Dissertations / Theses: 'Barns tidiga läs och skrivutveckling'

1

Olsson, Ellen, and Bjärlestam Emelie Fält. "Barnboken som port för barns tidiga läs- och skrivutveckling." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18886.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan kan arbeta medLäslyftets kompetensutveckling och vad det kan betyda för användandet av barnlitteratur som medel för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Genom att finna olika metoder som kan användas för att upptäcka, undersöka och använda barnlitteratur i förskolan kunde vi använda oss av gruppintervjuer för att se efter om pedagoger som arbetat med Läslyftet använder sig av dessa metoder, och om de upplevt någon förändring av kompetensutvecklingen. I vår undersökning har vi använt utvecklingspedagogik, receptionsteori och barns tidiga literacyutveckling som teoretiska ansatser. Teorierna, tidigare forskning och studier har använts för att ge stöd för olika metoder för läs- och skrivutveckling som miljöns utformning, boksamtal, multimodalitet, multimedialitet och att utgå ifrån barns intresse. I vår studie deltog förskollärare från två olika avdelningar, även om andra pedagoger också var välkomna att delta. Studien visar att de deltagande förskollärarna använder sig av metoderna på olika sätt och upplever förändring i sitt arbetssätt kring barnlitteratur efter att ha deltagit i Läslyftet. Pedagoger berättade om olika förändringar såsom sitt förhållningssätt under högläsning, att planera lässtunden rätt, att eftersträva att boksamtal sker och olika sätt att placera böcker i olika miljöer för att väcka intresse för litteraturen. I studien uttryckte några förskollärare en viss oro över upplevelsen att föräldrar läser för lite för sina barn. Utifrån detta går vår studie närmare in på förskolans betydande roll för barns möte med barnlitteraturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Månsson, Carina, and Marie Olsson. "Barns möjligheter till språk-, läs- och skrivutveckling : - utifrån det pedagogiska arbetet i förskola och förskoleklass." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46955.

Full text

Abstract:

Forskning visar att tidiga insatser i form av strukturerade metoder i språklig medvetenhet är en viktig grund för att utveckla barns språk-, läs- och skrivförmåga. Vår erfarenhet är att antalet barn med olika former av språkförseningar ökar. Samtidigt upplever vi att pedagoger har en varierad kunskap för att arbeta för en gynnsam språk-, läs- och skrivutveckling hos barn. Syftet med studien är att åskådliggöra vilken kunskap och medvetenhet pedagoger i förskola och förskoleklass har om barns språk, läs- och skrivutveckling samt få en bild av hur pedagoger använder sig av sina kunskaper i det dagliga pedagogiska arbetet för att förebygga svårigheter och utveckla barns språk, läs- och skrivfärdigheter. Ytterligare ett syfte är att belysa hur pedagoger ser att det språkliga pedagogiska arbetet skulle kunna utvecklas för att förhindra att barn hamnar i språk, läs- och skrivsvårigheter. Studien är kvalitativ och utförd i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Vår utgångspunkt är Vygotskijs (1934) sociokulturella perspektiv. Resultaten visar att pedagogernas allmänna uppfattning är att språkförseningar hos barn kan härledas till bristande verbal kommunikation mellan barn och vuxna. Kunskapen är enligt resultaten hos de intervjuade pedagogerna hög men arbetet med språklig medvetenhet varierar mellan stadierna förskola-förskoleklass. Pedagogerna i förskolan arbetar mer medvetet med språkets innehåll medan förskoleklassens pedagoger arbetar mer medvetet med språkets form. Skillnaderna i arbetssätt kan tänkas ligga i de olika läroplanernas syfte och mål. Förskoleklassens arbete blir således mer tvingande än förskolans. Förskolan kan i större utsträckning än förskoleklassen använda leken som utgångspunkt i sitt språkliga arbete. Leken bör ses som bärande och central då den befrämjar inlärning och motivation. Speciallärar- och specialpedagogisk kompetens blir betydande för tidig upptäckt, tidiga insatser och riktade stödinsatser till enskilda barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Eriksen, Malin, and Anna Bergfors. "Barns tidiga läs- och skrivutveckling : varför och hur används Före Bornholmsmodellen i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17857.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares motiveringar till varför de använder sig av Före Bornholmsmodellen i förskolan och hur de motiverar arbetet med materialet för att främja barns tidiga läs- och skrivutveckling. En kvalitativ studie i form av intervjuer har gjorts, för att besvara studiens forskningsfrågor. Fyra förskollärare från södra Sverige har intervjuats. Analysen av intervjuerna utgår ifrån en fenomenografisk tolkningsram. Studiens resultat visar flera olika motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i förskolan. Det framkom att kommunen beslutat att alla förskolor ska arbeta med Före Bornholmsmodellen tillsammans med barnen. Trots att det är ett material som förskolläraren inte själv initierat, uttryckts många positiva motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i deras förskolor. I resultatet framgår det bland annat att Före Bornholmsmodellen används för att erbjuda barnen olika vägar in i skriftspråket, och att det är ett material som underlättar för förskolläraren. Det som synliggörs i resultatet är att Före Bornholmsmodellen används av förskollärarna på två skilda sätt. I det ena arbetssättet följs handledningen till materialet mer styrt, och språksamlingarna görs frekvent under en viss tidsperiod. I det andra arbetssättet följs handledningen mindre styrt då förskolläraren utgår från Före Bornholmsmodellens idé men anpassar efter barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nilsson, Anni. "Språk är allt : Hur förskollärare kan arbeta för att främja barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27685.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar. Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ”traditionellt” med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift. I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt. Det finns också skillnader i hur de båda förskolorna arbeta för att främja barns språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Svensson, Magdalena. "Hur främjas läs- och skrivutvecklingen på svenska förskolor? : Tre förskollärare beskriver sitt arbete med den tidiga läs- och skrivutvecklingen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-101.

Full text

Abstract:

Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen. För att kunna utveckla denna språkliga medvetenhet visade studien att det är av fördel att stimulera barns språk på olika sätt. Genom olika aktiviteter under förskoletiden såsom bokläsning, rim och ramsor, leken, miljöns utformande med mera, stimuleras språket. Förskollärarnas intresse och bemötande visade sig även det vara av stor betydelse för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Undersökningen visade likaså att barnets eget intresse bör styra inlärningen, att styrda läs- och skrivlärande aktiviteter inte är omtyckta bland barnen utan barnets eget intresse är av stor vikt att ta tillvara och spinna vidare på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Emriksson, Rebecca. "Förskolans arbete med läs och skrivutveckling : Förskollärares läs och skrivundervisning betraktad enligt en teoretisk modell i fyra delar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101467.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare som undervisar i olika förskoleverksamheter beskriver att de främjar barns läs och skrivfärdigheter. Samtliga moment i studien tar sin utgångspunkt i Lukes & Freebodys repertoarmodell (1999) vilken delar praktikers stödjande arbete i fyra olika kategorier. Den insamlade empirin består av fem olika förskollärares utsagor vid intervju kring deras arbete med läs och skrivarbete. Resultatet visar att man i stora drag arbetar på liknande sätt när det kommer till att utmana barn inom de tre första kategorierna i modellen, där man arbetar för att barn ska få möjlighet att knäcka koden för skrift och läsning, när det kommer till att utmana barn i eget textskapande och i att själva bruka texter på olika sätt. Däremot skiljer sig utsagorna kring den sista kategorin som innefattar att arbeta med att låta barn kritiskt granska texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Mazrina, Chomicha. "Barns läs- och skrivutveckling i förskolan : Pedagogers tankar om läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87288.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Persson, Jenny, and Sofia Olsson. "Att arbeta med barns läs- och skrivutveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34714.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Algstrand, Therese. "Förskollärare och lärare samarbetar kring barns läs- och skrivutveckling." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6745.

Full text

Abstract:

Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.

Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.

I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter. Denna skillnad kan eventuellt spåras till yrkesgruppernas olika utbildningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Mihlberg, Jennie, and Helene Mattsson. "Pedagogers reflektion kring motivationens betydelse för elevers tidiga läs- och skrivutveckling." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7575.

Full text

Abstract:

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel. I metoddelen presentas den kvalitativa metoden, som använts för att i intervjuerna ta reda på pedagogers åsikter och erfarenheter inom ämnet. Huvudresultatet visar att motivationen har en stor betydelse för elevers läs- och skrivutveckling. Betydelsefulla faktorer i skapandet av motivation är intresse, anpassa efter individen, bemötande, samspel, samtal, arbetssätt, variation, behov, inre och yttre motivationsfaktorers påverkan och förebyggande motivationsfaktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lundin, Roger. "Gemener och Versaler : och deras påverkan på den tidiga läs- och skrivutvecklingen." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-609.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord. Studien visar att användningen av gemener och versaler inte är tillräckligt reflekterad, och därför bara fortsätter av ohejdad vana.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jarlstam, Tania. "Barns tidiga läs- och skrivundervisning : Med hjälp av Bornholmsmodellen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67559.

Full text

Abstract:

Många förskoleklasser är ålagda att arbeta med Bornholmsmodellen för att öka den språkliga medvetenheten hos barnen. Forskning visar på att ett tidigt arbete med barns språkliga medvetenhet innan läsinlärningens start har stor betydelse för barns läsinlärning. Med Bornholmsmodellen jobbar man med språklekar för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Bornholmsmodellen uppfattas av verksamma pedagoger inom två kommuner samt vad dessa anser finns för olika fördelar och nackdelar med metoden. Vidare så undersöks det om Bornholmsmodellen upplevs vara effektiv för barns språkliga medvetenhet och utveckling samt på vilka sätt den anses vara det. Genom arbetets gång undersöktes det även om andra metoder fanns kopplade till Bornholmsmodellen. Metoder för undersökningen har varit intervjuer med åtta informanter från två olika kommuner samt enkäter som besvarats av fyrtiotvå informanter från två olika kommuner. Undersökningen visar att Bornholmsmodellens syfte i att göra barn språkligt medvetna upplevs som framgångsrik. De flesta informanterna anser att Bornholmsmodellen saknar att ge barnen ett sammanhang i undervisningen vilket pedagoger med rätt förutsättningar från kommun och skolledning lyckas skapa genom att använda sig av andra metoder integrerat med Bornholmsmodellen.
Many preschool classes are required to work with a method named Bornholm model to increase the linguistic awareness among children. Research shows that working with children's linguistic awareness in an early stage is of great importance for children's reading skills. With help from the Bornholm model, you work with language games to stimulate the children's linguistic awareness. The aim of the study was to find out how the Bornholm model are being interpreted by active teachers in two municipalities, as well as their thoughts about what different advantages and disadvantages they considered in relation to the method. Furthermore, the results will show if they feel that the method is effective for children's linguistic awareness and development and in what way they feel it is so. The study will also show whether other methods connect to the Bornholm model. Methods of investigation have been interviews with eight informants from two different municipalities as well as questionnaires answered by forty-two informants from two different municipalities. The result shows that the purpose of the Bornholm method in making children become literally aware successfully perceived. The Bornholm method lacks a context integrated in teaching situations, which educators with the right conditions from the municipality and school management succeed in creating through different methods integrated with the Bornholm model.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Rönström, Anna, and Inga-Lill Sjöblom. "Barns språkutveckling Om samband mellan språklig medvetenhet och läs- och skrivutveckling." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4291.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns språkutveckling 0-6 år, språklig medvetenhet, kommande läs- och skrivutveckling, språkbefrämjande metoder samt synen på specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleålder. Då barns språkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstämmighet mellan tidigare forskning och våra resultat vad det gäller den språkliga medvetenhetens betydelse för en god läs- och skrivutveckling. Dock råder oenighet om vad språklig medvetenhet är. Att samtala med barn beskrivs både i litteraturen och av respondenterna vara det som har störst betydelse för språkutvecklingen. Samtal är också en av de bästa metoderna att kartlägga var barn befinner sig i sin språkutveckling. Det framkommer att ett medvetet förhållningssätt är nödvändigt med tanke på genusperspektivet. Respondenterna menar att specialpedagogens roll i arbetet med barns språkutveckling kan vara att handleda barn och pedagoger, vara tillgängliga för föräldrar och samarbeta med andra yrkeskategorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hjelm, Hanna. "Hur arbetar förskollärare med barns tidiga skrivutveckling i förskolan?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101464.

Full text

Abstract:

Skrivkunskaper har länge setts som skolans uppgift att undervisa om men barns skrivutveckling börjar ofta redan på förskolan. Samtidigt finns det inte så mycket forskning om hur förskollärare arbetar med barns tidiga skrivutveckling. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur barn blir utmanade i sitt skriftspråk och hur förskolors miljöer inspirerar barn till att skriva. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet, där språket anses vara en viktig del i barns utveckling. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering vilka är kopplade till det sociokulturella perspektivet. Metoden för arbetet har varit semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare har deltagit i fyra intervjuer. De medverkande förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor, tre av dem ligger i mellansverige och en av dem ligger i södra Sverige. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av två olika metoder, Bottom-up och Top-down metoden. Den visade även att Bornholmsmodellen är en användbar modell i förskolan för att undervisa om språklig medvetenhet. Språklig medvetenhet visar sig vara en grundläggande kunskap för att lära sig skriva. Förskollärarna i studien ta vara på barns intresse genom att vara nyfikna, intresserade och positiva till barns eget skrivande. Barn blir utmanade i sitt skrivande genom olika material så som pussel, spel och bokstavslikande artefakter. Barn blir även utmanade genom att försöka skriva själva i tidig ålder. Förskolorna inspirerar skrivandet genom att det i lokalerna finns bokstäver och skyltar uppsatta. De olika förskolorna har tagit fram platser för barns skrivande. Vid dessa speciella skrivplatser finns det material som är användbara när barn lär sig skriva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Elmqvist, Helena, and Emelie Setterlind. "Grunden för barns läs- och skrivutveckling : Om lärares förhållningssätt till den grundläggande läs- och skrivinlärningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193309.

Full text

Abstract:

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering. Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen. De uttrycker att de försöker anpassa undervisningen efter elevernas olika utvecklingsnivåer och planerar undervisningen utifrån att elever lär på olika sätt. Metoderna som lärarna redogör för att de använder är varierade, men genomgående är att alla lärare i denna studie står med ett ben i den funktionella undervisningen och ett ben i den formella undervisningen, dock väger de olika tungt. Det sociokulturella perspektivet kombineras med ett konstruktivistiskt synsätt. Ett tydligt resultat i studien är att ingen lärare enbart har den ena synsättet. Enligt tidigare forskning är metoden sekundär för en lyckad läs- och skrivundervisning. Det är läraren som är den enskilt viktigaste faktorn. Tidigare forskning visar även att för att kunna bedriva en skicklig läs- och skrivundervisning behövs kunskap om barns språkliga utveckling, kunskaper om läs- och skrivprocessen samt ett systematiskt och strukturerat arbetssätt. Lärarna i denna studie har svårt att förmedla vad de anser är viktiga kunskaper för att lyckas med läs- och skrivundervisningen, och detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visar att lärare saknar ett yrkesspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lindqvist, Ann, and Sara Jacobsson. "Läs- och skrivutveckling i förskolan : En studie om hur förskollärare beskriver att de arbetar för att främja barns läs- och skrivutveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27642.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Norén, Marie. "Läs- och skrivproblematik i skolan - upptäckt och tidiga insatser." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29281.

Full text

Abstract:

ProblemområdeAtt kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen?Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter. Studien undersöker hur pedagogerna upptäcker vilka elever som visar svårigheter i sin läs- och skrivinlärning, vilka insatser som görs och vad pedagogerna anser vara viktigt vid läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass och i de tidiga skolåren. Studien undersöker också organisatoriska förutsättningar för pedagogernas arbete med språk-, läs- och skrivutveckling.Teoretisk ramJag har utgått från läs- och skrivsvårigheter i ett sociokulturellt perspektiv och ett biologiskt perspektiv eftersom forskning visar att biologiska faktorer och faktorer i miljön påverkar läs- och skrivutveckling. Jag har också granskat de organisatoriska förutsättningarna ur ett systemteoretiskt perspektiv.MetodStudien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Två grupper av pedagoger har diskuterat. Dessutom har en enkät besvarats av en större grupp pedagoger. Jag genomförde fokusgruppsdiskussioner på två skolor och diskussionerna utgick från mina frågeställningar. Diskussionerna sammanfattades och pedagogernas reflektioner och tankar blev underlaget för en enkät, som besvarades av pedagoger på de fyra skolorna, för att få en djupare bild av om deras tankar och erfarenheter kan anses allmängiltiga också för den större gruppen pedagoger.Resultat med analysResultatet visar att pedagoger ofta identifierar läs- och skrivsvårigheter tidigt genom det talade språket i samtal, lekar och undervisningssituationer. Kartläggning och screening blir en bekräftelse på deras bedömning men också en kontroll av om deras bedömning stämmer. Tidiga insatser, för att eleverna inte ska hinna får sämre självförtroende och motivation, framför allt i form av språkträning ses som viktiga men också tidigt specialpedagogiskt stöd och föräldrastöd. Organisatoriska förutsättningar, t.ex. under vilka årskurser de olika pedagoggrupperna följer eleverna, påverkar arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling.KunskapsbidragStudien påvisar vikten av att använda många olika sätt för att upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter tidigt. Pedagogernas har erfarenhet av att arbete med språklig och fonologisk träning ger goda resultat och de prioriterar detta arbete. I diskussionerna framkommer organisatoriska svårigheter som gör det svårare att bygga på den språkliga och fonologiska träning som genomförts i förskoleklass.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt.
Reading and writing difficulties in school – detection and early interventionsThis study is examining how teachers detect reading and writing difficulties at an early stage in school. It also examines what these teachers consider to be important interventions to help pupils in reading and writing difficulties.Teachers in two schools have been interviewed in group, and a larger group of teachers in four schools has answered a survey.The result shows that teachers often detect early reading and writing difficulties through the pupil’s spoken language. Phonological training, special education support and parental support are considered to be important.The study demonstrates the importance of using many different ways to detect and correct reading and writing difficulties in the early school years.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Wikander, Lovisa. "Den tidiga skrivutvecklingen och barns tankar om koppling mellan tal- och skriftspråk." Thesis, Gotland University, Institutionen för speldesign, teknik och lärande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-545.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.

Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.

I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Eliasson, Eva, and Eva-Christin Larsson. "En studie av lärares läs- och skrivundervisning i grundskolans tidiga år." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1356.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva. Det fanns de som förespråkade den traditionella metoden även kallad den syntetiska. Denna metod innebär att man utgår från delen till helhet. Medan man inom den analytiska metoden utgår ifrån helheten till delen. Dessa två metoder tar sin utgångspunkt i två olika perspektiv på dels hur man lär och hur man lär sig läsa och skriva. Det behavioristiska perspektivet ligger till grund för den syn på läs- och skrivinlärning som det individualpsykologiska perspektivet återger. Det socialinteraktionistiska perspektivet grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande.

I arbetet tar vi upp exempel som representerar de olika metoderna, dels Wittingmetoden som är en syntetisk metod och tar sin grund i det individualpsykologiska perspektivet. Vidare, LTG-metoden som utgör exempel på en analytisk metod, vilken hör samman med det socialinteraktionistiska perspektivet på läs- och skrivlärande. I vår intervjuundersökning kunde vi konstatera att arbetet med elevers läs- och skrivutveckling inte enbart utgick ifrån ett perspektiv på läs- och skrivutveckling utan var en blandning av både den syntetiska metoden och analytiska metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Tania, Imam. "Barns tidiga läs-och skrivinlärning:lärares synsätt och arbetssätt : En studie om några lärares pedagogiska synsätt och arbetssätt som påverkar barns läs-och skrivinlärning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34542.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattning och arbetssätt angående barns läs- och skrivinlärning. I en kvalitativ undersökning har två grundskolelärare intervjuats och fyra lektioner observerats. Resultatet visar att lärarna anser att fonologisk medvetenhet, lusten att läsa och motivation samt läsförståelse är grunden till barns läs- och skrivinlärning. För att skapa dessa grunder finns det olika metoder, till exempel: “Whole language”, “Phonics” och en kombination av dessa två metoder. Vilken metod man ska använda beror på barns olika förutsättningar och behov eftersom en metod inte passar för alla, anser lärarna. Men båda lärarna hävdar att användning av båda metoderna ger bättre resultat för barns läs- och skrivinlärning. För att använda dessa metoder är lärarkompetens en viktig förutsättning, anser de intervjuade lärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ahmetovic, Mirela, and Lara Issa. "LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING I FÖRSKOLAN : En studie i hur ett antal erfarna förskollärare arbetar med att stimulera barns läs- och skrivutveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48829.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och diskutera hur förskollärare rent konkret och praktiskt kan arbeta för att stimulera och väcka barns tidiga intresse för läs- och skrivutveckling i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Analysen av det insamlade materialet bygger på det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att förskollärarna anser att det är viktigt att tidigt väcka barns intresse för läsning och skrivande. Verktyg såsom böcker, namnlappar med bokstäver och barnens intresse utgör betydelsefulla metoder i arbetet. Resultaten visar även att det är viktigt att miljön är inbjudande med gott om tillgängligt material, men också att förskollärarnas kompetens och medvetenhet är betydelsefulla för att barn ska utveckla sin läs- och skrivförmåga i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Linusson, Anette, and Ewa Johansson. "Dyslexi : Tidiga tecken hos förskolebarn." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1707.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jonsson, Carin. "Läsningens och skrivandets bilder : en analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-862.

Full text

Abstract:

The child who starts school soon becomes aware that it is important to learn to read and write. When it is educated in written literacy, pictures are used in reading textbooks and other school materials. The child is also asked to draw and talk about pictures in other contexts. Against this background, the aim of the study is to investigate the importance of pictures for children’s learning to read and write. The aim includes a description and analysis of the existing reading and writing discourse. The study problemises relational aspects of school practice, research and teacher education. This problemisation visualises a need for both a change and a development of the field of reading and writing. The thesis starts with a knowledge survey of the field of reading and writing. The survey provides the basis of a text study in which 11 Swedish theses, published between 1996 and 2003, are discussed and related to report materials published by The Swedish National Agency for School Improvement and the Board of Education. The text study is followed by an analysis of pictures, where the empirical material consists both of pictures taken from reading textbooks and reading diagnoses and pictures produced by children. The total result shows that there is consensus about the importance of different methods being applied through balanced reading programmes. At the same time it seems as if the field includes two discourses, a reading and a writing discourse. The dominant reading discourse is characterised by a strong emphasis on the teacher’s competence in terms of being able to see, create progression, arrange in order, settle up and correct for the purpose of providing good preconditions for learning. Pictures are given here a clearly subordinate role. As for the writing discourse, there is a clear shift from the teacher to the child as a meaning carrying and meaning creating subject. To some extent pictures are then recognised as a complementary form of mediation in connection with writing. In the reading discourse it is clear that pictures are traditionally used as illustrations of texts for the purpose of proficiency training. In that case pictures are given a complex role. On the one hand they are criticised for being ambiguous. This ambiguity can lead the child away from effective decoding. On the other hand it is presupposed, paradoxically enough, that there is a one-to-one relationship between picture and text. In contrast, children themselves seem to be able to apply a well-integrated use of picture and text where the intention is superordinate to the convention. The picture-text relation is then expansive: through the child’s involvement the interplay between words and pictures is functional and creates meaning. The thesis shows that a widened text concept, and consideration for the forms of production and presentation that characterise our culture, may yield knowledge contributing to developing the field of reading and writing. In order for this development to be possible, a complementary description of what characterises the respective discourse is required. In this description the concepts of communication and language, society and context and understanding and action function as an active intertriad for handling the teaching of reading and writing not as two separate fields but as a broadened, and at the same genuinely inclusive, field of knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Andersson, Pernilla, and Malin Arvidsson. "Pedagogers tal om barns tidiga läs- och skrivinlärning, från teori till praktik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28615.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen.
The aim of our study was to examine teachers talk about their initial literacy instruction. We also wanted to analyze teachers' attitude towards computer and other technology tools as part of their teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Fransson, Caroline. "Högläsning - en nyckel till barns litteracitetsutveckling : En intervustudie kring sambandet mellan högläsning och barns läs-, språk- och skrivutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56565.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to determine which effect preschool teachers believe that read aloud has on children’s literacy development. To gain knowledge about this I have interviewed and observed currently working preschool teachers at two preschools in Västra Götalands län. As guidance, I have used a designed interview guide which encouraged the preschool teachers to openminded answers. In relation to those I’ve also carried out unstructured observations during read aloud occasions. The material was analysed out of the sociocultural perspective. The outcome of this has concluded that preschool teachers claims that read aloud should be given more space in preschools as it is developing the language but also, that the interest itself is a key to development. The result shows at the same time that read aloud is bound socially and that children needs to be challenged in their reading to be able to move forward. But it also shows that the connection between read aloud and children’s reading-, language- and writing development is hard for preschool teachers to connect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Nilsson, Gunilla. "Läs- och skrivutveckling i förskolan : -en studie om förskollärares arbete med barns språkutveckling." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6992.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Klefbom, Therese, and Maria Ahlgren. "Speciallärarrollen i förskoleklass : En intervjustudie med läs- och skrivutvecklingsarbetet i fokus." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444610.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att få ökad kunskap om speciallärarens roll i arbetet med läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Detta undersöktes utifrån speciallärares beskrivningar av ett specifikt kartläggningsmaterial, relaterat till språkutveckling i förskoleklass. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare. Intentionen var att få speciallärarnas beskrivning av sitt uppdrag och samarbetet med pedagogerna i förskoleklass runt läs- och skrivprocessen. Vi ville även få speciallärarnas beskrivning av kartläggningsarbetet i förskoleklass samt deras syn på om materialet fungerade som stöd för att tidigt identifiera läs- och skrivsvårigheter. Då vi utgick från att se förklaringar till skolproblematik i mötet mellan eleven och den omgivande miljön utifrån en individ-, grupp- och organisationsnivå, där det är viktigt att se samband, utgick vi från ett systemteoretiskt förhållningssätt. Studien hade utöver det ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Samtliga intervjuer transkriberades och sammanfattades genom meningskoncentrering. Detta innebar att längre uttalanden drogs samman till kortare formuleringar som fångade det viktigaste. De korta formuleringarna sorterades under två huvudteman; Speciallärarrollen samt Kartläggningsprocessen. Dessa teman delades upp i underteman, detta för att tydliggöra empirin utifrån studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna beskrevs samarbetet mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass som relativt nytt. Studien visade att speciallärarna till största del löste skolsvårigheter i förskoleklass på grupp- och organisationsnivå. Först från årskurs 1 arbetade speciallärarna på individnivå med elevernas läs- och skrivutveckling, detta trots att forskning visar att tidiga insatser för elever i behov av stöd är av vikt. Det specialpedagogiska stödet i förskoleklass skedde till största delen i form av handledning, kartläggning, utredning, observationer samt hjälp med läromedel. De flesta speciallärarna hade varit delaktiga i analys av kartläggningsmaterialet. Materialet beskrevs som ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd och för att sätta elevernas kunskap i fokus. Studien visade att där rektor samarbetat med speciallärare i analysprocessen hade förändringar på organisationsnivå blivit en verklighet. Studien visade även att samtliga speciallärare upplevde en ökad kunskapsfokusering, insyn och delaktighet i förskoleklass efter kartläggningens införande. I intervjuerna beskrevs också en önskan om utvecklat samarbete mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Öhlén, Catarina. "Att arbeta med elevers tidiga läs- och skrivutveckling : En fallstudie från Nya Zeeland om skolans literacyundervisning och Reading Recovery som didaktiskt redskap." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-136766.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Forslund, Emma, and Jessica Wisén. "Att läsa och skriva i de tidiga skolåren : En litteraturstudie om betydelsefulla faktorer för elevers läs- och skrivutveckling." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29892.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Andersson, Magnus. "Högläsningens positiva inverkan på yngre barns läs- och skrivinlärning." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1452.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram.

Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse. Barnet kan observera läsaren interaktion med boken och texten vilket ger barnet en läsmodell eller förebild att följa.

Högläsning tillsammans med ett eller flera barn ger också möjlighet för barnen att utöka sitt ordförråd samt att diskutera både texter och för dem okända ord. Just i detta syfte kan gruppens storlek ha olika påverkan.

The purpose with my essay is to explore the role of reading aloud in children’s way of coming to terms with what reading is. Many parents might read stories for their children without realizing its positive influence. These are the aspects I would like to address.

Through literature studies as well as interviews it shows that where is a noticeable deferens between children that have or have not been read to in their ability to learn how to read. Through observing the readers interaction with for example a book or a paper the child can realize that these objects contain something of interest to the reader. The child can note the reader’s interactions with the book or a text which provides the child with a foundation in its understanding of what reading is and the child also gets a role model.

When you read aloud to one or several children, it also gives them the opportunity to expand their vocabulary and furthermore to discuss both different texts and to them unknown words. For this particular reason the size of the group might have different affects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bjerking, Linda, and Petra Jergeby. ""Det börjar ju jättetidigt..." : Speciallärare beskriver sitt arbete med att främja läs- och skrivutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35619.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen av specialpedagogiskt arbete med att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att lyckas bra i skolan och senare i livet är goda läs- och skrivfärdigheter en viktig och avgörande förutsättning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära barn dessa färdigheter. I uppdraget ingår även att tidigt upptäcka om barnet brister i sin läs- och skrivinlärning och riskerar att få svårigheter i sin inlärning.I denna studie har intervjuer använts som metod vilket är en kvalitativ ansats. Med hjälp av en intervjuguide intervjuades 12 speciallärare från 4 olika kommuner. I två av kommunerna finns en gemensam kommunal screeningplan och i de två andra kommunerna finns det inte någon sådan. Vår studie inspireras av metodansatsen hermeneutik. Resultatet visar att informanterna anser att det är ett viktigt arbete att tidigt upptäcka och förebygga hinder i elevers läs- och skrivutveckling som det läggs mycket fokus och resurser på. Vi har i vår studie sett att en kommunal screeningplan påverkar lärarnas arbete. De upplever att planen skapar likvärdighet i kommunen. I de kommuner där gemensamma screeningplaner inte finns fanns en positiv inställning till tanken på att ha en sådan. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att lärarna anser att de upptäcker eleverna tidigt och har bra verktyg till uppföljning. Vidare framgår det att en kommunal screeningplan är ett bra verktyg i det förebyggande och upptäckande arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Karlsson, Ann-Sofie, and Carola Brännlundh. "Barns läsinlärning : Betydelsen av att kartlägga elevers läs- och skrivförmåga under de tidiga skolåren." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30331.

Full text

Abstract:

God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien. Testerna är utförda med samma elevgrupp från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten av dessa testningar har av oss sammanställts för att studera elevernas läsförmåga över tid. Studien visade att kartläggningen i språklig medvetenhet i förskoleklass kan vara till nytta för att förutsäga elevers kommande läsförmåga. Flera av eleverna som uppmärksammades i förskoleklass hade fortfarande svårigheter i årskurs 3. Dessa elever presterade även lågt på övriga tester utförda i årskurs 2 och 3. För att utvecklas till en skicklig läsare och skribent är det viktigt att eleven har tillgodogjort sig undervisningen i språklig medvetenhet. Flertalet studier visar att fonologisk medvetenhet är en förutsättning för att eleven ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Elever som är språkligt medvetna när de lämnar förskoleklass bedöms få det lättare med den tidiga läsinlärningen än de elever som ännu inte utvecklat sin språkliga förmåga. Skolan bör därför så tidigt som möjligt kartlägga och utreda orsakerna till att en elev inte utvecklas i sin läsning. När elevens specifika svårigheter identifierats krävs en direkt koppling till specialpedagogiska insatser. För att lyckas med detta arbete behövs kontinuerlig dokumentation och utvärdering av de åtgärder som vidtagits. Studien visade att elevers svårigheter även kan bli synliga längre fram i deras läsprocess. Detta betyder att skolan bör regelbundet kartlägga var eleven befinner sig i sin läsutveckling och utifrån dessa resultat kan elever i svårigheter identifieras och erbjudas stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

von, Walden Anna, and Maria Tsingos. "Pedagogens syn på barnlitteraturens roll : - för barns lärande och utveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12480.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser på barnlitteraturens roll inför barns lärande och utveckling i verksamheten på förskolan. Vi har använt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter från olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur är viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den är viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för språkutvecklingen. Detta resultat stämmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lägger tyngdpunkten vid olika delar gällande barnlitteraturens roll. Vi anser att denna studie har bidragit till att visa på hur viktig barnlitteraturen är som pedagogiskt verktyg i förskolan, vilket kan göra att verksamma pedagoger i större utsträckning reflekterar över barns perspektiv i förhållande till barnlitteraturens användning. Studien kan även belysa att mer forskning inom området är önskvärt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sjöström, Jennie. "Barns tankar om läsning och skrivning. Intervjuer med sex barn om deras syn på läsning och skrivning." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1620.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats handlar om hur sex intervjuade barn i grundskolans år två tänker kring läsning och skrivning, vilka faktorer som påverkar läs- och skrivförmågan samt vad läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi är. Den empiriska undersökningen visar att barnens skriftspråkliga hemförhållanden starkt påverkar deras förmåga att lära sig läsa och skriva. Däremot visar inte undersökningen lika tydliga kopplingar mellan de intervjuade barnens läs- och skrivförmåga i förhållande till deras självbild. Inte heller kan ett klart samband mellan barnens tankar om läsning och skrivning och deras respektive förmågor uppvisas. Vidare behandlar uppsatsen de symtom och kännetecken som är typiska för läs- och skrivsvårigheter samt hur barn med läs- och skrivsvårigheter påverkas av svårigheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Lehman, Maria. "Bada i språket : En enkätstudie om hur lärare och speciallärare arbetar för att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55547.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Söderström, Malin, and Karin Ewerlöf. ""Det är ju viktigt att vi finns där och höjer ribban" : En undersökning om hur verksamma pedagoger tar tillvara och utmanar barns läsing och skrivning i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, Kristianstad University College, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5776.

Full text

Abstract:

Under pågående lärarutbildning har vi upplevt att det finns delade meningar om huruvida pedagoger ska ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan. Med utgångspunkt i detta blev syftet med undersökningen att belysa hur verksamma pedagoger arbetar för att ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan med barn i åldrarna tre till sex år. Intervjuer och observationer genomfördes i fyra olika förskolor. I forskningsbakgrunden framkommer olika forskares och författares uppfattningar angående barns läs- och skrivutveckling i förskolan. I problempreciseringen ingår frågor som hur pedagoger i förskolan tar tillvara och utmanar barns läsning och skrivning, använder pedagoger olika språkstimulerande material i verksamheterna, vad i såfall, hur föräldrar blir delaktiga i arbetet med barn läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i gemenskap med andra människor. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna har ett positivt synsätt gällande barns läsning och skrivning i förskolan, det vill säga, att de försöker ta tillvara och utmana barns kunskaper och förmågor inom läsning och skrivning på olika sätt. Men resultatet visar även att några av pedagogerna har stött på motvilja från skolans håll.

Ämnesord: Läs- och skivutveckling, pedagoger, barn, förskola, utmana, lärande

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Johansson, Per, and Linda Johansson. "Det är ju liksom två helt olika språk : 4 pedagogers syn på döva barns läs- och skrivutveckling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26958.

Full text

Abstract:

Vår studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare åldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar på pedagogernas syn på döva barns läs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del där tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger på vad den tidigare forskningen säger om döva barns läs- och skrivutveckling. Vår studie är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva. Vårt resultat visar att pedagogerna delar ett synsätt som stämmer mycket väl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen på de allra flesta punkter. Döva barns läs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrån ett visuellt perspektiv och utifrån deras tidigare erfarenheter och intressen är något som betonas av de flesta av våra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens föräldrar framkommer också som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckenspråk enligt pedagogerna i vår studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Winbladh, Jeanette, and Hanna Lennström. "Hur används digitala verktyg i undervisningen? : En kvalitativ studie som belyser lärares perspektiv på användningen av digitala verktyg för att främja elevers tidiga läs- och skrivutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54745.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur några lärare använder digitala verktyg i sin undervisning och hur några lärare anser att användningen av de digitala verktygen främjar elevers tidiga läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. Vi har valt att använda en kvalitativ metod med skriftliga intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas tankar och erfarenheter vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs teori om lärande. Resultatet av studien visar att de digitala verktygen är en viktig del av några lärares läs- och skrivundervisning och har en påverkan på elevernas läs- och skrivinlärning. Vår slutsats är att digitala verktyg bidrar till att elevernas motivation och skrivglädje ökar och att de digitala verktygen används som ett komplement till traditionell läs- och skrivinlärning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Johansson, Petra, and Cherie Parvizi. ""...ju tidigare desto bättre" : En studie om framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201560.

Full text

Abstract:

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan. En aspekt som vi uppmärksammade under studien var att hemmets betydelse för elevens läs- och skrivutveckling inte lyftes fram som en framgångsfaktor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Dahlbom, Emilia, and Linda Andersson. "Barns tidiga läs- och skrivinlärning : En studie av hur läroböcker för årskurs 1 förhåller sig till bokstavsintroduktion och avkodning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27134.

Full text

Abstract:

Att barn i Sverige lär sig läsa och skriva är en självklarhet och en demokratisk rättighet. Det är dock inte en självklarhet hur inlärningen går till. Vi vill med denna studie undersöka hur ett mindre urval av läromedel introducerar bokstäver för elever i årskurs 1 utifrån den syntetiska metoden, vilket innebär att bokstäver lärs ut en i taget och därefter ljudas ihop till enklare ord. Utifrån det sociokulturella perspektivet och pragmatismen undersöker vi om läromedlen har uppgifter som är utvecklande och bilder som är igenkänningsbara för eleverna.Syftet med undersökningen är att ge en inblick i hur läromedel kan introducera bokstäver och avkodning för elever. Vi vill även veta om materialen använder sig av bokstavsbilder för att hjälpa eleverna i bokstavsinlärningen. För att jämföra dessa utvalda läromedel har vi använt oss av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag, där texterna analyseras komparativt och ur ett kunskapskritiskt perspektiv. Vi jämför läromedlen utifrån dessa fyra punkter: bokstavsföljden, uppgifter per bokstav, hur eleverna tränar avkodningsförmågan samt bokstavsbilder. Resultatet sammanställs först i en tabell för att få en tydlig överblick över läromedlen och sedan följer en mer djupgående analys. Resultatet visar att det inte finns någon generell bokstavsföljd som förespråkas utan bokstavsordningen varierar i läromedlen. Avkodningen introduceras på liknande sätt i alla läromedel och uppgifter per bokstav är relativt lika men omfattar olika många moment. Det är mest skriftliga uppgifter i arbetsboken som sedan kompletteras med praktiska uppgifter som finns i lärarhandledningarna. Bokstavbilder finns i tre av de fyra läromedlen vi undersökt. I två av dessa är det elevnära och igenkänningsbara föremål för eleverna. I ett av läromedlen är föremålen svåra för eleverna att känna igen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Månsson, Åsa, and Jenny Pruth. "“Mamma och pappa lärde mig lite att läsa... Och min häxbok” : - En kvalitativ studie kring barnets eget perspektiv på sin läs- och skrivutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68280.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att skildra några barns tankar kring hur de lärt sig läsa och skriva samt varför denna förmåga uppfattas som meningsfull att inneha. Med en kvalitativ forskningsmetod som grund genomfördes semistrukturerade intervjuer med några barn i förskoleåldern kring deras syn på sin literacyutveckling. Vårt teoretiska ramverk för studien är den sociokulturella teorin, där tanken att allt lärande sker i samspel med andra är central. Barnen beskriver att det är i ett socialt samspel främst i hemmet med någon familjemedlem som de tillskansat sig kunskap kring läsning medan skrivinlärningen i viss mån skett på egen hand med hjälp av böcker eller liknande artefakter. Barnens beskrivningar av funktionsaspekten samt meningen med att kunna läsa samt skriva belyses utifrån barnens perspektiv. Barnen tycks främst se ett instrumentellt värde i att inneha dessa kunskaper. Det är viktigt att kunna läsa och skriva för att föräldrarna säger det, för att kommande skolgång kräver det eller inför vuxenlivet. Några barn menade dock att för dem har förmågan att läsa och skriva ett värde i sig. Det ger dem glädje och lust här och nu. Det verkar inte som om leken sammankopplas med inlärning, vilket kan vara ett svar på varför barnen upplever att de lärt sig läsa och skriva hemma och inte på förskolan. Tydligt för oss i studien blev också att samtliga intervjuade barn såg sitt kunnande och verbalt kunde förmedla detta till oss. Barnen såg också funktionen med att inneha denna kunskap, vilket vi menar frambringar det meningsskapande som är så viktigt i barnens livsvärld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Gustafsson, Linda. ""Du får titta i min bok!" : Fem förskolelärares tankar om barnbibliotekens funktion i barns tidiga läs- och skrivförmåga." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29497.

Full text

Abstract:

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy. This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy. The results also show that the preschool teachers use the library services in three main areas; as a literature intermediaer, information provider and they use the library's environment to give inspiration to the children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lundin, Elin. "Barns literacyutveckling genom högläsning i förskolan : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85671.

Full text

Abstract:

Att läsa högt för barn är en vanlig aktivitet i de flesta förskoleverksamheter och har en bidragande faktor till att barn lär sig läsa och skriva. Denna systematiska litteraturstudie riktas mot de aspekter i högläsningen som bidrar till att barns literacyutveckling gynnas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Underlaget för resultatet utgjordes av 31 artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns sex teman som gynnar barns literacyförmåga. Dessa sex teman är: pedagogernas roll, delad högläsning, bokens betydelse, miljöns betydelse, barnens motivation och vårdnadshavares roll. Slutsatsen av studien visar att pedagogens roll genomsyrar alla teman och väger tyngst i barns literacyutveckling. Resultatet visar också att alla sex aspekter är beroende av varandra och är viktiga för barns framväxande literacykunskap i en undervisande miljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Billström, Elin, and Jenny Gunnarsson. "Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling : hur bilden kan påverka som ett hjälpmedel för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51519.

Full text

Abstract:

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt – muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Skolan skall ge varje elev rika möjligheter att utveckla sina möjligheter att kommunicera så att varje individ får tilltro till sin språkiga förmåga (Lgr-11, s. 9). Eftersom praktiskt taget all verksamhet i skolan förutsätter läsande och skrivande, blir det snart svårt för den som inte redan tidigt läser och skriver. I vår undersökning använder vi oss av litteraturstudier och vänder oss till specialpedagoger som dagligen arbetar med barn/elever som har läs- och skrivsvårigheter för att vidare undersöka hur dessa använder bilden som hjälpmedel. Det vi tar upp i studien är barns tidiga bildskapande, samt bild- och textförhållandet som handlar om hur barn förhåller sig och använder sig av bilder, samt bildens relation till texter i olika kontexter. Begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter behandlas. Reggio Emilias filosofi med sina estetiska läroprocesser i praktiken lyfts fram som en alternativ metod och problematiseras. I läroplanen för förskolan står det att arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Studiens resultat visar på att den största skillnaden ligger hos pedagogernas värdering av bildens funktion, men att bilden är ett viktigt hjälpmedel för barn som skall lära sig läsa och skriva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Bergström, Elin, and Hanna Kjellberg. "”Det är en sån tidsbrist hela tiden” : -en kvalitativ intervjustudie om lärares uppfattningar om Skolverkets nationella bedömningsstöd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446118.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Dahlberg, Tove, and Eva Larsson. "Genrepedagogikens tillämpning : - är det en undervisningsmetod i de tidiga skolåren som kan gynna elever i läs- och skrivsvårigheter?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42233.

Full text

Abstract:

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Ekdahl, Carolin, and Camilla Persson. "Där det bästa av två världar ska mötas; Sex förskollärares syn på samverkan gällande barns läs- och skrivutveckling vid övergången mellan förskola och förskoleklass." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4812.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Österholm, Johanna, and Geijt Cecilia van. ""Alla elever har ju rätt att få det stöd dom behöver" : En kvalitativ intervjustudie om tidiga stödinsatser i grundskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44956.

Full text

Abstract:

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur olika professioner som rektor, speciallärare och lärare arbetar för att stödja elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vad det är som krävs för att en elev ska få extra stöd. Studiens resultat visar att genom nationella kartläggningar och bedömningsstöd kan lärarna identifiera vilka elever som är i behov av extra stöd. Undervisningen och material anpassas då efter elevernas behov. De olika professionerna är eniga om att det inte krävs någon diagnos för att få extra stöd utan det ska vara utifrån behov, men vissa lärare menar att det är lättare att få resurser om en diagnos finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Bohlin, Petra. "Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdrag : En studie av nio rektorer med fokus på de insatser speciallärare gör för att främja barns läs- och skrivutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143225.

Full text

Abstract:

Denna studie är inspirerad av metodansatsen Grundad teori och omfattar kvalitativa intervjuer med nio rektorer som är ansvariga för kommunala skolor inom årskurserna F-6i tre kommuner i landet. Syftet med studien har varit att beskriva och problematisera rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdragmed inriktning mot läs-och skrivutveckling. Eftersom den tidigare forskning som finns kring rektorers uppfattningar och erfarenheter av den specialpedagogiska verksamheten (Nilholm, m.fl, 2007, Lindqvist, 2013) riktar in sig mot specialpedagogers arbete väcktes ett intresse för denna studie då jag upplevde att det saknades forskning om rektorers syn på speciallärares yrkesroll. I studien har jag funnit att rektorers tidigare erfarenhet av specialpedagogik tycks ha en viss inverkan när det gäller hur de beskriver organiseringen av speciallärares arbete på skolorna. När det gäller rektorers uppfattningar och erfarenheter kring de förebyggande och åtgärdande insatser som speciallärare bör arbeta med nämns vikten av tidiga insatser, att speciallärares spetskompetens bör spridas genom handledning till övriga pedagoger samt att skolans verksamhet bör präglas av ett kollegialt lärande mellan elevhälsans personal och övriga personal som framgångsfaktorer som bör genomsyra hela skolans verksamhet. Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdrag visar även att den kompensatoriska synen på specialpedagogik övervägs i studien där eleven plockas ut från undervisningen för att få hjälp i form av en till en undervisning i ett angränsande grupprum. Att det kompensatoriska perspektivet är övervägande inom skolans verksamhet är något som Nilholm (2007) tidigare har visat. Enligt rektorerna handlar detta om en tradition som är svår att bryta. I studien finnsäven exempel på det kritiska perspektivets framväxt där rektorer beskriver att speciallärare arbetar mer i klassrummet tillsammans medordinarie klasslärare samt dilemmaperspektivet som handlar om att det inte alltid finns en enkel lösning på de problem som uppkommer inom skolans värld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Fältström, Alexandra, and Emma Ågren. ""Så lycklig han var sen när han själv hade skrivit det han ville" : En studie om barns språk-, läs och skrivutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28044.

Full text

Abstract:

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga. Detta beskrivs ske genom att pedagoger utformar olika miljöer och kontexter samt stöttar barnen när de engagerar sig i läs-, och skrivaktiviteter. Tidigare forskning indikerar även på att barns egen motivation och intresse har betydelse för att barn ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Denna studie är genomförd på två olika förskolor i södra Sverige. Fokusgruppsamtal är den metod som använts för att samla in empiri till vår studie. Resultaten från föreliggande studie beskriver hur personal i förskolan skapar möjligheter för barn att samspela med kompisar, personal och olika medierande redskap, som kan få barnen att bli motiverade och intressereda av textvärlden. Resultaten visar även att redskap med medierande texter ska vara tillgängliga, men att det även har betydelse för var i miljön dessa redskap görs tillgängliga. I diskussionen diskuteras det bland annat kring att förskollärare och barnskötare är en aspekt som möjliggör för barn att samspela med omgivningen, vilket har betydelse för barns språk-, läs-, och skrivutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barns tidiga läs och skrivutveckling'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles