Dissertations / Theses: 'Bedömningsstöd'

1

Gunnarsson, Andrea, and Helena Norlin. "Vem äger bedömningsstödet? : Speciallärarens roll i relation till Skolverkets bedömningsstöd i läsutveckling i årskurs 1." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165589.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Holm, Sandqvist Karin, and Gunilla Björkenlid-Johansson. "Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutvecklling : En intervjustudie om lärares uppfattning, erfarenheter och fortsatta arbete utifrån bedömningsstödet i läsning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385790.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hammarstedt, Emmelie. "Bedömningsstöd i matematik – hiss eller diss? : En kvalitativ studie av hur grundskolelärare uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31067.

Full text

Abstract:

Kunskapssynen och synen på elevbedömning förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under det senaste århundradet har skolan genomgått tre stora reformer vilka resulterat i tre övergripande principer för bedömning och betygssättning. Från att ha fokuserat vid att mäta elevers intellektuella kapacitet utifrån olika intelligenstester till att idag använda alternativa bedömningsformer. I skolans styrdokument framgår vikten av ett matematiskt kunnande och att en god taluppfattning är mer eller mindre avgörande för den djupare matematikinlärningen. Med utgångspunkt i det är syftet med denna studie att utifrån kvalitativa forskningsmetoder undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets utarbetade Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3. Urvalsgruppen som består av fyra klasslärare och en specialpedagog är verksamma inom två grundskolor i Västernorrlands län, och observeras och intervjuas vid ett tillfälle vardera. Av studiens resultat framgår att samtliga lärare innehar en positiv attityd gentemot bedömningsmaterialet och är eniga om att det kan ge effekt på den nationella måluppfyllelsen inom matematikämnet. Lärarna uppger att materialet är ett viktigt stöd i identifikationen av elevers kunskaper, samt vilka åtgärder som behöver införas i undervisningen för att samtliga elever ska ges förutsättning att nå de uppställda kunskapsmålen. Vidare framkommer av studiens resultat att enbart en av informanterna fått utbildning om bedömning och betygssättning i grundskolans tidigare år. En skrämmande siffra med tanke på bedömningsstödets syfte och att bedömning är ett faktum från den dagen eleven kliver in genom klassrumsdörren för första gången i årskurs 1.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nyman, Emelie. "Relevansen av ett nationellt bedömningsstöd i matematikundervisning - ur ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30320.

Full text

Abstract:

Nyman, Emelie (2020). Relevansen av ett nationellt bedömningsstöd i matematikundervisningen – ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Blom, Elvira, and Sofie Larsson. "Att upptäcka dyskalkyli : En analys av det nya bedömningsstödet i taluppfattning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295936.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur det nya bedömningsstödet, som blir obligatoriskt för årskurs 1 hösten 2016, möjliggör att lärare kan upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Bakgrundsavsnittet presenterade det nya bedömningsstödet, olika specialpedagogiska perspektiv samt matematiksvårigheter. Enligt skollagen ska särskilt stöd skyndsamt sättas in då elever bedöms vara i behov av det. Forskningsöversikten presenterade hur forskningsläget om dyskalkyli ser ut och tematiserade resultaten. De teoretiska utgångspunkterna grundade sig framförallt i forskning av B. Butterworth, som är en central forskare inom området dyskalkyli och därmed även i denna studie. Bedömningsstödet analyserades utifrån ett perspektiv på dyskalkyli. Analysverktyget utgick då från de fem aspekterna av dyskalkyli samt faktorerna konkret material, ineffektiva strategier och tidsfaktorn. Den övergripande metoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visade att uppgifterna i bedömningsstödet ger förutsättningar för skolor och lärare att upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Det visade sig att de tecken som är mest talande för dyskalkyli är användning av ineffektiva strategier och därmed lång svarstid. Diskussionen lyfte forskning och bakgrund i relation till analysresultatet, bland annat att lärares kunskaper om dyskalkyli är en förutsättning för att se tecken på dyskalkyli hos elever. Specialpedagogiska perspektiv återkom även i diskussionen. Vi bedömde att bedömningsstödet kan vara ett sätt att synliggöra tecken på dyskalkyli hos elever eftersom uppgifterna behandlar taluppfattning, vilket är ett område inom matematiken där personer med dyskalkyli kan uppleva svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bäckström, Maria, and Marita Nykäinen. "Skolverkets bedömningsstöd : Ett effektivt verktyg för att identifiera elever i behov av stöd?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156097.

Full text

Abstract:

In Sweden, a compulsory national assessment of all students’ reading skills has been implemented by the National Agency at the end of 1st grade to improve early identification of students in need of extra support in their reading development. The purpose of the present study was to evaluate to what extent the compulsory criterion-referenced assessment identifies children with poor reading skills in comparison to two commonly used standardized and norm-referenced assessment materials measuring word reading skills and reading comprehension. Fifty-three Swedish students participated in the compulsory national assessment at the end of 1st grade and were administered the norm-referenced assessments of reading comprehension and word reading at the beginning of grade 2. Furthermore, a survey was distributed to 27 teachers in primary school to explore teachers’ experiences of using the compulsory national assessment in grade 1. Results indicated that the national compulsory assessment in grade 1 only identified 8 % of the students identified with reading comprehension difficulties and weak word reading skills in the norm-referenced standardized assessment in grade 2. A majority (70 %) of the teachers question the criterion based national assessments’ capacity to identify children at risk in their reading development. Implications for early identification of reading difficulties in Swedish primary school are discussed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Zakariasson, Eva. "Obligatoriskt bedömningsstöd i svenska årskurs 1-3, en studie om underlag och utformning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31324.

Full text

Abstract:

Då kunskapsresultaten i svensk skola sjunkit under flera år beslutade regeringen att införa ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1, samt nya obligatoriska bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 från och med 1 juli 2016. Syftet med denna studie var att granska i vilken utsträckning innehållet i regeringens förarbeten som ligger till grund för bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling, hädanefter kallat Bedömningsstödet (2016), är forskningsbaserade utifrån fyra i förväg utvalda områden; fonologisk medvetenhet, lärande i en kontext, formativ bedömning samt likvärdighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Wendel, Örtqvist Maja. "I vems hand ligger makten? : En undersökning av formuleringsarenans påverkan på transformeringsarenan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-305392.

Full text

Abstract:

Uppsatsen undersöker om reformen från 2011 om betyg i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna för matematik i grundskolan. Särskilt studeras reformen påverkade dem att ändra innehållet i lärarhandledningar i matematik så som att lägga till eller utvidga avsnitten om bedömning och bedömningsstöd. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för att implementera läroplanen 2011 och då i synnerhet hur statens direktiv om betyg och bedömning tar sig i uttryck i lärarhandledningar. Uppsatsens urvalsbegränsningar är att materialet ska ha publicerats innan lagen om betyg i årskurs 6 samt innan läroplanen 2011 (10 kap. 15 § SFS 2010: 2022; Skollag, 2010:800). Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av bedömningsstöd i lärarhandledningar från perioden Lpo 94, som kombinerats med en fallstudie av vissa utvalda läroboksförfattares bedömningsstöd. Resultatet visade att lärarhandledningarna mellan 1994 till 2011 innehöll bedömningsstöd men i väldigt låg grad. Boken med mest bedömningsstöd var Matematikboken 6 (Undvall, 2007). I slutsatsen kom jag fram till att reformen från 2011 om betygsinförandet i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna till stor del och att det skedde en ökning när det kom till mängden bedömningsstöd i lärarhandledningar i matematik. Resultaten av analysen visade att om läromedelsförfattarna (transformeringsarenan) inte lyssnar på staten (formuleringsarenan) så kan skolan, klassrummet och lärarna (realiseringsarenan) påverkas. Detta kan i längden leda till att realiseringsarenan inte följer formaliseringsarenans riktlinjer. Betyg, bedömningsstöd, innehållsanalys, läroplansteori, reformer

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Söderberg, Maria, and Salqvist Marie. "Vad gör jag med reultatet? : En studie om att utveckla läsundervisningen utifrån ett nytt bedömningsstöd i svenska för årskurs 1." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140034.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Dahlström, Peter. "Bedömningsmatris på yrkesprogram. : En studie av yrkeslärares arbete med framtagning av bedömningsstöd i yrkesämnen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76511.

Full text

Abstract:

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Johansson, Isabell, and Ulrika Karlsson. "Bedömningsstöd i matematik - vad händer sedan? : Lärares beskrivningar av analys, uppföljning och fortsatt undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69056.

Full text

Abstract:

Studien handlar om hur lärare analyserar, följer upp samt vilka åtgärder som sätts in på individ-, grupp- och organisationsnivå efter att Skolverkets obligatoriska bedömnings-stöd i matematik i årskurs 1-3 genomförts. Fokus har lagts på elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM-elever). Vi valde att genomföra en enkätundersökning som förstudie samt nio intervjuer med lärare i två kommuner. För att få kunskap om hur lärare beskrev och uppfattade just analys, åtgärder och uppföljning använde vi oss av en fenomenografisk teori och analysmodell. Fenomenografin syftar till att lyfta fram upplevelser och uppfattningar av ett fenomen. I vår studie är det fenomen som analys, uppföljning och fortsatt undervisning som lyfts fram. Resultatet från studien visar att lärare anser att analysen är viktig och att de formar åtgärder och uppföljning utifrån denna. Det framkommer synpunkter på att det brister i hur analysen organiseras utifrån ett skolperspektiv. Uppföljning beskrivs ske genom olika aktiviteter på individ- och gruppnivå i klassrummet men även i form av utökad specialundervisning. Uppföljning beskrivs också ske genom att resultat delges specialpedagog. Åtgärder beskrivs både på individ- och gruppnivå. Lärarna individanpassar uppgifter, repeterar metoder och centralt innehåll på både individ- och gruppnivå och viss specialundervisning genomförs också med enskilda elever. Flera lärare uttrycker en önskan om utökat samarbete med speciallärare i matematik eller en kollega med matematik-utbildning. Den fortsatta undervisningen för SUM-elever beskrivs ske på både individ- och gruppnivå men fokus ligger på elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling får av tids- och resursbrist inte lika mycket stöd.
This study is about how teachers analyze, follow up and what actions are taken at individual-, group- and organizational levels after the National Agency for Education´s assessment support in mathematics in grades 1-3 has been implemented. Focus has been placed on students with special educational needs in mathematics (SEM-students). We have chose to conduct a survey as a preliminary study and nine interviews with teachers in two municipalities. To gain knowledge about how teachers described and perceived analysis, actions and follow up we used a phenomenografic theory and analysis model. The intention with phenomenography is to highlight the experiences and perceptions of a phenomenon. In our study there are phenomena such as analysis, follow-up and continued teaching that is highlighted. The results of the study show that teachers believe that the analysis is important and they plan actions and follow-up based on this. It appears that it files in how the analysis is organized based on a school perspective. Follow-up is described through various activities at individual- and group level in the classroom, but also in the form of extended special education. Follow-up is also described by sending results to a special pedagogue. Measures are described both at individual- and group level. Teachers customize tasks, repeat methods and central content at both individual- and group level and some special education is also conducted with individual students. Several teachers express the wish for increased cooperation with special teachers in mathematics or a colleague with mathematics. The continuing teaching for SEM-students is described at both individual- and group level, but the focus is on students who have difficulty meeting the knowledge requirements. Pupils who have come a long way in their knowledge development do not receive much support because of time- and resource shortages.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jonsson, Julia, and Linnea Nilsson. "Bedömningsstöd som sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos : - en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30877.

Full text

Abstract:

Patienter med cancerdiagnos är i riskzonen för att bli malnutrierade. Sjuksköterskor kan möta patienter med cancerdiagnos och därför är det viktigt att ha kunskap och förståelse om malnutrition och hur det med hjälp av bedömningsstöd kan identifieras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bedömningsstöd och bedömningsinstrument som sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. Metoden var en litteraturstudie vilken utformades utifrån Polit och Beck niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och urvalsprocess kvarstod tio kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte. Resultatet presenterar sex bedömningsstöd sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition samt redogör för vilka bedömningsstöd och bedömningsinstrument som är mest tillförlitliga vid bedömning av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. I Slutsatsen redovisas vilka bedömningsstöd som är mest tillförlitliga: SGA, MUST, PG-SGA och NRS-2002. BMI och MST har visats vara mindre tillförlitliga för bedömning av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ros, Karin, and Anna Noréen. "Skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning : - ett stöd till lärarna för att kunna identifiera elever i matematiksvårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44034.

Full text

Abstract:

Forskningen är entydig och visar att taluppfattning är grunden för att utveckla matematikkunskaper och har därmed en stor betydelse för elevens fortsatta lärande i matematik. Därför är det viktigt att identifiera elever som inte har utvecklat en taluppfattning i tidig ålder. Skolverket har infört ett obligatoriskt bedömningsstöd i taluppfattning för årskurs 1. Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt några lärare upplever att de får stöd i att identifiera elever i matematiksvårigheter med hjälp av Skolverkets nationella bedömningsstöd och hur de sedan använder resultatet från bedömningsstödet för att planera den fortsatta undervisningen. Denna kvalitativ intervjustudie fokuserar på lärarnas uppfattningar om fördelar och nackdelar runt identifiering och organisation kring stöden. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med lärare som hade olika lång yrkeserfarenhet. Intervjumaterialet transkriberades, analyserades och tolkades för att skapa en förståelse om lärarnas uppfattning av bedömningsstödet. Materialet har analyserats med inspiration av tematisk analys. Tolkningen av resultatet utgick från de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och det relationella perspektivet. Resultatet i vår studie visar att lärarna är positivt inställda till bedömningsstödet då de upplever att det är ett bra verktyg för identifiering av matematiksvårigheter. Genom att genomföra bedömningsstödet tycker de att de får en bra bild på både enskilda elevers och klassens kunskaper i matematik. Resultaten i bedömningsstödet har också använts för att försöka undanröja hinder i fortsatt undervisning. I vår studie kom både det kategoriska och relationella perspektivet fram men det relationella perspektivet var det som dominerade hos de intervjuade lärarna. Det alla lärare tog upp i studien var tidsåtgången som krävdes för att kunna genomföra den muntliga delen. Den organisatoriska frågan var en stor faktor som de flesta lärare ansåg var avgörande för att bedömningsstödet skulle kunna genomföras och följas upp på ett meningsfullt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Stenroth, Åsa, and Kjersti Ring. "Bedömningsstödet - Nytta eller pappersprodukt En studie av möjligheter och hinder med det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i årskurs 2." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27316.

Full text

Abstract:

Det här arbetet vill bidra med att belysa vikten av samverkan mellan lärare, speciallärare och rektorer kring det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Syftet med texten är att beskriva på vilka olika sätt rektorer och pedagoger upplever att analysen efter genomförande av det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling kan vara ett användbart verktyg i årskurs 2. Frågeställningarna utgår ifrån vilka hinder och möjligheter lärare och rektorer upplever i att genomföra en analys efter att ha genomfört det nationella bedömningsstödet, samt vad analysen leder till. Studiens teoretiska perspektiv är baserat på ramfaktorteorin vilken behandlar de ramfaktorer som påverkar lärare och rektorer i deras arbete med bland annat bedömning, undervisning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien är kvalitativ och grundar sig på semistrukturerade intervjuer av sex lärare och sex rektorer. Resultatet visar att lärarnas och rektorernas erfarenheter av att genomföra bedömningsstödet och efterföljande analys kan kopplas till samtliga ramfaktorer. En slutsats är att om det finns en organisation för att genomföra en analys av elevernas resultat i bedömningsstödet, kan analysen resultera i möjligheter för utveckling av läs- och skrivundervisning. Lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer kan samverka för att använda resultatet som bedömningsstödet visar, till att utveckla undervisningen i klassrummet samt utveckla elevhälsans förebyggande arbete bland eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sjölinder, Karin, and Fredrik Skoglund. "Det obligatoriska bedömningsstödet : Hur hanterar lärare policyförändringar?" Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193647.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Wendel, Örtqvist Maja. "Att hjälpa lärare bedöma elever : Hur bedömningsstödet ser ut i matematiklärarhandledningar i grundskolans tidigare år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-266828.

Full text

Abstract:

Från hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex i alla ämnen. Lärarna i grundskolans tidigare år kan tänkas sakna erfarenhet och utbildning för att sätta betyg. På grund av detta kan lärarna behöva ett bedömningsstöd för att få rätt förutsättningar i betygsättningen av elever. För att ta reda på hur bedömningsstödet ser ut i svenska matematiklärarhandledningar för grundskolans tidigare år har tio stycken lärarhandledningar undersökts. Fokus i bedömningsstödet har varit på betygssättning samt de två huvudgrenarna inom bedömning, formativ och summativ bedömning. Undersökningen bestod av en analys i två steg som använde sig av undersökningsmetoden innehållsanalys. Det första steget mätte förekomsten av fyra utvalda ord. Det andra steget var en systematisk sammanställning av de tio utvalda lärarhandledningarna. Därefter utfördes en friare tolkning av den systematiska sammanställningen. Undersökningen visade att lärarhandledningar i matematik delger läraren om vad formativ och summativ bedömning är och hur lärarna kan arbeta med dessa bedömningsmetoder i klassrummet. Bedömningsstödet i de tio lärarhandledningarna är inte uttryckligen utskrivet men finns tack vara de många matriserna, proven och elevexemplen med tillhörande instruktioner och förklaringar. Bedömningsstöd, betyg, formativ bedömning, lärarhandledningar, summativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Sundström, Marielle. "Matematikutveckling genom en insats i förskoleklass : En fenomenografisk studie utifrån lärarnas perspektiv av införandet av ”Favorit matematik”." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74957.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att ta reda på om införandet av läromedlet ”Favorit matematik” Grönroos, Haapaniemi, Maria & Merikanto (2012a) i förskoleklass under läsåret 17/18 har lett till förbättrad kunskap i taluppfattning och ökad motivation i matematik hos de elever som under läsåret 18/19 går i årskurs ett. Detta är en fenomenografisk studie som utgår från ett lärarperspektiv eftersom intresse ligger i att förstå lärarnas uppfattningar och deras sätt att resonera och reagera inom detta område samt utgå från vilka erfarenheter de har. Datainsamlingsmetoden för studien utgår bland annat från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer i en grupp med lärare som undervisar i matematik för lågstadiet. Studien utgår även från en kvantitativ datainsamlingsmetod eftersom data från det nationella bedömningsstödet i taluppfattning har samlats in för att därmed kunna besvara syftet med studien. När samtliga intervjuer var gjorda analyserades och tolkades dessa enligt den fenomenografiska analysmodellen i sju steg. Data från bedömningsstöden analyserades enligt en univariat analys. Efter tre gruppintervjuer visade studiens resultat att kunskapsnivån samt motivationsnivån i matematik hos eleverna förändrats till det bättre enligt lärarnas upplevelser. Även data från bedömningsstöden som samlats in visade sig peka åt samma håll som lärarnas uttalanden. Slutsatsen som dragits av resultatet är att effekterna av denna insats varit positiv och kan vara gynnsam för elevernas fortsatta kunskapsinhämtning i matematikämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bergström, Elin, and Hanna Kjellberg. "”Det är en sån tidsbrist hela tiden” : -en kvalitativ intervjustudie om lärares uppfattningar om Skolverkets nationella bedömningsstöd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446118.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Liljefelt, (f d. Olsson Pernbrink) Erika. "Kunskapsbedömning och stödinsatser i grundsärskolan : Kartläggning, bedömningsstöd, åtgärdsprogram, extra anpassningar och pedagogisk planering – hur används det i grundsärskolan?" Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156209.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Jensen, Mikaela. "Formativ bedömning och Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling årskurs 1 : Förutsättningar för formativ bedömning i läs- och skrivundervisningen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41654.

Full text

Abstract:

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om vad lärare gör efter genomförd bedömning med stöd av det nationella bedömningsstödet i svenska årskurs 1, på ett formativt sätt tillsammans med eleven. Då det nationella bedömningsstödet är nytt och obligatoriskt att använda i årskurs 1 var det av intresse att undersöka vilken nytta det ger enligt lärarna samt vilka uppfattningar och erfarenheter de har om det. Formativ bedömning genomförs inte enbart vid ett sådant kartläggningsmaterial utan även vid den övriga dagliga undervisningen, därför var syftet också att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheten till det. Studien är av kvalitativ karaktär och har den proximala utvecklingszonen och sociokulturell teori som teoretiskt ramverk, där lärande sker i interaktion med andra, vilket genomsyrar hela studien och presenteras i studiens fjärde avsnitt. Data samlades in genom fem intervjuer med lärare i årskurs 1 och 2. Data har bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar på att lärare inte gör några större förändringar efter genomfört bedömningsstöd och anser sig inte få reda på något utstickande i elevers kunskapsnivå, bedömningsstödet anses mer vara en trygghet för den egna bedömningen de gör. Genomförandet anses som svårt och tidskrävande, både på grund av stora klassuppsättningar och en saknad av en annan personals stöd. Övriga svårigheter för formativ bedömning är också faktorn om tid en svårighet, då klasserna består av många elever på en lärare.

Godkänt datum 2021-01-17

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Thörn, Marie, and Lovisa Östberg. "Utveckling av taluppfattning under tidiga skolåren : Kan pulshöjande aktivitet och övning med digital resurs hjälpa elever som riskerar att få matematiksvårigheter?" Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169768.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ljungström, Malin, and Elisabeth Pedersen. "Tillgång till patientens tidigare journal i ambulansen : En kvalitativ studie om sjuksköterskans upplevelser." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21471.

Full text

Abstract:

Utvecklingen inom ambulansverksamheten går ständigt framåt. Dagens ambulanssjuksköterskor behöver göra patientsäkra bedömningar på plats och anpassa vårdnivå efter patientens behov, vilket inte alltid innebär hänvisning till akutmottagning. Hos andra vårdgivare som exempelvis akutmottagningar eller vårdcentraler har vårdpersonalen möjlighet att läsa patientens tidigare journal för att få en god uppfattning om patientens anamnes och på så vis få en bättre helhet i bedömningen. Dokumentationen i en patientjournal är ett arbetsredskap som bör vara tillgängligt för all vårdpersonal som ansvarar för patientens olika delar i vården, för att möjliggöra en patientsäker vård. Då tillgången till patientjournal i ambulans är relativt nytt är ämnet sparsamt beforskat. Det är endast några få ambulansverksamheter i Sverige som har denna tillgång. Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor i ambulansen upplever att ha tillgång till patientens tidigare journaler. Med frågeställningar 1. Hur påverkas sjuksköterskans bedömning av tillgången till patientens tidigare journaler i ambulansen? 2. Hur patientsäkerheten påverkas av att sjuksköterskan i ambulansen har tillgång till patientens tidigare journaler? Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom en ambulansverksamhet som har tillgång till patientjournalen i ambulansen. Materialet analyserades sedan med en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan ser tillgången till patientjournalen som ytterligare ett verktyg i sin bedömning. Upplevelsen är att det blir lättare att få en helhetsbild kring patienten vilket ökar träffsäkerheten i bedömningen. Vid vilka tillfällen ambulanssjuksköterskan använde sig av tidigare journaler varierade något. Deltagarna i studie är nöjda över möjligheten att ha tillgång till patientjournaler. Tillgången bidrar till att de känner sig mer förberedda inför mötet med patienten och det ger stöd i bedömningen, vilket i sin tur ger en större trygghet för både dem själva och patienten samt bidrar till ökad patientsäkerhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jonsson, Erika, and Malin Käck. "Bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 : Ett stöd som leder till adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48668.

Full text

Abstract:

År 2019 infördes en ny bestämmelse i skollagen; läsa-, skriva-, räknagarantin. Garantins syfte är att säkerställa att skolor tidigt sätter in stödinsatser för elever i behov av extra stöd. Då forskning visar att taluppfattning är grunden för att kunna utveckla vidare matematikkunskaper är det viktigt att tidigt identifiera elever med brister i taluppfattningen och som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och möjligheter bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ger skolor i deras arbete med att stödja elever i matematiksvårigheter och öka andelen elever som når kunskapsmålen i matematik i årskurs 3. I studien har 13 nyckelpersoner från två olika kommuner, på olika nivåer i skolsystemet, intervjuats om deras uppfattningar om hinder och möjligheter med bedömningsstödet; genomförandet, analysarbetet och efterföljande åtgärder. Tolkningen av resultatet utgår från ett systemteoretiskt-, och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns flera faktorer i kommunernas skolsystem som kan påverka huruvida bedömningsstödet resulterar i adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. En viktig faktor är rutiner kring bedömningsstödets analyser, både när det gäller utformning och överföring i skolsystemet. Studien visar att bedömningsstödets resultat leder till få tidigt riktade stödinsatser på skolorna, att det finns brister i analysarbetet och att åtgärderna inte alltid följs upp. För att bedömningsstödet i matematik i årskurs 1 ska bli ett likvärdigt stöd som bidrar till att fler elever når kunskapskraven i matematik i årskurs 3 behöver kommunerna, på alla nivåer i skolsystemet, utveckla arbetet runt bedömningsstödet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lövholm, Louise, and Jenny Thollander. "Lärares och speciallärares arbete med att anpassa matematikundervisningen utifrån kartläggning av elevers kunskaper i matematik. : En kvalitativ studie med några lärare och speciallärare i åk f-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55754.

Full text

Abstract:

Inför läsåret 2019/2020 infördes en ny garanti i Skollagen (SFS 2010:800): Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser. Reformens syfte var att stärka skolornas arbete med att utveckla elevers kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Garantin riktas mot skolans yngre elever och målet är att alla elever som är i behov av stödinsatser för sin språkliga och matematiska utveckling ska få rätt stöd i rätt tid. Enligt en delredovisning som gjorts av garantin (Skolinspektionen, 2020) har dock intentionerna inte uppnåtts. Det saknas bland annat rutiner för planering, genomförande och uppföljning av de obligatoriska kartläggningsmaterialen. I linje med detta lyfter även Skolverket i sin lägesbedömning av svensk skola (Skolverket, 2020) att huvudmän och rektorer behöver ge lärare bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att eleverna får en undervisning av god kvalitet som möter deras behov. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i matematik i åk 3. I studien har 12 lärare och speciallärare intervjuats om vilka hinder och möjligheter de upplever i samband med arbetet att kartlägga elevers svårigheter i matematik, samt hur elever i behov av mer och särskilt stöd kan erbjudas en tillrättalagd undervisningssituation i matematik. Tolkningen av resultatet har utgått från tre specialpedagogiska perspektiv: individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att lärarna och speciallärarna anser att kartläggningsmaterialet bidrar till att upptäcka elever i matematiksvårigheter och att de ser möjligheter att tillrättalägga undervisningen på individ- och gruppnivå utifrån bedömning och analys av kartläggning. De hinder som lärarna och speciallärarna beskriver i samband med genomförandet av kartläggningarna rör till allra största delen organiseringen av arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Roos, Maria. "Tidiga insatser i matematikundervisningen med fokus på taluppfattning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132371.

Full text

Abstract:

En god taluppfattning är grundläggande för förståelsen i matematik och för att ha framgång iämnet visar forskning. Den pekar också på hur viktig barns tidiga matematiska medvetenhetär för senare skolframgångar och att tidiga insatser är av betydelse för att främja eleversmatematiska utveckling. Med utgångspunkt i detta har därför den här studien undersökt ivilken mån elevernas taluppfattning i en årskurs 1 och i en årskurs 2 har stärkts med stöd aven tidsbegränsad och strukturerad undervisningsinsats med fokus på taluppfattning. Detbedömningsstöd från Skolverket som från och med hösten 2016 är obligatoriskt att använda imatematik för årskurs 1, har legat som grund för att kartlägga elevernas kunskaper italuppfattning. Utformandet av undervisningen har tagit sin utgångspunkt i Jessica F.Shumways bok, Number Sense Routines (2011), McIntosh handbok, Förstå och använda tal(2008) samt Intensivundervisning med gott resultat (Lundqvist, Nilsson, Schentz & Sterner,2009). Undervisningen utformades som en daglig rutin med taluppfattningsövningar,begreppsutveckling och med konkret och visuellt material för att stödja elevernasmatematiska förståelse. Undervisningsinsatsen utgick ifrån att det är i det matematiskaresonemanget i gruppen som elevernas förmågor och kunskaper utvecklas. Kvalitativa ochkvantitativa metoder har använts för att mäta resultatet. Studiens resultat tyder på att enmedveten undervisningsinsats i klassrummet, med fokus på taluppfattning, i varierande gradfrämjar alla elevers matematiska färdigheter. Förmågan att föra matematiska resonemangutvecklades i grupperna liksom elevernas räkneförmågor. Elever uttryckte sig positivt omaktiviteten. Att förändra undervisningen och göra en fokuserad insats på ett område imatematiken upplevdes utvecklande av läraren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hansson, Julia, and Matilda Ingebretsen. ""Man måste förstå krumelurer..." : En undersökning om lågstadielärares och logopeds arbete kring läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-386149.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Karlsson, Zander Ann. "En interventionsstudie i digitalt lärande i matematik för elever i grundskolans årskurs 1." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35323.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Zander Karlsson, Ann (2018). En interventionsstudie i digitalt lärande i matematik för elever i grundskolans årskurs 1. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Genom att förena profession och vetenskap i en studie omkring appen Vektor (se bilaga 2) hoppas jag intressera fler lärare för att dra nytta av digitaliseringen bl.a. genom interventioner som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om interventionen med appen Vektor är ett användbart verktyg för lärare och elever i matematik i grundskolans åk 1 oavsett elevers kunskap och prestationsförmåga samt om Skolverkets bedömningsstöd i matematik kan användas som jämförelsematerial. De preciserade frågeställningarna utgår ifrån interventionens implementering, lärares upplevelser av interventionens påverkan samt från elevers resultat i Skolverkets bedömningsstöd i matematik för grundskolans åk 1 före och efter interventionen. De preciserande frågeställningarna är: Vad behöver beaktas vid implementeringen av interventionen? Hur upplever lärare att användandet av Vektor påverkar elevers grundläggand matematiska förmågor i matematik i grundskolans åk 1? Hur upplever lärare att användandet av Vektor påverkar deras undervisning i matematik? Påverkar användandet av Vektor elevernas resultat i Skolverkets bedömningsstöd för matematik? Teori Systemteorin fungerar som ett ramverk för studien, för att påvisa hur de olika beröringspunkterna i interventionen påverkar varandra. Hermeneutikens tolkningslära kompletterar systemteorin genom att ge svar på vad interventionen kräver för att fungera och vad den kan ge i resultat. Alerbys, Kansanens, och Kroksmarks, red. (2000) didaktiska triangel har ändrats till en pyramid för att visualisera studiens olika beröringspunkter i det sammanhang som appen Vektor har verkat i under interventionen. 4 Metod Mixed method har använts. Interventions- och jämförelsegruppens resultat i Skolverkets bedömningsmaterial för matematik i åk 1 har mätts med en kvantitativ ansats och därefter tolkats tillsammans med lärarnas upplevelser av interventionen med en kvalitativ ansats. De båda ansatserna har kompletterat varandra och svarat på studiens syfte och frågeställningar. Resultat Genom interventionen ses indikationer på att arbetet med appen Vektor stödjer det proaktiva arbetet i matematik för åk 1. Resultatet visar på interventionens behov av energi (input) och vad den ger i effekt (output) genom lärarnas upplevelser av interventionen. Jämförelsen mellan höstterminens och vårterminens resultat mellan de som arbetat med Vektor (interventionsgruppen) i denna studie och jämförelsegruppen som inte arbetat med Vektor visar i Skolverkets bedömningsmaterial i matematik för åk 1 en förändring på en nivåskillnad i snitt per elev till interventionsgruppens fördel. Nivåerna i bedömningsstödet är uppdelat i nivåerna lägre, mellan och högre. Gruppernas resultat i bedömningsstödets uppgifter visar inga nämnvärda skillnader förutom i uppgiften ”dela upp tal”. Eleverna som arbetat med Vektor visade 19,5 % bättre resultat i denna uppgift i jämförelse med jämförelsegruppen (se bilaga 5). Specialpedagogiska implikationer Studien lyfter hur ett digitalt lärande omkring de grundläggande matematiska förmågorna kan visa på en potential att vidareutveckla. Studien visar hur specialläraren tillsammans med lärare och elever kan implementera samt driva en intervention och uppfylla examensförordningen att pröva, utvärdera och följa upp arbetet med målet att möta behoven hos alla elever (SFS 2011:186) samt att pröva och utveckla nya metoder i samspelet med lärare, elever och det omgivande samhället (Lgr 11).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Dahlbeck, Viveka. "Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35317.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/ AbstractEn examensuppsats, avancerad nivå. Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Birgitta Lansheim. Dahlbeck, Viveka (2016). Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hpFörväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra till hur några lärares kunskaper och erfarenheter om läs- och skrivutveckling och bedömning av den ser ut jämfört med teori.Bakgrund: Det är stort fokus på både betyg och bedömning och det debatteras ofta om betygets vara eller icke vara vilket ställer högre krav på lärares kompetens om bedömning. Det visar sig i senaste forskning inom skola att lärare har brister i sina kunskaper om språk, läs- och skrivundervisning. Om lärare inte kan identifiera de elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, dröjer de insatser och åtgärder som behöver sättas in vilket går stick i stäv med skollagen (2010:800 5a§). Lagen säger att skolan ska ge eleven ett skyndsamt stöd. Formativ bedömning har signifikant betydelse för hur mycket elever lär sig. Enligt forskning ökar elevprestationer mest med denna metod (Wiliam & Leahy, 2015). Läraren behöver därför ha god kunskap om formativ bedömning, för att kunna ge eleverna återkoppling som för lärandet framåt.Syfte och frågeställningar: Jag vill jag ta reda på vilka kunskaper och erfarenhet lärare på en mellanstadieskola har om läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Vidare vill jag ta reda på om lärarna använder bedömning formativt som ett verktyg för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket har gett ut olika stöd för lärare vid bedömning Nya språket lyfter är ett av dem som kan användas vid bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Jag vill ta reda på om lärarna känner till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning. Mina frågeställningar är: Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna om elevers läs- och skrivutveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna av bedömning? Används något bedömningsstöd? Känner lärarna till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning som Nya språket lyfter och Skolverkets bedömningsportal?Teori: För att tolka och analysera intervjuer och observationer har en hermeneutisk ansats valts och ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Metod: Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer av tre lärare och osystematiska observationer av deras undervisning. Resultat: Undersökningen visar att lärarna har lärarlegitimation i de ämnen de undervisar i, men är osäkra på hur de ska bedöma elevernas läs- och skrivutveckling. Det visar sig att lärarna använder olika metoder och arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning men man använder inte sig av något bedömningsstöd med koppling till kunskapskraven. Lärarna är inte insatta i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter och uttrycker att de behöver tid för att sätta sig in i det. Det framkommer ett behov av att diskutera och reflektera med kollegor om vad olika kvalitativa nivåer vid bedömning kan innebära, för de olika betygskriterierna. Lärarna vill ha gemensamma riktlinjer, en tydligare organisation och styrning av den gemensamma tiden. Lärarna menar att tid oftast används till annat akut än vad som är planerat.Implikationer: Speciallärare och specialpedagoger ska vara ett stöd för lärare och elever vid läs- och skrivutveckling och vara insatta i bedömning, kunskapskrav och betygskriterier. På skolan behöver man utveckla undervisningen så att man synliggör vad eleven kan och behöver utveckla genom formativ bedömning både för sig själv som lärare men även för föräldrar. Eleverna behöver bli delaktiga i sitt eget lärande genom självvärdering och kamratbedömning. Om inte formativ bedömning sker är det svårt för lärare och speciallärare att veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och därmed kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Om formativ bedömning används och bedömningsstöd som Nya språket lyfter kan eventuella läs- och skrivsvårigheter upptäckas i tid och därmed förebyggas. Skolan kan då möta eleven där hen befinner sig, i sin proximala utvecklingszon. Om man inte använder sig av formativ bedömning med bedömningsstöd finns en risk att kraven blir för höga på eleven som då kan förlora motivation och lust att lära. En annan risk är att uppgifterna är bekanta, för lätta, för eleven och då sker inte utveckling, eftersom eleven kommer känna det som repetition. Det kan göra att eleven blir uttråkad och tappar motivationen. Specialpedagogens och speciallärarens uppgift är att vara en kvalificerad samtalspartner och kunna ge konsultation, råd och stöd, till kollegor, föräldrar och andra berörda. Genom samtal, enskilt och/eller i arbetslag, med speciallärare, om bland annat bedömning och betyg, kan samsyn öka. En vidare undersökning på skolan med analys behöver göras för att se vad det är som hindrar lärarna från att använda bedömningsstödet Nya språket lyfter och formativ bedömning. Formativ bedömning kan sägas vara en möjlighet att förändra en lärandekultur och kunna skapa ett klassrumsklimat där elever får möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Utifrån analysen bör nya mål för förändring sättas upp.Nyckelord: bedömningsstöd, formativbedömning, läsutveckling, Nya språket lyfter, skrivutveckling,
Teachers' Knowledge and Experience of Reading and WritingDevelopment and Assessment of Reading and Writing

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Susanne. ""Det är bra att det är lika för alla" : -En intervjustudie om lärares uppfattningar om Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i läsutveckling för årskurs 1." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148866.

Full text

Abstract:

Den här kvalitativa intervjustudien beskriver hur ett tiotal lärare i de lägre skolåren resonerar kring Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i läsutveckling för årskurs 1. Studien fokuserar på lärarnas uppfattningar om organisation, upptäckter och resonemang kring stöden. Tio lärare har intervjuats med samma intervjuguide som bas. Urvalet av intervjupersoner är ett målstyrt bekvämlighetsurval bestående av lärare som har erfarenhet att arbeta med bedömningsstöden i läsning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna är positivt inställda till bedömningsstödet. De tycker att de fått en bra bild av både enskilda elevers och gruppen/ klassens läsförmågor genom att genomföra bedömningsstöden. Resultatet av bedömningsstöden har använts för både summativ och formativ bedömning. Lärarna i studien resonerar mer kring upptäckter av elever i behov av extra stimulans än de resonerar kring upptäckter av elever i behov av anpassningar eller stöd. Den aspekt som lärarna är mest kritiska över vad gäller bedömningsstödet i läsning är den tidsåtgång som krävs för att genomföra dem. De betonar vikten av en bra organisation kring stöden för att kvaliteten på klassens undervisning inte ska bli lidande under den period som stöden genomförs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Adegren, Anna, and Ingela Aidanpää. "Att mäta avkodning : En jämförande undersökning av olika testers användbarhet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160285.

Full text

Abstract:

Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Westerlund, Lina. "De nationella provens betydelse : en kvalitativ studie som undersöker svensklärares tankar kring vårterminen 2021 års bedömning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185571.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur svensklärare tänker kring den bedömningssituation de står inför under vårterminen 2021. På grund av den rådande COVID- 19 pandemin beslutade Skolverket att ställa in de nationella proven och ersatte dessa med ett icke obligatoriskt bedömningsstöd. Inför läsåret 2018 kom en ändring i Skollagen som innebar att de nationella provresultaten nu särskilt ska beaktas i bedömningen. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fem stycken svensklärare och en (1) specialpedagog genom semi- strukturerade intervjuer. Det framkom att lagändringen inte har inneburit någon märkbar skillnad i de lärarnas sätt att bedöma och att de inte är oroliga över den bedömningssituation de är i. Det uttrycks däremot en oro över att eleverna inte får en likvärdig och rättssäker bedömning i och med de inställda nationella proven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Eriksson, Tholf Carina. "Delaktig eller inte, det är frågan : En intervjustudie kring elevens delaktighet i bedömning i svenska utifrån bedömningsstöden »Läsutvecklingsschema» och »Nya språket lyfter!»." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21029.

Full text

Abstract:

Assessment of the level of the pupils´ knowledge and understanding are important parts of teaching. There are diverse ways to do this and many different tools to use. The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, how five teachers work with assessment. The focus lies on both how they work with assessment in general and how they use the assessment tools called »LUS» and »Nya språket lyfter!». The pupils´ participation in their own education is an important part of the Swedish curriculum, which is why the study also focuses on how the informants work to enable the pupils´ participation in the assessment and in their education. The informants all think that both assessment and the pupils´ participation in the assessment are important, since teaching is easier when the pupils are aware of what they need to know and learn. Many of the informants express that time is an issue when it comes to making the assessment trustworthy. They need to have time to discuss assessment and the interpretation of the curriculum with colleagues, which is not always possible. In spite of this hurdle most of them think that they enable their pupils´ participation and that an assessment tool is an important aid that both furthers this and makes assessment easier and more trustworthy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Florby, Charlotte. "Validering och bedömning : i svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxenstuderande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27484.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades. Resultatet visar att kommunens tolkning av styrdokumenten påverkar stort. Det sker ingen systematiserad validering av alla elevers kunskaper i samband med kursstart på fem av de sju undersökta skolorna trots styrdokumentens rekommendationer. Då validering sker leder den till nivågruppering och beräkning av studiehastighet. Lärarna utgår från att tal-, läs-, skriv- och lyssningsförmåga ska bedömas och kopplar bedömningen till kursens kunskapskrav. Bedömning av skrift blir tyngdpunkten, trots att lärarna är överens om att det inte borde vara så. Gemensam ämnes- och bedömningstid saknas på samtliga skolor. Ett nationellt prov som verkar stödjande i bedömning är önskvärt. Slutsatser som kan dras av studien är att elever nationellt inte ges samma möjligheter till validering samt att bedömning i kursen sker på många skiftande sätt av lärarna. Det finns dessutom olika förkunskapskrav till kursen trots att skollagen skriver att sådana inte ska förekomma. Detta leder till frågan om kursen bedrivs likvärdigt. Det tycks som om mer politiskt intresse bör riktas mot kursen så att likvärdighet nationellt kan säkerställas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Ståtenhag, Natalia. "Kunskapsbedömning av SO-ämnen i årskurs 1-3 : En studie med utgångspunkt i lärares utsagor om sin bedömningspraktik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28750.

Full text

Abstract:

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Nasr, Pamela. "Processbarhetsteorin som ett komplement vid bedömning av skriftlig produktion?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29479.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka huruvida Processbarhetsteorin kan tillämpas som ett komplement vid bedömningen av skriftliga texter i utbildningen i svenska för invandrare, gällande ordförråd och grammatik, för att minimera tolkningsbarheten i Skolverkets bedömningsmatriser. Sex elevtexter från kurs D i utbildningen i svenska för invandrare har bedömts av tre olika lärarpar, i den egna verksamheten, utifrån Skolverkets bedömningsmatris för det nationella provet i kurs D gällande ordförråd och grammatik. Samma texter har sedan analyserats med hjälp av Processbarhetsteorin och en kompletterande PT-modell (Flyman Mattsson och Håkansson 2010). Utöver textunderlaget har de lärare som har bedömt enligt ovan, ställt upp på enskilda intervjuer rörande bedömning och bedömningsstöd. Metoder består därmed av dels textanalyser och dels kvalitativa lärarintervjuer. Resultaten från båda textanalyserna visar att det råder diskrepans i hur de olika lärarna har bedömt texterna och att de bedömningarna i sin tur skiljer sig från PT-analysen. En slutsats är då att PT kan vara ett vägledande komplement i bedömningen av grammatiska strukturer på så sätt att den rangordnar dessa strukturer i en hierarki enligt avancemang. Dessutom gör kriterier som kräver ett minsta antal korrekta förekomster av en viss grammatisk struktur att PT-analysen blir mätbar och kan minimera antal olika tolkningar av bedömningsmatriser. En annan slutsats är att den delen av PT-modellen som berör variation i ordklass och ordtyp emellertid inte är tillämpbar i en lärares vardag då den kräver allt för lång tid. Slutligen dras slutsatsen att lärarna i den här studien ser ett behov av tydligare begrepp och formuleringar i Skolverkets bedömningsmatriser och kan tänka sig att använda PT som ett komplement i bedömningen så länge den inte är tidskrävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Johansson, Susanna, and Angelica Svanhall. "Rätt stöd i rätt tid : en studie om hur några skolor organiserar arbetet för att uppfylla Skollagens garanti för tidiga stödinsatser i läsning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98399.

Full text

Abstract:

Den 1 juli 2019 började en ny bestämmelse att gälla i Skollagen (SFS 2010:800) som ska garantera tidiga stödinsatser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna studie syftar till att undersöka hur olika grundskolor organiserar arbetet med garantin. För att avgränsa denna studie berörde vi endast delen läsa. Vi undersökte även om skolornas arbete med tidiga stödinsatser hade påverkats av garantin och om Skolverkets riktlinjer för garantin uppfylldes med denna organisation. Den teoretiska utgångspunkten för studien berör vad läsning är, viktiga faktorer för läsning samt läs- och skrivsvårigheter. Vi går även in på den nya bestämmelsen i skollagen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och vad den innehåller (Skolverket 2019a). Studiens empiriska material innehåller intervjusvar från åtta speciallärare/-pedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som utfördes via videolänk. Intervjuerna spelades in via ljudinspelning, transkriberades och kategoriserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att speciallärare/-pedagoger upplever att det finns tydliga brister i rutinerna och i organisationen med arbetet med garantin. Resultatet visar också att de moment som ingår i garantin inte genomförs i sin helhet. Bristande ekonomiska förutsättningar och en svag implementering av garantin ses som anledningar till detta. Enligt resultatet har även speciallärares/-pedagogers arbete med tidiga stödinsatser påverkats av garantins införande. Den största förändringen är att speciallärare/-pedagoger nu i större utsträckning arbetar mer med förskoleklass än tidigare. Analysen av studiens empiriska material visar på att en god implementering har en stor betydelse vid nya bestämmelser om skolan. Den lyfter även fram en engagerad skolledning som en framgångsfaktor vid implementeringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lundberg, Anna. "Bedömningsstödet i matematik : Hjälp eller stjälp?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75160.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att se hur lärare använder sig av det obligatoriska bedömningsstödeti matematik och om de förändrar sin undervisning utifrån elevernas resultat. Studien fokuserarpå hur lärarna anser att de arbetar med bedömningsstödet och hur de lägger upp arbetet kringdet. Det finns även ett fokus på om de har en formativ ansatts i sitt arbete medbedömningsstödet. Studien har ett sociokulturellt perspektiv, den är kvalitativ i sin metod ochbygger på semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien är att de deltagande lärarna harförändrat sitt arbete utifrån resultaten av bedömningsstödet och att de anser att de har använtstödet framåtsyftande. De delar även åsikten att bedömningsstödet är tidskrävande men bra ochatt användandet av det i slutändan kan vara tidsbesparande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Magnusson, Daniel. "Att arbeta kommunövergripande med flexibel specialundervisning utifrån bedömningsstöden i svenska." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176472.

Full text

Abstract:

I läroplanen betonas att alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i läroplanen utifrån sina förutsättningar och ges stöd enligt behov. Men hur ger skolan stödet till de elever som har störst behov, och hur optimerar man de befintliga resurserna för specialpedagogiskt stöd när kommunernas kostnader ökar. Syftet var att undersöka erfarenheterna av en kommunövergripande organisation av det specialpedagogiska stödet i årskurs 1 - 3 i form av ett speciallärarteam. Hur har arbetet i speciallärarteamet organiserats, hur är det kopplat till bedömningsstöden, och vilka insatser genomför de? Studien genomfördes kvalitativt med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i fokusgrupper på tre skolenheter. I fokusgrupperna deltog rektorer, specialpedagoger och lärare. Efter att jag hade transkriberat intervjuerna från fokusgruppsintervjuerna använde jag mig av tematisk analys. Jag identifierade tre teman: Organisation, bedömning och specialpedagogiska insatser. Resultaten visade att de erfarenheter som alla deltagarna har av speciallärarteamets organisation och arbete var mycket positiva. Stödet fördelades efter behov på ett rättvist sätt utifrån de resurser som fanns. Det är enligt deltagarna mer tydligt vilka mål som krävs enligt bedömningsstöden och läroplanen och handledningen från speciallärarteamet hade varit uppskattad. Organisationen av avstämningar, handledning och intensivundervisning tydliggörs i form av ett årshjul, vilket deltagarna hade upplevt positivt. Det kommunövergripande arbetssättet säger deltagarna att de har goda erfarenheter av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Persson, Marianne. "Läsinlärning utifrån olika metoder : - En studie av hur lärare på två olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 1." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65387.

Full text

Abstract:

In view of the new compulsory assessment support and the added learning requirements in the curriculum, the aim of this study is to investigate how teachers work with teaching reading and writing in grade 1 in relation to the method used in the school. The study uses interviews as a method to answer the questions. The result shows that both schools use a combination of methods in the teaching of reading and writing. The teachers who took part in the study are favourably inclined to the new assessment support and hope that more follow-ups of the pupils’ results can mean that resources are provided earlier for those who need it. The teachers have differing opinions about changes in teaching taking place in connection with changes or additions to the curriculum. The crucial factor appears to be how great the changes are or what the additions concern, and how they relate to existing methods.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Löfkvist, Hanna, and Kajsa Norling. "Bedömningsstödet i svenska - läsning åk 1 : Några lärarers erfarenheter - en intervjustudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165817.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Andersson, Frida, and Olivia Karlsson. "Nationella bedömningsstödet i läsutveckling för årskurs 1 : Ett värdefullt verktyg för pedagoger?" Thesis, Umeå universitet, Logopedi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159706.

Full text

Abstract:

Bakgrund I svensk skola är ett av målenatt tidigt identifiera elever med nedsatt läsförmåga. För att underlätta identifieringen har ett nationellt bedömningsstöd arbetats fram. Nedsatt läsförståelse beror på nedsatt avkodningsförmåga eller nedsatt språkförståelse. Svårigheter med avkodning respektive språkförståelse kräver olika insatser i skolan. Syfte Syftet med studien var att undersöka om nationella bedömningsstödet för läsutvecklingi årskurs 1 identifierar andraelever änstandardiserade och normerade screeningtest genomfördai årskurs 2. Syftet var vidareatt undersöka om de elever som identifierats med nedsatt läsförmåga på nationella bedömningsstödet även uppvisar språkliga svårigheter samt hur pedagogerna använder resultatet på nationella bedömningsstödet för planering av vidare insatser. Metod Studien omfattade 41 elever i årskurs 2 som genomfört nationella bedömningsstödet i årskurs 1 och DLS läsförståelse i årskurs 2. Eleverna testades med avkodningstesten Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?och språkförståelsetestet TROG-2.Studien inkluderade även en intervju med 4 pedagoger som har ansvar för genomförandet av nationella bedömningsstödet. Resultat Nationella bedömningsstödet identifierade 13 elever med nedsatt läsförmåga i årskurs 1, screeningtesten DLS läsförståelse, Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?identifierade 16 elever i årskurs 2. Screeningtesten identifierade 7 elever (44%) som inte identifierats på nationella bedömningsstödet. Nationella bedömningsstödet identifierade 2 elever med nedsatt språkförståelse. Samtliga pedagoger använder resultatet från nationella bedömningsstödet för planering av insatser. Slutsatser Nationella bedömningsstödet fungerar till viss del i skolor där det utförs av pedagoger som är utbildade i nationella bedömningsstödet. Däremot identifierar nationella bedömningsstödet färre elever än standardiserade och normerade screeningtest och är mer tidskrävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Österman, Sandra. "Att synliggöra lärandet : En intervjustudie om hur lärare använder bedömningsstödet ”Nya språket lyfter!”." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58907.

Full text

Abstract:

Konsten att kunna läsa och skriva är en viktig del för elevers vidare kunskapsutveckling.Att tidigt upptäcka och åtgärda för de elever som riskerar att inte lära sig läsa och skriva är därför viktigt. För att stödja lärarens bedömningsarbete i detta syfte finns bedömningsstöd att tillgå. Skolverket har 2009 tagit fram ett bedömningsstöd som heter ”Nya språket lyfter!”. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om hur f-3lärare använder ”Nya språket lyfter!” samt hur lärare motiverar sitt arbete med bedömningsstödet. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer som analyserats efter en fenomenografisk modell.Resultatet visar att lärarna använder ”Nya språket lyfter!” både i den dagliga undervisningen och inför och under utvecklingssamtalen. Användandet motiveras av att det bidrar till trygghet för lärarna, måluppfyllelse, ökat elevengagemang samt stöd i att upptäcka elevers utveckling i ett tidigt skede. Det går att se att lärarna använder bedömningsstödet i ett formativt syfte för att i huvudsak tydliggöra kunskapsmålen samt synliggöra elevernas lärande. Stödet används också som hjälpmedel för att samtala med eleverna och ge framåtsyftande återkoppling. Resultatet visar även att lärarna anser att ”Nya språket lyfter!” möjliggör för eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande. Vidare visar resultatet att bedömningsstödet används för olika syften. I huvudsak används bedömningsstödet till att informera och motivera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Brandstedt, Lisa, and Camilla Herrlin. "Elevers tidiga taluppfattning : En studie om det obligatoriska bedömningsstödet i taluppfattning för årskurs 1." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95775.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt Andrews & Sayers (2015) åtta komponenter för taluppfattning återfinns i det obligatoriska nationella bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen i årskurs 1. Vidare syftar studien att undersöka vilken möjlighet kartläggningsmaterialet ger läraren att identifiera elevernas taluppfattning. Det analyserade materialet har begränsats till bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen. Bedömningsstödet består av en skriftlig del och en muntlig del samt tre olika kunskapsnivåer (lägre-, mellan och högre nivå) för vardera del. Analysen fokuserar främst på de uppgifter som finns på mellannivå då denna är den lägst godtagbara nivån. Studiens teori utgår från Andrews & Sayers (2015) ramverk för grundläggande taluppfattning. Resultatet i studien visar att alla de åtta komponenterna täcks av materialet, dock varierar det i vilken omfattning komponenterna återfinns. Sammantaget återfinns flest komponenter i de muntliga uppgifterna. Vidare visar resultatet att kartläggningsmaterialet kan ge läraren möjligheter att identifiera elevernas taluppfattning även om vissa komponenter kräver ytterligare material och tillfällen att kartlägga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Rosberg, Alice. "Arbetsgivarens behov vid sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa : En kvalitativ intervjustudie om hur arbetsgivaren upplever och kan hjälpas i sin roll i arbetet med sjukskrivning och att motverka psykisk ohälsa." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151076.

Full text

Abstract:

Ökande sjukskrivningar och allt fler som lider av psykisk ohälsa är idag ett problem i Sverige. En aktör vars involvering kan förstärkas när det kommer till att främja hälsa är arbetsgivaren. Det övergripande syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur arbetsgivaren kan hjälpas i sin roll i sjukskrivningsprocessen och för att motverka psykisk ohälsa. Detta gjordes i samverkan med digitalbyrån NetRelations i Stockholm för projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting. SRS har det övergripande målet att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Behoven som identifierats i denna studie togs fram för att vara till grund för hur SRS kan utvecklas med arbetsgiven som användare. En kvalitativ ansats valdes och en tematisk analys gjordes utifrån data från fem intervjuade chefer inom den privata sektorn i Sverige. Huvudresultatet är att arbetsgivaren för att kunna öka en individs arbetsförmåga och arbeta preventivt mot psykisk ohälsa har behov av (1) mer kunskap om sjukskrivning, (2) att enklare kunna identifiera när någon mår dåligt, (3) att få stöd för bedömning av insatser, (4) att få hjälp med kommunikation och samverkan och (5) att ha tillgång till verktyg och information riktad mot arbetsgivare. Behoven har stöd i tidigare forskning om vad som skapar en frisk arbetsplats och kan om tillgodosedda i framtiden innebära att anställdas arbetsförmåga ökar. För att arbetsgivare ska ta till sig information och stöd krävs utifrån resultatet att den är noga utformad för dessa som användare. Resultaten har en betydelse dels för det fortsatta arbetet inom SRS, men också för att visa på hur vi kan inkludera arbetsgivaren för att skapa ett friskare Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Kartby, Rebecca, and Anna Lönnqvist. "Stöd för en likvärdig bedömning - en tolkningsfråga? : En studie av några lärares erfarenheter av bedömningsstödet i svenska i årskurs 1." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385457.

Full text

Abstract:

Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Gusér, Annelie. "Analys av de nationella bedömningsstöden i de tidiga skollåren- en resurs för skolutveckling? : Ramfaktorteoretisk analys av tre svenska skolors styrkedja." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84976.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Den 1 juli 2019 infördes, i Sverige, en Läsa- skriva- räkna garanti för årskurs f-3. Kopplat till garantin finns kartläggningsmaterial och bedömningsstöd (SFS 2010:800). Läsa- skriva- räkna garantin och tillhörande kartläggningsmaterial och bedömningsstöd har för avsikt att öka likvärdighet och tidiga, förebyggande insatser i relation till elevers läs-, skriv- och matematik - utveckling (Skolverket, 2021a). Garantin förtydligar elevers lagliga rätt till adekvat stöd i tid (SFS 2010:800, kap.3 §4). Syftet med den här studien är att belysa hur pedagogiska ledningsfunktioner såsom, lärare, rektorer och skolchefer, i skolans styrkedja tar tillvara resultaten och analysen av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i syfte att utveckla en likvärdig undervisning som stärker elevers måluppfyllelse. Studien är inspirerad av ett systemteoretiskt tänkande och tar utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Ramfaktorteorin (Dahllöf, 1999) klargör hur resultat är kopplat till ett undervisningsförlopp. Ett undervisningsförlopp som formas av processer och ramar. En reanalys av de processer och ramar som format ett undervisningsförlopp, för att identifiera utvecklingsområden, blir av vikt i samband med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete (Gustafsson, 1999; Svedberg, 2019). Studien baseras på 10 kvalitativa intervjuer. Tre skolchefer, tre rektorer och fyra lärare från tre olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna uppfattar att kartläggnings- och bedömningsstöden är bra verktyg för att identifiera elevers kunskapsutveckling i syfte att forma och anpassa undervisningen med utgångspunkt i nationella mål. Resultatet synliggör även att pedagogiska ramar i form av skollag och styrdokument i varierande utsträckning understödjs av administrativa, organisatoriska och resursrelaterade ramar i de deltagande kommunerna. Detta leder till olika förutsättningar för de deltagande kommunerna att säkerställa en likvärdig och kompensatorisk tidig läs-, skriv- och matematikundervisning. Nyckelord Skolutveckling, förbättringsarbete, styrkedja, tidig läs-, och skrivundervisning, tidig matematikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lindh, Andreas. "”Hur jag tolkar det? Det finns ju miljoner tolkningar” : En intervjustudie om hur fyra gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa 1 tolkar och använder sig av det centrala innehållet och kunskapskraven." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60571.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ingves, Anna. "Andraspråkselever bygger svenska : Språklig nivå i Nationella provet i svenska som andraspråk för åk 9 i förhållande till bedömningsstödet Bygga svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339603.

Full text

Abstract:

Nyligen presenterade Skolverket ett nytt bedömningsstöd, Bygga svenska, anpassat för elever i början av sin andraspråksutveckling. Bedömningsstödet beskriver språkutvecklingen i fem steg och ger observationspunkter och vanliga andraspråksdrag för varje steg. Med utgångspunkt i detta har jag i denna studie undersökt vilka språkutvecklingssteg skribenter på E-nivå i det Nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 är på. Frågeställningen omfattar även vilka andraspråksdrag som finns i dessa texter och hur de fördelas över utvecklingsstegen. Min hypotes är att steg 4 motsvarar godkänd språknivå. Trettio elevtexter har analyserats med hjälp av observationspunkterna och andraspråksdragen för respektive språkutvecklingssteg. Resultatet visar att skribenterna är på en lägre nivå än jag förväntade mig, dock inte lägre än steg 2. Samtliga texter har andraspråksdrag av olika slag. Resultatet kan även användas för att tydliggöra bedömningspunkten språk, stil och skrivregler i provets bedömningsmatris. Studien visar att elever med ett relativt nyutvecklat andraspråk och många andraspråksdrag kan bli godkända på provet. Resultatet visar också spridning i språklig utvecklingsnivå inom betygsteget E.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Eriksson, Bergman Fanny, and Maria Gelinder. "Goda rörelsekvaliteter, en bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga : hur tolkar och bedömer lärare i idrott och hälsa på gymnasiet ett kunskapskrav i jämförelse med bedömningsstödet." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6542.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar ochbedömer kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd avaktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”, för att sedan jämföra det med hurSkolverkets bedömningsstöd är formulerat. 1. Hur tolkar och bedömer lärare kunskapskravet vad gäller transformering och realiseringav läroplanen? 2. Hur beskriver Skolverket i bedömningsstödet att kunskapskravet kan tolkas ochbedömas? 3. Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärarnas respektivebedömningsstödets utsagor? Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med intervju och textanalys som metod.Respondenterna som intervjuades var fyra legitimerade lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.Intervjun delades upp i olika kategorier utifrån de begrepp som finns i det undersöktakunskapskravet, goda rörelsekvaliteter, bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga. Sammabegrepp analyserades sedan i textanalysen av det tillgängliga bedömningsstödet för idrott ochhälsa på gymnasiet. En jämförelse gjordes sedan återigen med utgångspunkt av begreppen. Resultat Av resultatet framkom både skillnader och likheter i hur lärare respektive bedömningsstödettolkar och bedömer kunskapskravet. Vid tolkning av kunskapskravet använde respondenternasynonyma ord för beskrivning av begreppen. De främsta skillnaderna var gällande bedömningdär det övergripande var att lärarna känner sig osäkra på begreppen, vad de innebär och hurde ska bedömas likvärdigt. Slutsatser Lärarna i studien och tidigare forskning visar en osäkerhet i hur transformeringen ochrealiseringen av kunskapskravet ska ske. Trots detta visar resultaten på att det tolkas påliknande sätt, även i bedömningsstödet. Detta leder till likvärdighet när det kommer tilltolkning och bedömning, trots detta upplever lärarna att kunskapskravet inte går att bedömalikvärdigt.
Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education for upper secondaryschool interpret and assess the knowledge requirement in the curriculum: "The student canwith good movement qualities carry out a range of activities that develop physical ability",and then compare it with how Skolverket (The Swedish National Agency for Education)assessment support is phrased. 1. How do teachers interpret and assess the knowledge requirement regarding transformationand realization of the curriculum? 2. How does Skolverket describe in the assessment support that the knowledge requirementcan be interpreted and assessed? 3. What similarities and differences can be identified between the teachers' and assessmentsupport's statements? Method The methodological approach used in this study is qualitative, with interview and text analysisas the method. The respondents interviewed were licensed teachers in physical education. Theinterview was divided into different categories based on the concepts contained in theknowledge requirement examined. The same concept was then analyzed in the text analysis ofthe available assessment support in physical education in upper secondary school. Acomparison was then made again on the basis of the concepts, good movement qualities,breadth of activities and physical ability. Results The results revealed both differences and similarities in how teachers and the assessmentsupport interpret and assess the knowledge requirement. When interpreting the knowledgerequirement, synonymous words were used to describe the concepts. The main differenceswere regarding assessment, where the overall was that teachers feel uncertain about theconcepts, what they mean and how they should be assessed equally. Conclusions The teachers in the study and previous research show an uncertainty in how thetransformation and realization of the knowledge requirement should take place. Despite this,the results show that it is interpreted in a similar way, also in the assessment support. Thisshould lead to equivalence when it comes to interpretation and assessment, but despite this,the teachers feel that the knowledge requirement cannot be assessed equally.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Bedömningsstöd'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles