To see the other types of publications on this topic, follow the link: Bedömningsmatris.
Dissertations / Theses on the topic 'Bedömningsmatris'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 43 dissertations / theses for your research on the topic 'Bedömningsmatris.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Göransson, Birthe. "Bedömningsmatris som grund för formativ bedömning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29464.
Full text
2
Andersson, Emma. "Laborationers syfte och bedömning – ett exempel med bedömningsmatris." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29817.
Full textAbstract:
Avsikten med detta arbete är att ta reda på vad laborationer har för syfte enligt gymnasielärare, vad som bedöms samt hur bedömningen går till och hur den dokumenteras. Jag vill också försöka ta reda på hur eleverna ser på syftet med laborationer samt hur eleverna tror att de blir bedömda på dessa. Genom ett experiment med bedömningsmatris vill jag pröva möjligheterna att som lärare under själva laborationen genomföra en individuell bedömning av eleverna samt ta reda på om denna kan användas för att låta eleverna själva bedöma sin förmåga i samband med laborativt arbete. Jag har för att uppnå dessa syften använt mig utav kvalitativa intervjuer med lärare, enkäter till elever och gjort ett experiment genom att använda matris för bedömning under laborationstid. Jag har funnit att lärarnas syften och bedömning varierar dem emellan. Likaså gör deras elevers åsikter i frågor om detsamma. Eleverna anser sig bli bedömda på mer än vad lärarna verkligen bedömer. Lärarna använder laborationsrapporter som bedömningsunderlag, men bedömningen av dessa sker på olika sätt. Agerande och elevens muntliga framställning bedöms av lärarna, men dokumenteras inte pga. tidsbrist. Bedömningsmatriser kan fungera som underlag för bedömning av elevers laborativa färdigheter samt användas för elevers självbedömning.
3
Holst, Kristian, and Ivana Randelovic. "Bedömningsmatriser." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30813.
Full textAbstract:
På praktiken har vi upplevt att elever är omedvetna om syftet med undervisningen i matematik enligt styrdokumenten och att de bara är intresserade av att lära sig sådant som ska komma på provet. De läser bara inför provet och gör endast de obligatoriska saker. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elever och lärare att ta tag i dessa problem. Detta arbete ger en inblick i hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elevernas reflekterande, självbedömning och tolkning av kursplanerna. Undersökningen utgörs av intervjuer med lärare och elever på två skolor i Skåne. Resultatet har visat olika sätt att arbeta med bedömningsmatriser. Gemensamt för både skolor är dock att både lärare och elever är positiva till arbete med bedömningsmatriser. Lärarna använder bedömningsmatriserna för att göra gemensamma tolkningar av kursplanerna och eleverna tycker att de har lättare att se på vilken nivå de ligger. De har fått bättre självförtroende och även en mer realistiskt självuppfattning genom att använda sig av bedömningsmatriser.
4
Larsson, Johan. "Bedömningsmatris i ämnet måleri : Ett hjälpmedel för att tydliggöra elevernas kunskapsutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33031.
Full text
5
Sohl, Magnus. "Bedömning av loggbok : Bedömning av loggbok med en uppgiftsspecifik matris." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35232.
Full textAbstract:
The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation. The matrix has been tested in the activity and then evaluated by both teachers and students through interviews. I have come to the conclusion that the matrix is perceived as clear and useful. I will in my work as a teacher use and further develop task-specific matrices because the result of my independent work shows that it supports and promote students development. Keywords Assessment matrix, task-specific, assessment, writing log
6
Dahlström, Peter. "Bedömningsmatris på yrkesprogram. : En studie av yrkeslärares arbete med framtagning av bedömningsstöd i yrkesämnen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76511.
Full textAbstract:
Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.
7
Flemming, Eva. "Genre ♥ Matris : sant eller falskt?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9291.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien. Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen. Det är en bra grund för en systematisk och likvärdig bedömning av en grupps egenproducerade texter men även ett bra underlag för ett lärande samtal mellan pedagog och inlärare. Elevernas nytta av kombinationen blir större om matrisens innehåll är formulerat på en lämplig språklig nivå.
8
Jonsson, Cristoffer. "Att se elevens diskursiva och analytiska förmågor i text : En modell för bedömning av elevtexter producerade inom skolämnet Svenska." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3117.
Full textAbstract:
Mitt syfte med undersökningen är att konstruera en modell för bedömning av elevtexter. Bedömningsmodellen ska vara kapabel att ge både en helhetsbild och en detaljbild av elevers diskursiva analytiska förmåga. Min utgångspunkt vid konstruktionen av bedömningsmodellen var bland annat Judith Langers föreställningsvärld och John Biggs SOLO-taxonomi. För att testa min bedömningsmodell samlade jag in elevtexter från naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Södertälje kommun. Texterna är inhämtade från två ämnen, Svenska A och Svenska C, och består av essäer. Resultatet av min undersökning blev en bedömningsmatris som granskar texterna utifrån fyra aspekter; struktur, språk och stil, argumentation och reflektion. Bedömningsmatrisen fungerar emellertid bättre som ett vertyg för uppskattning av texter än som ett vertyg för bedömning. Den ger tillräcklig information hur eleverna ligger till enligt kursplanerna för Svenska A respektive C inom dessa fyra aspekter, och utifrån de resultaten kan läraren se vad varje enskild elev klarar av och inte klarar av och kan planera lektionerna därefter.
9
Säf, Lena. "Elevers uppfattningar om bedömningsmatriser : En intervjustudie med elever i årskurs 9." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35197.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att se vilka uppfattningar eleverna i årskurs 9 har om bedömningsmatriser inom biologi. Följande var frågeställningarna. Hur uppfattar eleverna användningen bedömningsmatriserna? Hur uppfattar eleverna vad syftet är med bedömningsmatriserna? Elevperspektivet på bedömningsmatriser är ett område som det är relativt lite forskning kring. Den vetenskapliga teorin i studien är fenomenografi eftersom det var elevernas uppfattningar studien handlar om. Materialet till studien har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att eleverna tycker att bedömningsmatriser är ett redskap som de kunde använda sig av. De ansåg att om bedömningsmatriser skulle hjälpa dem så måste de göras enklare och med mindre textflöde, samt att språket blev mer begripligt. Eleverna tyckte att bedömnings-matriserna var ett bra underlag vid återkoppling. I studien framkom också att läraren har en viktig del för att bedömningsmatrisen ska hållas levande.
10
Hamedani, Ronasi Reza. "Samtalet om Formativ Bedömning i Gymnasieskolans Matematikundervisning : Ett lärarperspektiv inom ramen för den formativa bedömningens diskurs." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93078.
Full textAbstract:
Synen på matematikundervisning präglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lärare och elev under en bestämd tid uppfattas ofta som en lärandeprocess, där strävas efter progression, en utveckling av lärandeprocessen. Formativ bedömning kännetecknar denna nya syn, där fokus från enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lärande baserat på utveckling. Formativ bedömning är ett samlat namn på de metoder som används under en viss period för att främja elevens lärande samtidigt som läraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgår ifrån studier kopplade till elevperspektiv. Jag har strävat efter att i detta arbete lyfta fram aspekter kopplade till formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Genom ett samtal om formativ bedömning lärarna emellan har jag försökt att på ett konkret sätt förtydliga vad matematiklärare på gymnasieskola anser ha stor betydelse i arbetet med formativ bedömning och dess utveckling. Av samtalet framgår också vilka svårigheter de möter och vad som inspirerar dem. Tidsbrist samt kamratbedömning är exempel på de svårigheter de upplever medan information som genereras tack vare formativ bedömning utvecklar lärare, anser de. Tidsbrist lärarna diskuterar om har sitt ursprung främst i den begränsade tidåtgång de upplever när de genomför ofta tidskrävande och kontinuerligt formativa aktiviteter såsom självbedömning, parallellt med andra uppdrag i klassrummet. Kamratbedömning upplevs som ett resurskrävande moment, där är det främst elevers begränsade erfarenheter och bekantskap med liknande bedömningar som avgör utfallet av ett lyckat bedömningsförfarande. Även elevers förmåga att identifiera syftet med kamratbedömningen spelar en viktig roll i sammanhanget. Studien visar att lärares uppfattning om formativ bedömning i stort sammanfaller med vad forskarna uppgett.
11
Lundberg, Valeria. "Användning av formativ bedömning för att undervisa i genus på teknikprogrammet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82803.
Full textAbstract:
Efter att eleverna har avslutat kursen Teknik 1 på teknikprogrammet förväntas de kunna beskriva hur föreställningar inom teknikområdet påverkar uppfattningar om genus samt hur genus påverkar teknik och teknikutveckling. Det finns en stor brist på både forskning och undervisningsmaterial om genus och teknik. Av den forskning som finns framkommer att lärare saknar kompetens och intresse i ämnet. Syftet med det här utvecklingsarbetet är att utforska hur formativ bedömning kan användas i en lektionsserie om genus och teknik. Mer specifikt handlar det om att skapa en bedömningsmatris som kan användas för att kommunicera bedömningskriterierna till eleverna, ge återkoppling samt för att bedöma elevernas inlämningsuppgifter. Bedömningsmatrisen används även av eleverna vid en kamratrespons-övning. Empirin i studien består av elevernas uppgifter, skriftlig återkoppling på uppgifterna, logganteckningar, en filminspelning och klassrumsobservationer. Materialet har analyserats med hjälp av flera olika forskningsmetoder, bland andra, innehållsanalys av texterna samt frekvenstabell och diagram gällande kunskapsutveckling. Resultaten pekar på en positiv kunskapsutveckling hos eleverna efter undervisningen. Ett bidrag från den här studien är att den visar tydligt progressionen av elevernas kunskaper vid tre olika tillfällen: (1) diagnos, (2) efter kamratrespons-övningen och (3) efter lärarens feedback. Cirka hälften av eleverna förbättrade sina texter efter kamratresponsen och nästan lika stor andel gjorde det efter lärarens feedback. Utvecklingsarbetet bekräftar resultaten från tidigare studier, som visar att den formativa bedömningen har gynnsamma effekter på elevers lärande, men är mycket resurskrävande ur lärarsynpunkt.
12
Bergström, Beatrice. "En likvärdig utbildning? : En jämförande studie av bedömningsmatriser i engelska för årskurserna 1-3." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81431.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur användbara ett urval bedömningsmatriser är i ämnet engelska för årskurserna 1–3 och undersöka om användandet av bedömningsmatriser påverkar en likvärdig utbildning. För att besvara syftet med studien användes en kvalitativ metod för den textanalys av bedömningsmatriser som utfördes, samt en enkät som lärare till respektive matris fick besvara. Resultatet av studien visade på att bedömningsmatriser kan vara användbara om de är utformade på ett korrekt sätt. Nio av elva lärare var positivt inställda till respektive matris varar fem matriser ansågs vara tydliga och användbara i ett bedömningssyfte gentemot studiens tolkning av tydlighet och användbarhet. Resultatet har gett en fördjupad insikt i hur en användbar bedömningsmatris bör se ut för att vara giltig i ett bedömningssyfte. Dock kan inte användningen av matriser garantera en likvärdig utbildning för elever då styrdokumenten är tolkningsbara och lärare har möjlighet att själv tolka vad de anser vara viktigt att ha med i en matris.
13
Sjöberg, Caroline, and Catarina Gustavsson. "Bedömning i grundskolans tidigare år." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35741.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning. Resultatet visar att de flesta av pedagogerna föredrar den formativa bedömningen, men några anser att det behövs mer resurser för att få till en givande formativ miljö för eleverna. När det gäller bedömningsmatrisen, så blev vår uppfattning att en del ansåg det vara ett tidskrävande arbete och att den hade otydligt utformade kunskapsmål.
14
Tindefjord, Norlander Anna. "Lärandematris med elevperspektiv : En litteraturstudie om hur en lärandematris kan skapas utifrån en bedömningsmatris med hjälp av en femstegsmodell." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72844.
Full textAbstract:
Med hjälp av den här undersökningen i svenska med didaktisk inriktning skapas en uppgiftspecifik lärandematris utifrån en bedömningsmatris med hjälp av Johan Alms femstegsmodell. Avsikten med lärandematrisen är att synliggöra lärandet för eleven och baseras på de styrdokument som Skolverket tillhandahåller. Den har ett elevperspektiv, vilket skiljer den från den mer vedertagna bedömningsmatrisen, som har ett bedömningsperspektiv ur pedagogens vinkel. Lärandematrisens uppbyggnad med tydlig layout och lättillgängligt språk underlättar för elevens förståelse för uppgiften och dess progression vilket bör bidra till ökat kunskapsintag. Litteraturstudiens resultat bekräftar att femstegsmodellen är användbar i skapandet av lärandematrisen, och bekräftar därmed syfte och frågeställning.With the help of this research in Swedish with didactic focus, a task-specific learning matrix is created based on an assessment matrix using Johan Alm's five-step model. The intention of the learning matrix is to make the learning visible to the student and is based on the steering documents provided by the National Agency for Education. It has a student perspective, which distinguishes it from the more accepted assessment matrix, which has an assessment perspective from the educator´s aspect. The structure of the learning matrix with clear layout and easily accessible language facilitates the student's understanding of the task and its progression, which should contribute to increased knowledge intake. The result of the literature study confirms that the five-step model is useful in the creation of the learning matrix, thereby confirming the purpose and research question.
15
Jarnström, Johan, and Anna-Carin Street. "Effekter av matrisen som bedömningsverktyg : lärares uppfattningar och elevers attityder." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16575.
Full textAbstract:
BakgrundBedömningsmatrisen används i allt större utsträckning som ett verktyg i undervisningen. Den är inte längre endast ett redskap för lärare i deras summativa bedömning utan synliggörs även för elever. Matrisen ämnas förtydliga mål och kriterier för att eleven skall veta vad som krävsför att nå och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lärande) införts som ett koncept för att höja elevers måluppfyllelse i den svenska skolan används matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka effekterna av att använda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frågeställningar: Vilken uppfattning har lärarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur används matrisen? Vad blir resultatet av användningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lärarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen. En enkätundersökning har även utförts för att undersöka elevers attityder. Resultaten från enkäterna har analyserats i det statistiska analysprogrammet SPSS (Statistical Package of Social Science). Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar att bedömningsmatrisen används för en rad olika ändamål. Matrisen används summativt och formativt samtidigt, vilket tyder på osäkerhet gällande dess egentliga funktion.Program: Lärarutbildningen
16
Björkman, Per. "Du kan lära dig mycket av andra, men mer av dig själv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82616.
Full textAbstract:
Detta är ett utvecklingsarbete som genomförts under särskild Kompletterande Utbildning (sKPU) vid Luleå Tekniska Högskola (LTU), höstterminen 2020. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att fördjupa bilden av hur eleverna kan utveckla sin förmåga och förståelse med stöd av portföljmetodik, bedömningsmatris och självbedömning under ett praktiskt moment i teknik. Genom att låta eleverna dokumentera sitt arbete i en a) portfölj och genom en lektionsserie där formativa verktyg som b) återkoppling och c) självbedömning med bedömningsmatris används, vill jag undersöka om elevernas inlärning förbättras. Uppsatsen baserar sina resultat på skriftliga utvärderingar från 23 elever i årskurs sju. Utvärderingen ställde frågor om hur eleverna upplever arbetet med en portfölj samt med formativa verktyg som återkoppling och självbedömning med hjälp av en bedömningsmatris. Resultatet visade att eleverna upplevde att portföljmetodiken innebar arbetsglädje, tydlighet och god överblick samt verkade positivt för inlärningen. Eleverna tyckte också att återkopplingen de fick av läraren, med utgångspunkt i en bedömningsmatris, fungerade som ett verktyg för inlärning, för att nå en bättre slutprodukt och för att nå ett bättre betyg. En majoritet av eleverna upplevde att bedömningsmatrisen var enkel att förstå, men ungefär hälften av eleverna upplevde det som svårt att göra en självbedömning. Avslutningsvis förs en diskussion om portföljmetodiken kan vara användbar för dokumentation och bedömning av konstruktionsprojekt i teknik. Vidare diskuteras om formativ bedömning såsom skriftlig återkoppling och självbedömning med hjälp av bedömningsmatris utgör effektiva undervisningsverktyg under ett praktiskt moment i teknik.
17
Larsson, Viktor, and Håkan Sundblad. "Matrisens inverkan i feedbackprocessen - En kvalitativ undersökning av bedömningsmatriser i lärandeprocessen // The influence of matrixes on the feedback process - A qualitative study of evaluation matrixes in the learning process." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36060.
Full textAbstract:
Our paper is based on matrixes and the feedback process as tools in the daily work in the higher education system. The main purpose with this paper is to investigate if these tools can enhance the effect of formative assessment and increase students’ empowerment in the courses. In do-ing so, we investigate if students experience that their efforts result in increased progression in their courses and if they acquire adequate proficiency in the subject matters native to their pro-grams, along with an increased desire for lifelong learning. Compulsory collection of data for profit is conducted through interviews of students in year one of the IT media program and the IT program. Students have been divided into three groups that received feedback from three different models which are based on Sadler’s theories about how an assessment matrix should be constructed and Hattie and Timperley’s levels of learning pro-cesses. The research underlying this paper is based on the significance of feedback for skills develop-ment, lifelong learning, student influence and formative assessment. In conclusion, the results suggest that feedback linked to matrixes increases student understand-ing of the assessment process and motivation to learn, provided that matrixes are comprehensi-ble throughout the process of the project.
18
Gabrielsson, Sandra. "Självbedömning- En studie av självbedömning i grundskolans senare år." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36330.
Full textAbstract:
Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmåga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktär har som syfte att synliggöra hur självbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmåga i engelska för grundskolans senare år genom att besvara hur väl elevernas förmåga att bedöma sina egna texter på engelska utvecklas samt hur kvalitén på elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med självbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen består av elevskrivna texter, deras självbedömningar samt lärarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur väl eleverna har kunnat göra en pålitlig självbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att därefter diskuteras och analyseras. Jag har då utgått från att lärarens bedömning är den mest trovärdiga. Slutsatsen är att vi kan, trots att undersökningen är begränsad, se att arbete med självbedömning gynnar elevernas förmåga att skriva texter på engelska. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning inom ämnet genomförda av exempelvis John Hattie (2012) och Anders Jönsson (2011). Vi kan även konstatera att deltagarna i denna undersökning inte utvecklade sin förmåga att bedöma sina egna texter på ett märkbart sätt under undersökningsperioden.
19
Lundgård, Henrik, and Mikael Nygren. "Att bedöma arbetsplatslärande (APL) inom gymnasieskolans Bygg- och anläggningsprogram : En experiment studie av hur arbetsplatsförlagda handledare uppfattar hur en nyutvecklad bedömningsmatris fungerar i praktiken." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-13808.
Full text
20
Remgren, Sofie, and Emelie Skog. "Muntlighet i Svenska 1." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27539.
Full textAbstract:
Syftet är att undersöka hur verksamma lärare i svenska arbetar med, och bedömer, muntlighet i årskurs 1 på gymnasiet. Våra forskningsfrågor är: Vilken eller vilka ämneskonceptioner utgår lärare ifrån vid undervisning kring muntlighet i svenska 1? Hur arbetar lärare inför och under den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1? Upplever lärare att det finns svårigheter kring bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1, och i så fall vilka? Vilka bedömningsmetoder (utöver de som används vid nationella provet) används vid muntlig framställning inom svenska 1 och vilka kompetenser är det som bedöms genom dessa metoder? Vi har gjort en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer och materialet består av fyra informanter som undervisar i svenska på gymnasiet. Resultatet visar att verksamma lärare i svenska utformar sin undervisning i muntlighet utifrån flera ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner. Resultatet visar också att lärare ofta förbereder eleverna inför det nationella provets muntliga del genom att låta dem göra likartade anföranden under höst- och vårterminen. Vidare visar vårt resultat att en del lärare upplever att det finns svårigheter kring bedömning av det nationella provets muntliga del. Genom vårt resultat har vi också kunnat konstatera att bedömningsmatriser är en vanligt förekommande metod när det kommer till bedömning av muntlighet, men att det även finns en annan typ av bedömning av muntlighet som sker hela tiden. Vår första slutsats är att den eller de ämneskonceptioner/ämneskonstruktioner lärare utgår ifrån i sin undervisning kring muntlighet i svenska 1 kan ha betydelse för elevernas möjlighet att utveckla sina muntliga kommunikativa kompetenser. Vår andra slutsats blir att eftersom muntlighet tycks likställas med det nationella provets A-del hamnar all annan form av muntlighet i skymundan och muntlighet i allmänhet tycks osynliggöras efter det nationella provets slut. Vår tredje slutsats är att vi som lärare kan spelar in elevernas muntliga anföranden så att den muntliga texten blir bestående och därmed underlättar bedömningen. Vår fjärde slutsats är att de två metoder som vanligtvis används som bedömningsverktyg vid muntlighet säger något om elevernas muntliga kommunikativa kompetenser på olika sätt.
21
Eriksson, Ylva. "En studie av elevtexter på sfi D-nivå : Skillnader och likheter i bedömningen av elevernas resultat på det nationella provet i jämförelse med kursresultaten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33449.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.
22
Korman, Kristina, and Haris Jusupovic. "Formativ bedömning i So-ämnena åk. 4-6." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28705.
Full textAbstract:
Det här examensarbetet omfattar och utgår från en kvalitativ studie som grundar sig på empiri kring den formativa bedömningen. Det förekommer rikligt med evidens ur tidigare forskning i området och flera bedömningsforskare förespråkar implementering av formativ bedömning i undervisningen. Dock lyfter Skolinspektionen att SO-lärare har svårigheter med att planera för bedömning och att lärare saknar kunskaper om den formativa bedömningen. Vår studie har därför analyserats utifrån de fem nyckelstrategierna ur den formativa bedömningen. Vi presenterar fyra verksamma lärares kunskaper om den formativa bedömningen i vår empiriska undersökning samt hur de använder arbetsmetoderna i SO-undervisningen. Informanterna har olika behörigheter, erfarenheter, åldrar och intressen samt arbetar i olika kommuner i Skåne. Studiens resultat kan dock inte generaliseras, därav är reliabiliteten låg. Validiteten däremot är hög. Internationell forskning kring formativ bedömning såväl som nationell forskning med skrifter och rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen har lyfts in och redogjorts för i ett avsnitt. Därefter presenteras metoden som ligger till grund för den empiriska studien tillsammans med tillvägagångssättet för intervjuerna. Vidare presenteras resultat ur den empiriska undersökningen med tillhörande analys som är kopplad till de fem nyckelstrategierna, vilka vi som sagt använt som analysverktyg. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarnas definition, tankar och åsikter om begreppet formativ bedömning skiljer sig från varandra. Det framkommer också att arbetsmetoderna används på olika sätt och att det varierar hur mycket de olika lärarna använder dem i sin undervisning. Slutligen avslutas texten med en slutsats där empirin, professionens roll, idéer om fortsatt forskning inom området och hur den kan se ut presenteras och diskuteras.
23
Granekull, Therese. "Kamratbedömning i naturvetenskap på mellanstadiet : formativ återkoppling genom gruppsamtal." Licentiate thesis, Malmö högskola, Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7595.
Full textAbstract:
Kamratbedömning kan ha en positiv effekt på elevers lärande. För att uppnå denna positiva effekt måste elever kunna ge återkoppling till sina kamrater och även ta emot återkoppling från sina kamrater. Elever måste också kunna använda den återkoppling som de får. Återkoppling kan ges på fyra olika nivåer, uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och personnivå. Att använda elever som lärande resurser för varandra, är en av nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Fokus på formativ bedömning och användning av den samma har ökat inom skolan. Det, tillsammans med att det inte finns många studier som undersöker formativ bedömning med ett ämnesinnehåll i svensk kontext, är exempel på vad som ligger till grund för studien. Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur kamratbedömning genomförs i naturvetenskap på mellanstadiet. Fokus riktades dels mot hur lärare implementerar kamratbedömning, men framförallt mot hur elever ger varandra återkoppling. För att undersöka hur och på vilka nivåer som 11-åriga elever ger varandra återkoppling, genomförde elever kamratbedömning i mindre grupp efter att enskilt ha besvarat uppgifter med ett naturvetenskapligt innehåll. Insamling av data skedde i flera steg. När läraren gav eleverna instruktioner kring bedömningsmatrisen, uppgifterna och den kamratbedömning som de skulle genomföra, observerades och videofilmades detta. Elevernas kamratbedömningssamtal i grupp, videofilmades också. Därefter intervjuades eleverna enskilt.Studiens resultat visade att eleverna fick återkoppling på olika nivåer av sina kamrater. Den återkoppling som var mest förekommande, var på uppgiftsnivå. Det fanns exempel på återkoppling på andra nivåer också i materialet, samt exempel där det inte förekom någon återkoppling alls. När eleverna bedömde varandras svar, fokuserade de på mängden naturvetenskapliga begrepp i kamraternas svar. Slutsatser som dragits utifrån studiens resultat var bland andra att elever behöver träna både på kamratbedömning och på att ge användbar återkoppling, samt att lärare bör vara medvetna om att deras instruktioner är betydelsefulla när det gäller hur kamratbedömningen faller ut. En annan slutsats är att kamratbedömning med ämnesinnehåll, kräver både bedömarfärdighet och ämneskunskap.Peer assessment may have a positive effect on student learning. In order to have these positive effect students have to be able to give feedback to their peer and also to receive feedback from their peer. The students also have to be able to use the given feedback. Using students as learning resources to each other is a key strategy within formative assessment. The feedback that is given can be directed at four different levels, task level, process level, self-regulation level and self-level. Using peers as learning resources, is one of the key strategies within formative assessment. Focus on formative assessment and the use of it, have increased within school. That, and the fact that there are not many studies that examines formative assessment with science content, are a part of the background to the conducted study.The overall purpose of the study was to contributed to the field concerning peer assessment in science with 11-year old students. The focus was partly how teachers implement peer assessment, but above all how students give feedback. In order to examine how and in what different levels student give each other feedback, students conducted peer assessment in small groups, after they had answered questions concerning science. Data collection was done in the following steps. At first, the teacher gave the students instructions about the tasks, the scoring rubric, how to assess and so on. While doing that, the teacher was observed and video recorded. Next step concerned the students. They answered the questions and then had peer assessment in small groups. This was also video recorded. Later on the students were interviewed. The students received different kinds of feedback, mostly at task level, from their peer. Some examples of feedback at other levels were also discovered. When students assessed each other’s answers, they looked at the amount of science concepts that were used in their peer’s answers. The results suggest that students need to practice peer assessment, how to give useful feedback and that the teacher need to be aware of that given instruction may turn out differently from what is expected. The results also show that students believe that peer assessment is useful and that feedback is given. This was contradictory from what was seen in some of the observations of the peer assessment. Conclusions are for example that students need both assessment skills and scientific knowledge.
24
Grimm, Sarah. "Gymnasielärares arbete med elevers självbedömning och kamratbedömning i den svenska skolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174009.
Full textAbstract:
The purpose of this qualitative study was to describe and analyze the ways Swedish high school teachers deal with self- and peer assessment which can be defined as arrangement for learners to consider and specify the level, value, or quality of a product or performance of other equal-status learners (Topping, 2009). Products to be assessed can include writing, oral presentations, portfolios, test performance, or other skilled behaviors. Self and peer assessment can be summative or formative. This study has drawn on data from semi-structured interviews with five teachers. The results cast light on how students help each other plan their learning, identify their strengths and weaknesses, target areas for remedial action, and develop other personal and professional skills. Findings indicate that teachers think that the formative assessment is a successful way of working, that they can see that the students develop on many different levels. Finally, this study gives an illustration of how formative and summative purposes is perceived and understood by teachers and is a contribution to further discussions about (educative) assessment.
25
Elgenberg, Madeleine. "Att arbeta med bedömningsmatriser i slöjdämnet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34510.
Full textAbstract:
Under de senaste decennierna har användandet av matriser som ett betydelsefullt redskap i bedömningsarbetet, vuxit fram inom den svenska skolan. En konstruktivistisk kunskapssyn har ställt krav på nya redskap för att möta förändringar i undervisningens innehåll och kunskapskrav. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt lärare i grundskolan arbetar med bedömningsmatriser i slöjdämnet samt varför denna form av bedömningsarbete sker. Tre lärare har intervjuats med utgångspunkt från en kvalitativ forskningsansats med målsättningen att få en så mångsidig och djupgående uppfattning som möjligt om deras uppfattningar, erfarenheter och upplevelser av problemområdet. Utifrån sina referensramar uppfattar och tolkar lärarna en del av sin yrkesmässiga verklighet. Av resultatet framkommer att det inte finns några detaljerade, övergripande bestämmelser för hur bedömningsarbete med hjälp av matriser ska utföras. Några generella slutsatser kring hur lärare arbetar med matriser kan inte dras eftersom de tre lärarnas uppfattningar varierar. De arbetar enligt givna förutsättningar på sina respektive arbetsplatser och på grundval av sina erfarenheter inom yrket. De enda omständigheter som förenar de tre lärarna är att matrisarbetet introducerats av de olika skolornas huvudmän och att de inte själva tagit aktiv del i upprättandet av de matriser de använder sig av.
26
Nordman, Cristina. "Elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser i svenska." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33972.
Full textAbstract:
Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet.Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den. De önskar också mer tid för att bli väl förtrogna med innebörden i matrisen. Uppsatsens slutsatser, som har genererat en teori om aktivitetens betydelse och en arbetsmodell, kan väl peka ut inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan även i andra ämnen än svenska och på andra skolor som använder matriser för ökat lärande.The purpose of this essay is to examine pupils’ perceptions and experiences of scoring rubrics in Swedish. The essay is part of a of school development project focusing on knowledge, assessment and on the Individual Development Plan, at Fäladsgården, a compulsory school, in Lund, Sweden. In the survey, I want to achieve a deeper understanding of how pupils perceive and use scoring rubrics, and what they need to obtain a constructive feedback.Eleven qualitative interviews with pupils in school year seven and nine were carried out in December 2008 and January 2009. These pupils’ views are the basis for the paper.The results of the survey show that the pupils’ perceptions of the scoring rubrics are basically positive, but that they are asking for additional comments on it. They also want more time to familiar with the meaning of the scoring rubrics. The conclusions of this essay, which have generated a theory of the importance of the activity and a working model, may well indicate the continued development of this particular school and other schools, which use scoring rubrics for enhanced learning.
27
Venher, Natallia. "Elevers upplevelse av bedömningsmatriser i ämnet bild." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28849.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet är att försöka förstå hur elever uppfattar användning av bedömningsmatriser i undervisningen av ämnet Bild. En traditionsbunden syn på bildämnet samt otydliga bedömningskriterier gör det emellertid svårt att utföra adekvata bedömningar. Enligt en sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna Bild, Musik och Slöjd i grundskolan 2015 är Bild ett ämne med bedömnings- och betygssättningsproblem (Skolverket, 2015). Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med elever. Intervjun har utformats semistrukturerad, vilket innebär att respondenterna får specificerade frågor men samtidigt ges frihet att fördjupa svaren. Materialet analyseras med hjälp av stödbegrepp, tidigare forskning inom ämnet och sociokulturella teorier. Resultatet visade att eleverna ställer sig positiva till användning av kunskapsmatris i bildundervisningen, men att de samtidigt är tveksamma till deltagande i aktiviteter som används tillsammans med matriser, såsom kamratbedömning och självbedömning. Eleverna upplever även att matrisernas uppbyggnad bör förenklas. Resultatet visade även att arbete med bedömningsmatriser kan effektivt påverka elevers lärande ifall de regelbundet arbetar med matriser på lektionerna.
28
Norén, Vilhelm, and Rickard Lorenzen. "Bedömningsmatriser : En studie av lärares och elevers uppfattningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193539.
Full textAbstract:
This paper reports from a study looking at teacher’s and student’s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics. Previous research in this area of teacher and student apprehensions is very scarce therefore the discussion has one part where an attempt to compare the results of this study with precious research and one part discussing the pedagogical implications rubrics might have.
29
Bengtsson, Anna-Stina. "Bedömningsmatriser och kamratbedömning i matematik: aktionsforskning i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31968.
Full textAbstract:
Jag har i flera år känt mig missnöjd med resultaten av min undervisning på gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som på allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen färdighetsträning och i stället låtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlämningsuppgifter med hjälp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. Enkäter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser både för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. Inställningen till kamratbedömning är mer varierande. En förutsättning för att den ska fungera är att den ingår i den planerade lektionsverksamheten, att den görs i direkt anslutning till inlämningsuppgiften och att eleverna inte känner sig alltför osäkra inför varandra.For several years, I have felt displeased with the results of my teaching in the A-course in mathematics at upper secondary school. The acquaintance of rubrics was the impuls that made me try, together with my students, to develop a didactical contract with a component of formative assessment. In an action research project, I have reduced the amount af proficiency training and instead permitted the pupils during lessons to work with longer and more open tasks to be submitted. In this process rubrics and peer assessment are used. Questionnaires, observations and discussions show that the pupils find the rubrics useful for interpreting and judging quality of the submitted reports. Their attitudes towards peer assessment show more variation. A prerequisite condition for peer assessment to work is that it is a part of the planned lesson, that it is done together with the submitted task and that the pupils feel confident with each other.
30
Lorenzen, Rickard. "Bedömningsmatriser i Idrott och hälsa : En studie av läraresuppfattningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201655.
Full text
31
Stein-Beer, Göran, and Jörgen Andreasson. "Lärares uppfattning om bedömningsmatriser på Hotell/restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31000.
Full textAbstract:
Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta. Vi ser ett stort intresse bland lärarna för en fortsatt utveckling av vårt arbete som vi tycker är positivt. Vårt framtida mål med detta arbete kan vara att utveckla en interaktiv mjukvara. Detta ska vara ett dataprogram som kan agera tillsammans med skolans nätverk.
32
Haage, Sofia. "Gymnasieelevers uppfattningar om att arbeta med bedömningsmatriser i svenska." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35649.
Full textAbstract:
Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar.Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan. Enkäten bestod av såväl kvantitativa frågor, som utgör bakgrundsvariabler, och kvalitativa öppna frågor där respondenterna fick skriva öppet om sina uppfattningar. Resultatet analyserades sedan med hjälp av frekvenstabeller för de kvantitativa frågorna och med tematisk analys med ”frameworks” för de kvalitativa frågorna. Resultatet visar att eleverna sällan arbetar med bedömningsmatriserna i svenska. Främst används de av eleverna för att kontrollera arbetet med kunskapskraven, men i viss mån också för att utveckla det egna arbetet. Vad gäller tydligheter respektive otydligheter går uppfattningarna isär: vissa uppfattar allt som tydligt, men många anger att det framförallt är det formella språket och de subjektiva progressionsorden i matriserna som förhindrar förståelsen av dem. Eleverna föreslår därför en förenkling av språket, att matriserna bör anpassas mer efter uppgiften och gärna åtföljas av konkreta exempel.Slutsatsen är således att eleverna använder matriserna i begränsad utsträckning om de inte förstår dem. Förslag på utveckling som grundar sig på elevernas uppfattningar består därför i att införa och kontinuerligt arbeta med ordlistor över kunskapskravens progressionsord relaterat till ämne och uppgift samt arbeta med uppgiftsexempel.
33
Najem, Ghada. "Beslutsfattande och rekrytering : En studie om tillämpning av bedömningsmatriser vid rekrytering." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36089.
Full textAbstract:
Chefers beslutsfattande i samband med rekrytering har studerats av många forskare och inom många discipliner. I flera fall kritiseras chefer på grund av att de låter sitt beslutsfattande bygga på magkänsla och intuition istället för att tillämpa utvecklade modeller och processer som används av professionella rekryterare vid en mer strukturerad rekrytering. Bedömningsmatriser beskrivs som ett sätt att strukturera evalueringen av de sökandes meriter och kompetenser och är avsedda för att användas som stöd vid utvärderingen. Ofta kompletteras bedömningsmatriserna med en modell för poängsättning av kandidaternas meriter. En experimentell studie genomfördes på ett fiktivt rekryteringsproblem där fyra chefer fick tillämpa bedömning genom magkänsla samt genom två poängsättningsmetoder. Den ena metoden (här kallat MAUT-A) tillåter fri poängsättning från 0 och uppåt och bygger på Multi-Attribute Utility Theory (MAUT) och den andra metoden använder en fast poängskala från 1–5. Syftet med detta arbete var att genomföra en komparativ analys mellan dessa två metoder, genom att analysera respondenternas upplevelse av att tillämpa metoderna och deras svar i termer av förhållanden mellan nyttodifferenser. En viss samstämmighet fanns mellan respondenternas olika bedömningar, men i flera fall hade bedömningsmetoden stor påverkan på hur olika skillnader i lämplighet förhöll sig till varandra. För två av de fyra respondenterna skilde sig dessa förhållanden så mycket åt mellan de två metoderna att rangordningen av kandidaterna påverkades. Men respondenterna upplevde att deras beslut blev säkrare och mer genomtänkta vid tillämpningen av poängsättningsmetoder än vid bedömning genom magkänsla. En fast poängskala 1–5 uppfattas av respondenterna som enkel att förstå och tillämpa men samtidigt begränsad och rigid. MAUT-A ger å andra sidan större flexibilitet vid den normativa bedömningen vilket uppskattas av användaren vid val av kandidat men samtidigt gör metoden något svårhanterlig. En tydligare förklaring och en fastare inramning kan göra metoden mer hanterbar då den kräver god insikt i hur den fria poängsättningen fungerar och vad olika poängskillnader egentligen innebär.Managers' decision-making in connection with recruitment has been studied by many researchers and in many disciplines. In several cases, managers are criticized for allowing their decision-making to be based on gut feeling and intuition instead of applying developed models and processes used by professional recruiters in a more structured recruitment. Assessment matrices are described as a way of structuring the evaluation of the applicants' merits and competencies and are intended to be used as evaluation support. The assessment matrices are often supplemented with a model for scoring the candidates' merits. An experimental study was conducted on a fictitious recruitment problem where four managers had to apply assessment through gut feeling and through two scoring methods. The first method (here called MAUT-A) allows free scoring from 0 and up and is based on Multi-Attribute Utility Theory (MAUT) and the second method uses a fixed score scale from 1-5. The purpose of this work was to conduct a comparative analysis between these two methods, by analyzing the respondents' experience of applying the methods and their answers in terms of utility difference proportions. There was some coherence between the respondents' different assessments, but in several cases the assessment method had a major impact on how various differences. For two of the four respondents, these proportions differed so much between the two methods that the ranking of the candidates was affected. However, the respondents experienced that their decisions became more secure and well-reasoned in the application of scoring methods than in assessment through gut feeling. A fixed score scale 1–5 is perceived by the respondents as easy to understand and apply but at the same time limited and rigid. MAUT-A, on the other hand, provides greater flexibility in the normative assessment, which is appreciated by the user when choosing a candidate, but at the same time makes the method somewhat difficult to handle. A clearer explanation and a firmer framework can make the method more manageable as it requires good insight into how the free scoring works and what various scoring differences actually mean.
34
Thornberg, Pia. "Ett acceptabelt koordinatsystem : Om bedömning av nationella prov med stöd av bedömningsmatriser." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9287.
Full textAbstract:
I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmågor och inte enbart fakta och färdigheter. Vid bedömning av sådana komplexa förmågor ställs krav på de bedömningsverktyg som används att de ska kunna bedöma dessa på ett tillförlitligt sätt. Ett verktyg för ändamålet som ofta lyfts fram är bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lärare för att synliggöra hur lärare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka överväganden de gör och vilka dilemman som uppstår. Resultaten visar att lärare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahålls även lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. Utifrån resultatet förs även en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lärare.
35
Jonasson, Daniel. "Matriser i gymnasieämnet historia : En intervjustudie bland sex historielärare och deras uppfattningar om bedömningsmatriser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216836.
Full textAbstract:
Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar? Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna. Sammanlagt konstruerades även nio olika underkategorier som åskådliggjordes via ett horisontalt system. Slutsatsen är att de intervjuade historielärarna visade sig ha en positiv uppfattning om matriser även om de såg matriser till viss del som negativa och resultatet går därmed emot tidigare forskning. Lärarna såg främst matriser som ett bedömningsstöd och kommunikationsskapare men även som ett bristande och begränsat verktyg. En annan uppfattning var att matriserna var ett redskap för eleverna i form av tydlighetsskapare och formativt stöd, men även ett komplicerat och styrande verktyg. Förutom detta var en allmän uppfattning att matriser var ett likvärdighetsstöd för Skolverket.
36
Skoglund, Anna-Karin. "Att använda bedömningsmatriser för att synliggöra bedömning och lärande - Exempel på uppfattningar från en 7-9-skola." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34501.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur några lärare och elever i årskurs 9 på en grundskola i Skåne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig då jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ämneslärare samt 10 elever i årskurs 9, vilka ägde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att såväl elever som lärare är positivt inställda till bedömningsmatriser. De upplever att matrisen förtydligar målen, ger en bild av var eleverna befinner sig i förhållande till dessa, samt visar vad nästa kunskapsmässiga steg är. Samtidigt uttrycks en tydlig önskan från både elever och lärare om kompletterande muntliga eller skriftliga kommentarer, till stor del på grund av att matrisen anses var för ”snäv” i sina beskrivningar och för att eleverna anser att språket i matriserna ofta är svårt att förstå. Varken elever eller lärare upplever någon konflikt i att låta matrisen innefatta en mer traditionell betygsättning på enskilda arbeten. De intervjuade lärarna anser att det krävs mer tid både för samarbete kring utformning av matriser i lärarkollegiet och för arbete med eleverna kring hur matriserna kan användas vidare. Resultatet av undersökningen visar att bedömningsmatriserna är ”färskvara” och inte används i ett fortsatt arbete för att synliggöra lärandeprocessen.
37
Manzi, Madeleine. "Likvärdig bedömning av praktiska moment i skolan samt på arbetsplatsförlagd tid." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35032.
Full textAbstract:
I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier.Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan.Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev.Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan.
38
Blomqvist, Ida, and Tobias Vilaró. "Dans i Idrott och hälsa - Att göra eller uppleva? : En studie om lärares bedömningsunderlag i rörelse till musik och dans." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143304.
Full textAbstract:
Att sätta ord på vad elever ska kunna i Idrott och hälsa är inte en lätt uppgift för lärare. Bedömningsmatriser kan underlätta för dem att sätta ord på kunskaper i Idrott och hälsa, vilket i sin tur kan främja en likvärdig bedömning. Syftet med studien är att undersöka lokalt utformade bedömningsmatrisers struktur och kvalitet inom området rörelse till musik och dans samt analysera hur matriserna belyser rörelse, i förhållande till om rörelsen ska göras eller upplevas. Som teoretiskt ramverk för studien står Messicks (1995) validitetsaspekter, dessa har använts för att skapa verktyg för att bedöma kvaliteten på matriserna. Fenomenologin har varit studiens teoretiska utgångspunkt när synen på rörelse har analyserats, då främst utifrån Swartling Widerströms (2005) tolkning av teorin. Studien bygger på nio matriser från gymnasieskolor i Västerbotten som bedöms med hjälp av verktygen och det fenomenologiska synsättet. Resultatet visar på att det finns en variation mellan matriserna i hur området är tolkat, nedbrutet och vilka kunskaper som har valts att sätta ord på. Resultatet visar även på att det är ”görandet” som dominerar i matriserna, men att det även finns ett visst utrymme för att eleverna ska få möjlighet att ”uppleva” och uttrycka rörelse inom området.
39
Engdahl, Lena. "Hur tydliggör lärare kunskapskraven? : För vem och varför?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150279.
Full textAbstract:
De kunskapskrav som styrdokument för skolan stipulerar anses av både praktiker och teoretiker vara för vagt formulerade för att kunna verka som stöd vid bedömning och betygssättning. I gällande studie har åtta grundskollärare i olika ämnen intervjuats om sin uppfattning om kunskapskraven och sitt arbete med att tydliggöra dem. I studien framkommer att kunskapskraven uppfattas som vaga och att lärarna på olika sätt tydliggör dem. Lärarna uppger vidare att de finner ett tillräckligt gott stöd i nationella prov, sambedömningar och den egna arbetslivserfarenheten för att kunna göra bedömningar av elever och stödja dem i deras kunskapsutveckling.
40
Pleijel, Jonna. "Anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation? Gymnasieelevers förståelse av kunskapskraven." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31657.
Full textAbstract:
I föreliggande examensarbete undersöker jag gymnasieelevers förståelse av begrepp och formuleringar i kunskapskraven i ämnet Svenska, med syftet att få djupare förståelse för huruvida kunskapskravens formuleringar kan och bör användas i lärares formativa återkoppling till elever. Undersökningen har genomförts i fokusgrupper, där jag genom att låta informanter tillsammans diskutera begrepp i kunskapskraven, velat ta reda på om informanterna förstår dessa begrepp, samt hur de tolkar begreppen i förhållande till autentiska exempel på elevtexter.Resultatet av undersökningen indikerar att en del elever är osäkra på vad begrepp och formuleringar i kunskapskraven betyder, samt att de, även när de kan ge en rimlig definition av begreppen, ändå kan ha svårt att använda dem för att förstå texters kvalitet. Utifrån tidigare forskning diskuterar jag risken av att återkoppling som ges i form av kunskapskravens formuleringar, riskerar att av eleven uppfattas som summativ snarare än formativ bedömning, och drar slutsatsen att man som lärare behöver lägga tid och arbete på att få eleverna att förstå de mål som ställs upp. Jag föreslår även att ett sätt att göra detta kan vara att arbeta med exempeltexter.
41
Kunz, Camilla. "Hur kan elever bli delaktiga i bedömningsarbetet? Lärares syn på möjligheter och problem i praktiken." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34063.
Full textAbstract:
SammanfattningI denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock attorsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig.
42
Arctaedius, Desirée. "Bedömning är ju betyg : En kritisk diskursanalytisk studie av gymnasieelevers samtal om bedömning." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144398.
Full textAbstract:
The purpose of this study, But Assessment Equals Grades, is to understand how the phenomenon of assessment is constructed in conversations between secondary school pupils on the topics of assessment and rubrics. The analysis is based on the following research questions: What discourses about assessment emerge in pupils' talks about assessment and rubrics? How can these discourses be understood in relation to contradictory administrative and didactic purposes? The data collection was done through group discussions with pupils on study preparation programs at two secondary schools. The conversations have been transcribed and then analyzed using Norman Fairclough's critical discourse analysis model. Three discourses are examined through the survey: an administrative assessment discourse, a disciplinary assessment discourse and a pedagogical assessment discourse. In the administrative discourse, assessment is calculated as summative grades and as a selection tool for future studies. The disciplinary discourse of the assessment articulates the pupils' place within the school's institutional framework in the context of success in obtaining high marks, while the pedagogical assessment discourse represents the focus groups' reproduction of assessment for learning. The result of the study shows the hegemonic dominance of administrative and disciplinary discourses over the pedagogical assessment discourse. This is interpreted as an expression of the fact that several assessment traditions are executed in Swedish secondary schools and that an ideological market model, New Public Management, through an increasingly centralized performance management, affects school discursive practitioners, in this case the pupils' understanding of the phenomenon of assessment.
43
Liljeqvist, Anna. "En jämförande analys av styrdokument för Svenska 3 och Svenska som andraspråk 3 : Centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet i kurserna Sve03 och Sva03." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27821.
Full textAbstract:
Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.