Academic literature on the topic 'Befolkningsförändringar'

Syftet med uppsatsen är att visa vilken effekt befolkningsförändringarna inom landsbygdsregionerna har på den regionalpolitik som förs idag. Samt vilka de samhälleliga konsekvenserna blir. För att detta syfte ska uppfyllas krävdes det tre stycken frågor. Dessa frågor är: Vilka effekter får befolkningsförändringarna på glesbygdsregioners socioekonomiska förutsättningar? Vad säger forskningen om den landsbygdspolitik som förs idag? Vilka är det stora dragen inom landsbygdspolitiken efter inträdet i EU?The aim of this thesis is to show what effects population changes in rural areas may have on the regional policy which is used today and what are the consequences. In order to fulfil these aim three questions were posed: Which effects population changes have on the socio-economic conditions in sparsely populated areas? What does the research say about today rural politic? What are the main features within rural policy after Sweden joined the EU?

Befolkningsförändringar har alltid förekommit och fortsätter att förekomma runt om i detta avlånga land. Strömningar av invånare sker idag till områden som har stora möjligheter, som arbetstillfällen, utbildningar och kulturella utbud. Kommuner får som resultat stora strömningar från eller till sig, vilket skapar situationer som måste hanteras. Service ska fortsätta upprätthållas eller utvecklas i både växande och minskande kommuner, men med ökande krav och eventuella minskande skatteunderlag ger olika utfall vilket vidare påverkar kommuners situationer.  Denna uppsats har en kvalitativ ansats, i form av en jämförande studie med intervjuer och undersökningar av dokument som har analyserats utifrån Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier. De sex svenska kommuner som har undersökts i uppsatsen är Alingsås, Bengtsfors, Hammarö, Munkfors, Storfors och Vänersborg. Det analyserade materialet är kommunernas översiktsplaner, där dokumenten har jämförts med vad Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier säger om åtgärder för kommuner med olika framtider att möta. Två intervjuer har genomförts med tjänstepersoner som är eller ha varit väl insatta vid framtagandet av kommunens översiktsplan.  Vad som framgick i studien var att kommunerna hade relativt lika metoder trots olikheter rent strukturmässigt. Vad som kunde utläsas i intervjuerna var att studerade översiktsplaner behandlade befolkningsförändringar, men inte på en djupgående nivå. De undersökta kommunerna framhävde en framtid med positiv utveckling, trots att de har behov av att beskriva fler möjliga scenarios. Det är en faktisk framtid som kan komma kommunerna till mötes, men att planera för en negativ framtidsutveckling är sällan välkommet.

Uppsatsen undersöker befolkningsförändring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundläggande pro-blemet uppsatsen belyser är det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer än 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning på mer än 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen. Studiens utvalda förklaringsva-riabler är ett begränsat urval som baserats på tidigare forskning och teori kring migration och flyttmönster. Förklaringsvariablerna som användes behandlade följande områden: arbetslöshet, utbildningsgrad, nystartade företag, skatteunderlag, kommunala utgifter, barnomsorgskostnad, nettokostnad för äldre och funktionshindrade samt jämställdhet. Uppsatsens syfte är inte att ge en heltäckande förklaringsmodell utan att undersöka ett urval av möjliga förklar-ingsfaktorer. Den totala förklaringsmodellen lämnas således för framtida forskare att reda ut. Av studiens resultat framgår ingen av variablerna som dominerande gällande förklaringskraft, däremot framstår de totala kommunala utgifterna, barnomsorgskostnad och antal nystartade företag som viktigast sett till kommunal befolkningsutveckling. Skatteunderlag och jämställdhet var de variabler av minst betydelse.

Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner. Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är: - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser? - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner? Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser. Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt. Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner.

Både i Sverige och i de flesta länder förväntas en befolkningsförändring de kommande åren, med en växande befolkning. Där det framförallt är gruppen barn och gruppen äldre som förväntas växa mest och därmed förväntas gruppen medelålders att minska. Samtidigt är detta barn och äldre två grupper som är utanför de som planerar dagens städer och kommuner. Frågan blir därmed för vilka planeras städer för, i och med att grunden ligger i att planeringen ska ske för den större mängden och samtidigt ska hänsyn tas till särintressen.    Den här studien har därför syftat till att öka förståelsen kring hur barn- och äldreperspektiv behandlas i svensk stadsplaneringen idag. För att förstå detta har studien börjat med en genomgång av de dokument och den lagstiftning som finns på nationell och internationell nivå som kan ha en påverkan på hur dessa perspektiv behandlas på kommunal nivå. För att få en djupare förståelse kring hur kommuner faktiskt behandlar dessa perspektiv valdes fyra medelstora kommuner ut för att ingå i studien. Dessa kommuners översiktsplaner har blivit analyserade samt att intervjuer har genomförts med översiktplanerare på respektive kommun.   Resultatet visar att det finns skillnader i hur kommunerna ser på barn- respektive äldreperspektivet och behandlar dessa på olika sätt. Kommunerna i studien hävdar att de måste arbeta mer aktivt för att ta del av barns åsikter och förväntar sig att förväntar sig att äldres åsikter kommer genom de traditionella vägarna. Detta gör att äldres åsikter ofta kommer in senare i processen jämfört med barns åsikter och därmed kan påverka planen eller projektet i högre grad.
Sweden and most of the countries are expecting change in the population in the coming years, with a growing population. It is mainly the group of children and the group of elderly, which is expected to grow the most and the group middle age is expected to decline. At the same time, these are two groups that lie outside the group of who is planning today's cities and municipalities. The question then becomes for whom cities is being planned, since the fundamental ground in planning so to plan for the lager amount while taking special interests in to account.   This study has therefore aimed at increasing the understanding of how children and elderly are treated in Swedish urban planning today. To understand this, the study has begun with a review of which documents and laws that exist at the national and international level, that may affect how these perspectives are addressed at the municipal level. In order to gain a deeper understanding of how municipalities actually treat these perspectives, four medium-sized municipalities were chosen to be included in the study. These municipalities' comprehensive plans have been analysed and interviews have been carried out with planners on the respective municipalities.   The results show that there are differences in how the municipalities view the children's and elderly perspective and work with them in different ways. Municipalities work more actively to reach out to children and expect to get older peoples opinions through traditional ways. This then implies that older people can make their opinion on the plan later in the process compared to children.

Uppsatsen behandlar betydelsen av näringslivsstrukturen för befolkningsutvecklingen. Utgångspunkt har varit vilken näringsstrukturen var i kommunerna i Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län 1975. Hur har sambandet mellan andelen jordbruk och industri kontra tjänstenäringar påverkat befolkningsutvecklingen i kommunerna. Valet av län har gjorts utifrån ett typiskt industri län, Västmanland. Ett tjänstelän Uppsala och ett med tjänste- och industri struktur vid kusten och stor glesbefolkat inland, Västerbotten. Slutsatsen är att ju större tjänstesektor 1975 ju större befolkningsökning till 2010. Det motsatta har gällt för de som hade störst industrisektor 1975 där har det genomgående varit en befolkningsminskning.

The Swedish municipalities are continually changing their population, both in size and composition. Regardless of the change it affects the conditions for achieving a balanced economy and the residents’ need for welfare. Today half of the municipalities are increasing versus reducing, which is a huge challenge. The purpose of the study is to describe the population development between four neighboring municipalities in Västerbotten, from the center to the periphery. Furthermore, examine how they have handled the population change and which geographical connections exist between the municipalities based on the choice of growth and adaptation strategies from Syssner (2014). The municipalities are Umeå, Vännäs, Bjurholm and Åsele.   This study is based on population statistics since 1983 and the annual presentation from 2017. The result is that all municipalities have more or less choice to use strategies linked to growth and adaptation. It’s mainly Umeå who invests in growth-generation measures and Bjurholm who invests the most in different kinds of adjustments. This geographical distribution does not correspond completely with The first law of geography by Tobler (1970). Something that might affect the distribution of strategies is the need for independence, which is higher for Åsele than Bjurholm. Which means that Åsele can’t rely on a larger city like Umeå in the same way. But something that corresponded well with Tobler (1970) was that municipalities that are geographically closer tend to relate to population change in a certain way and invest in certain types of measures compared to municipalities that are located further away. It means that Umeå and Vännäs or Bjurholm and Åsele are more equal than for example Umeå and Åsele.