Dissertations / Theses on the topic 'Bedömningsunderlag'

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen Historia A på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.

Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna. Sammanställningen av det skriftliga materialet visar dock på att det är de politiska aspekterna som efterfrågas mest i lärarnas examinationsuppgifter, det finns alltså skillnader mellan vad lärarna anser vara viktigast att studera och bedöma och vad som framträder som viktigast i de granskade uppgifterna.

 

Nyckelord: historiesyn, historiska perspektiv, bedömning, historieundervisning

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark. Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) har en central roll i den arbetsplatsförlagda utbildningen. SUI ordnar APU-platser åt alla sjömansskolorna i Sverige. De har ett antal dokument som reglerar hur APU:n ska fungera och vilka åtaganden de delaktiga parterna åtar sig. Med hjälp av olika teorier om att arbeta med portfolio, har vi utvecklat en portfoliomodell för maskinelever. Modellen är flexibel och går att anpassa för däckselever men också andra inriktningar. Syftet med portfoliomodellen är dels att skapa ett didaktiskt redskap som kan underlätta kunskapandet för eleven, dels att förbättra bedömningsunderlaget för lärarens betygsättning av eleven under APU:n.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in.

I kemiundervisning på gymnasiet sker bedömning traditionellt via skriftliga prov. Som varierad undervisning har laborationsrapporter ett inlärningssyfte och är samtidigt bedömningsunderlag. När undervisning behöver anpassas, erbjuds ofta muntliga istället för skriftliga examinationer. Studiens syfte är att undersöka hur likvärdigt muntliga och skriftliga laborationsrapporter i kemi kan bedömas. Kunskapsbedömning görs utifrån SOLO-taxonomi och jämförs mot en kvantifiering av använda nyckelbegrepp, för att avgöra bedömningars likvärdighet. Bedömningar av rapporter jämförs även mot bedömningar av prov för att undersöka samband mellan dessa. Studien visar att muntliga och skriftliga laborationsrapporter kan bedömas likvärdigt. Sambanden mellan elevers laborationsrapporter och provresultat visar att elever som gjort muntliga och skriftliga rapporter i lika stor utsträckning når samma provresultat. Däremot får skriftliga rapporter ofta högre bedömningar än vad motsvarande elever får på prov, vilket inte gäller elever som gjort muntliga rapporter. Studien ger stöd för att använda muntliga laborationsrapporter som anpassning av kemiundervisning.

It is statutory that teachers shall document their student's development of knowledge in different subjects. The teachers employed by Sundbybergs municipality have been commissioned to do the documentation in the web-based electronic system Projekt- och Omdömesdatabasen, P.O.D.B. The purpose of this study was to investigate witch effect the IT-solution P.O.D.B has brought for the teachers in their task of student documentation. By conducting interviews and questionnaire studies I have been looking for answers to if the target achievements have increased by using the IT-solution, and if the teachers are aware of what they may or may not write about their students in the system. The conclusions I have been able to draw through my studies are that the teachers have accepted the commission to use P.O.D.B. But they didn't feel assessorial in the decision of beginning to use computers for the task of documentation. Their work has because of this become more time extensive, and there is some insecurity about the formality of the system. The effect of the decision has resulted in that the targets have been made more visible and the target achievements have increased, and the storage options have made the student information more readily accessible.  

The aim of this study was to examine normative conceptions based on sexuality, gender and western context in the Swedish migration office’s (Migrationsverket) documents concerning LGBT asylum seekers. The study is conducted by a norm-critical approach and intersectional perspectives. The study consists of a discourse analysis based on Judith Butler’s theory about the heterosexual matrix and performativity, as well as Stuart Hall’s theory about the West and the Rest. Our data consists of policy documents regarding LGBT asylum administration. When analysing the documents, we found that they are based on heteronormative assumptions and western perspectives. Besides being based on heteronormative assumptions and western perspectives, we found that the documents occasionally contains of a series of contradictive aspects on LGBT related asylum cases.

Att kunskap ska testas och värderas genom en bedömningsprocess är ofta givet men hur testaskunskap i skolan i relation till kursplanen och vilken roll har bedömningsunderlaget? Studiensyftar till att besvara den frågan inom matematikämnet och utgår från frågeställningarna: Vilkenroll har de olika bedömningsunderlagen vid betygssättning?, Hur väl överensstämmerinnehållet i bedömningsunderlagen med det centrala innehållet? och Vilka kunskapskrav fåreleverna möjlighet att uppnå vid de fasta bedömningstillfällena? Arbetet utgår från enintervjustudie med tillhörande enkäter där sju lärare som hållit i kursen Matematik 1c deltagit.Resultatet visar att lärare i stor utsträckning använder sig av traditionella skriftliga prov och attde senare bedömningsmomenten i kursen ofta är av större betydelse än de tidigare. Vidare visarstudien att i princip alla aspekter i det centrala innehållet testas vid de fasta bedömningstillfällendär det enda undantaget gäller matematikens kulturhistoria. I och med införandet av GY11illustrerar studien även lärarnas konkretisering av den nya kursplanen. Studiens resultatindikerar att det finns en viss förskjutning av att förmågorna ”begrepp” och ”procedur” testasmer frekvent på E- och C-nivå. Förmågorna ”resonemang”, ”kommunikation” och”modellering” testas oftast på C- och A-nivå, medan ”problemlösning” var den förmåga somtestades mer jämnt fördelat på samtliga nivåer.

Att sätta ord på vad elever ska kunna i Idrott och hälsa är inte en lätt uppgift för lärare. Bedömningsmatriser kan underlätta för dem att sätta ord på kunskaper i Idrott och hälsa, vilket i sin tur kan främja en likvärdig bedömning. Syftet med studien är att undersöka lokalt utformade bedömningsmatrisers struktur och kvalitet inom området rörelse till musik och dans samt analysera hur matriserna belyser rörelse, i förhållande till om rörelsen ska göras eller upplevas. Som teoretiskt ramverk för studien står Messicks (1995) validitetsaspekter, dessa har använts för att skapa verktyg för att bedöma kvaliteten på matriserna. Fenomenologin har varit studiens teoretiska utgångspunkt när synen på rörelse har analyserats, då främst utifrån Swartling Widerströms (2005) tolkning av teorin. Studien bygger på nio matriser från gymnasieskolor i Västerbotten som bedöms med hjälp av verktygen och det fenomenologiska synsättet. Resultatet visar på att det finns en variation mellan matriserna i hur området är tolkat, nedbrutet och vilka kunskaper som har valts att sätta ord på. Resultatet visar även på att det är ”görandet” som dominerar i matriserna, men att det även finns ett visst utrymme för att eleverna ska få möjlighet att ”uppleva” och uttrycka rörelse inom området.

Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande. En innehållsanalys av det empiriska materialet har gjorts för att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i lärarnas och rektorns beskrivningar av bedömning. Resultatet visar att lärarna har såväl gemensamma som skilda arbetssätt vad gäller undervisning, bedömningsunderlag och hur de arbetar med styrdokumenten. Resultatet visar även att lärarna i undersökningen talar om bedömning på en konkret, vardaglig nivå och rektorn talar om bedömning på en övergripande nivå utifrån läroplaner.

Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning.
The aim of our study was to get an idea of how and in what way teachers interpret the current curriculum reforms for students from an assessment and grading perspective. Our focus has been on the mathematics course A in upper secondary school, Sweden. The study was based on six qualitative interviews with teachers and 102 quantitative surveys of students. Our results showed that written test was the most common assessment base, and that teachers generally find it difficult to assess students oral performance. One of our conclusions was that teachers did not give students the opportunity to meet all course goals when teachers did not work with varied types of examination to a sufficient extent.

I utbildningen till lärare ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU. VFU genomförs på en skola, förskola eller fritidshem hos en lärare i verksamheten, en VFU-lärare. För bedömning och kvalitetssäkring av utbildningsmomentet besöker en lärarutbildare från universitetet den lärarstuderande på VFU-platsen. Under besöket genomför i regel den lärarstuderande ett utbildningsmoment med barnen/eleverna där den besökande universitetslärarens observation av undervisningsmomentet tillsammans med information från VFU-läraren och den studerande utgör det bedömningsunderlag som lärarutbildaren behöver för att kunna examinera den lärarstuderandes VFU. Bedömningen, som görs mot kursplanens lärandemål, sker i det s.k. VFU-samtalet där parterna deltar och som vanligen hålls efter den studerandes undervisningsmoment. Det är inte ett tvång att dokumentera den lärarstuderandes prestation och samspel med barnen/eleverna, vilket medför en viss rättsosäkerhet eftersom en ny bedömning utifrån det genomförda undervisningstillfället inte är möjlig. Den besökande universitetsläraren antas ha underlag för ett godkännande eller ett underkännande. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker inte sällan på förskolor/skolor som befinner sig på ett betydande avstånd från universitetet, vilket innebär långa restider för lärarutbildaren och därmed förlorad arbetstid. Syftet med denna studie är att undersöka om den ovan beskrivna gången kan ersättas med videoinspelning av undervisningsmomentet samt ett VFU-samtal via telebild med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet. Under höstterminen 2011 genomfördes ett mindre försök med en grupp frivilliga lärarstuderande som alla tidigare hade erfarenhet av besök under sin VFU. De tre aktörerna genomförde sedan, via telebild, ett regelrätt VFU-samtal, som samtidigt spelades in. Försöket visar att modellen, om den justeras något, kan vara ett alternativ till besök på VFU-platsen. De lärarstuderande var övervägande positiva till möjligheten att själva välja ett undervisningstillfälle och de hade inte heller någon direkt negativ inställning till VFU-samtal via telebild. Det störningsmoment som en lärarutbildare utgör då denne besöker VFU-platsen, både för barnen/eleverna och för den lärarstuderande, bortfaller vid videoinspelning. En ökad förståelse för den egna lärargärningen och med resultat ett fördjupat VFU-samtal borgar för en ökad kvalitet i utbildningen. Rättsäkerheten i examinationen går inte förlorad vid en videoinspelning av undervisningsmomentet eller vid genomförande av ett VFU-samtal via telebild.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till bedömning av läsförståelse i grundskolans tidigare år 1-3 då inte betygsättning är ett faktum, men bedömning av eleverna är i stor prioritet. Att bedöma elever utifrån kunskap är ifrågasatt av många lärare som tycker att bedömningsunderlagen som finns idag bör utvecklas utifrån hur skolan ser ut idag. Vilka bedömningsunderlag används och hur används de av lärare som arbetar i lågstadiet och bedömer eleverna? Lärarens förhållningssätt och syn på bedömningsunderlagen som finns kommer att diskuteras tillsammans med andra frågor.
The purpose of this study is to examine how teachers relate to the assessment of reading comprehension in primary school in Sweden. Teachers won’t rate pupils with grades, but the assessment of the pupils are in high priority. To assess/grade students based on knowledge is questioned by many teachers who think that the assessment metods available today should be developed on the basis of how the school works today. The teacher's attitude and approach to assessment methods means alot for how it’s used, which are to be discussed along with other issues.

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

The purpose of this study was to examine the routines of performance related pay systems in two Swedish municipal upper secondary schools. A second purpose was to examine what data was included for evaluation of a co-worker’s performance and how a principal collects data. The purpose was also to examine a principal and teachers´ view of performance related pay systems and if it was possible to note an agreement. Principals have been interviewed and teachers have answered a questionnaire to fulfil the purposes of this study.

The study shows that the municipality had a good routine that included individual discussions with co-workers about their salary and had fixed municipal criteria. Data for evaluation were these fixed criteria together with unspoken criteria. Principals collected data verbally. It in-creases the risk of subjective evaluation, which increases insecurity and inefficiency of per-formance related pay systems. The teachers gave an insecure and divided image of perform-ance related pay systems. Increased dialogue and defined criteria for the teachers’ salary are needed to improve the image.

Dagligen bedömer människan sin omgivning utifrån sina fem sinnen. Då ett intryck ges från omgivningen sker en process, signaler skickas till hjärnan via nerver ifrån det sinne som stimulerats. På grund av den olika uppsättningen nervceller upplevs samma intryck skilt bland människor. I textilproduktion används visuell bedömning genom hela produktionsprocessen, från garn till färdig vara där tyget slutligen kontrolleras i sin helhet vid avsyningen. Avsyningsprocessen sker vid ett avsyningsbord där en operatör matar fram tyg på bordet. Frammatningen stoppas då fel upptäcks och de märks ut med hjälp av felkoder. Att avsyna och bedöma fel kan vara mycket svårt då uppfattningen om hur något ser ut är individuellt och således tolkas det som granskas olika. AB Ludvig Svensson har utformat uppdraget som går ut på att studera företagets bedömningsgrunder för tyg och utveckla dem för att kunna hantera svårbedömda fel. Företaget sorterar in svårbedömda fel i något de kallar en gråzon. Gråzon är oftast en benämning för ett svårdefinierat område.För att få en förståelse för var och hur fel uppstår i produktionen har observationer gjorts på företaget där hela textilprocessen studerats. Genom samtal med berörd personal och analyser av felvaror har bedömningsunderlag utvecklats. Bedömningsunderlaget går ut på att ge avsyningspersonalen så mycket information och kunskap som möjligt för en enklare bedömning. Studien har visat att gråzonen kan delas in i två delar, gråzon 1 och gråzon 2. Gråzon 1 behandlar tydliga fel där felkällan är okänd och gråzon 2 behandlar otydliga fel där den eventuella felkällan är känd. För att eliminera gråzon 1 ligger fokus på att ge avsyningspersonalen så mycket information om varan och dess processer som möjligt. Gråzon 2 kan minskas med hjälp av designbeskrivning om hur varan ska upplevas vid avsyningen. Beskrivningen placeras på ett textilt referensprov som avsynaren alltid använder vid syning av en vara.Daily man's surroundings are evaluated based on their five senses. When an impression is given from the surroundings a process starts, signals are sent to the brain via nerves from the stimulated sense. Due to the different set of neurons the same impression is experienced differently among people. In textile production visual evaluation is used throughout the entire production process, from yarn to finished product, in which the fabric finally is checked in its whole at the inspection. The inspection process occurs at an inspection table where an operator feeds the fabric on to the table. The feeding is stopped when defects are discovered which are marked by defect codes. To inspect and evaluate defects can be very difficult when the perception of how something looks is individual and therefore what is examined is interpreted differently.AB Ludvig Svensson has designed the mission that is to study the company's evaluation criteria’s for fabric and develop them to be able to deal with imponderable defects. The company sorts imponderable defects into what they call a gray zone. Gray zone is usually a term used to describe an elusive area.To gain an understanding of where and how defects occurs in the production observations have been made at the company where the whole textile process has been studied. Through conversations with concerned staff and analysis of products with defects, evaluation material has been developed. The evaluation material is meant to give the inspection staff as much information and knowledge as possible for an easier evaluation. The study has shown that the gray zone can be divided into two parts, gray zone 1 and gray zone 2. Gray zone 1 process clear defects where the defect source is unknown and gray zone 2 process unclear defects where the possible defect source is known. To eliminate gray zone 1, focus lays on providing the inspection staff with as much information about the product and its processes as possible. Gray zone 2 can be reduced with the help of a description from the designer of how the product should be experienced at the inspection. The description is placed on a fabric reference sample that the inspector always uses during the inspection process.
Program: Textilingenjörsutbildningen

Kommuner tillsammans med regioner, grannkommuner och länstrafiken planerar och ansvarar för kollektivtrafiken. Idag arbetas det i många kommuner och regioner med effektivisering av kollektivtrafiken och strategiska placeringar av hållplatser och stationer. Att arbeta utifrån dessa aspekter för att nå en hållbar och effektivkollektivtrafik är ett bra tillvägagångssätt inne i städer och täta områden. Det uppstår dock problem om samma strategiska tillvägagångssätt med fokus på befolkningstäthet och reseunderlag följs i mindre orter. Vilka effekter får det för de mindre orterna att samma strategi används i både städerna och på landsbygden? Syftet med studien är att belysa problematiken kring att befolkningsmängd och potentiella användare ligger till grund för planering av tågtrafik och tågstopp, även fö rmindre orter. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter det finns för mindre orter att få tågstopp för på- och avstigning vid ortens station samt vad det innebär för samhället i den mindre landsbygdsorten. Genom att undersöka två orter i södra Sverige och det arbete som de genomfört har empiri samlats in och grunden till studien lagts.