Dissertations / Theses: 'Begåvning'

1

Rappéll, Madeleine, and Maria Wilgotson. "Elever med särskild begåvning. : Vilket stöd får elever med särskild begåvning i matematik?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13973.

Full text

Abstract:

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ekvall, Johanna. "Särskild begåvning : En studie om lärares kunskap och erfarenheter om särskild begåvning i matematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35898.

Full text

Abstract:

Enligt undersökningar som Skolverket har genomfört är cirka fem procent i den svenska skolan särskilt begåvade. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur undervisningen anpassas för särskilt begåvade elever i matematik utifrån styrdokument, erfarenheter och kunskaper. Undersökningen för studien bygger på en kvalitativ metod utifrån intervjuer av lärare som har lång erfarenhet i att undervisa elever i matematik. Det teoretiska ramverket för studien bygger på den sociokulturella teorin utifrån Vygotskijs tankar om lärande där lärandet grundas i den sociala interaktionen mellan olika individer. Studiens resultat visar att lärare främst använder två olika metoder vid undervisningen av eleverna samt att lärarna individanpassar undervisningen för att de särskilt begåvade eleverna ska nå nästa kunskapsnivå. Resultatet visar även att det finns både motiverade samt omotiverade särskilt begåvade elever vilket är viktigt som lärare att vara medveten om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Etelä, Anna, and Johanna Stedt. "Elever med svag teoretisk begåvning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426284.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Andersson, Amanda, and Sara Hjalmarsson. "Identifiering av särskild begåvning inom svenskämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32525.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Elf, Emilia. "Matematisk begåvning : Kan matematikundervisning utmana alla elever?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51881.

Full text

Abstract:

Denna fältöversikt kartlägger olika aspekter av matematisk begåvning med särskild fokus på reguljär matematikundervisning. Av forskningsfältet framhålls och exemplifieras varierade synsätt på hur matematikundervisning kan utformas för att erbjuda matematiskt begåvade elever en positiv kunskapsutveckling. De mångfacetterade och varierande infallsvinklarna som finns att tillgå kan göra det svårt för lärare att välja ut lämpliga strategier, metoder och anpassningar för de matematiskt begåvade eleverna de själv har i sina klasser. Resultaten av fältet indikerar att lärares ämneskunskaper och pedagogiska kompetens har störst inverkan på vilket stöd och bemötande elever erbjuds. Det som källorna även framhåller är att begåvade elever behöver identifieras. Identifikationsprocesser beskrivs som en kartläggning av elevernas förmågor, kunskaper och inlärningsstilar men bör även innehålla kontinuerlig utvärdering, analysering och återkoppling av elevers kunskapsutveckling. I källor föreslås det att matematiskt begåvade elever gynnas av individuellt utformad undervisning som inkluderar utmananande och snabbt accelererande uppgifter som med fördel även utgår från elevernas egna intresseområden.
This survey presents a summary of strategies and methods for mathematically gifted individuals’ whit special focus on regular education. Researches exemplify a various spectra of learning environments and methods for gifted students. Although, it can be challenging for teachers to figure out what constitutes an optimal learning environment for mathematically gifted students. According to findings it’s of most interest for gifted children’s positive knowledge development that teachers are professional in both pedagogical and theoretical manners. Manny sources also indicate that mathematically gifted students first of all need to be identified as talented. The identification processes will serve as a form of map in which gifted students skills, knowledge and learning styles are gathered and it also consists of a continual evaluating of student learning processes and knowledge development. Data exemplify that gifted students’ knowledge needs to be challenged and rapidly accelerate in order to interest and motivate them in their learning process. Findings also show that gifted students require personalized solutions that advantageously are originated from students own interests to ensure a positive knowledge development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Louise, and Martina Olofsson. "Särskilda behov i matematik : matematisk begåvning och matematiksvårigheter." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1188.

Full text

Abstract:

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Rappéll, Madeleine, and Maria Wilgotson. "Elever med särskild begåvning. : Lärares och specialpedagogers perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14419.

Full text

Abstract:

En särskilt begåvad elev anses ha en hög förmåga inom ett specifikt område. Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Eriksson, Susanne. "Högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145433.

Full text

Abstract:

Högbegåvade barn och ungdomar har uppmärksammats mer i Sverige de senaste åren. Litteraturen presenterar divergerande uppfattningar kring om hög begåvning främst är en skyddsfaktor eller en sårbarhetsfaktor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag. Tio högbegåvade tonåringar intervjuades och materialet bearbetades med induktiv tematisk analys med deduktiva inslag som resulterade i ett övergripande huvudtema högbegåvade tonåringars energiflöde i en modell som kan utläsas ”Jag har stora energikällor och om jag får utlopp för energin i dessa genom intellektuell stimulans och gemenskap bidrar detta till god psykisk hälsa vilket i sin tur ger mer energi. Om energin hindras av t.ex. brist på intellektuell stimulans och gemenskap bidrar det till psykisk ohälsa och minskad energi.” Resultatet diskuteras utifrån betydelse för frigörande av potential och förbyggande av psykisk ohälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Åsebring, Karin. "De osynliga eleverna : Barn och ungdomar med svag begåvning." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8787.

Full text

Abstract:

AbstractThe Swedish public school system claims to be a school for all. This means in particular that school is, not only open to all children between 7 and 16 years, but also that compulsory schooling prevailing. Our society's development is making increasing demands on the theoretical capacity, and school's goals aligned in the same direction. The proportion of pupils failing to achieve the goals are increasing in number, a failure which has major implications not only for the individual student but also for society at large. This study's focus is directed against a group of students where the reason for this is a lack of ability to abstract thinking. The study isabout children and adolescents, probably about 15 percentof all Swedish schoolchildren, who, after a test ports normal variation lower end of the intelligence quotient (IQ) 70-85 and shall become low intelligent. In a qualitative approach this study has involved teachers in primary school, interviewed in depth in order to examine how they describe their experiences of low intelligent students' school situation. In essence, the issue moved two areas, this student group's ability to achieve the objectives of today's schools and how schools need to be designed in a waythat students with low intelligence should have the same opportunities to achieve the goals as other students. The results show that all teachers have experience of pupils with low intelligence and their difficulty in achieving educational goals for schools. In all cases described the student fails to achieve satisfactory grades and will be subject to appropriate curriculum and support activities. The teachers describe how they work in different ways to find alternative learning objectives for these students.Common to all educators are ultimately to support the student through school while maintaining self-esteem and confidence in his ability. This with focus on individual learning and knowledge development. If pupils with low intelligence should have the same opportunities to achieve these goals requires school activities designed to be different, according to all educators. Emphasis is placed on the need for adequate resources and how they need to be shared more fairly. Knowledge of all stages, from policy makers to the teacher about what low intelligence is, subject content, teaching methods and grading systems are additional aspects of howschool needs to be adapted to all pupils should be offered the opportunity to achieve the goals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Andersson, Tobias, and David Evertsson. "Särskild begåvning och matematik – Hur yttrar det sig? : Vad uppfattar pedagoger som kännetecken på särskild begåvning och hur kommer det till uttryck?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44722.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka vilka kännetecken pedagoger uppfattar att de särskilt begåvade eleverna uppvisar och hur de kommer till uttryck i matematikundervisningen. Detta görs med förhoppningen att fler pedagoger ska kunna uppmärksamma sina särskilt begåvade elever. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger samt två observationer av särskilt begåvade elever. Resultatet visar dels att pedagoger uppfattar vissa kännetecken som tecken på särskild begåvning trots att kännetecknen inte har koppling till särskild begåvning. Resultatet visar också att de särskilt begåvade eleverna utnyttjar sina mer välutvecklade förmågor på olika sätt beroende på om de har intresse för ämnet och känner sig motiverade. Studiens implikation på yrkesutövandet blir att det behövs mer kunskap hos pedagoger om hur kännetecknen kan komma till uttryck för att säkerställa att fler av de oidentifierade eleverna uppmärksammas.
The purpose of the study is to examine what traits educators perceive that the gifted students exhibit and how it shows in mathematics teaching. This is done with hope that more educators will be able to notice their gifted students. The study is based on semi structured interviews with five educators as well as two observations of gifted students. The result shows that some of the traits that educators perceive as signs of giftedness aren’t connected to giftedness. The result also shows that the gifted students utilize their above-average abilities in different ways based on interest for the subject and feelings of motivation. The study implicates that educators need more knowledge about how the traits can be expressed to make sure that more of the unidentified gifted students come to educators’ attention.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Södergren, Maria, and Sofie Dandanell. "Pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3050.

Full text

Abstract:

Dilemmat var om begåvade barn får de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begåvning och begåvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi använde oss av för att uppnå syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter. Resultatet påvisade att flertalet informanter var överens om att begåvning var svårt att definiera samt att begåvade barn ofta förbises och försummas. Elever som har svårt att nå målen går i första hand. Samtliga informanter var överens om att alla elever skall få sitt lärande individanpassat. De sade att om ett begåvat barn inte får den hjälp och det stöd denne behöver, kan de bli uttråkade och utåtagerande i brist på annat. Visionen för samtliga informanter i studien var att alla barn skall ges utmaningar och stimulerande uppgifter med rimliga krav för att kunna utvecklas på sin nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Torpling, Katarina. "Att beskriva särbegåvning : Hur beskriver pedagoger särbegåvade elever och särbegåvade elever inom matematik?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48807.

Full text

Abstract:

Särbegåvade elever upptäcks sällan i skolan och detta får konsekvenser för dessa elever. Studien ämnar bidra till utökad förståelse för hur särbegåvning och matematisk särbegåvning beskrivs. För att undersöka hur pedagoger beskriver särbegåvade elever i skolan användes en kvalitativ ansats där pedagoger inom den svenska grundskolan intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades ur perspektivet av Renzullis teori The three rings of conceptual giftedness. Resultatet visar att pedagoger beskrev de särbegåvade eleverna med att de ligger över sina jämnåriga inom vissa områden, löser saker snabbt och rätt, lär sig nya saker snabbt, blir lätt uttråkade om de inte får stimulans och vill gå till botten med saker och få djupare förståelse. Det framkom även i beskrivningarna att särbegåvade elever ofta har ett intresseområde och blir bäst motiverade när de får arbeta inom det. Matematisk särbegåvade elever beskrevs ha flexibilitet och kreativitet i sitt sätt att tänka och med att de har en väl utvecklad problemlösningsförmåga. Även sociala aspekter på särbegåvning togs upp där det framkom att särbegåvade elever kan ha svårt med det sociala livet i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Larsson, Åsa. "En fallstudie om lärares och elevers uppfattningar kring särskild begåvning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35327.

Full text

Abstract:

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa de särskilt begåvade eleverna, hur lärare kan möta och upptäcka dem så attde får den kunskapsutveckling de har rätt till. Att särskilt begåvade även kan hainlärningssvårigheter, att begåvningen också kan vara ett hinder i deras inlärning och döljaandra svårigheter p.g.a. deras verbala förmåga. Lyfta fram elevernas uppfattningar om sittskriftspråk och det stöd de får av lärarna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare på två olika skolor i Sverige förhåller sig ocharbetar med särskilt begåvade elever i deras kunskapsutveckling. Detta för att öka kunskapenom hur lärare kan stötta särskilt begåvade elever i undervisningen. Det centrala iundersökningen är att undersöka om lärare använder något speciellt arbetssätt för att utvecklasärskilt begåvade elevers skrivutveckling, samt att undersöka elevernas uppfattning om sittskriftspråk och hur de upplever lärarnas stöd.De preciserade frågeställningarna:- Vilka kunskaper har lärarna för att upptäcka och möta särskilt begåvade elever.- Hur arbetar lärarna med de särskilt begåvade i deras skrivutveckling.- Hur upplever eleverna sitt skriftspråk och det stöd läraren ger.TeoriDe teoretiska perspektiv vilka studien är baserad på är sociokulturellt perspektivet för attspråket anses vara ett redskap för lärande och att människan samspelar med sin omgivning i sinutveckling. Det kognitiva perspektivet är viktigt ur de synvinkeln då de särskilt begåvade oftaär exceptionella i sitt tankesätt. Specialpedagogiskt perspektiv är viktigt för studiens syfte dådet belyser var och hur svårigheter och problem läggs.4MetodStudien är en fallstudie, då är det lämpligt att använda sig av triangulering, för att få kunskapoch djupare förståelse av det undersökta. I studien användes halvstrukturerade intervjuer ochobservationer.ResultatStudien visar att det finns viss kunskap hos lärare för att möta och upptäcka särskilt begåvadeelever, men att kunskapen behöver fördjupas och breddas. Acceleration i form av att hoppa överårskurser användes på båda skolorna. Lärarna i studien använde sig inte av något specielltarbetssätt eller arbetsmetod i undervisningen med de särskilt begåvade elevernasskrivutveckling. Eleverna arbetade med samma uppgifter som erbjöds övriga elever, detta föratt eleverna hade accelererat i form av att de hoppat över årskurser. Eleverna upplevde att dehade svårigheter med sitt skriftspråk, i form av att de hade svårigheter att få ner det i skrift.Eleverna tyckte det var svårt att forma bokstäverna när de skrev för hand, även att stava ordenansåg de var svårt. Svårigheterna avhjälptes inte med hjälp av datorn. Däremot hade de ingasvårigheter att komma på vad de skulle skriva och berätta det verbalt.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att särskilt begåvade elever kan vara i behov av särskilt stöd, då deraskunskapsinhämtning kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- ochskrivutveckling kan vara ett stort stöd både för eleven, men även för läraren i sitt arbete med desärskilt begåvade.NyckelordIdentifiera, skriftspråk, speciallärare, särskild begåvning, twice- exceptional, upptäcka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Eriksson, Ylva. "Elever med särskild matematisk begåvning : sex elevers tankar om sin grundskoletid." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6765.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur ett antal särskilt matematiskt begåvade elever upplevde sin tid i grundskolan, med fokus på ämnet matematik och matematiklektioner. Hur bemöttes eleverna av lärare? Fick eleverna det stöd och den stimulans de var i behov av? Vidare var ambitionen att undersöka hur dessa elever upplevde sig själva som en i klassens gemenskap, då tidigare forskning visar att särskilt begåvade elever inte har lika stort behov av umgänge med jämnåriga som normalbegåvade. Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer med särskilt matematiskt begåvade elever som slutat grundskolan mellan 2005 och 2008. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med två flickor och fyra pojkar, varav två par är syskon. Arbetets teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning och annan litteratur som berör begåvning och särbegåvning ur olika perspektiv, med fokus på det didaktiska perspektivet. Tidigare forskning visar att särskilt matematiskt begåvade elever kan ha styrkor men också svagheter inom matematikområdet. Då forskning även visar att matematikundervisningen i den svenska skolan idag är dominerad av tyst räkning i läromedel blir möjligheterna för dessa elever att bli upptäckta begränsade. De erhållna resultaten i denna studie visar att matematiken i grundskolan har upplevts för lätt, men också för tråkig av eleverna. De beskriver en undervisning utan flexibilitet, dominerad av läromedlet. De beskriver repetitioner av moment de redan kunde och en väntan på att de övrig i klassen skulle arbeta ikapp. En av eleverna tappade tidigt intresset på grund av andra intressen. En annan elev försökte hela grundskoletiden att dölja sin matematiska begåvning för att passa in med kamraterna och tappade därför sin studieteknik. Två av de sex informanterna säger dock att de är tämligen nöjda med undervisningen även om de också beskriver en läromedelsfokuserad undervisning. Dessa två elever har klarat sig på egen hand utan nämnvärd hjälp. Den stimulans de fått är att de blivit tillåtna att arbeta i sin egen takt. En slutsats av denna undersökning är att som undervisningen ser ut i den svenska skolan idag får elever med särskild matematisk begåvning inte det stöd och den stimulans som de är i behov av. De elever som uttryckte att de var nöjda med undervisningen uttryckte samtidigt att de saknade någon att diskutera med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gram, Kia, and Sara Eriksson. "Generell begåvning och personlighetsdrag i Femfaktormodellen : Träffsäkra prediktorer för konsulters arbetsframgång?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104492.

Full text

Abstract:

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet. Vid en bivariat analys erhölls signifikans mellan GMA och arbetsprestation. Inga personlighetsfaktorer korrelerade signifikant med prestationsmåttet. Testets operationalisering av faktorn samvetsgrannhet diskuteras då erhållna resultat skiljer sig från tidigare forskning. Sammantaget indikerar resultaten att GMA, är den mest träffsäkra faktorn vid prediktion av konsulternas arbetsprestation. Därför kan denna vara värd att kontrollera för vid nyanställningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Axelsson, Thom. "Rätt elev i rätt klass : Skola, begåvning och styrning 1910–1950." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Barn, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7994.

Full text

Abstract:

I centrum för den här avhandlingen står det tidiga 1900-talets diskussion om skola, begåvning och social organisering. Tidsperioden som omfattas är 1910– 1950. Det är skolan i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö som har stått i fokus. Det övergripande syftet har varit att analysera den betydelse som begåvning och intelligens fick i relation till skolväsendets förändring. Med utgångspunkt i detta syfte diskuteras hur uppfattningar om samhällets begåvningsresurser och individers förmågor har format 1900-talets samhällsliv. Betoningen på begåvning förde med sig primärt två saker: Att tillvarata god begåvning och att motverka låg begåvning. Avhandlingen har främst syftat till att granska de sociala och institutionella sammanhang i vilka intelligensmätningarna kom att uppfattas som användbara. Det innebär att intresset har riktats mot det inflytande som olika professionella via förhandlingar, professionalisering och vetenskapliggörande fick över skolans utformning. Teoretisk har undersökningen hämtat inspiration hos Michel Foucault, vilket ger en utgångspunkt som betonar sambandet mellan kunskapsbildning och makt. Genom olika gränsdragningar och uteslutningar – ”åtskiljande praktiker” – i utbildningssystemet blir individerna synliga i förhållande till olika institutionella arrangemang och konstrueras därmed både som individer och som grupper. Avhandlingen använder ett historiskt perspektiv för att studera hur makt och vetande i en given tid formulerar vad som är att betrakta som ett problem i samhället.
At the centre of this thesis is the early 20th century’s discussion on school, talent and social organisation. The period that is covered is 1910 – 1950. It is schools in the cities Stockholm, Gothenburg and Malmö that have been focused on. The overall purpose has been to analyse the importance that talent and intelligence had in relationship with the changes in the educational system. Using this as a starting point, it was discussed how views on society’s talent resources and the abilities of individuals have formed 20th century social life. Emphasis on talent led to primarily two things: to utilise good talent and counteract poor talent. The thesis has mainly aimed at examining the social and institutional contexts in which intelligence testing came to be seen as usable. This means that interest has been directed at the influence that different professionals had via deliberations, professionalizing and scientificating had on the forming of schools. Theoretically the study has been inspired by Michel Foucault, which provided an excellent starting point that emphasises the connection between education and power. Through different boundaries and conclusions – “separating practices” – in the education system the individuals become visible in relation to different institutional arrangements and can therefore be construed both as individuals and groups. The thesis uses an historic perspective to study how power and knowledge in a given time formulate what is considered as a problem in society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Juntunen, Linda. ""Duktiga" elever i matematik : En studie om elever med särskild begåvning." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165969.

Full text

Abstract:

På senare tid har det skrivits mycket om elever som har en särskild begåvning inom ett visst ämne och att de inte får den hjälp och stöttning som behövs i den svenska skolan. Lärare har ansvar att stötta även dessa elever, detta fastslår skollagen genom att ”utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande” (SFS 2010:800, kap 1, 4 §). Detta innebär att alla har rätt att utvecklas efter sin egen förmåga. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med elever som har en särskild begåvning i matematik i årskurserna 4–6, hur lärare stöttar och utmanar dessa elever samt hur lärarnas engagemang kan motivera elever. Att vara särbegåvad innebär att man besitter en exceptionell begåvning inom ett eller flera ämnen. Den empiriska undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med elever och lärare. Resultatet presenteras genom teman som kom fram genom meningskoncentrering (Kvale, 1997). Resultatet visar att lärare har svårt att skilja på särbegåvade och högpresterande elever, att dessa elever vill ha mer utmaningar men att lärarnas arbetstid ofta inte räcker till att möta alla elever på deras individuella nivå, även fast ambitionen finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Ljunggren, Josefhine. "Barn i behov av konkret undervisning : En studie om svagbegåvade barns skolsituation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10966.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar: • Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever? • Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov? • Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna? • Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta? • Vilka är framgångsfaktorerna? Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin. Genom att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har jag försöktbidra med kunskap och ökad förståelse för hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att svagbegåvning inte är enallmängiltig definition som används ute på skolorna. De flesta av specialpedagogerna anser att lärarna inte har tillräckligt med kunskap om svagbegåvning. Däremot visar specialpedagogerna upp att de har kunskap om de svagbegåvades behov och problemområde.Åtgärder som sätts in för att stödja de svagbegåvade skolsituation finns på organisation, gruppoch individnivå. Hur svagbegåvades skolsituation ser ut beror mycket på hur lärarenskompetens är samt vilka rutiner skolan har byggt upp gentemot de elever som inte når målen. Skolans ekonomi har också en avgörande faktor enligt specialpedagogerna. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att öka specialpedagogernas påverkanoch hjälp till lärarna så att de kan bedriva en mer konkret undervisning. Det är av yttersta viktatt en noggrann pedagogisk utredning görs för att rätt hjälp ska sättas in. Studien poängterarvikten av att det finns ett samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagoger vid utredning av tvåspråkiga svagbegåvade elever. Enligt resultaten från studien har svagbegåvade elever ofta svårt med abstrakta uppgifter men har lättare för att ta till sig konkret undervisning. En mer praktisk undervisning är därmed att rekommendera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lyckelinge, Annette. "Högpresterande och matematikbegåvade elever. Hur stimuleras de i matematikundervisningen?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33788.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av stor betydelse för att dessa elever ska ha möjligheter att utvecklas utifrån sin potential. Med rätt stimulans kommer dessa elever fortsätta tycka att matematiken i skolan är givande och lärorik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Rastoder, Sabina, and Annelie Berggren. "Elever med särskild begåvning i matematik : En didaktisk utmaning ur ett inkluderingsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90099.

Full text

Abstract:

Den här kvalitativa fallstudien belyser två fall av hur lärare, organisatoriskt och pedagogiskt, anpassar matematikundervisningen för elever med särskild begåvning i matematik där det ena fallet även belyser en dubbelriktad begåvningsproblematik. Syftet med studien är att synliggöra arbetssätt och arbetsmetoder som lärare använder för att inkludera dessa elever ur olika aspekter samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de kan identifiera i sin matematikundervisning. Resultatet visade att det finns flera olika organisatoriska och pedagogiska verktyg som kan användas för att göra de särskilt begåvade eleverna mer inkluderade i matematikundervisningen. Viktigt att poängtera är att man som lärare bör utgå från varje enskild elev för att hitta lämpliga arbetssätt och arbetsmetoder som gynnar elevens fortsatta utveckling. Samtidigt ställer komplexiteten i en sådan undervisning höga krav på lärarens förmåga att, utifrån de förutsättningar och resurser som oftast upplevs som otillräckliga, organisera och individualisera undervisningen på sådant sätt att de särskilt begåvade eleverna får en positiv utveckling utifrån deras unika förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Mossberg, Fanny, and Wikström Ann-Mari Paldán. "Handlingsplaner relaterade till särskild begåvning i skolan : En totalpopulationsundersökning av Sveriges kommuner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48882.

Full text

Abstract:

Enligt Skollagen ska elever som lätt når de mål som ska uppnås ges ledning och stimulans att nå längre och utvecklas i enlighet med sin fulla potential. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning handlingsplaner för särskilt begåvade elever förekommer i Sveriges samtliga kommuner samt att beskriva och analysera innehållet i dessa handlingsplaner. I studien användes mixed method, en kvalitativ forskningsansats med kvantitativa inslag. Studien utfördes genom en totalpopulationsundersökning där Sveriges alla 290 kommuner fick frågan om handlingsplaner för särskilt begåvade elever. Därefter gjordes en textanalys på inkomna handlingsplaner. Studiens kvantitativa resultat visade att 33 av 290 kommuner har en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Av dessa var majoriteten vetenskapligtorienterade, medan ungefär en fjärdedel föreföll vara mer populärvetenskapligtorienterade. Resultatet av den kvalitativa delen av studien visar att handlingsplanerna definierar särskild begåvning på varierande sätt, både forskningsbaserat och genom egna definitioner. I flera förstärks definitionerna även med beskrivningar av egenskaper och beteende hos särskilt begåvade elever. Syfte och mål med handlingsplanerna verkar främst vara att sprida kunskap om särskild begåvning och att öka kompetensen hos skolpersonalen.De rekommenderade arbetssätten och insatserna är lika i de flesta kommuner; berikning, acceleration och aktiviteter utanför skolan samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare.Studien indikerar att det finns viss kunskap och en begynnande insikt om särskilt begåvade elever och deras behov, men att arbetet med handlingsplaner för denna elevgrupp inte tycks ha kommit igång i alla kommuner. Det förefaller råda en osäkerhet och okunskap kring begreppet särskild begåvning; vad det innebär och hur dessa elever ska bemötas för att utvecklas och må bra i skolan. En implikation till specialpedagoger är att arbeta fram handlingsplaner om de saknas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Rundblad, Emilia. "Matematisk begåvning: Hur kan det mätas och vad karaktäriserar matematiskt begåvade elever? : En systematisk litteraturstudie för elever i lägre åldrar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-41226.

Full text

Abstract:

I den här litteraturstudien har begreppet matematisk begåvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begåvning bland studenter kan mätas och även, vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever i nutid. För att besvara dessa två frågor har tyngdpunkten lagts på forskning under 2000-talet, däribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrån dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begåvning kan mätas och ge en inblick i vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever, alla utifrån ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begåvade eleverna kan ha är olika från elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlättar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mäter matematisk begåvning med resultatbaserade medel vilket motsäger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begåvade elever är sin egen karaktär och både lär sig och utövar kunskap på olika vis.
In this paper, the concept of mathematical giftedness has been reviewed with the purpose of unraveling how mathematical giftedness amongst students can be measured, and also, what characterizes mathematical gifted students today. To answer those two questions, the main focus has been devoted to research carried out during the 21st century, including doctoral dissertations and peer-reviewed articles. By doing that, the result of this study will clarify how mathematical giftedness can be measured, and give an insight as to what characterize mathematical gifted students, all from a research perspective. My studies agree that the mathematical characteristics of the mathematically gifted students may differ from student to student, and may be what qualities what so ever that facilitates the teaching of mathematics to students. Most studies measuring mathematical talent with performance-based funding, which contradicts their own conclusions about all mathematically gifted students is their own character and both are learning and practicing knowledge in different ways.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Yngvesson, Johanna, and Patricia Sundahl. "Fallenhet för matematik : Hur identifieras och stimuleras eleverna?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90180.

Full text

Abstract:

Den här kvalitativa studiens utgångspunkt är att ta reda på hur pedagoger i dagens skola uppmärksammar och ger stimulans till elever med fallenhet för matematik under de tre första skolåren. Syftet är att redogöra för pedagogers beskrivningar om hur de identifierar och stimulerar dessa elever. Studien genomfördes i form av en webbenkät med öppna frågor och riktade sig till pedagoger som undervisar i matematik i årskurs 1-3. I den tidigare forskningen kring särskild begåvning framkommer det att elever med fallenhet i teoretiska ämnen är svåra att upptäcka och identifiera. Det framkommer även att det finns olika sätt att definiera dessa elever såsom högpresterande, särbegåvade och elever med särskild matematisk förmåga. I resultatet kommer det fram att pedagogernas definitioner av fallenhet nästintill uteslutande kan kopplas till vad som kännetecknar en högpresterande elev. Likaså framkommer det att pedagogerna kan redogöra för hur de utmanar de identifierade eleverna i matematikundervisningen men ändå är det deras största utmaning att genomföra det i önskad utsträckning på grund av deras upplevda tidsbrist. Studiens resultat visar att såväl ändring i skollagen, tidigare forskning och stödmaterial som har gjorts kring elever med fallenhet inte har nått fullt ut till alla pedagoger i dagens skola. Slutsatsen är att myten ”duktiga elever klarar sig själva” till viss del lever kvar i dagens klassrum i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bergman, Åkerman Lena. "Särskild begåvning - särskilt bemötande? : Föräldrars erfarenhet av skolans bemötande av särskilt begåvade barn." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126751.

Full text

Abstract:

Elever med särskild begåvning är en elevgrupp som kan behöva stöd och särskilda anpassningar för att utvecklas optimalt i skolan. Skolverket har nyligen uppmärksammat elevgruppen och tagit fram ett stödmaterial för skolor. Kunskap om dessa elevers behov saknas dock i stor utsträckning hos lärare och specialpedagoger, då den varit begränsad tidigare, både i lärarutbildning och i skolan, även om vissa erfarenheter utvecklats under senare tid. Föräldrar till särskilt begåvade barn har erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. För att skapa förutsättningar för en stimulerande skolgång för elevgruppen behöver specialpedagoger på många håll utveckla ett bra bemötande, här har föräldrar till särskilt begåvade barn erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur skolan bemött särskilt begåvade barn. Det görs genom föräldrarnas beskrivningar och erfarenheter. Uppsatsen avser att visa på vilka hindrande faktorer som föräldrarna upplevt i möten mellan hem och skola och vilka möjligheter skolan gett för barnets välmående och en gynnsam utveckling. Studien behandlar hur föräldrarna beskriver att de och deras barn har blivit bemötta av skolan, hur skolans bemötande påverkat barnets välbefinnande och möjlighet till utveckling, samt vilka aktiviteter och åtgärder i skolan som har uppfattats som gynnsamma. Kvalitativ intervju och innehållsanalys har använts i uppsatsen. Undersökningen har ett ekologisk systemteoretiskt perspektiv. Sammanlagt har 18 föräldrar djupintervjuats. Studien beskriver skolerfarenheter som gäller 18 barn; 12 pojkar och 6 flickor, med en medelålder på 11,5 år. Resultat visar när det gäller föräldrars erfarenhet av skolans bemötande att lärare, specialpedagoger och skolledning i hög grad saknar kunskap om särskilt begåvade barn. Konsekvensen av det blir att föräldrar behöver ta stort ansvar för att barnets behov av anpassningar tillgodoses. Majoriteten av föräldrarna har erfarenheter av bristande förståelse och stöd från skolan, och av att ha blivit ifrågasatta. Studien visar också att barnets beteende kan påverka hur barnet blir bemött. Det finns stora skillnader i hur barnen blivit bemötta, alltifrån en vilja att förstå och skapa förutsättningar för ett gott lärande, till en avvisande attityd där barnet direkt eller indirekt ifrågasatts. Skolans bemötande har gett konsekvenser av att många av barnen bytt skola flera gånger i syfte att hitta en skola som klarat av att bemöta barnet utifrån dess förutsättningar. Studien visar också att en bristande kunskap och förståelse hos lärare och skolledning ger risk för utanförskap och att barnets kunskapsutveckling inte sker utifrån den potential som barnet besitter. De gynnsamma aktiviteter och åtgärder som framkommit är en flexibel organisation som tillgodoser barnets behov och skapar anpassningar utifrån barnets helhetssituation. De rekommendationer som kan dras från studien är att åtgärder och anpassningar bör utgå ifrån en helhetsbild av barnets situation, vilket innebär att en pedagogisk kartläggning, förutom barnets kunskapsnivå, även bör innefatta barnets sociala situation och emotionella mognad. Föräldrar och elevens erfarenhet är därför viktiga beståndsdelar i den pedagogiska kartläggningen. Uppsatsen har även visat att viktiga områden att studera vidare är hur man identifierar elever med särskild begåvning. En annan viktig frågeställning gäller de elever vars begåvningsprofil visar på mycket god förmåga inom det visuo-spatiala området. I studien finns indikationer på att det är en grupp som riskerar att komma i kläm i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Stålnacke, Jannica. "Att se mönster i prickar - en föga användbar förmåga? : Intervju- och enkätstudier om logisk-analytisk särbegåvning i Sverige." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7061.

Full text

Abstract:

Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning. Intelligens ses som medfött, men det påtalas att ansträngning behövs för att utvecklas. Gruppens känsla av sammanhang är signifikant lägre än för en svensk allmänbefolkning. Bättre stöd och mer förståelse för särbegåvningen kan leda till att denna i högre grad utvecklas och, för vissa, ge ökad livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hagsten, Robert. "I en skola för alla/A study of inclusive education." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30045.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens syn på huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gällande särbegåvade eller/och begåvade elever. Får de mer begåvade eleverna tillräckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme från dessa till någon annan gruppering i klassrummet enligt läraren?Metodologiskt är denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstå begreppen inom det valda ämnesområdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lärare diskuteras sedan ett framväxande resultat. Lärarna är alla verksamma inom ett av programmen på gymnasiet, två inom karaktärsämnen och tre inom kärnämnen, varav den ena som speciallärare.De intervjuade lärarna är med undantag från en speciallärare inom kärnämnena överens om att det är omöjligt att uppnå en undervisningssituation där samtliga elevers individu-ella behov tillgodoses. Det finns en risk för att de starkare eleverna blir omotiverade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Skalleberg, Fiffi. "Bredd- och spetsprojektet : En fallstudie som beskriver en skolas projekt med nivådifferentierad matematikundervisning sett ur spetsgruppens perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43742.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Trygg, Petra, and Norgren Leyla Yilbar. "Att arbeta med elever med särskild begåvning och ASD : Fenomenet Twice Exceptional i skolan." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182172.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gällström, sandra, and Eva Alesand. "Elever med särskild begåvning och dyslexi : osynliga i den svenska skolan och dess organisation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-416188.

Full text

Abstract:

Elever med särskild begåvning och dyslexi finns i den svenska skolan men få vet om att de existerar till skillnad från det erkännande som den här elevgruppen har fått i Europa och andra stora delar av världen. I denna studie har vi, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt hur nyckelpersoner inom den svenska skolan som institution och organisation ser på utmaningar/svårigheter för skolan att organisera för att dessa elever ska bli synliga och få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Vi har intervjuat nio personer på olika nivåer inom skolan. Den kvalitativa analysen av respondenternas svar resulterade i tre framträdande områden. Dessa områden var: osynliggörandet av elever med särskild begåvning och dyslexi, bemötandet av elever med särskild begåvning med dyslexi samt effekterna av skolans textbundenhet för dessa elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Appelberg, Benjamart, and Tram Tran. "Särbegåvade barn i förskolan : En intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om särbegåvning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183419.

Full text

Abstract:

Studiesyftet är att undersöka vad förskolepedagoger har för uppfattning om särbegåvning och behovet av stöd för att genomföra ett bra pedagogiskt arbete tillsammans med dessa barn. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju används som metod och fem förskolepedagoger intervjuades via e-post. Vi valde tematisk analysprocess med stöd av sociokulturellt perspektiv och begrepp från tidigare forskning, kring definition av särbegåvning. Resultatet visar att de informanter som har särbegåvade barn i sin närhet har kunskap och förståelse för dessa barn på förskolan. Pedagogernas uppfattningar är att majoriteten av deras kollegor saknar kunskap och har en negativ inställning gentemot särbegåvning. Därför anser de att pedagoger ska ha möjlighet att utföra ett bra arbete för de särbegåvade barnen på förskolan krävs utbildning och mindre barngrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Schymberg, Landström Elin. "En studie om uppfattningar kring förebyggande och främjande arbete gällande problematisk skolfrånvaro och särskild begåvning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-159748.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how different teams tell about their work in prevention and promotion in different municipalities, with pupils at risk of falling into problem-free school absence, with a particular focus on pupils with special talent. Five qualitative focus group interviews have been conducted in four different municipalities of varying sizes. It has been shown that the level of knowledge in terms of responding to pupils who need extra stimulation and the ability to adapt the learning environment adequately has varied between the municipalities. Some of the municipalities could see a connection between the pupil group, especially talented pupils and pupils with problematic school absence and in one of the municipalities there was also a connection to socio-emotional problems among these. Data has been analyzed from a salutogenic perspective, where adaptation of the learning environment and the student's perception of belonging to a context, appear as success factors. To be able to work on promotion and prevention as a special educator, one should have knowledge about all pupils and this study shows examples of how this can be done.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Prytz, Caroline. "Att stimulera de begåvade : - en undersökning av sex pedagogers syn på arbetet med begåvade elever i grundskolans tidigare år." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-72105.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor. Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar: Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedel Nivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade elever Utmaningar i skolarbetet Samarbete mellan skola och hem Studien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

From, Malin. "Särskild planering för elever med fallenhet för matematik? : Eller för alla elever?" Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6236.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Falck, Ida. "Vad gör man när man redan kan allt? : Studiesituationen för lågstadieelever med goda kunskaper i matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120788.

Full text

Abstract:

This study aims to describe what individual support four primary school pupils with high mathematical skills are given in their mathematical teaching and how this affect their attitude towards the subject. It also examines their possibilities to influence their conditions during these classes and the level of challenges they are given in order to expand their mathematical knowledge. The study is based on classroom observations, a McIntosh test (McIntosh, 2008) as well as individual interviews with the four pupils and their teacher. The results of the study show that the studied pupils attitudes towards mathematics in school as well as their motivation to complete the tasks they were given were affected by their relationship with the teacher. A large portion of the study time in the observed lessons was devoted to group discussions connected to assignments in their class workbook. The possibility for the studied pupils of getting individualized tasks and guidance or influencing the classes was low. This leads to the conclusion that they do not get the proper challenges and stimulation needed in order to gain a deeper mathematical knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Hänninen, Tobias, and Christoffer Wärnbring. "Generell begåvning som prediktor till självskattad hälsa, självskattad sömn, betyg och avhopp i en militär studiepopulation." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-38198.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Björnbom, Joanna. "Särskilt begåvade elever : En litteraturstudie om hur lärare kan identifiera elever med särskild begåvning i matematik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21071.

Full text

Abstract:

Denna systematiska litteraturstudie har syftet att ta reda på vad tidigare forskning säger om hur lärare kan identifiera elever med en särskild begåvning i matematik. Hur dessa elever utmärker sig och vad som är deras kännetecken samt egenskaper. Hur lärare kan arbeta för att synliggöra dessa egenskaper för att kunna identifiera elever med särskild begåvning i matematik. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie använts vilket innebär att svaret sökts i tidigare forskning. Denna systematiska litteraturstudie har hämtat litteratur som behandlar forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Resultatet av studien visar att de särskilt begåvade eleverna kan identifieras genom elevernas enskilda arbete, prov och tester samt muntlig kommunikation. I identifieringen måste lärarna vara medvetna om att egenskaperna kan skilja sig åt mellan de särskilt begåvade eleverna. Eleverna kan identifieras genom egenskaper som att de är snabba, nyfikna, positiva och engagerande. Det är en fördel i

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Håkansson, Johanna, and Britt Grant. "Hur finner vi elever med fallenhet i matematik? : En fallstudie, i år 8, om hur vi kan finna elever med matematisk fallenhet." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-453.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan. Det ges även en inblick i Krutetskiis undersökning som ligger till grund för den analys som görs av elevernas lösningsförslag. Metodavsnittet behandlar det matematiska problem som eleverna har arbetat med i undersökningen samt genomförandet av den. Det presenteras även tre olika strategier för hur problemet kan lösas. I resultatet lyfts två elever fram och deras resultat presenteras och analyseras, bland annat redovisas hur dessa elever når ett generellt uttryck på två olika sätt. Slutsatsen är att de båda eleverna, med utgångspunkt i våra analysredskap, är elever med fallenhet för matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hartman, Åsa, and Erika Erfäldt. "Lärares uppfattningar av begåvningsbegreppet och begåvade elever i matematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202713.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken. En slutsats var att begavningsbegreppet har manga olika definitioner samt att karaktarsdragen for en begavad elev ar manga och att dessa kan vara svara att identifiera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Eriksson, Daniel. "Särbegåvade elever i den svenska skolan : ur deras eget perspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2854.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål?

För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligenstest) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål.

Studien visar även att många tror att det största problemet inte ligger i skolans styrdokument eller lärarutbildningen utan i samhällets syn på begåvning och intelligens. Det är inte helt tillåtet att visa sig för intelligent, vilket gör det svårt för många särbegåvade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Falk, Ann-Sofie. "Begåvade barn i skolan." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-892.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn i hur vi bemöter begåvade barn i skolan. Detta är gjort genom litteratur studier och genom intervju frågor till lärare och elever. I litteraturstudien behandlas bland annat Howard Gardners sjuintelligenser och hur han ser på begåvning. Olika typer av inlärningsmetoder behandlas även i litteraturstudien. Studiebesök där lärare och elever intervjuas redovisas i metod delen.

I arbetet dras två slutsatser. Den första är att elever och lärare inte riktigt har samma syn på definitionen av vilka i en klass som är begåvade. Den andra slutsatsen är att många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta begåvade barn

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Larsson, Sara, and Linda Larsson. "Alla barns rätt till utveckling och lärande : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av barn med särskild begåvning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79750.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar ta del av deras erfarenheter av barn med särskild begåvning, hur barnen uppmärksammas samt vilket stöd de enligt förskollärare behöver och får i sitt lärande i förskolans utbildning. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare sina erfarenheter av barn med särskild begåvning? Vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning behöver i förskolans utbildning? Samt vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning får i förskolans utbildning? Studien har den sociokulturella teorin som utgångspunkt, i den sociokulturella teorin är lärande i samspel, den proximala utvecklingszonen samt en grundsyn på barn som kompetenta individer centralt. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att forskning inom ämnet är begränsad i Sverige. Forskning visar även att det svenska utbildningssystemet har lagt störst fokus på de individer som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd, inte de barn som har behov av stöd i form av extra utmaning. På senare tid har dock intresset för särskild begåvning ökat både i media och hos verksamma förskollärare, med andra ord är detta ett forskningsområde som behöver stärkas. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig på intervjuer via e-post med fem förskollärare. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenhet av barn med särskild begåvning skiljer sig åt. Det framkom även att pojkar i högre grad än flickor uppmärksammas med särskild begåvning i förskolans utbildning. Vidare framkommer indikationer på att förskollärarnas erfarenheter av särskild begåvning och kompetens inom ämnet är avgörande för det stöd och den stimulans barn med särskild begåvning ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Johansson, Rebecka, and Anna-Karin Fransson. "Elever med matematikbegåvning : Hur vill de bli bemötta för att behålla sin motivation och lust att lära?" Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1165.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemötta

av skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?

Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad de

vill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göra

annorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att få

svar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonerna

bestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.

Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för att

behålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Det

som får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter. Vad dessa

elever vill ha är utmaning och stimulans, och om inte läraren kan ge dem detta måste denne

hitta andra vägar för att eleven inte ska tappa intresset helt för ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Garnegård, Julia, and Frida Heideman. "Undervisning som möter behoven hos elever med fallenhet för matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79853.

Full text

Abstract:

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga vilka undervisningsmetoder lärare använder sig av för att utmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 4–6. Följande frågeställningar besvaras: Hur definieras begreppet elever med fallenhet för matematik i tidigare forskning? Vad framkommer i tidigare forskning om vilka undervisningsmetoder lärare använder för att möta behoven hos elever med fallenhet för matematik? Forskningen som granskats har sökts fram ur forskningsdatabaser och därefter analyserats utifrån sitt innehåll. Följande slutsatser har dragits ur litteraturstudien: En elev med fallenhet för matematik har en förmåga som ligger långt över det normala, en stark inre motivation och uthållighet samt en matematisk kreativitet. Det finns flera undervisningemetoder att tillämpa för att möta behoven hos dessa elever. De undervisningsmetoder som framkommer är: problemlösning, differentiering, nivågruppering, acceleration, berikning och mathematical writing. Dessa bör kombineras och varieras för att undervisningen ska utmana elever med fallenhet för matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Aspebo, Ulrika. "Det är inte bara elever i svårigheter som behöver stöd : En intervjustudie om att utmana och motivera begåvade elever i engelskundervisning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70510.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare i grundskolan beskriver att deanvänder sig av i mötet med begåvade elever i ämnet engelska. I bakgrundsdelen redogörs förbegreppet begåvning och andra för studien relevanta begrepp, samt tidigare forskning påområdet. Vidare behandlas vad de gällande styrdokumenten säger samt de olika förmågorna iförhållande till ämnet engelska. Två teorier om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkter,Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Blooms taxonomi omlärande i olika nivåer. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem engelsklärarei grundskolans årskurs 4–6 verksamma i tre olika kommuner. Intervjuerna spelades in somljudfiler för att sedan transkriberas samt tolkas med hermeneutisk metod. Resultatet visar attmånga av de strategier som lärarna beskriver att de använder i undervisningen med begåvadeelever gäller det generella arbetet med samtliga elever. Dock visar resultatet även på någraspecifika strategier för de begåvade eleverna, där främst individanpassning har ett stort fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Jonsson, Conny, Nisse Thaung, and Christopher Johansson. "En komparativ analys av tre matematiska kartläggningsmaterial : I vilken utsträckning kartläggningsmaterialen kan användas för att identifiera särskilt begåvade elever i matematikämnet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95981.

Full text

Abstract:

Denna empiriska studie synliggör i vilken grad de matematiska kompetenser som uttrycks i tre kartläggningsmaterial kan kopplas till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att på så sätt underlätta ett identifierande av sagda elever inom ramen för ordinarie undervisning. Inledningsvis behandlas hur väl de allmänna matematiska kompetenserna i Niss och Højgaards (2019) KOM-projekt belyses i materialen. Därefter kopplas kompetenserna till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att undersöka hur förankrade kartläggningsmaterialen är i förhållande till rådande forskning. I studien konstruerades ett konceptuellt ramverk utifrån kompetenserna i KOM-projektet och utifrån teorier kring särskilt begåvade elevers förmågor. Ramverket tillämpades vid den senare analysen av den empiriskt insamlade datan. I resultatets inledande del uppvisade två av materialen betydande fokus vid kompetenser kopplade till aritmetik, medan det tredje uppvisade en större variation av kompetenser. Resultatets andra del visade att det material som uppvisade störst variation av kompetenser även hade störst korrelation mellan kompetenser och förmågor kopplade till särskilt begåvade elever. Därefter behandlades designen av det konceptuella ramverket, där dess inneboende komplexitet diskuterades i förhållande till hur resultaten kunde tolkas. I diskussionen lyftes anledningar till att två av materialen upplevdes vara mer framgångsrika i att identifiera elever i matematiska svårigheter. Då forskningfältet inom särskild begåvning är relativt outforskat avslutas diskussionen med tänkbara teman för fortsatta studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Camilla, Bergström Camilla, and Emma Lindberg. "Högpresterande elever - Lärares syn på didaktiska val, utmaningar och möjligheter för dessa elever inom läs- och skrivutvecklingen i F-3." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173175.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att öka kunskapen i hur högpresterande elever stöttas och utmanas av lärare i ordinarie undervisning i F-3 inom läs- och skrivutvecklingen. Studien fokuserade på vilka utmaningar och möjligheter verksamma lärare upplever att det finns i stöttningen. Frågeställningarna besvarades genom nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärare upplever att ett stort ansvar för högpresterande elever ligger hos läraren. En utmaning som framkommit är val av material och tid för planering. En möjlighet som sågs i resultatet är att högpresterande elever kan inspirera andra elever och sig själva och på så vis driva klassen framåt. Det har också visats att det finns två nyckelstrategier för att utmana och stimulera dessa elever, acceleration och berikning. Studien har funnit att det är viktigt att högpresterande elever inkluderas och att de har ett socialt samspel med sina klasskamrater och lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Holm, Erik, and Klas Belin. "I den mån man kan försöker man individanpassa undervisningen : en studie om särskild begåvning i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4824.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa och hur de arbetar för att dessa ska utvecklas utifrån deras förutsättningar. Undersökningen har följande frågeställningar: Hur definierar lärare begreppet särskilt begåvade elever inom ämnet idrott och hälsa? Hur utvecklar lärarna särskilt begåvade elever i ämnet idrott och hälsa? Metod: Metoden som använts är en kvalitativ intervjumetod där sex lärare på gymnasienivå i Stockholm intervjuats, spelats in och lärarnas utsagor kategorisats. Intervjuerna var halvstrukturerade med färdigformulerade huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor. Resultat: Utifrån våra intervjuer har vi funnit att lärarna upplever en osäkerhet kring begreppet särskilt begåvad och har därmed svårt att definiera vad en sådan elev är. Lärarna definierar särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa på fyra olika sätt. En akademiskt särskilt begåvad elev vilken är duktig inom den teoretiska delen av ämnet. En elev vilken är särskilt begåvad inom en specifik gren eller idrott, till exempel fotboll eller dans. En elev vilken är särskilt begåvad inom alla praktiska moment vilka utförs under kursens gång. En särskilt begåvad elev inom den teoretiska delen samt alla praktiska moment under kursens gång. Lärarnas sätt att arbeta med särskilt begåvade elever blir oftast att de får en extralärarroll i undervisningen. Ett annat resultat är att de flesta lärarna fokuserar sin feedback till de elever som behöver hjälp med att klara av momenten, det vill säga inte till de som bedöms vara särskilt begåvade. Slutsats: Forskningen tillsammans med de intervjuade lärarna vittnar om att det finns ett flertal definitioner på vad en särskilt begåvad elev kan vara i idrott och hälsa. Det saknas en gemensam metod för att utveckla särskilt begåvade elever i ämnet, dock fanns ett återkommande svar bland intervjuerna då dessa elever fick agera hjälplärare under vissa lektioner.
Aim: The purpose of this paper is to examine how teachers look for exceptionally gifted students in physical education and how the teachers work to develop them based on their qualities. The essay asks these questions: How do teachers define the concept of especially gifted pupils in physical education? How to teachers develop especially gifted students in physical education? Method: The method used is a qualitative interview method, six secondary school teachers in Stockholm were interviewed and the interviews were recorded and the teacher's statements were classified. The interviews were semi-structured with fully formulated main issues which were followed by supplementary questions. Results: Based on our interviews, we found that teachers have an uncertainty about the concept especially gifted and for that reason find it difficult to define what such a student is. Teachers define especially gifted pupils in physical education and health in four ways. An academically gifted pupil who is especially good in the theoretical part of the subject. A student which is particularly gifted in a specific branch or sport, such as soccer or dance. A pupil which is particularly gifted in all practical part which are performed in the subject. A particularly gifted student in the theoretical part as well as all the practical parts of the subject. Teacher's way to work with particularly gifted students are usually by giving them an extra teaching role in education. Another finding was that most teachers focus their feedback to the students who need help to cope with the subject that is not the particularly gifted ones Conclusions: The research and the interviewed teachers testify that there are several definitions of what a particularly gifted pupil can be defined as. There is no common approach to developing especially gifted pupils in physical education, however, there was a recurring response among the interviews that these students acted as assistant teachers in some classes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ludwig, Jens. "Elever med fallenhet för matematik : Får de det stöd de behöver?" Thesis, Stockholm University, Department of Mathematics and Science Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28752.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Garnegård, Julia, and Frida Heideman. "”Undra om toalettpappret kommer räcka resten av livet?” : En empirisk forskningsstudie om elever med fallenhet för matematik och hur de kan utmanas och utvecklas genom problemlösning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85190.

Full text

Abstract:

Syftet med denna empiriska forskningsstudie är att undersöka om - och i sådana fall - hur problemlösning kan utmana och utveckla elever med fallenhet för matematik i årskurs 4. I studien behandlas två frågeställningar; Vilken inverkan har problemlösning på utvecklingen hos elever med fallenhet för matematik och på vilka sätt kan gruppens homogena sammansättning påverka elevernas utveckling? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är deltagande observation och utvärdering i grupp. I resultatet framkom det att den utvalda problemlösningsuppgiften bidrog till att de utvalda eleverna utvecklade flera matematiska förmågor när de fick arbeta i en mindre homogen grupp med avseende på kunskapsnivå. Problemlösningsuppgiften bidrog bland annat till ett ökat engagemang, en utveckling av deras matematiska kreativitet samt kritiska tänkande och att eleverna fick möjlighet att fördjupa sig i ett matematiskt innehåll. Gruppens homogena sammansättning hade en positiv inverkan på elevernas utveckling. Grupperingen ledde till en internalisering där eleverna tog tillvara på varandras kunskaper och kvaliteter och därigenom utmanade varandra. Eftersom eleverna var på ungefär samma kunskapsnivå förstod de varandras tankar och beräkningar vilket också bidrog till deras ökade engagemang och intresse för uppgiften.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Berg, Monica, and Camilla Bergman. "Begåvade elevers rätt till ledning och stimulans i skolan matematiklärande - Hur elever och lärare beskriver att matematikundervisningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170297.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur begåvade elever reflekterar över sin matematikundervisning samt hur lärarna beskriver sin undervisning och anpassar denna för begåvade elever. Tanken är att detta kan bli ett möjligt kunskapsbidrag för pedagoger och oss blivande speciallärare i förebyggande arbete för att kunna tillgodose begåvade elevers kunskapsbehov i matematik. I studien valdes en kvalitativ metod genom intervjuer med elever som går i årskurs åtta och deras lärare i två olika kommunala skolor, en utan och en med inriktning på matematik. För att kunna förstå elevernas syn på undervisning intas ett barns perspektiv i studien, elevernas röster blir hörda då de ger uttryck för sina åsikter. Resultatet i studien visade att en elev av fem känner sig helt inkluderade didaktiskt, social och rumsligt. Eleverna kände sig främst socialt exkluderade, främst på skolan utan matematikinriktning där de ville vara mer delaktig i sin läroprocess för att kunna påverka innehållet i undervisningen. Den största skillnaden på hur eleverna upplever sin matematikundervisning var att eleverna på skolan med matematikinriktning, är mer nöjda tack vare att det sker en del anpassningar och att de arbetar med likasinnade. Eleverna på skolan utan inriktning i matematik, ser fler utvecklingsmöjligheter och efterfrågar främst arbete med lärprocessen där deras kommunikation- och resonemangsförmågor prövas och gärna i samverkan med likasinnade och lärare. Båda elevgrupperna uppskattar att arbeta med läromedel som grund som har olika nivåer, men de vill ha mer variation till exempel genom berikning men även acceleration. De intervjuade eleverna tycks ha ett gott självreglerat lärande vilket påverkar deras kunskapsutveckling positivt. I studien framkom det att lärarna på de två skolorna har olika utgångspunkter för att kunna ge ledning och stimulans för begåvade elever. Tack vare den mer homogena gruppsammansättningen på skolan med specifik matematikinriktning, var det lättare att göra anpassningar i undervisningen, medan skolan utan inriktning främst prioriterar de elever som riskerar att inte nå målen. Uppfattningen är att lärare behöver rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna samverka med de begåvade eleverna. Inom skolans verksamhet behöver vi ta på ”rätt glasögon” för att uppmärksamma denna bortglömda grupp och ge dem den ledning och stimulans som de har rätt till såväl juridiskt som moraliskt. De begåvade eleverna behöver känna sig inkluderade i skolans och samhällets gemenskap. Detta förutsätter att lärare ges rätt förutsättningar att i praktiken kunna genomföra det som stipuleras av politiker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Begåvning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles