Academic literature on the topic 'Barnsyn förr/nu'

I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats. Resulta-ten av undersökningen visar att pedagogiskt förhållningssätt styrs i högsta grad av vilken barnsyn pedagogen har och hur länge de har arbetat.
Preschool teachers view of pedagogical relations in preschool

”Say sorry now, it’s time for class” is a scientific essay written with the purpose of investigating to what degree we allow the pupils to take part in the process of solving conflicts. Do we let the pupil’s own thoughts, feelings and ideas be a part of the solution when solving conflicts or do we as teachers take over in these situations? The essay starts with a story portraying situation which is difficult to interpret that I have experienced in my profession in the afterschool care. The story depicts how teachers speak to pupils in different situations and how we talk to them when they are upset. The dilemmas I experienced in these situations are what brought me to this scientific essay. The method used in the scientific essay is writing with a hermeneutic approach, this means that I will focus on my own experiences and thoughts. I will reference literature and theories thereby deepening my reflections in order to learn from my own actions and evolve in my role as extended school teacher. Ross Greene’s theory of CPS (collaborative & proactive solutions) is the most prominent theory in this essay.
”Säg förlåt nu, det är dags för lektion!” är en vetenskaplig essä skriven med syftet att undersöka till hur stor del vi låter eleverna vara delaktiga i processen kring konflikthantering. Låter vi elevernas egna tankar, känslor och idéer ta plats vid konflikthantering eller är det vi pedagoger som tar över dessa situationer? Essän utgår från en berättelse som gestaltar svårbedömda situationer som jag erfarit i min yrkesroll på fritidshemmet. Berättelsen skildrar hur pedagoger bemöter elever i olika konfliktsituationer och hur vi pratar med dem när de är i affekt. De dilemman jag upplever i dessa situationer är det som för mig vidare in i denna undersökande essä. I min vetenskapliga essä använder jag skrivandet som metod, samt tar mig an ett hermeneutiskt förhållningssätt, detta gör att jag sätter mina egna erfarenheter och tankar i fokus. Jag väver även in litteratur och teorier kring min erfarenhet och fördjupar min reflektion i syfte att lära mig från mina egna handlingar och utvecklas i min roll som blivande grundlärare med inriktning mot fritidshem. Ross Greenes teori kring samarbetsbaserad problemlösning CPS är den teori som lyfts mest i denna essä.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka 3-5 åringars förmåga att utveckla sin förståelse för vattnets väg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att färdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, från sjön till kranen. För att kartlägga hur barnens förståelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.Jämförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar på en tydlig utveckling av barnens förståelse av vattnets väg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förståelse för att vårt hushållsvatten måste genomgå en reningsprocess, färdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen når kranen och kan förtäras.
The purpose with this degree thesis was to examine 3-5 year old´s ability to develop their understanding of the path of the water to the tap through an educational activity. Through the educational activity the children was given the opportunity to travel through the water system with their bodies and senses, from the lake to the tap. Qualitative interviews were carried out before and after the educational activity to map out the children´s understanding and how it had developed after the educational activity.The comparison between the results of the pre-interviews and follow-up interviews indicate a clear development of the children´s understanding of the path of water to the tap, as a technical system. Several of the children developed the understanding that our domestic water must undergo a purification process, travel through various components of the water system and pipes before it finally reaches the tap and can be ingested.

Syftet med denna uppsats var att skildra hur barn i skolålder med ADHD/ADD upplever sin skolgång. De frågeställningar som använts är: Hur påverkar en ADHD/ADD-diagnos barns förutsättningar i skolan? Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de erbjuds hjälp och stöd inom skolan?  Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de bemöts i skolan? Studien genomfördes med hjälp av åtta respondenter som alla var i skolålder samt diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Insamlingen av material gjordes genom semistrukturerade intervjuer och bearbetades efteråt med hjälp av fyra sociologiska teorier: stigma, interaktionsordning samt identitetsvärden och uppföranderegler. Resultatet visade att barn med ADHD/ADD till viss del försummas i sin skolgång då resurser och kunskap kring diagnoser är otillräcklig. Resultatet visar även att en skola för alla går att uppnå men det krävs mer engagemang och resurser för att kunna bemöta elevers individuella behov.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare kan arbeta språkstödjande för barn med annat modersmål än svenska. Utifrån syftet har dessa frågeställningar ställts: “Hur kan förskollärare arbeta för att synliggöra och stödja barns olika modersmål i förskolan?” och “Vilka metoder och material kan förskollärare använda för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska? Den teoretiska ramen för studien utgörs av det interkulturella förhållningssättet, stöttat lärande (scaffold) och det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra pedagoger i två olika förskolor i ett multietniskt område samt en språk- och kulturpedagog. Studien visar att det finns flera likheter mellan de två olika förskolornas arbetssätt när det gäller flerspråkighet. Bägge förskolor arbetar multimodalt och språkutvecklande med olika medel genom att använda sig av tecken som stöd, musik, böcker, samarbete med föräldrar och genom att använda sig av flerspråkig personal. Samtliga pedagoger i studien lyfter fram det interkulturella förhållningssättet genom att diskutera vikten av att synliggöra olika språk i förskolan för alla barn. Pedagogerna i förskolan tillvaratar vardagliga situationer som ständigt återkommer i förskolan, exempelvis måltidssituationer och samlingar, för att arbeta språkutvecklande.