompletterande kommunikation är gynnsam för alla barn och ett bra komplement i det språkutvecklande arbetet. Signalerna på en försenad språkutveckling varierar stort, det finns många signaler som förskollärarna i studien är uppmärksamma på. Informanterna anser att en diagnos inte är viktig för barnets rätt till stöd men för att kunna ge rätt typ av stöd finns ett behov av mer kunskap. Specialpedagogen är en stor tillgång i det språkutvecklande arbetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sjöberg, Ola, and Joakim Åberg. "Bra verksamheter ska bada i barns hundra språk." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34585.

Full text
Abstract:
Nyanlända barns mottagande i skolan framhålls som ett bristfälligt forskningsområde (Bunar, 2015). Ämnet är av högaktuell relevans för att alla barn i svensk skola och fritidshem ska ha likvärdiga förutsättningar. Mot bakgrund av ett bristfälligt forskningsområde och barns likvärdighet, har vi motiverats till att undersöka hur det arbetas med nyanlända barn på fritidshemmet. Vi vill undersöka arbetet både ur skolledares och pedagogers perspektiv samt hur svenska som andraspråkslärares kompetens kan användas på fritidshemmet. Vi har vidare haft som syfte att undersöka nyanlända barns egna uppfattningar av fritidshemmet, samt hur makt och hierarkier framträder i barn och vuxnas samspel på fritidshemmet.Studiens teoretiska angreppssätt innefattar ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv, men också teorier om maktordningar, hierarkier samt sociala fält och sociala band. Studien utgick ifrån en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder.Sammantaget visar studien att skolledares och pedagogers idéer många gånger tenderar att stanna som tankar och inte etableras i verksamheten. Dock framhålls välutvecklad kartläggning av det nyanlända barnets kunskaper, kulturell mix bland personalen och erfarenhetsutbyten som möjliga metoder för integrering. Pedagoger i studien lyfter fram praktisk-estetiska verktyg och aktiviteter som möjliga metoder för att gynna relationsskapande och språkutveckling. Huruvida makt och hierarkier blir påtagligt mellan nyanlända barn och andra barn, kan delvis bero på pedagogers inställning till barnen, men också deras erfarenheter av nyanlända. De nyanlända barnen framhåller trivsel, kamratskap och god variation av aktiviteter på fritidshemmet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Barns språk"

1

Barn Utvecklar Sitt Sprak. Studentlitteratur AB, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Barns språk"

1

Håberg, Liv Ingrid Aske. "Verdiformidling til verdifulle barn i barnehagen." In Religion og etikk i skole og barnehage, 207–22. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.82.ch8.

Full text
Abstract:
Artikkelen undersøker og drøfter verdiformidling i barnehagen forstått både som at barn blir kjende med sentrale verdiar i vårt demokrati og at barna opplever seg sjølve som verdifulle. Forsking på verdiformidling er i liten grad gjennomført tidlegare. Av sju fagområde som barnehagen er pålagt å arbeide med, blir fagområdet som i størst grad omhandlar verdiformidling «Etikk, religion og filosofi» i svært liten grad vurdert som viktig på barnehagefeltet. Artikkelen undersøker difor personalet sin relasjon til fagområda i rammeplanen, barna sin plass i barnehagekvardagen og korleis sentrale verdiar blir formidla. Det empiriske materialet består av observasjon og intervju i to barnehagar. Fagområdet «Etikk, religion og filosofi» blir i intervju ikkje nemnt i det heile medan fagområdet «Kommunikasjon, språk og tekst» blir vurdert som viktig. Artikkelen drøfter denne skeivfordelinga av status og bruk av fagområde i lys av politiske føringar og læreplanteoretisk perspektiv på ulike handlingsrom for barnehagelærarar og assistentar. Artikkelen konkluderer med at implementering av rammeplanens føringar for verdiformidling i barnehagen i større grad treng å bli løfta fram på barnehagefeltet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Barns språk' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography