Dissertations / Theses: 'Bedömningsinstrument'

1

Ardesjö, Lillemor, Monika Lazarevic, and Åsa Sjögren. "Bedömningsinstrument : En studie om hur bedömningsinstrument används inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård." Thesis, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5801.

Full text

Abstract:

Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument.    What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Blomberg, Kristina, and Cecilia Persson. "Läsutvecklingsschema som bedömningsinstrument inom skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35938.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om LUS, läsutvecklingsschema, vad det innebär, hur det används inom skolverksamheten och om det kan stödja barns läsutveckling. Vi tycker att detta är viktiga frågeställningar då vi upplever att bedömningsinstrumentet LUS är vanligt förekommande ute på skolorna i dag.I våra empiriska undersökningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod.Vårt resultat visar hur LUS används på de skolor som vi besökt, och vad det innebär för barn och pedagoger i arbetet med läsutveckling. Reading development scheduleas an instrument of assessment whitin school

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Pepic, Edisa, and Elin Sehlin. "Trycksår : Bedömningsinstrument, riskfaktorer och preventiva åtgärder." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2436.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats. Föreliggande studiens resultat visade att hög ålder, immobilitet, låg serumalbuminhalt, låga poäng på riskbedömningsinstrumenten och genomgångna operationer ökade risken för att utveckla trycksår. Andra riskfaktorer var malnutrition, låg vikt eller lågt BMI, inkontinens, sjukdomar och hudfuktighet. Ett hjälpmedel för det preventiva arbetet var olika riskbedömningsinstrument samt klinisk bedömning. De bedömningsinstrument som användes var RAPS-skalan, MNS-skalan och Braden-skalan. Det visades dock att riskbedömningsinstrumenten i praktiken inte användes så ofta vid riskbedömning av patienter. Preventiva åtgärder som användes för att förebygga trycksår var användning av specialmadrasser, positionsförändringar, god hygien, tillfredsställande nutritionsstatus, hudkontroll och aktivering av patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Eklund, Johanna, and Petra Eliasson. "Arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74181.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där tio yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Analys av den insamlade datautfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen uppstår våra fyra kategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument. KategoriernaTid och kunskap, Klienters olika behov, Struktur och klinisk erfarenhet samt Bedömningsinstrument oförenliga med journalsystemenvisar ett resultat som indikerar på en hög arbetsbelastning inom yrket. Av studien framkommer ett nytt fynd som beskriver hur arbetsterapeuter också väljer bort bedömningsinstrument då de inte ser dem som kompatibla med journalsystemen, något som bidrar till att arbetsterapeuter upplever stora svårigheter att dokumentera sina bedömningar på ett strukturerat och tidseffektivt sätt. Slutsats:Av det resultat som presenteras i studien dras slutsatsen att arbetsterapeuter idag behöver få mer tid avsatt i sitt arbete för att få möjlighet till att använda sig mer av bedömningsinstrument. Detta för att kunna öka sin kunskap om bedömningsinstrument men också för att kunna administrera dem på avsett vis, då främst vad gäller dokumentation och journalföring. Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists’experience of using assessment tools. Method: The study was conducted with a qualitative data collection method where ten occupational therapists were interviewed. During the interviews, a semi-structured interview guide was used. When analyzing the collected data, a qualitative analysis was used. Result: Based on the analysis, four categories emerge that describe the occupational therapists' experience of using assessment tools. The categories Time and Knowledge, Clients'Different Needs, Structure and Clinical Experience, and Assessment Tools and the Incompatibility of the Journal Systems show a result that indicates a high workload within the profession. This study reveals a new finding that describes how occupational therapists also exclude assessment tools, since they do not see the assessment toolsas compatible with the medical record system, which contributes to the fact that occupational therapists experience great difficulties in documenting their assessments in a structured and time-efficient manner. Conclusion: From the results presented in the study, it is concluded that occupational therapists today need more time allocated in their work to enable the use of assessment tools. This is to be able to increase theirknowledge of assessment tools, but also to be able to administer them in the intended way, mainly regarding the documentation and medical record keeping

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Toivainen, Anna-Sofia. "Kompetens- och elevsyn i ett nationellt bedömningsinstrument." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23300.

Full text

Abstract:

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftspråkliga kompetenser som framställs som nödvändiga i ett nationellt utvärderingsinstrument för de inledande skolåren. I det övergripande syftet ingår också att undersöka vilken bild av eleven som framträder i utvärderingen av elevers skriftspråkliga kompetenser. Föremål för analys är Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andraspråk, Nya språket lyfter. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn på kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn på lärande och bedömning eftersom dessa områden blir viktiga för studiens genomförande. Den analytiska processen genomförs i två steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrån ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet är uppbyggt kring. Den analytiska processens andra steg undersöker hur bilden av eleven konstrueras i Skolverkets bedömningsstöd. Kompetenser som görs gällande som viktiga i Skolverkets bedömningsinstrument innefattar språkets symboler och byggstenar vilket inkluderar bokstav, ljud, ord och meningar. Dessutom framställs förståelse av texters innehåll och delaktighet i textproduktion och bearbetning av texter som viktiga kompetenser. Att kritiskt kunna granska text utifrån olika perspektiv och att ha kunskap om att texter tillhör olika genrer och därigenom används på olika sätt framställs vara av underordnad karaktär. Bilden av eleven som konstrueras är komplex och beroende av utifrån vilket perspektiv man väljer att studera materialet. I bedömningen av eleven framställs denne som ensam skapare i lärandet medan undervisningen som Skolverket ger förslag på framställer eleven som delaktig i en gemenskap som skapar och utforskar text och språk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Nord, Anna, and Anna Wärn. "BEDÖMNINGSINSTRUMENT VID BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA INOM ARBETSTERAPI : – en litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56822.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Benerbäck, Emilia, and Nathalie Lindblom. "Svenska distriktsarbetsterapeuters användning av standardiserade bedömningsinstrument : En kvantitativ studie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48953.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Humby, Ingegerd, and Cecilia Olsson. "Stroke, bilkörning & arbetsterapi : En litteraturstudie över bedömningsinstrument för körförmåga." Thesis, Linköping University, Department of Neuroscience and Locomotion, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4112.

Full text

Abstract:

Mobilitet genom att köra egen bil ger en ökad livskvalitet. Förekomsten av stroke ökar och för att kunna tillfredställa individens behov av aktivitet och självständighet i transporter finns ett ökat behov av körkortsbedömningar. Restsymtomen efter en stroke kan variera. Därför krävs olika typer av bedömningar. Arbetsterapeuter som är vana att arbeta klientcentrerat och bedöma skilda färdigheter har mycket att tillföra i körkortsfrågor. Syftet med studien var att sammanställa beskrivningar av bedömningsinstrument för körförmåga efter stroke i vetenskaplig litteratur, utifrån författarnas frågeställningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Femton vetenskapligt granskade artiklar samt en master of science uppsats ingick i studien. Resultat visade en stor mängd bedömningsinstrument, varav majoriteten testade egenskaper på taktisk nivå enligt Michons hierarkiska modell. Ytterst få av instrumenten kunde kopplas till de av författarna efterfrågade kvalitetsaspekterna. Arbetsterapeuternas utgångspunkter var i de allra flesta fall att bedöma färdighet snarare än insikt i frågan om bilkörning. I diskussionen tar författarna upp att arbetsterapeuter är väl lämpade för den här typen av bedömningar trots att tillfälle sällan ges, detta baserat utifrån litteraturgenomgången. Vidare ger författarna förslag på fortsatt forskning i form av utvecklandet av ett nytt bedömningsinstrument som ska baseras på ett arbetsprov för bilkörning som alternativ till uppkörning. Mobility through driving a car leads to enhanced quality of life. The prevalence of stroke is increasing, and to satisfy the individual’s need for activity and independence in transportation, an increased need of assessments of the ability to drive is apparent. Residual symptoms of stroke vary. There is therefore a need of different kinds of assessments. Occupational Therapists familiar with client-centred assessments and used to assessing various skills can contribute to issues concerning the acquisition of driving licences. The aim of the study was to gather descriptions of tools for assessing the ability to drive after stroke in scientific literature, based on the authors´ questions. A systematic review was the method used. Fifteen scientifically reviewed articles and a Master of Science report were included in the study. The main outcome was that a great number of assessment tools were found, of which the majority tested skills on the tactical level according to the hierarchic model of Michon. Very few of the tools could be related to the requested quality aspects. The occupational therapists´ starting point in most cases was to assess skill rather than insight into the question of car-driving. The authors believe that occupational therapists are well suited for that kind of assessment, based on the results of this study. The authors suggest further research in developing a new assessment tool based on a practical test for car driving as an alternative to the driving test.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Burström, Gustavsson Ingela, and Agnes Fogelberg. "Att mäta vårdpersonals kunskap om afasi : Framtagande av items till bedömningsinstrument." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-196665.

Full text

Abstract:

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns brister hos vårdpersonal i deras kunskap om afasi. Utifrån detta kan det anses viktigt att kunna mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Denna studies syfte har varit att ta fram relevanta frågor (items) som kan mäta kunskapsnivån hos vårdpersonal. För att besvara frågeställningarna användes kvalitativ metod för materialinsamling. För att samla erfarenheter av hur vårdpersonalens kunskap om afasi upplevs vara idag, genomfördes intervjuer med tre separata grupper: fem personer med afasi, fem anhöriga till personer med afasi och tre logopeder med erfarenhet av arbete med personer med afasi. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanternas erfarenheter var att det hos vårdpersonal existerar kunskapsbrister om afasi, varför studien ansågs vara motiverad. Utifrån det analyserade materialet togs 32 items fram, med syfte att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Som alltid vid kvalitativ forskning finns det risker att olika faktorer, exempelvis forskarnas förförståelse, påverkar informanterna. Största möjliga hänsyn har tagits till detta. Framtida nytta med studien är att de framtagna items kan användas i ett bedömningsinstrument för att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Därmed ges nya möjligheter att kvalitetssäkra vård av personer med afasi, att motivera utbildning för vårdpersonal och att exempelvis mäta vårdpersonals kunskap i relation till rehabilitering. Nyckelord: afasi, kunskap, vårdpersonal, items, bedömningsinstrument, kommunikation In order for the language to function normally, the expression- and comprehension of language must work together. Aphasia is a language impairment caused by damage to the language areas of the brain. Getting aphasia can mean a big change in life and often requires adaptation regarding communication both for the person with aphasia and the persons around them. Adaptation regarding communication also includes healthcare staff working close to the person with aphasia. In order to reach understanding and to give care of good quality, knowledge about aphasia is necessary. Previous research shows that health care staff lacks efficient understanding about aphasia. Considering that, a tool for measuring knowledge about aphasia would be desirable. This study's aim has been to produce questions (items) which can measure the level of knowledge in healthcare personnel. Qualitative research method was used in order to find material for the production of items. In order to gather experiences of how the health care staff's understanding of aphasia are experienced by interested people today, interviews with three separate groups were performed: five persons with aphasia, five relatives to persons with aphasia and three speech and language pathologists with experience of working with persons with aphasia. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result showed that all the participants' had various experiences of knowledge deficiencies regarding aphasia within the healthcare staff. The analyzed material resulted in 32 items, with the purpose of measuring the understanding of aphasia in healthcare staff. Since the material indicated that a deficiency in knowledge of aphasia exists in healthcare staff, the study was considered to be justified. Within qualitative research method, there are always risks that different elements, for example the researcher´s viewpoint, can affect the participants. Maximum consideration regarding this issue has been considered. Future benefits of this study could be an assessment instrument containing the items produced in this study. The purpose of an assessment instrument could be to measure health care staff´s knowledge about aphasia. Thereby, new opportunities are given to assure the quality of care for persons with aphasia, to justify education for healthcare staff and to evaluate the health care staff´s understanding in relation to the results of rehabilitation. Keywords: aphasia, knowledge, understanding, healthcare staff, items, assessment instruments, communication, healthcare personnel

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Karanikas, Birgitta, and Birgitta Jernberg. "Sjukvårdspersonals upplevelser av att använda bedömningsinstrument på barn (Pediatric Early Warning Score)." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201452.

Full text

Abstract:

Abstract The aim of the studie was to investigate if the Pediatric Early Warning Score system, PEWS, is an useful instrument on a children's inpatient ward, regarding the detecting of deterioration in children's vital signs. For this, a quantitative descriptive design with qualitative elements was used. Method: Study specific questionnaires were distributed to 86 persons (helpnurses, nurses and doctors). Of these, 36 answered and sent back the surveys. Results: Of 36 responses 25 felt experienced a faster detection of deterioration of vital signs in the child. Many felt that they had faster response from the physician on call by providing an assessment figure of the child's condition. Conclusion: Most of the persons experienced that the use of the assessment intrument PEWS detected a deterioration of the child´s vital signs earlier than before using the instrument. Staff experienced greater security in their work when they had a tool to help and they also experienced an earlier response from physicians. SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka om bedömningsinstrumentet Pediatric Early Warning Score, PEWS, är till användning och vägledning på barnavdelning med avseende att upptäcka försämring av barns vitalparametrar. För detta användes en beskrivande kvantitativ design med kvalitativa inslag. Metod: Ett studiespecifikt enkätformulär gick ut till 86 personer (undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på två pediatriska vårdavdelningar). Av dessa besvarades 36 enkäter. Resultat: Av 36 svarande ansåg 25 att man snabbare upptäckte försämring av vitalparametrarna hos barnet. Många ansåg att de fick snabbare gensvar från jourläkare genom att uppge en bedömningssiffra över barnets hälsotillstånd. Slutsats: Med hjälp av bedömningsinstrumentet PEWS upplevde personalen att en upptäckt av försämring av barnets vitalparametrar gjordes tidigare, samt att gensvar från jourläkare erhölls snabbare. Personalen upplevde en ökad trygghet i sitt arbete då man hade ett arbetsredskap till hjälp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Jansson, Cenitha, and Hanna Lundberg. "Trycksår : preventiva omvårdnadsåtgärder och bedömningsinstrumentens effektivitet : en systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2204.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas. I preventivt syfte var evidensbaserade bedömningsinstrument ett bra och användbart verktyg. Även tryckreducerande underlag som luft- eller trögskumsmadrasser, fårskinn eller vattenfyllda handskar användes som trycksårspreventiva åtgärder. Lägesändringar med hjälp av vändscheman samt tidig mobilisering var också förebyggande åtgärder som vidtogs. Patienternas näringsstatus har stor betydelse i det preventiva arbetet. Resultat visade att det förekommer näringstillägg som en förebyggande strategi. Kontinuerlig inspektion av hud samt noggrann hygien var även något som utfördes i preventivt syfte. Det finns en mängd olika bedömningsinstrument och resultatet av litteraturstudien visar att resultaten vad gällde skalornas förmåga att förutse trycksår varierade mellan olika studier. Uppsatsförfattarna anser att trycksårsprevention är viktigt då trycksår orsakar lidande för patienten och är kostsamma för samhället. Preventiva rutinmässiga åtgärder borde utföras inom de flesta patientgrupper och då är bedömningsinstrumenten en viktig del i det arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jonsson, Julia, and Linnea Nilsson. "Bedömningsstöd som sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos : - en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30877.

Full text

Abstract:

Patienter med cancerdiagnos är i riskzonen för att bli malnutrierade. Sjuksköterskor kan möta patienter med cancerdiagnos och därför är det viktigt att ha kunskap och förståelse om malnutrition och hur det med hjälp av bedömningsstöd kan identifieras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bedömningsstöd och bedömningsinstrument som sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. Metoden var en litteraturstudie vilken utformades utifrån Polit och Beck niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och urvalsprocess kvarstod tio kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte. Resultatet presenterar sex bedömningsstöd sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition samt redogör för vilka bedömningsstöd och bedömningsinstrument som är mest tillförlitliga vid bedömning av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. I Slutsatsen redovisas vilka bedömningsstöd som är mest tillförlitliga: SGA, MUST, PG-SGA och NRS-2002. BMI och MST har visats vara mindre tillförlitliga för bedömning av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kunckel, Caroline, and Helena Pettersson. "Instrument för att bedöma smärta hos barn inom akutsjukvården." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27407.

Full text

Abstract:

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till sjukvårdskontakt. Inom akutsjukvården förekommer brister i omhändertagandet av barns smärta. Upplevelsen av smärta är subjektiv och komplex samt påverkas av flera faktorer. Det är en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smärta hos barn och en ofullständig smärtbedömning kan leda till inadekvat smärtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jämföra instrument som bedömer smärta hos barn inom akutsjukvården. En litteraturstudie genomfördes, där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju självskattningsinstrument och tre observationsinstrument för användning inom akutsjukvården. Resultatet visar instrument som, förutom smärtans intensitet, bedömer ytterligare en dimension av smärta, samt instrument som underlättar för barnen att urskilja rädsla ifrån smärta. Vid jämförelse av instrumenten framkom likheter och skillnader. Resultatet visar att sjuksköterskor vid observation underskattar barnens upplevda smärta. Barn kan och skall därför i första hand själva skatta sin smärta. Ytterligare forskning behövs för utveckling av instrument som är anpassade för barn och som kommer i kontakt med akutsjukvården. Sjuksköterskor behöver redan i grundutbildningen få kunskap om hur barn skall smärtbedömas. Riktlinjer behöver utformas för vilka instrument som skall användas inom akutsjukvården. Pain is one of the most common causes for hospital contacts. The care of children's pain has shown to be inadequate within the emergency care. The perception of pain is subjective as well as complex and is affected by several factors. It is a complex task for the nurse to assess and treat pain in children. An incomplete pain assessment can lead to inadequate pain management. The aim of this study was to describe and compare tools to assess pain in children within the emergency care. A literature review was conducted, in which 15 research articles were reviewed and established the result. The results revealed seven self-assessment tools and three observation tools for use within the emergency care. The result demonstrates tools that, in addition to the intensity of pain, assess another dimension of pain and tools that facilitates for children to distinguish fear from pain. A comparison between the tools revealed both similarities and differences. The result reveals that nurses underestimates children's perceived pain when assessing pain through observation. Children can and should therefore primarily assess their pain through self-report. Further research is required to develop appropriate tools assessing pain in children within the emergency care. During education nurses ought to gain knowledge of how to assess pain in children. Guidelines should be developed for which tools to use within the emergency care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bexell, Tove, Maria Johansson, and Stefan Sarman. "Specialistutbildade sjuksköterskans uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27529.

Full text

Abstract:

I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke. Det framkom även att respondenterna upplevde en större säkerhet med att fastställa debuttiden med hjälp av anhöriga eller vittnen, jämfört med om bedömningen gjordes enbart med hjälp av patienten. Det framkom även att respondenterna kände sig relativt säkra på när vårdprogrammet skulle aktiveras, trots att över hälften upplevde att det inte fanns klara direktiv om hur en neurologisk undersökning skall utföras. Vår rekommendation för vidare utbildning är en gemensam stroke dag för alla medarbetare i vårdkedjan. Om fler patienter kommer under behandling snabbare kan det vara en samhällsekonomisk besparing på grund av mindre restsymtom och kortare vårdtider.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Elsert, Petra, and Caroline Englund. "Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda bedömningsinstrument i arbetet tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79103.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument i arbetet tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd i åldrarna 6–12 år. Metod: En kvalitativ datainsamlingsmetod användes där åtta yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide valdes för att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter. Urvalet av deltagare skedde genom ett strategiskt urval. Dataanalys genomfördes därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i ett övergripande tema; Familjen som klient samt tre kategorier; Förberedelser inför användning av bedömningsinstrument, Bedömningsinstrument i och efter mötet tillsammans med barnet samt Den erfarenhetsbaserade kunskapen. Det framkommer tydligt att erfarenheten av att arbeta tillsammans med barn som har autismspektrumtillstånd påverkar hur arbetsterapeuter väljer att arbeta med bedömningsinstrument. Av resultatet framgår att arbetsterapeuter idag ej använder bedömningsinstrument i den utsträckning som önskas. Resurser samt tidsaspekten påverkar användningens frekvens. Slutsats: Studien har bidragit till en ökad förståelse kring arbetsterapeuters erfarenheter av att använda bedömningsinstrument i arbetet tillsammans med barn med autismspektrumtillstånd. Tidsbrist är någonting som många gånger påverkar möjligheterna att arbeta mer frekvent med bedömningsinstrument vilket i sin tur påverkar habilitering för diagnosgruppen. Det är av stor vikt att fortsatt forskning inom området sker för att kunna ta fram ett instrument som är mer anpassat till diagnosgruppen. Abstract Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experience of using assessment tools in the work together with children with autism spectrum disorders between the ages 6-12. Method: A qualitative data collection method was used where eight professional occupational therapists were interviewed. A semi-structured interview guide was chosen to examine the occupational therapists' experiences. The participants were recruited through a strategic selection. Data analysis was then conducted with a qualitative content analysis. Result: The result is presented in an overall theme; The family as a client with three categories; Preparations for the use of assessment tools, Assessment tools during and after the meeting together with the child and The experience-based knowledge. It is clear that the experience of working with children with Autism spectrum disorder affects how occupational therapists choose to work with assessment tools. The results show that occupational therapists today do not use assessment tools to the extent desired. Resources and the time aspect affect the frequency of use. Conclusion: The study has contributed to an increased understanding of occupational therapists' experiences of using assessment tools in their work with children with Autism spectrum disorder. Lack of time is something that often affects the opportunities to work more frequently with assessment tools, which in turn affects habilitation for the diagnostic group. It is of great importance that further research in this area is done to be able to develop an instrument that is more adapted to the diagnostic group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Grahn, Johanna, and Jennifer Winther. "Användbarheten av bedömningsinstrument för att identifiera sköra äldre på en akutmottagning : - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33962.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sköra äldre definieras som en äldre person med ökad sårbarhet och därmed förhöjd risk att utsättas för vårdskador i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att känna till begreppet skörhet och att kunna identifiera skörhet hos äldre personer för att ge den äldre patienten en patientsäker vård samt minska risk för vårdskada. Var tionde äldre patienten får vänta längre än sju timmar innan de kan skrivas in på en avdelning eller lämna en akutmottagning. Sjuksköterskor anser att det är svårt att göra rätt bedömning och anpassa vården efter en skör äldre, samt att prioritera rätt utefter vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera användbarheten av bedömningsinstrument för att sjuksköterskan ska kunna identifiera sköra äldre som söker vård på en akutmottagning samt sjuksköterskors upplevelse till att använda bedömningsinstrument. Metod: Studien är en litteraturöversikt där resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Tio bedömningsinstrumenten beskrivs i studiens resultat. Resultaten presenteras i två huvudkategorier; vilka bedömningsinstrument beskrivs och vad är sjuksköterskornas upplevelse till att använda bedömningsinstrumenten. Bedömningsinstrumenten Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] verkar vara snabba och effektiva för att bedöma skörhet hos de äldre på en akutmottagning. Sjuksköterskorna har en positiv inställning till att använda ett bedömningsinstrument, men upplever att det är tidsbrist och därmed upplever sjuksköterskor svårigheter att använda ett bedömningsinstrument. Slutsats: Ett alternativ för att avlasta sjuksköterskor på en akutmottagning och främja en patientsäkervård kan vara att ha en specialistsjuksköterska inom geriatrik som fokuserar på själva bedömningen av sköra äldre. Sköra äldre patienter bör markeras som sköra i journalsystemet för att lättare och snabbare få en mer anpassad och säkrare vård. Till följd av en snabb bedömning av skörhet kan sjuksköterskorna på en akutmottagning vidta omvårdnadsåtgärder direkt för att förebygga och förhindra att en vårdskada ska uppstå. Background: Frail elderly are defined as older people with increased vulnerability with a higher possibility of getting injured while receiving healthcare. It is important to know the concept of frailty and to be able to identify frailty in older persons, in order to provide patients with safe care and reduce the risk of injury. One out of ten patients have to wait for 7 hours and 18 minutes before they get offered care or can leave the emergency department. Healthcare personnel admits it is hard to make an assessment, adjust healthcare and prioritize the care towards frail older people. Aim: The aim of this literature review is to study the usefulness of assessment tools for the nurse to be able to identify frailty older who seek care at an emergency department and the nurse's experience of using assessment tools. Method: The study is a literature review and the results are based upon 15 compiled scientific articles. The PubMed and Cinahl databases were used to search for articles. Results: Ten different assessment instruments are described in this study. Two main questions were asked. These were: Which assessment tool are there to help the nurses to identify frail older in an emergency department? What is the nurses experience of using these assessment tools? Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] seems to be quick and effective in assessing the frailty of the older at an emergency department. The nurses have a positive attitude towards using an assessment instrument, But they feel a shortage of time and therefore nurses experience difficulties in using an assessment instrument. Conclusion: An alternative to relieving nurses at an emergency department and promoting patient care may be to have a specialist nurse in geriatrics that focuses on the assessment of frail older people. Frail older patients should be marked as frail in the medical record system to more easily and more quickly receive a more customized and safer care. As a result of a rapid assessment of fraility, the nurses at an emergency department can take nursing measures directly to prevent and prevent a medical injury from occurring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Fredlund, Josefin, and Veronica Mattsson. "Sjuksköterskans identifiering av nutritionsstatus med bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-150.

Full text

Abstract:

Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring. MNA klassificerade fler personer som undernärda eller i risk för att drabbas av undernäring än andra instrument. Det visade sig att de som var undernärda eller i riskzonen drabbades av fler komplikationer än de som hade tillfredsställande nutritionsstatus. Mer forskning behövs och framförallt fler kvalitativa studier för att utvärdera varför sjuksköterskan väljer MNA. Kunskapen om MNA bör introduceras tidigt under sjuksköterskeutbildning för att studenten skall få tillräckliga kunskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Unogardt, Minna. "Smärta hos personer med demenssjukdom : Systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2821.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ”tysta” och att ”dra sig undan” eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande. Resultat på studiens andra fråga, vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköteskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom, gavs en variation av smärtbedömningsinstrument. Från analoga skalor där patienten i själv uppskattade smärta till skalinstrument där sjuksköterskan värderade patientens observerade smärta. Forskarna fann att smärtbedömningsinstrumenten ofta var ”trubbiga” och enbart kunde adekvat mäta smärta hos patienter med verbalförmåga helt eller delvis med fragmenterade ord, men ofta oanvändbar till svårt nedsatt kognitivförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Kamph, Joanna, and Erica Vitblom. "Betydelsen av nutrition vid läkning av trycksår : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2192.

Full text

Abstract:

Bakgrund Inom vården finns det delade meningar kring sambandet mellan en god näringstillförsel och utvecklandet av trycksår. Sjuksköterska och patient kan med hjälp av evidensbaserad kunskap förbättra sin förståelse för betydelsen av god nutrition och läkningsfrämjande insatser för trycksår. Dorothea Orems egenvårdsteori kan tillämpas inom sjuksköterskans kompetensområde för att förbättra egenvården med nutritionens betydelse som grund vid sårläkning för patienter med trycksår. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av nutrition vid läkning av trycksår. Metod Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter ett systematiskt och kvalitetssäkert urval inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Näringsämnen visade sig ha en stor betydelse vid trycksår då ett överskott av vitala näringsämnen påskyndade sårläkningen. Övriga faktorer såsom kliniska, fysiska och psykiska kunde påverka läkningsförmågan. Ökad kunskap för både sjuksköterska och patient visade på en effektiv och god vård vid trycksår. De bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår visade sig vara användbara och individanpassade. Evidensbaserad bedömning ingick i det preventiva arbetet och förhindrade malnutrition och trycksår. Slutsats Genom extra näringstillskott med protein (arginin), energi, vitaminer och mineraler kan läkning av trycksår förbättras. För att förstå nutritionens betydelse behöver ökad kunskap hos både sjuksköterska och patient tillhandahållas om vilka näringsämnen som är nödvändiga. Användning av de bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår är avgörande i en god vård för patienter med nutritionsproblem och trycksår då sjuksköterska och annan vårdpersonal kan arbeta personcentrerat och evidensbaserat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Näsström, Ingegerd, and Heléne Stenlund. "Bedömningsinstrument användbara för arbetsterapeuter vid bedömning av bostadsanpassning för vuxna med främst fysisk funktionsnedsättning-en litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154307.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna. Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet. Konklusion: Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö. Fem av bedömningsinstrumenten innehöll antingen självskattnings- eller observationsmoment och om de kombineras med varandra får arbetsterapeuten en helhetsbild. Två av bedömningsinstrumenten innehöll båda aspekterna. Summary Purpose: To compile what was described in scientific literature on assessment instruments that can be used by occupational therapists to assess the need for home modifications for adults with primarily physical disabilities. Method: Systematic literature search with four keywords in seven databases. To obtain additional information about the assessment instruments a manual search of article reference lists was carried out in order to answer the specific study questions of the study. Results: The authors found seven assessment instruments which assessed various aspects of the environment in relation to person and / or activity. None of the assessment instruments were designed to only assess the need for home modifications. The results proved the need for assessment instruments that contain both observation and self-assessment elements to obtain a complete picture of environmental accessibility and usability. Conclusion: Occupational therapists who assess the need for housing modification needs assessment instrument that measures both subjective and objective aspects of the home environment. Five of the assessment instruments contained either self-estimation or observation moments and when combined, the occupational therapist gets an complete picture. Two of the assessment instruments included both aspects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Johnsson, Sofie, and Veronica Fors. "Uppfattningar om bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre. Intervjuer med sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37981.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldre Aim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ahlgren, Lisette, and Rasmus Hansen. "Vilka bedömningsinstrument kan användas för att identifiera sepsis och finns det evidens som styrker dem? En litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26255.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Varje år drabbas uppskattningsvis 31,4 miljoner människor i världenav sepsis och dödssiffran beräknas vara kring 5,3 miljoner. Tidig identifikation aven begynnande sepsis kan vara avgörande för utvecklingen av patientens tillstånd.Eftersom sjuksköterskan arbetar nära patienten är det hen som har möjlighet attidentifiera sepsis på ett tidigt stadium. Det finns olika bedömningsinstrument somsjuksköterskan kan använda som hjälpmedel för identifiering.Syfte: Studien syftade till att undersöka vilka bedömningsinstrumentallmänsjuksköterskan kan använda för att identifiera sepsis och vilken evidens detfinns för de olika instrumentenMetod: Kvantitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga studier publicerade 2012-2017 granskades, sammanställdes och evidensgraderades.Resultat: Fyra bedömningsinstrument identifierades: SIRS (eng. systemicinflammatory response syndrome), Elektroniska bedömningsinstrument, qSOFA(eng. quick sequential organ failure assessment) och PRESS (eng. prehospitalrecognition of severe sepsis) score. Evidensgraderingen visade på otillräckligevidens för samtliga bedömningsinstrument, till stor del på grund av begränsadurvalsstorlek.Konklusion: Studien visade att det finns olika bedömningsinstrument som kanvara hjälpmedel för att identifiera sepsis dock utan att ge en definitiv diagnos. Dekan användas för att identifiera symtom som vanligen uppstår vid ett systemisktsvar på infektion men ett holistiskt synsätt som omfattar hela patientenssymtombild krävs för att identifiera sepsis. Enligt internationella riktlinjer skaqSOFA användas inom allmänsjukvården, men SFAI (Svensk förening föranestesi och intensivvård) anser att eftersom NEWS (eng. national early warningscore) och MEWS (eng. modified early warning score) redan är etableradebedömningsinstrument ska dessa användas i Sverige. Background: Approximately 31.4 million people worldwide develop sepsisannually with mortality rates around 5.3 million. Early identification of thesymptoms of sepsis is essential for the patient’s chances of recovery. The nurseworks closely with the patient and is therefore best equipped to identify sepsis atan early stage. There are different tools available to assist the nurse in identifyingsepsis.Aim: The aim of this study was to investigate which tools the general nurse canuse to identify sepsis and what evidence support them.Method: A quantitative literature review of ten scientific studies published 2012-2017 were reviewed, compiled and graded for evidence.Result: Four tools were identified: SIRS (systemic inflammatory responsesyndrome), Electronic Medical Record alert system, qSOFA (quick sequentialorgan failure assessment) and PRESS (prehospital recognition of severe sepsis)score. The evidence review indicated very low evidence for all tools, largely dueto limited sample size.Conclusion: The study showed that there are different tools that may be useful toidentify sepsis but not to give a definitive diagnosis. The tools can be used toidentify the symptoms typically exhibited in a systemic response to infection.However a holistic stance that takes into consideration all of the symptomspresented by the patient is needed to identify actual sepsis. The internationalguidelines recommend using qSOFA outside of intensive care but SFAI (swe.Svensk förening för anestesi och intensivvård) recommend adhering to NEWS(national early warning score) and MEWS (modified early warning score) inSweden as these are already established tools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Baitar, Bonnie, and Caroline Fehlberg. "Sjuksköterskans bedömning av smärta." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2186.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling. Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta, sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Karlsson, Anna, and Bodin Therese Lindström. "Instrument som används vid identifiering av delirium i palliativ vård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3050.

Full text

Abstract:

Delirium är ett allvarligt tillstånd som patienter inom palliativ vård kan drabbas av. Det kan ge sig i uttryck på olika sätt, såsom hallucinationer, aggressioner, misstänksamhet och vanföreställningar, men även påverkan på patientens medvetenhet, tänkande, minne och beteende. Delirium kan misstolkas för demens, fatigue eller depression. Fysiska bakomliggande orsaker kan ge upphov till tillståndet vilket kan vara skrämmande för den sjuke, men även för närstående och för vårdpersonal då man inte kan påvisa vad patienten drabbats av. Om delirium och dess bakomliggande orsaker identifieras kan tillståndet behandlas på ett adekvat sätt istället för att riskera bli obehandlat, misstolkat eller i vissa fall felbehandlat. Sjuksköterskor som arbetar nära patienten har en viktig roll genom att observera och identifiera tillståndet men även uppmärksamma riskfaktorer som kan orsaka delirium. Regelmässig screening efter delirium med hjälp av ett validerat bedömningsinstrument är sällan förekommande inom palliativ vård men önskvärt enligt forskning. Syftet med studien var att undersöka bedömningsinstrument som används för att identifiera delirium i palliativ vård. Metoden som valdes för studien var en vetenskaplig litteraturöversikt där författarna strävar efter att arbeta med systematik. Databaserna CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO, PubMed samt SweMed+ genomsöktes systematiskt med valda sökord vilket resulterade i att 18 artiklar som styrdes av problemformuleringen och syftet inkluderades i studien. Sammanlagt nämns 11 olika bedömningsinstrument i artiklarna. Övervägande artiklar beskriver instrumenten mer eller mindre i sin metoddel. Sex studier beskriver vårdpersonalens uppfattningar om instrumenten och 13 studier jämför och bedömer instrumentens validitet gentemot ett annat instrument. Resultatet visade att det fanns ett flertal instrument som används för att identifiera delirium inom palliativ vård men endast sex av bedömningsinstrumenten var validerade inom detta område. Confusion Assessment Method och the Nursing Delirium Screening Scale var validerade och översatta till svenska, men ej validerade inom palliativ vård i Sverige. Bedside Confusion Scale, Buffalo Delirium Scale, Delirium Observation Screening Scale och Memorial Delirium Assessment Scale var validerade inom palliativ vård men finns dock inte översatta till svenska ännu. Överlag upplevde inte sjuksköterskorna det betungande att screena efter delirium. Medvetenhet om tillståndet skapades när ett bedömningsinstrument användes. Slutsatsen visar att bedömningsinstrumenten var utformade på varierande sätt, genom observationer, genom intervjuer, att man testar patienten på olika vis eller att patienten själv skattar sitt tillstånd. Flertalet av instrumenten var utformade för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningen. Vissa instrument ställer diagnos medan andra mäter graden eller intensiteten av delirium. Det krävdes utbildning och träning i användningen av instrumenten för att bedömningen skulle bli så korrekt som möjligt. Vetskap och tillgång till ett enkelt validerat bedömningsinstrument där sjuksköterskan kan identifiera delirium kan gynna både patienter i palliativ vård samt deras närstående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Zetterlund, Sofia. "Sjuksköterskors erfarenheter av bedömningsinstrumentet : Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21968.

Full text

Abstract:

Landets sjuksköterskestudenter genomgår i slutet av sin utbildning ett slutprov, där både teoretiska och praktiska moment ingår. Tillvägagångsättet för bedömningen av studenten sker med varierande metoder och utifrån olika bedömningsinstrument beroende på vilket lärosäte studenten studerar vid. Bedömningsinstrumentens gemensamma syfte är att de ska utgöra en garanti för att studenten når den kunskapsnivå som krävs för en svensk sjuksköterskelegitimation. Studenten vid Högskolan i Borås ska inför sin examen genomgå kliniska slutexaminationer och lärosätet har valt att tillsammans med vårdverksamheten utveckla en Boråsmodell: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen, här förkortat (KSE). Syftet med studien är att beskriva handledares erfarenheter av att handleda och bedöma studenter utifrån bedömningsinstrumentet KSE. Detta har gjorts med hjälp av sju intervjuer som analyserats utifrån en tematisk metod. Resultatet pekar på att handledarna upplever en tydlig struktur, vilket förenklar handledningsprocessen och minskar stressnivån. Erfarenheterna visar på att bedömningsinstrumentets enkelhet tillsammans med och den handledningsmodell som tillämpas, medverkar till en personlig process hos både handledare och student genom att reflektionen ges stort utrymme. Resultatet ger ett genomgående positivt intryck. Det framkommer dock vissa otillfredsställande detaljer i bedömningsinstrumentet och moment som upplevs påfrestande. Upplevelser som tycks påverka negativt som erfarenheter av samvetsstress. Diskussionen tar fasta på de erfarenheter och tankar som förmedlats om bedömningsinstrumentet i relation till yttre faktorer, där förslag på kliniska implikationer avslutar studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Karlsson, Nathalie, and Arnna Nilsson. "Att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-305.

Full text

Abstract:

Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras.Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie. Artiklarnas resultat gicks igenom systematiskt och tre kategorier skapades som låg till grund för denna litteraturstudies resultat.Resultat; Resultatet i denna litteraturstudie belyser tre sätt att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Identifiering kan ske genom användning av bedömningsinstrument, genom observation av ansiktsuttryck eller genom observation av beteendeförändringar.Slutsats; Slutsatsen är att det finns flera olika sätt att identifiera smärta. Metoden som används vid smärtidentifiering styrs utifrån situationen som personen med demenssjukdom befinner sig i och utifrån personen själv. Personer som känner den demenssjuka väl, till exempel nära vårdpersonal och anhöriga, är en stor resurs vid identifiering av smärta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Krasniqi, Arbnor, and Armand Rostam. "Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom skolan : En kvalitativ studie." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159458.

Full text

Abstract:

Ökningen av antalet verksamma arbetsterapeuter inom skolverksamheten i Sverige har ökat jämfört med tidigare år, dock är det fortfarande få kommuner som erbjuder arbetsterapeutiska insatser inom skolan. Arbetsterapeuten med sin kompetens i skolan kan bidra med stödjande insatser för att öka elevens delaktighet i aktivitet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i skolan. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med legitimerade arbetsterapeuter som är verksamma inom skolan. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vid analysering av intervjuerna. I resultatet framkom det att arbetsterapeuterna kan förbättra elevens skolmiljö och underlätta skolpersonalens arbete. Det framgick att samarbetet med elever, vårdnadshavare och skolpersonal fungerade oftast väldigt bra. Arbetsterapeutiska bedömningsinstrument användes för att undersöka bland annat den fysiska och sociala tillgängligheten i klassrummet. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att samtliga arbetsterapeuter upplevde att deras insatser underlättar för eleverna att nå kunskapskraven. Slutligen tycker författarna att arbetsterapeutens roll bör vara lika självklar som exempelvis sjuksköterskans roll på skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Inostroza, Michelle, and Patricia Nyberg. "Arbetsterapeutiska insatser vid stressrelaterade psykiska sjukdomar : – en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159472.

Full text

Abstract:

Att hantera sitt vardagliga liv är idag en stor utmaning för många människor i samhället. Krav och långvarig stress där människan inte tillåts återhämtning sliter på kroppen vilket kan resultera i stressrelaterade symtom. Kvarstår de stressrelaterade symtomen kan det utvecklas till både mindre- och mer allvarliga stressrelaterade psykiska sjukdomar såsom depression och utmattningssyndrom. Detta kan i sin tur resultera i sjukskrivning. Syftet med studien är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra insatser inom primärvård för patienter sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk sjukdom. Studien utgår från en kvalitativ metod där telefonintervjuer genomfördes med sex arbetsterapeuter verksamma inom primärvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsterapeuterna utreder problem och behov med hjälp av olika bedömningsinstrument, förskriver hjälpmedel och vägleder patienten att finna strategier för att klara av vardags- och arbetslivet. Det kan ge stöttning och vägledning för arbetsterapeuter verksamma inom primärvården då många insatser som framkommit inte kunnat hittas i tidigare forskning. Förebyggande arbete mot sjukskrivning är angeläget då psykisk sjukdom ökar. Ytterligare studier behövs för att se effekten av arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av personer med stressrelaterade psykiska sjukdomar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gustavsson, Katarina, and Johanna Björklund. "Arbetsterapeuter och förvaltares erfarenhet av att använda bedömningsinstrumentet Audit Tool." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69042.

Full text

Abstract:

Introduktion: Idag är tillgängligheten på lekområden för barn och vuxna med funktionsbegränsningar bristfällig. Lek är en förutsättning för alla barns intellektuella lärande och utveckling. Audit tool är ett bedömningsinstrument, med en grund i universell design, som ser över lekområdens tillgänglighet. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuter och förvaltare av lekområdens uppfattning om Audit tool. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt fältanteckningar. Ett ändamålsenligt urval gjordes bestående av fyra arbetsterapeuter och fyra förvaltare av lekområden. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier. Den första kategorin vid namn En bra design som kan bli bättre behandlar Audit tools layout och även vilken utvecklingspotential bedömningsinstrumentet har. Frågor av varierande relevans är den andra kategorin där synpunkter om frågornas komposition och innehåll presenteras. I den tredje kategorin, med namnet Omgivningsfaktorer som påverkar bedömningen, benämner deltagarna aspekter som är av vikt men svåra att påverka. Väder samt den omgivande kontextens påverkan omnämns. Den sista kategorin bär namnet För vem passar Audit tool? Här redovisas deltagarnas syn angående professioner som Audit tool passar för och även vilka funktionsvariationer som innefattas av bedömningsinstrumentet. Konklusion: Deltagarna i denna studien ser ett behov av Audit tool. Dock finns det detaljer att vidareutveckla innan bedömningsinstrumentet anses fulländat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Kans, Teres, and Alida Johansson. "Förebyggande arbete är den viktigaste aspekten vid Hand-Arm Vibrationssyndrom : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Örebro University, School of Health and Medical Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5005.

Full text

Abstract:

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) är ett tillstånd som inte är så välkänt trots att det är ett relativt vanligt tillstånd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom området kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet. Resultat: Beskrivning av vilka bedömningsinstrument som används för bedömning av HAVS, samt vilka konsekvenser HAVS har på aktivitetsförmågan. I en av studierna genomfördes en behandlingsmetod. Flera av artiklarna beskriver svårigheter med ADL. Diskussion: Eftersom HAVS är svårt att diagnostisera och kan yttra sig på så många olika sätt, samt att det inte alltid ger tydliga symtom krävs många olika typer av instrument för att bedöma HAVS. Då gripförmågan ofta blir påverkad yttrar sig detta genom svårigheter att utföra ADL-aktiviteter. Det finns inte några effektiva behandlingsmetoder för personer med HAVS. Slutsats: En arbetsterapeut är viktig för denna grupp, eftersom arbetsterapeuten kan hjälpa till med förebyggande arbete bland annat genom ergonomiska råd. Även efter att skadan uppkommit kan en arbetsterapeut hitta strategier för att underlätta dagliga aktiviteter för personer med HAVS.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Sedelius, Helene. ""Någon lyssnar och jag får koll på läget" : -en jämförande studie av patienters uppfattning om standardiserad bedömning av rehabiliteringsbehov under cytostatikabehandling." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109517.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer under cancerbehandling drabbas av många sidoeffekter, det finns behov av kontinuerliga bedömningar av rehabiliteringsbehov. Uppfattningen är att kommunikationen inte alltid fungerar bra. Flera bedömningsinstrument, för att underlätta symtomhantering och egenvård finns tillgängliga, ett av dessa är distresstermometer med tillhörande problemlista. Det finns idag flera studier om hur vårdpersonal uppfattar instrumentet, men bara enstaka studier om patienternas upplevelse av detsamma. Patienternas villighet att fylla i bedömningsinstrument är stor. Syfte: Att kartlägga patienters uppfattning om distresstermometern och tillhörande problemlista när den används vid bedömning av rehabiliteringsbehov i samband med cytostatikabehandling. Design: Tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Metod: Data insamlades med enkäter, som ifylldes av 58 individer, mellan 13 mars-13 april 2015. Resultat: Uppfattningen om distresstermometer och problemlista var positiv. Fysiska och känslomässiga problem angavs vara viktigast, de under 65 år angav oftare existentiella och familjerelaterade som viktiga. För cirka 40 procent tillförde samtalet efteråt något ytterligare som inte skulle kommit fram utan distresstermometer och problemlista. Ungefär hälften angav att någon åtgärd påbörjades efter samtalet, de högre utbildade svarade oftare ja på detta. De flesta angav att distresstermometer och problemlista kan vara till nytta för dem. Slutsats: Bedömningen bör ske i en process från ifyllandet av distresstermometer och problemlista till samtalet och förverkligandet av detta. Resultaten bekräftar vikten av att bedömning utformas individuellt. En lyckad process kan skapa ett mervärde för patienten med ökad delaktighet som följd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Yström, Madeleine. "Faktorer av betydelse vid identifiering av stroke prehospitalt och dessa faktorers betydelse för patientens fortsatta vård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3822.

Full text

Abstract:

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Senaste 2018 drabbades ca 21.000 människor av stroke i Sverige. Ambulanssjuksköterskan måste i ett tidigt skede kunna identifiera patienter med misstänkt stroke, prioritera och snabbt transportera dessa patienter till sjukhus. Det är av vikt att påskynda behandlingen för patienter med stroke. För varje minut som dröjer till behandling dör flertalet hjärnceller. Som stöd i handläggningen av dessa patienter har ambulanssjuksköterskan behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som är av betydelse för identifiering av misstänkt stroke prehospitalt och dessa faktorers betydelse för patientens fortsatta vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med ett systematiskt tillvägagångssätt. Dataanalys genomfördes utifrån en integrerad analys där kategorier identifierades. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och mixad metod publicerade mellan 2012 - 2017. Artiklarna inhämtades från CINAHL och Pubmed. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i tre kategorier: patientkarakteristika, regelverket och förutsättning för lärande. Under dessa redovisades även sju underkategorier. Patient karakteristika handlade om patientens uppvisade symtom som kunde delas in i klassiska och atypiska symtom, även patientens bakgrundsjukdomar hade betydelse vid strokemisstanke. Regelverket handlade om bedömningsinstrument, dokumentation och riktlinjer. Etablerade bedömningsinstrument och fastställda riktlinjer underlättade diagnosen av stroke samt att dokumentation var en viktig faktor för patientens fortsatta vård och kommande behandling på sjukhus. Slutsats: Det behövs utbildning, nationella behandlingsriktlinjer, tydliga riktlinjer gällande dokumentation och bedömningsinstrument med hög träffsäkerhet för att förbättra att misstanke om stroke väcks hos ambulanspersonalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Andersson, Merita, and Ester Fontell. "Identifiering av smärta hos patienter med demenssjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-81640.

Full text

Abstract:

Bakgrund/Introduktion: Smärta är ett vanligt problem hos patienter med demenssjukdom. Det kan i många fall vara komplicerat att identifiera smärta eftersom patienten ofta har nedsatt kommunikationsför- måga vilket ökar risken för onödigt lidande för dem. Det är därför väsentligt att smärta identifieras och sjuksköterskan har en central roll i det arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden var en litteraturstudie och utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning med Polit och Becks (2017) granskningsmallar återstod elva artiklar, åtta kvantitativa och två kvalitativa artiklar samt en med mixad metod. Två teman framkom och ett resultat sammanställdes. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att identifiering av smärta kunde göras genom klinisk bedöm- ning och bedömningsinstrument. Sjuksköterskan använde sin kliniska blick för att observera patientens ansiktsuttryck, röst, kroppsspråk och beteende. Bedömningsinstrument utvecklade för patienter med de- menssjukdom fanns och kunde användas för att systematiskt observera tecken på smärta i bland annat an- siktsuttryck, rösten, kroppsspråket och beteendet. Självskattningsskalor borde användas med försiktighet på patienter med demenssjukdom. Slutsats: För att identifiera smärta krävs det att sjuksköterskan har kunskap om hur smärta hos patienter med demenssjukdom kan uttrycka sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Chergui, Adel. "Överensstämmer Late-Life Function and Disability Instrument med fallrädsla hos äldre?" Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179603.

Full text

Abstract:

Introduktion: Fallolyckor bland äldre orsakar stora samhällskostnader och bidrar även till stort lidande i det vardagliga livet. Bortsett från fysiska skador så är fallrädsla även ett stort folkhälsoproblem. Fallrädsla defineras som en upplevd frånvaro av trygghet för att hålla balans vid aktiviteter, som resulterar till en mängd olika hälsoproblem. Vanligtvis används Fall Efficacy Scale - International (FES-I) och Activities-specific Balance Confidence Scale (ABC-scale) som bedömningsinstrument för självskattning av fallrädsla. Däremot så saknas utvärdering av fallrädsla utifrån ett funktionellt perspektiv. Late-Life Function and Disability Instrument (LLFDI) är ett självskattningsformulär som ursprungligen utformats för bruk vid intervjuer för äldre 60 år och uppåt.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan självskattad funktionsnivå enligt LLFDI samt självskattad fallrädsla enligt Iconographical - Falls Efficacy Scale (Icon-FES) och ABC scale bland äldre personer över 70 år. Delsyftet var att undersöka korrelationen bland de tre domänerna i LLFDI för att se vilka nedsättningar som korrelerar bäst med fallrädsla. Metod: Sambandet mellan skattad funktion enligt LLFDI samt upplevd fallrädsla enligt ABS-scale och Icon-FES undersöktes med Spearmans Rho i ett datamaterial med 67 deltagare över 70 år som deltagit i en tidigare studie av fallpreventiv träning. Resultat: En hög statistisk signifikant korrelation enligt Hinkel hittades mellan de funktionella domänerna hos LLFDI och ABC-scale (FU och GNE) och Icon-FES (FU och ANE). Måttliga korrelationer observerades även mellan LLFDI och ABC-scale (ANE) och Icon-FES (GNE). Enbart en domän övre extremitet visade väldigt låg korrelation med fallrädsla. Slutsats: Eftersom hög korrelation kundes ses bidrar resultat stärker det sambandet mellan självskattad funktion och fallrädsla bland äldre som bor i en hemmiljö. Framtida studier bör undersöka resultatet bland ett könsuppdelat stickprov i form av en tvärsnittsstudie för att mäta prevalens av fallrädsla samt exponering av fysisk inaktivitet os deltagarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Claesson, Lisa, and My Niva. "Patienter med diffusa strokesymptom : en journalgranskning av patienter som drabbats av stroke/TIA men av någon anledning ej åkt med ambulansen in till sjukhuset." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12310.

Full text

Abstract:

Att drabbas av stroke innebär en livsomvälvande händelse både för den drabbade och för dennes anhöriga. Stroke orsakar stort lidande både psykiskt och fysiskt med eventuell invaliditet och död som följd. Sannolikheten att möta denna patientgrupp som ambulanssjuksköterska är hög. Sjuksköterskan har en central roll genom hela vårdkedjan och det ställs stora krav på kompetens och bemötande. Att snabbt kunna känna igen strokesymptom och följa upp med åtgärder är betydande för de slutliga konsekvenserna för den strokedrabbade. Syftet med studien var att granska fall där Stroke/TIA av någon anledning inte har identifierats av ambulanssjukvården och klargöra eventuella orsaker till detta. Resultatet av denna bristfälliga identifiering har blivit att patienterna har bedömts av en ambulanssjuksköterska men transporterats till sjukhus på annat sätt än med ambulans. Studien utfördes med en kvantitativ ansats och 25 journaler hämtades från perioden 2013–2015 och granskades under februari och mars 2017. Resultatet visar att symptomen hos de strokedrabbade som av någon anledning inte har åkt med ambulansen in till sjukhus många gånger har varit diffusa och lätt vilseledande. Återkommande symptom bland patienterna i studien har varit yrsel och balanssvårigheter och i flera fall har stroke inte ens varit en differentialdiagnos. Med kontinuerlig utbildning och lättförståeliga styrdokument för ambulanssjukvården kanske även dessa patienter hade erhållit misstanke om stroke med ett snabbt och effektivt omhändertagande samt minskat lidande som följd. Att bli sedd och hörd vid sjukdom är essentiella delar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Eriksson, Peder. "In-Home Occupational Performance Evaluation (I-HOPE): Äldre personer i Sverige och deras tolkning av aktivitetskorten utifrån ett kulturellt perspektiv – en kvantitativ studie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63690.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar och därmed samhällets vård- och omsorgskostnader. Det medför ett ökat behov av att främja ett hälsosamt åldrande i det egna hemmet. Samtidigt råder det brist på bedömningsinstrument som dels identifierar problem i aktivitetsutförandet utifrån hela aktivitetstriaden, person, uppgift och miljö, men även utvärderar effekten av interventioner i den fysiska miljön. Dessa faktorer gör In-Home Occupational Performance Evaluation (I-HOPE) till ett intressant alternativ. Syfte: Syftet med studien var att beskriva om aktivitetskorten i I-HOPE motsvarar äldre personers aktiviteter i hemmet utifrån svenska förhållanden samt identifiera behov av att komplettera med ytterligare aktiviteter. Metod: En tvärsnittstudie med en kvantitativ ansats valdes. Totalt deltog 21 personer i studien, 13 kvinnor och åtta män. Den genomsnittliga åldern var 70, 1 år med standardavvikelse 2,7. En elektronisk enkät skapades för att besvara frågor kring aktivitetskorten samt om deltagarna önskade tillföra ytterligare aktiviteter till I-HOPE. Deskriptiv analys av data har tillämpats där tre kategorier togs fram för förtydligande av resultatet som presenterats i löpande text, figur och frekvenstabell. Resultat: Samtliga deltagare upplevde sig självständiga i aktiviteter och majoriteten självskattade sin hälsa som god eller mycket god. Totalt behövde tolv aktivitetskort revideras, åtta på grund av kulturella skillnader och fyra på grund av aktivitetskortens otydlighet. Vidare önskade deltagarna addera totalt tio ytterligare aktivitetskort. Konklusion: Om de tolv aktivitetskorten kan revideras för att tydligare beskriva typiskt svenska aktivitetsformer och de tio önskade aktiviteterna adderas, har I-HOPE ett brett spektrum av aktiviteter att tillgå vid arbetsterapeutiska utredningar i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Persson, Marie. "”Jag har nog bara legat illa” En beskrivning av användandet av bedömningsinstrument som används av arbetsterapeuter i Västra Götalandsregionen vid misstanke om karpaltunnelsyndrom." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29692.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) är vanligt förekommande inom vården. Prevalensen är 4 % av befolkningen. Många har haft sina besvär länge vilket påverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bättre resultat. Syfte: Syftet var att beskriva användandet av bedömningsinstrument för bedömning av patienter med misstanke om CTS samt undersöka om checklista för bedömningen utformats och om möjlighet till samarbete med sjukgymnast sker med CTS patienter. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät valdes. Resultat: Sjuttiofyra arbetsterapeuter deltog i studien. Svarsfrekvensen var 76 %. Provokationstesterna Phalens test och Tinels tecken dominerade användandet och i klassen sensibilitet använde flest arbetsterapeuter Semmes-Weinstein Monofilament. Av självskattningsinstrumenten var det vanligast att använda VAS-smärtskattning. Drygt 1/3 hade skapat checklista på arbetsplatsen och 3/4 av arbetsterapeuterna hade möjlighet att samarbeta med sjukgymnast. Slutsats: Det fanns en stor spridning i användandet av instrument och test. Arbetsterapeuterna använde instrument/test för att kartlägga aktivitetsförmåga, diagnostisera, undersöka nervpåverkan, undersöka svårighetsgraden av symtomen, för val av intervention och utvärdering av behandling. Studien visade på att de provokativa testerna var vanligast. På vissa arbetsplatser fanns checklista utformad och många hade möjlighet till samarbete med sjukgymnast.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Thorsén, Sanna. "Att fånga det svårfångade : En studie av bakgrunden till och tillämpningen av bedömningsinstrumenten ASI och DOK." Thesis, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9547.

Full text

Abstract:

ABSTRACTStandardized assessment instruments have increasingly come to be used in social work. Although national studies of ASI and DOK's reliability and validity has only been examined to a limited extent. In order to improve knowledge of assessment instruments conditions, relevance and scope, this present literature study highlights the background and the application of the interview methods ASI and DOK, used in swedish abuse and dependent care. In answering the survey questions, a qualitative content analytical method has been used. ASI and DOK are multidimensional interviews which take into account that several areas affecting the client's treatment outcome. Assessment instruments differ in respect of use, approach to the assessment of client needs and help troubled, the basis for the interview estimates and its rating scales. International research shows that the ASI and DOK include a number of methodological problems that affect the reliability and validity in self-reported data. Assessment instruments different question areas, however, lacks a theoretical framework that allows any assumptions about the causal relationships between key areas of life and substance abuse problems. In accordance with a social constructionism perspective, ASI and DOK's usability are time and culture bound and must therefore be seen as methods that are in a constant process of change to generate as reliable knowledge as possible.Keywords: assessment instrument, social work, Addiction Severity Index, ASI, documentation system, DOC, structured interviews, addiction, substance abuse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lindell, Eva, and Anneli Blomqvist. ""Man måste kunna argumentera för den äldres behov" : En studie om biståndshandläggares utmaningar och dilemman i bedömningen av de äldres behov av vård- och omsorgsboende." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2454.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om biståndshandläggares erfarenheter av utredningar av insatsen vård- och omsorgsboende för äldre. Biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Stockholms stad har genomgått flera förändringar de senaste åren. De förändringar vi koncentrerat oss på att studera, är införandet av kartläggnings- och bedömningsinstrumentet som biståndshandläggarna använder för att utreda äldres ansökningar om vård- och omsorgsboende enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 §, samt den centrala köhanteringen som används vid placering av äldre på vård- och omsorgsboende. Vår avsikt har varit att ta del av biståndshandläggarnas erfarenheter av dessa förändringar, hur de ser på ärendedragning eller så kallade boråd, samt vilket inflytande de anser sig ha över besluten. Vi har intervjuat åtta biståndshandläggare i Stockholms stad och har använt oss av induktiv ansats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning gällande lagstiftning och valda teorier om gräsrotsbyråkraten, handlingsutrymme och ålderism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Malmersjö, Amanda, and Henriksson Claire Posion. "Metoder för att identifiera undernäring bland äldre : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77548.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att vara 65 år eller äldre ökar risken för att drabbas av undernäring, vilket kan ge uppkomst till många hälsoförsämrande tillstånd. Det finns en lång rad faktorer som kan leda till undernäring om dessa inte åtgärdas, bland annat sjukdomar. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att identifiera och åtgärda undernäring. Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att som vårdpersonal kunna identifiera äldre med undernäring. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 24 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Dessa reducerades ner till åtta artiklar varav alla var av kvantitativ ansats. En manifest innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Resultatet identifierade tio bedömningsinstrument, vilka är anpassade för olika åldersgrupper och miljöer. Bedömningsinstrument speciellt anpassade mest användbara för den äldre befolkningen är MNA, MNA-SF, MUST och NUFFE. Slutsats: För att kunna främja den äldres hälsa är det av stork vikt att identifiera äldre med eller som är i riskzon för undernäring. Med hjälp av bedömningsinstrument som är anpassade för rätt miljö och åldersgrupp går det att identifiera dessa äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Millberg, Maria, and Katarina Skålberg. "Sjuksköterskans omvårdnad av smärtdrabbade personer med demenssjukdom – en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27698.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig sjukdom som sänker den kognitiva förmågan hos personen. På grund av den nedsatta kognitiva förmågan har personer med demenssjukdom svårt att uttrycka sin smärta. Bedömningsinstrument är ett bra hjälpmedel för sjuksköterskan för att tolka och bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera, bedöma, och lindra smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt sammanställd från åtta kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: För att lindra och tolka smärta hos personen med demenssjukdom observerade sjuksköterskan beteendeförändringar. Att rådfråga anhöriga till personen och att lära känna personen med demenssjukdom var viktiga grundstenar för att tolka och bedöma smärta. Bedömningsinstrument ansågs vara ett bra kompletterande hjälpmedel för sjuksköterskan men används sällan. Slutsats: Kommunikationssvårigheter hos personer med demenssjukdom gör det svårt att tolka och bedöma smärta. Sjuksköterskan observerar, pratar med anhöriga och lär känna personen för att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta är sällsynta och används inte så ofta hos personer med demenssjukdom. Background: Dementia is an incurable disease that lowers the cognitive ability of the person. Due to the reduced cognitive ability, people with dementia have difficulty expressing their pain. Assessment tools are a resource for the nurse to interpret and assess pain in person with dementia. Aim: The aim is to describe how the nurse can identify, assess and relieve pain in people with dementia. Methods: A literature review compiled from eight qualitative and seven quantitative article. Results: In order to alleviate and interpret pain, nurses used observations on behavioral changes in person with dementia. To consult relatives and getting to know the person with dementia were important foundations for interpreting and assessing pain. Assessment tools were considered to be a good supplementary aid for the nurse but were rarely used. Conclusions: Communication difficulties in people with dementia make it difficult to interpret and assess pain. Nurses observe, speak with relatives and get to know the people with dementia to assess their pain. Nursing measures to alleviate pain are rare and are not often used in people with dementia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bergström, Lena, and Gunnartz Karin. "Hur sjuksköterskan bedömer, åtgärdar och följer upp nutritionsstatus hos äldre i särskilt och ordinärt boende." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59656.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är omvårdnaden för nutrition till äldre i särskilt eller ordinärt boende. Flera studier visar att det råder risk för undernäring bland äldre vilket bland annat orsakas av bristande födointag, sämre munstatus, flertal mediciner. För att utreda nutritionstatus hos de äldre kan sjuksköterskan eller annan hälso- och sjukvårdspersonal använda ett bedömningsinstrument. För att de äldre ska bibehålla god nutritionsstatus bör bland annat ett välfungerande samarbete mellan olika professioner finnas. Syfte: Var att undersöka hur sjuksköterskan bedömer, åtgärdar och följer upp nutritionsstatus hos äldre i särskilt och ordinärt boende. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie som redovisas med beskrivande statisstik. Populationen var sjuksköterskor som arbetade mot särskilt och ordinärt boend. Enkäter lämnades ut till 112 sjuksköterskor varav 65 besvarades. Resultat: Studien visade att få av respondenterna var specialist mot distrikt eller äldresköterska. Det förekom bristfälligt utbildning inom nutrition, och en stor andel av sjuksköterskorna beskrev att chefen inte arbetar tillräckligt avseende nutritionsfrågor. Bedömningsinstumentet MNA användes i de flesta fall. Det saknades rutiner för överrapportering av risken för undernäring. Samarbete mellan sjuksköteskorna i studien och dietist ansågs vara litet. Slutsats: Det finns ett behov av att hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds utbildning i ämnet nutrition. Det framkommer att det finns ett behov av mer stöd ifrån organisationen vad gäller bland annat rutiner för överrapportering mellan olika vårdinstanser vid risk för undernäring. För att behålla god nutritionstatus hos de äldre är det viktigt med ett gott samarbete mellan de olika professionerna. Abstract Background: One of the nurse's responsibilities include the care of nutrition for older people in special or regular housing. Several studies show that there is a risk of malnutrition among older people, due to for example, lack of food intake, poor oral status, multiple medications. To investigate the nutritional status in older people, nurses or other health professionals should use an assessment instrument. In order to maintain good nutritional status among older people, a well-functioning cooperation between different professions is necessary. Aim: Was to investigate how the nurse assesses, addresses and monitors the nutritional status of older people living in particular and ordinary housing. Method: The study is cross-sectional and is reported by descriptive statistics. The population was nurses who worked in special and regular housing. Questionnaires were sent to 112 nurses of which 65 were answered. Results: The study showed that few of the respondents were district nurses. There was inadequate training in nutrition, and a large proportion of the nurses described that their managers did not work enough with nutrition issues. The assessment instrument MNA is used in most cases. Lack of procedures regarding reporting of risk of malnutrition was described. Cooperation between nurses and dietitians was considered small by respondents. Conclusion: There is a need of education in nutrition for health care professionals. There is a need for more support from the organization such as procedures/guidelines of how risk of malnutrition should be reported between different care institutions. To maintain good nutritional status in older people it is important to have a good cooperation between various professional categories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Puolakanaho, Sirpa, and Lena Astner. "Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda bedömningsinstrument I-HOPE/S i det kliniska arbetet : Occupational therapists´experiences of using assessment instrument I-HOPE/S in clinical work." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69018.

Full text

Abstract:

In-Home Occupational Performance Evaluation [I-HOPE] är ett aktivitetskort baserat bedömningsinstrument som utvecklats i USA för att mäta både aktivitetsutförande och aktivitetshinder för äldre över 65 år i ordinärt boende. En pilotgrupp legitimerade arbetsterapeuter i Sverige har testat den svenska versionen av bedömningsinstrument I-HOPE [I-HOPE/S] i kliniskt arbete under hösten 2017. Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuternas erfarenheter av att använda bedömningsinstrument I-HOPE/S i det kliniska arbetet. Metod: Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Metoden som användes var en manifest kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visade som helhet att I-HOPE/S är ett bra bedömningsinstrument som främjade arbetsterapeuten att få ett bra underlag för vidare åtgärder och ansågs vara personcentrerad. Aktivitetskorten ansågs vara centrala i bedömningsinstrument I-HOPE/S och lyfte fram bortglömda aktiviteter. En begränsande aspekt för användandet av I-HOPE/S var att flertal arbetsterapeuter visste inte hur de skulle kunna använda poängen de fick fram och hur siffrorna skulle tolkas. Bedömningen med I-HOPE/S var tidskrävande. Slutsats: Bedömningsinstrumentet I-HOPE/S har potential att användas av arbetsterapeuter i det kliniska arbetet. In-Home Occupational Performance Evaluation [I-HOPE] is an activity card-based assessment instrument developed in USA to assess in-home activity performance and activity barriers for people above 65 years. A pilot group of registered occupational therapists in Sweden has tested the Swedish version of the assessment instrument I-HOPE [I-HOPE/S] in clinical work during the autumn, 2017. Objectives: The objectives of the study were to describe the occupational therapists’ experiences of using the assessment instrument I-HOPE/S in clinical work. Method: The data sampling was performed through semi-structured interviews. The method applied in the present study consists of a manifest qualitative content analysis with a deductive approach. Results: The results of the study showed that overall I-HOPE/S is a person-centered assessment instrument that promoted satisfactory support to the occupational therapists for further actions. The activity cards were found central in the assessment instrument I-HOPE/S and were helpful in exposing forgotten activities. A limiting aspect of using I-HOPE/S was that a majority of the occupational therapists did not understand how to use the accumulated scores or how assess them. The assessment with I-HOPE/S was time-consuming. Conclusions: The assessment instrument I-HOPE/S has the potential to support occupational therapists in their daily clinical work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Lundh, Sofia, and Evelina Mårtensson. "Anknytning - ett livsviktigt samspel : En studie om klinikers erfarenhet av arbete med blivande föräldrar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23624.

Full text

Abstract:

Anknytningen mellan förälder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevård möter kliniker föräldrar som är i behov av extra stöd i föräldraskapet. Det är viktigt att kliniker uppmärksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i föräldraförmåga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det väntade barnet utvecklas gynnsamt. Utifrån åtta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande föräldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevård tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmärksamma och bedöma föräldrars förmåga att knyta an till sitt väntade barn. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter är förtrogna med anknytningens vikt i barnets första levnadsfas och denna kunskap omsätts i praktiken genom att respondenterna bland annat informerar blivande föräldrar om anknytningens vikt. Genom samtal med föräldrarna uppmärksammas och bedöms riskfaktorer som explicit eller implicit kan påverka föräldrars förutsättningar att ge sitt barn möjlighet till trygg anknytning. Respondenternas totala bedömningar av föräldrars förmåga att tillgodose sitt väntade barns behov grundas på personlig erfarenhet, yrkeskunskap samt information som framkommer i mötet med föräldrarna. Respondenterna framhöll delade åsikter angående om bedömningsinstrument kan underlätta bedömningar av föräldraförmåga. The attachment between parent and child is an essential part of a child´s development. Professionals within family care meet parents who are in need of extra support in their parenting. It’s important to observe and assess possible factors that may have bad influence in the parenting skills. This to offer these parents extra support and interventions during their parenting in order to prevent adverse development of their child. The purpose of the study was gained through eight interviews, held with professionals within family care, and it illustrates the meaning that professionals in family care attributes attachments influence in a child’s first period of life. The purpose of the study also aims to illustrate knowledge and experience related to attachment that the professionals possess. The results of the study indicate that the respondents are aware of the importance of attachment in the first period of a child’s life and they use their knowledge about attachment by, for example, informing parents who are expecting a baby about the importance to develop good attachment. The respondents get information through conversations with the parents that helps them to identify and assess factors that explicit and implicit can affect the parent’s ability to bond with their child. The respondents total assess of parenting ability are based on personal experience, professional knowledge and information revealed in the meeting with the parents. The respondents showed variety in the effects of using assessment tools during assessment of parenting ability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Strömberg, Desirée, and Johanna Elfgren. "Som en schackpjäs : om socialsekreterares upplevelser av sin yrkesstatus vid handläggning av försörjningsstöd." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26693.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it. We’ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews. Both studies were conducted in the county of Värmland, Sweden. The three municipalities, in which the interviews was conducted, varied in size which was a part of our selection process due to the fact that we believed that the size would affect the views regarding professional status. The result of our study shows that how administrators view their comparative ranking differs depending on the size of their respective municipalities. Administrators in the larger municipalities perceive their status to be low in comparison to other fields while administrators in smaller municipalities doesn’t perceive any noticeable difference. The administrators don’t feel that their status is dependent on the lack of standardized assessment instruments within their field but rather the way economic support is taught at the Swedish universities. Within this study we conclude that administrators working in the field of economic support in municipalities with more than 10 000 inhabitants perceive that their field is ranked lower when compared to other fields within the social services.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Måchtens, Mary. "Smärtskattning hos personer med sjukdomen demens. : En litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5057.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården. The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hansson, Emil, and Reza Heidari. "Sjuksköterskans bedömning och lindring av smärta hos personer med demens." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35071.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Enligt forskning har en majoritet av personer med demens någon form av obehandlad smärta. Bristande kommunikation mellan sjuksköterska och patient beskrivs som en orsak till svårigheten för sjuksköterskan att undersöka, bedöma och behandla denna smärta. En fungerande kommunikation och förståelse för patientens livsvärld i kombination med kunskaper om smärtbedömning, kunskap om hur personer med demens upplever smärta samt lämpliga omsorgssåtgärder är nödvändiga för att lindra patientens smärta. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav elva med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Datasamling genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att genomföra smärtbedömning på person med medelsvår eller svår demens i form av kognitiv svikt. Bedömningsinstrument är grunden för att sjuksköterskan ska kunna genomföra smärtbedömningen på ett adekvat, säkert, systematiskt och tidseffektivt sätt. Sjuksköterskan kan använda observationsinstrument och självrapporterade bedömningsskalor vid smärtbedömning utifrån observation respektive patientens egen smärtskattning. Fungerande omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta är, utöver en fungerande kommunikation med patienten, musik, massage, värmebehandling och användning av rogivande robotdjur. Slutsats: Smärtbedömning och omsorg av personer med demenssjukdom är en komplex process på grund av patientens nedsatta kommunikationsförmåga. Sjuksköterskan behöver därför fördjupad kännedom om lämpliga bedömningsinstrument för att framgångsrikt bedöma smärta. Utifrån ett personcentrerat helhetsperspektiv behöver sjuksköterskan även förstå patientens livsvärld samt kommunicera med närstående för att framgångsrikt ge smärtreducerande omsorg. Background: According to research, the majority of people with dementia have some form of untreated pain. Lack of communication between nurse and patient is described as a reason for the difficulty for nurses to examine, assess and treat this pain. A functioning communication and understanding of the patient's perceptions in combination with knowledge of pain assessment, knowledge of how individuals with dementia experience pain and appropriate care measures are necessary to relieve the patient's pain. Aim: The purpose of the study was to describe the nurse's nursing measures to assess and alleviate pain in people with dementia. Method: A literature review based on 15 scientific articles, 11 of which have a qualitative approach and four with a quantitative approach. The data collection was carried out in the databases CINAHL and PubMed. Results: It is a major challenge for the nurse to make a pain assessment for a patient with moderate and severe cognitive failure. Assessment instruments are the basis for the nurse to be able to perform the pain assessment in an adequate, safe, systematic and time-efficient manner in this patient group. There are observational instruments and self-reported assessment scales that nurses can use in pain assessment based on the nurse's observation and interpretation and the patient's own pain assessment. The nursing measures that the nurse can take in order to alleviate the pain of the patient include music, massage, heat treatment and use of robotic animals. Conclusion: Pain assessment and care of people with dementia is a complex process due to the patient's impaired communication skills. The nurse therefore needs indepth knowledge of appropriate assessment instruments to successfully assess pain. From a person-centered holistic perspective, the nurse also needs to understand the patient's world of life viewpoints and communicate with relatives to successfully provide pain-reducing care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Acevedo, Hermansson Siri, and Lina Rooth. "ASI - verksamt eller värdelöst? : En kvalitativ undersökning om personalen på socialtjänstens tilltro till bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index)." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23786.

Full text

Abstract:

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten förutsätter att de professionella ställer sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och användandet av bedömningsinstrument. I vår studie undersöks vilken tilltro socialarbetare på vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frågeställningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handläggare, en projektledare samt enhetschefen på verksamheten. Forskning visar att handläggare upplever olika fördelar och nackdelar i användandet av ASI. Av resultatet framgår att handläggarna använder ASI Grund regelbundet i sitt arbete men att det finns svårigheter med att implementera ASI Uppföljning. Samtliga handläggare upplever att ASI Grund är tidskrävande och har en del invändningar mot vissa av frågorna. Trots detta uttrycker de ändå att användandet av ASI kan bidra till ett rättsäkerhetsperspektiv, ett strukturerat arbetssätt och en bra grund inför behandlingsplaneringen. I studien diskuteras även förbättringsområden inom ASI. Evidence-based practice in social services presupposes that the professionals are in favor of research-based knowledge on services an the use of assessment instruments. The purpose of this study is to examining the confidence of social workers in an adult unit, in a small town has to assess the instrument Addiction Severity Index (ASI). The study is a qualitative survey ans semi-structured interviews were chosen as a method to answer the purpose and research questions. A total of six respondents were interviewed; four social workers, one project manager and the head of unit in operation. Research shows that social workers experience different advantages and disadvantages in the use of ASI. The results show that social workers use the ASI on a regular basis in their work, but there are difficulties in implementing the ASI follow-up interview. All social workers feel that the ASI base interview is time consuming and has concerns with some of the questions. Nevertheless, they express that the use of the ASI can contribute to a legal security perspective, a structured approach and a good basis for treatment planning. The study also discusses areas for improvement in the ASI.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Daremo, Åsa. "Participation in occupational therapy in psychiatric care." Licentiate thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53776.

Full text

Abstract:

One of the most important challenges of health and medical care is to strength the role of the patient in the treatment. In psychiatric care the patient must be seen as a resource and should be given the opportunity to participate in his treatment. The overall aim of the thesis was to investigate and describe how patients in psychiatric care perceive participation, and how existing assessments support participation.Study I describes how patients in psychiatric institutional care perceived their opportunities to be active and to participate in their own treatment. The ICF (International Classification of Functioning Disability and Health) inspired the study. By means of a questionnaire, 61 patients reported their opinions of the value of received care, highlighting concepts such as activity and participation. Ten of those patients were then selected for a semi-structured interview. The study showed that patients who were treated according to compulsory care (LPT) were generally more dissatisfied with their opportunities to be active and participate in their own care than patients treated according to the law of health and medical care (HSL). Younger patients in particular were more dissatisfied. Some important factors in the environment were continuity and reception from the staff. Facilitating factors for activity and participation were agreement between patient and staff about the treatment plan, discussions about expectations, and creating conditions for engagement in activities and or responsibility.Study II investigates if there is harmony between the CPRS-S-A (Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self-Assessment), the OCAIRS–S (Occupational Circumstances Interview and Rating Scale) and the OSA (Occupational Self Assessment), and if they can replace each other when the occupational therapist collects information about the patient. Another aim was to investigate how occupational therapist uses the collected information in the treatment plan process. Fourteen patients with depression disorders took part in the study. The study showed that even if the symptoms of the disease were improved at the end of the treatment period the patients still had problems with occupational performance, reduced self-confidence and the structure of their day. Consequently the assessments cannot replace each other. The study emphasized the importance of using both interview and self-assessments when collecting information about the patient, since these methods complement each other in identifying the needs and goals of the treatment. Many problems were related to the patient’s social environment but this was not reflected in the treatment plan; few goals were identified in this area.In conclusion, occupational therapists should use self-assessments and interviews in order to support the patient’s participation in psychiatric care. Furthermore, it is important to use assessments for both occupational performance and medical symptoms when identifying the patient’s needs and goals of treatment since there is a discrepancy between the two areas; symptoms are reduced earlier than perceived problems in occupational performance. Regardless of what kind of law the patient is treated under, all patients have the right to participate in their own treatment. This thesis also shows that the social environment is important in enabling the participation of patients in their psychiatric care. En av de viktigaste utmaningarna inom hälso- och sjukvården är att stärka patientens ställning i behandlingen. Inom psykiatrisk vård så måste patienten ses som en resurs och ges möjlighet att vara delaktig i sin behandling. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka och beskriva hur patienter inom psykiatrisk vård uppfattar delaktighet och hur existerande instrument stödjer delaktighet.Studie I beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård uppfattar sina möjligheter till aktivitet och delaktighet under vårdtiden. ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ) inspirerade studien. Genom en enkät svarade 61 patienter på värdet av den vård som de erhöll, där begrepp som aktivitet och delaktighet belystes. Tio patienter valdes sedan ut för en semistrukturerad intervju. Studien visar på att patienter som vårdats utifrån Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) var generellt mer missnöjda än de patienter som vårdats utifrån Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL). Även yngre patienter var mer missnöjda. Några viktiga faktorer i miljön som påverkar möjlighet till delaktighet var kontinuitet och bemötande från personalen. Underlättande faktorer för aktivitet och delaktighet var att det fanns en samstämmighet mellan patient och personal i vårdplaneringen, att förväntningar diskuterades, att förutsättningar till engagemang i aktiviteter gavs och att patienten fick möjlighet att ta eget ansvar.Studie II undersöker om det finns harmoni mellan CPRS-S-A (Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self-Asessment), OCAIRS-S (Occupational Circumstances Interview and Rating Scale) och OSA (Occupational Self Assessment) och om de kan ersätta varandra när arbetsterapeuten samlar information kring patienten. Ett annat syfte var att undersöka hur arbetsterapeuten använder den insamlade informationen i behandlingsplanen. Fjorton patienter med depressionssjukdom deltog i studien. Studien visar att även om de medicinska symptomen förbättras i slutet av behandlingen så har patienten fortfarande problem i aktivitetsutförande, nedsatt självkänsla och struktur på dagarna. Bedömningsinstrumenten kan inte ersätta varandra. Studien betonar vikten av att använda både intervju och självskattning vid datainsamling kring patienten, då de kompletterar varandra vid identifiering av behov och mål i behandlingen. Många problem var relaterade till patientens sociala miljö, dock saknades detta i behandlingsplanerna; få mål och åtgärder identifierades inom detta område.Sammanfattningsvis, arbetsterapeuten bör använda självskattningar och intervjuer i syfte att stödja delaktighet inom psykiatrisk vård. Dessutom är det betydelsefullt att använda bedömningsinstrument både för aktivitetsutförande och medicinska symptom för att identifiera patientens behov och mål i behandlingen då det är en diskrepans mellan dessa två områden; medicinska symptomen reduceras tidigare än upplevda problem i aktivitetsutförandet. Oavsett vilken lag som styr vårdformen så har alla patienter rätt till delaktighet i sin egen behandling. Denna avhandling visar också på att den sociala miljön är viktigt för delaktighet för patienter inom psykiatrisk vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ekbladh, Elin. "Return to Work : Assessment of Subjective Psychosocial and Environmental Factors." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11744.

Full text

Abstract:

Introduktion: Sjukfrånvaron i Sverige är hög och kunskap om vad som påverkar återgång i arbete efter sjukskrivning behöver utvecklas. I processen kring återgång i arbete är bedömning av arbetsförmåga en viktig del. Bristen på valida, reliabla och teoretiskt förankrade bedömningsinstrument inom området är dock ett bekymmer eftersom tillförlitliga bedömningar av arbetsförmåga är en förutsättning för utformning och genomförande av interventioner för att stödja återgång i arbete. Denna typ av interventioner kräver multidisciplinär kompetens där arbetsterapeuter utgör en viktig funktion. Vid bedömning av arbetsförmåga bör personens subjektiva uppfattning om sin situation beaktas, då den har betydelse för utfallet av återgång i arbete. Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS) är två arbetsrelaterade intervjuinstrument, som har utvecklats i syfte att bedöma subjektiva psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på arbetsförmåga. Den teoretiska grunden till WRI och WEIS är Model of Human Occupation, som är en modell med fokus på aktivitetsutförande i relation till psykosociala faktorer. Inledande prövningar av WRI och WEIS reliabilitet och validitet har genomförts. Bedömningsinstrumenten har bearbetats och översatts till svenska och används främst av arbetsterapeuter, som arbetar med personer med arbetsrelaterad problematik. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka användbarheten av bedömningsinstrumenten Worker Role Interview och Work Environment Impact Scale för identifiering av psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov av betydelse för återgång i arbete. Metod: Avhandlingen består av fem empiriska studier. I samtliga studier har erhållen information bearbetats kvantitativt. I studie IV har även kvalitativ bearbetning genomförts. Studie I, II och IV är tvärsnittsstudier och studie II och V är två års longitudinella studier. I studie I samlades information in via enkät. I studie II, III och V bestod den huvudsakliga informationen av skattningar utifrån WRI variabler och i studie IV var bedömningar utifrån WEIS i form av skattningar och nedskrivna kommentarer till skattningarna den huvudsakliga informationen. Resultat: I studie I undersöktes vilka teoretiska utgångspunkter och professionsspecifika modeller arbetsterapeuter i Sverige ansåg påverka den psykiatriska vården och den psykiatriska arbetsterapin. Det psykosociala perspektivet var den teoretiska utgångspunkt som hade störst påverkan både på psykiatrisk vård och på psykiatrisk arbetsterapi. Den arbetsterapeutiska modell som flest identifierade var Model of Human Occupation. Detta resultat indikerar att Model of Human Occupation verkar vara användbar inom arbetsterapi och motiverade vidare användning av modellen i denna avhandling. Det som dock också framkom i studie I var att arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använde professionsspecifika modeller i en relativt liten utsträckning. Ett sätt att öka tillämpningen av teori i praktik är att använda teoretiskt grundade bedömningsinstrument. I studie II, III, IV och V har endera av de Model of Human Occupation- baserade bedömningsinstrumenten WRI och WEIS använts och värderats. I studie II och V prövades WRI:s förmåga att predicera återgång i arbete efter långvarig sjukskrivning. Det område i WRI som uppvisade bäst prediktivitet var området ”Självuppfattning” vars variabler beaktar personens motivation för återgång i arbete i form av personens upplevelse av kompetens och effektivitet för att utföra arbetsuppgifter och hantera utmaningar i arbetet. De två WRI variabler som bäst kunde predicera vilka som skulle återgå respektive inte återgå i arbete vid uppföljning efter två år var: ”Tro på sin arbetsförmåga”, och ”Dagliga vanor och rutiner”. Resultaten tyder på att kunskap om hur tro på den egna förmågan stärks och kunskap om dagliga vanor och rutiners påverkan på utförande av arbete är central vid genomförande av interventioner i syfte att stödja personer att återgå till arbete efter sjukskrivning. I studie III prövades WRI:s konstrukturella validitet i en internationell studie. Samtliga variabler i WRI, förutom de som tillhör miljöområdet, uppvisade en god konstrukturell validitet dvs mätte psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. WRI:s skattningsskala verkar stabil och valid mellan olika länder och för personer med olika diagnoser. I analysen framkom att WRI kunde särskilja mellan personers psykosociala arbetsförmåga på tre olika nivåer. I studie IV undersöktes hur personer med erfarenhet av långtidssjukskrivning uppfattar att faktorer i arbetsmiljön stödjer respektive hindrar personens utförande av arbete och välbefinnande genom bedömningar utifrån WEIS. De faktorer som uppfattades som mest stödjande var olika former av sociala interaktioner på arbetet samt uppfattningen om arbetets värde och mening. De faktorer som uppfattades som mest hindrande var olika krav i relation till arbetsgenomförandet samt den belöning som erhålls för arbetet. Konklusion: Sammanfattningsvis så kan WRI användas för bedömning av psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. I WRI ingår variabler som kan predicera återgång till arbete upp till två år efter genomförd bedömning. WEIS verkar användbart för att identifiera arbetsmiljöfaktorer som stödjer respektive hindrar personers välbefinnande och utförande av arbete. Att komplettera olika datainsamlingsmetoder är en förutsättning för att uppnå en så god bedömning av arbetsförmåga som möjligt. Den information som WRI- och WEISintervjuer genererar är värdefull, då den kan utgöra en viktig grund för planering av individspecifika rehabiliteringsinsatser. Bedömningsinstrumenten WRI och WEIS med sin teoretiska förankring i Model of Human Occupation kan anses vara användbara för att identifiera psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov i syfte att stödja personer i processen åter till arbete efter sjukskrivning. Introduction: In Swedish society the sick-leave rate is high and a better understanding is required of the factors that facilitate return to work. In the return to work process, assessments of peoples’ work ability play an important role. However, the lack of usable, valid, reliable, and theoretically sound assessment instruments for assessing work ability is a concern. Credible and theoretically sound assessment methods for assessing clients’ work ability strengthen the possibilities for making valid interpretations and obtaining important information for composing further intervention strategies which can guide suitable interventions in the process of returning to work. Such interventions need multi-professional expertise. In this area occupational therapists can offer valuable contribution. In the overall assessment of work ability the unique individual’s subjective perception of the situation needs to be considered since this has been found greatly relevant for return to work. The Worker Role Interview (WRI) and the Work Environment Impact Scale (WEIS) are two work-related interview assessment instruments that have been developed to assess subjective psychosocial and environmental factors of work ability. The WRI and the WEIS have been primarily tested for reliability and validity and are theoretically founded in the Model of Human Occupation (MOHO), which is an occupation-focused model addressing psychosocial factors. They have been adapted and translated to Swedish and are used among Swedish occupational therapists working with clients experiencing work-related problems. Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the usefulness of the assessment instruments the Worker Role Interview and the Work Environment Impact Scale for identifying psychosocial and environmental rehabilitation needs essential for returning to work. Methods: Five empirical studies were performed, all of which were analysed quantitatively, with the exception of study IV in which both qualitative and quantitative analysing methods were used. Studies I, III and IV were cross-sectional while studies II and V were two-year longitudinal studies. In study I, data were collected by a questionnaire, in studies II, III and V the primary data constituted of ratings on the WRI items. In study IV the primary data were ratings of the WEIS items and the written notes beside the rating on each item. Results: In study I, theoretical approaches and professional models that influenced psychiatric care and psychiatric occupational therapy practice among occupational therapists in Sweden was investigated. The most common approach in psychiatric care was the psychosocial approach, and the practice model which was most often used was the Model of Human Occupation. The results indicated that the psychosocial approach and the Model of Human Occupation seemed applicable in occupational therapy, motivating further use of that model. However, it was also found that occupational therapists in psychiatric care used professional practice models to a rather low extent. One way to enhance the application of theory into practice is the use of theory- based assessment instruments. Consequently, the Model of Human Occupation- based assessment instruments, the WRI and the WEIS, have been evaluated and used in the other studies in the present thesis The value of the WRI for predicting return to work after long term sick-leave was investigated in studies II and V. The content area in the WRI with best overall predictive validity for return to work was ‘Personal causation’. Its items focus on the individual’s motivation for return to work in relation to the individual’s feeling of competence and effectiveness in doing work tasks and facing challenges at work. The two WRI items which best predicted whether the participants would be in the working or the non-working groups at the two-year follow up were ‘Expectations of job success’, which concerns beliefs in personal abilities in relation to returning to work, and the item ‘Daily routines’ which concerns the individual’s routines and organisation of time outside work. These results suggest that knowledge about how to strengthen the person’s belief in his or her abilities, how routines impact occupational performance, and how to support the individual in structuring his or her daily doings are needed in interventions aiming at supporting the individual to return to work. In study III the construct validity of the WRI was investigated in an international study. All the WRI items except those related to the environment area seemed to capture the intended construct of the WRI, namely psychosocial ability for return to work. The construct of the WRI seems to be stable and valid across different countries and populations, and the WRI showed an ability to separate clients into three distinct levels of psychosocial ability for return to work. In study IV the impact of the work environment was investigated by using the WEIS among people with experiences of sick-leave. Social interactions at work and the meaning of the work had the most supportive impact and different work demands and the rewards received for the work were perceived as most interfering with work performance, well-being, and satisfaction. Conclusion: The WRI seems to be suitable for estimating psychosocial work ability. In addition it contains items which can predict return to work up to two years after the assessment is conducted. The use of the WEIS revealed supportive and interfering factors for work performance, well-being, and satisfaction among people with experiences of long term sick-leave. The interview format of the WRI and the WEIS seems valuable since it provides comprehensive information which can contribute to the planning of rehabilitation interventions for the unique client. Thus, the WRI and the WEIS, which are theoretically founded in the Model of Human Ocupation are juged to be useful for identifying psychosocial and environmental rehabilitation needs in order to support the individual in returning to work after sick-leave.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Bedömningsinstrument'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles