Academic literature on the topic 'Begåvning'

För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi). Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth). 1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet. Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

Enligt undersökningar som Skolverket har genomfört är cirka fem procent i den svenska skolan särskilt begåvade. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur undervisningen anpassas för särskilt begåvade elever i matematik utifrån styrdokument, erfarenheter och kunskaper. Undersökningen för studien bygger på en kvalitativ metod utifrån intervjuer av lärare som har lång erfarenhet i att undervisa elever i matematik. Det teoretiska ramverket för studien bygger på den sociokulturella teorin utifrån Vygotskijs tankar om lärande där lärandet grundas i den sociala interaktionen mellan olika individer. Studiens resultat visar att lärare främst använder två olika metoder vid undervisningen av eleverna samt att lärarna individanpassar undervisningen för att de särskilt begåvade eleverna ska nå nästa kunskapsnivå. Resultatet visar även att det finns både motiverade samt omotiverade särskilt begåvade elever vilket är viktigt som lärare att vara medveten om.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

Denna fältöversikt kartlägger olika aspekter av matematisk begåvning med särskild fokus på reguljär matematikundervisning. Av forskningsfältet framhålls och exemplifieras varierade synsätt på hur matematikundervisning kan utformas för att erbjuda matematiskt begåvade elever en positiv kunskapsutveckling. De mångfacetterade och varierande infallsvinklarna som finns att tillgå kan göra det svårt för lärare att välja ut lämpliga strategier, metoder och anpassningar för de matematiskt begåvade eleverna de själv har i sina klasser. Resultaten av fältet indikerar att lärares ämneskunskaper och pedagogiska kompetens har störst inverkan på vilket stöd och bemötande elever erbjuds. Det som källorna även framhåller är att begåvade elever behöver identifieras. Identifikationsprocesser beskrivs som en kartläggning av elevernas förmågor, kunskaper och inlärningsstilar men bör även innehålla kontinuerlig utvärdering, analysering och återkoppling av elevers kunskapsutveckling. I källor föreslås det att matematiskt begåvade elever gynnas av individuellt utformad undervisning som inkluderar utmananande och snabbt accelererande uppgifter som med fördel även utgår från elevernas egna intresseområden.
This survey presents a summary of strategies and methods for mathematically gifted individuals’ whit special focus on regular education. Researches exemplify a various spectra of learning environments and methods for gifted students. Although, it can be challenging for teachers to figure out what constitutes an optimal learning environment for mathematically gifted students. According to findings it’s of most interest for gifted children’s positive knowledge development that teachers are professional in both pedagogical and theoretical manners. Manny sources also indicate that mathematically gifted students first of all need to be identified as talented. The identification processes will serve as a form of map in which gifted students skills, knowledge and learning styles are gathered and it also consists of a continual evaluating of student learning processes and knowledge development. Data exemplify that gifted students’ knowledge needs to be challenged and rapidly accelerate in order to interest and motivate them in their learning process. Findings also show that gifted students require personalized solutions that advantageously are originated from students own interests to ensure a positive knowledge development.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen

En  särskilt  begåvad  elev  anses  ha  en  hög  förmåga  inom  ett  specifikt  område.  Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

Högbegåvade barn och ungdomar har uppmärksammats mer i Sverige de senaste åren. Litteraturen presenterar divergerande uppfattningar kring om hög begåvning främst är en skyddsfaktor eller en sårbarhetsfaktor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag. Tio högbegåvade tonåringar intervjuades och materialet bearbetades med induktiv tematisk analys med deduktiva inslag som resulterade i ett övergripande huvudtema högbegåvade tonåringars energiflöde i en modell som kan utläsas ”Jag har stora energikällor och om jag får utlopp för energin i dessa genom intellektuell stimulans och gemenskap bidrar detta till god psykisk hälsa vilket i sin tur ger mer energi. Om energin hindras av t.ex. brist på intellektuell stimulans och gemenskap bidrar det till psykisk ohälsa och minskad energi.” Resultatet diskuteras utifrån betydelse för frigörande av potential och förbyggande av psykisk ohälsa.

AbstractThe Swedish public school system claims to be a school for all. This means in particular that school is, not only open to all children between 7 and 16 years, but also that compulsory schooling prevailing. Our society's development is making increasing demands on the theoretical capacity, and school's goals aligned in the same direction. The proportion of pupils failing to achieve the goals are increasing in number, a failure which has major implications not only for the individual student but also for society at large. This study's focus is directed against a group of students where the reason for this is a lack of ability to abstract thinking. The study isabout children and adolescents, probably about 15 percentof all Swedish schoolchildren, who, after a test ports normal variation lower end of the intelligence quotient (IQ) 70-85 and shall become low intelligent. In a qualitative approach this study has involved teachers in primary school, interviewed in depth in order to examine how they describe their experiences of low intelligent students' school situation. In essence, the issue moved two areas, this student group's ability to achieve the objectives of today's schools and how schools need to be designed in a waythat students with low intelligence should have the same opportunities to achieve the goals as other students. The results show that all teachers have experience of pupils with low intelligence and their difficulty in achieving educational goals for schools. In all cases described the student fails to achieve satisfactory grades and will be subject to appropriate curriculum and support activities. The teachers describe how they work in different ways to find alternative learning objectives for these students.Common to all educators are ultimately to support the student through school while maintaining self-esteem and confidence in his ability. This with focus on individual learning and knowledge development. If pupils with low intelligence should have the same opportunities to achieve these goals requires school activities designed to be different, according to all educators. Emphasis is placed on the need for adequate resources and how they need to be shared more fairly. Knowledge of all stages, from policy makers to the teacher about what low intelligence is, subject content, teaching methods and grading systems are additional aspects of howschool needs to be adapted to all pupils should be offered the opportunity to achieve the goals.

Studien syftar till att undersöka vilka kännetecken pedagoger uppfattar att de särskilt begåvade eleverna uppvisar och hur de kommer till uttryck i matematikundervisningen. Detta görs med förhoppningen att fler pedagoger ska kunna uppmärksamma sina särskilt begåvade elever. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger samt två observationer av särskilt begåvade elever. Resultatet visar dels att pedagoger uppfattar vissa kännetecken som tecken på särskild begåvning trots att kännetecknen inte har koppling till särskild begåvning. Resultatet visar också att de särskilt begåvade eleverna utnyttjar sina mer välutvecklade förmågor på olika sätt beroende på om de har intresse för ämnet och känner sig motiverade. Studiens implikation på yrkesutövandet blir att det behövs mer kunskap hos pedagoger om hur kännetecknen kan komma till uttryck för att säkerställa att fler av de oidentifierade eleverna uppmärksammas.
The purpose of the study is to examine what traits educators perceive that the gifted students exhibit and how it shows in mathematics teaching. This is done with hope that more educators will be able to notice their gifted students. The study is based on semi structured interviews with five educators as well as two observations of gifted students. The result shows that some of the traits that educators perceive as signs of giftedness aren’t connected to giftedness. The result also shows that the gifted students utilize their above-average abilities in different ways based on interest for the subject and feelings of motivation. The study implicates that educators need more knowledge about how the traits can be expressed to make sure that more of the unidentified gifted students come to educators’ attention.