Academic literature on the topic 'Begränsa'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Begränsa.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Begränsa"
1
Brunsson, Karin. "Teori som verktyg." Samfundslederskab i Skandinavien 36, no. 1 (February 17, 2021): 52–58. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v36i1.6168.
Full textAbstract:
I en nyutkommen antologi beskrivs sexton teorier och perspektiv som företagsekonomer har använt sig av. Utgångspunkten är att teorier är verktyg, som alla studenter och blivande forskare behöver. Det gäller bara att välja. Synsättet tycks inspirerat av allmänna föreställningar om management och chefers beslutsfattande. Men läroböckernas föreskrifter och modeller är sällan tillämpliga i praktiken. Av både chefer och forskare krävs flexibilitet och kreativitet. Verktyg kan begränsa lika mycket som de underlättar. Vad händer om företagsekonomer överger sin devota inställning till teori och i stället ägnar sig åt angelägna organisations- och samhällsproblem?
2
Pääjärvi, Erland. "Situationen i Sverige med redovisning av de åtgärder som vidtagits för att dela kontrollera livsmedeln dels begränsa skadeverkningarna." Rangifer 6, no. 1 (June 1, 1986): 13. http://dx.doi.org/10.7557/2.6.1-app.573.
Full textAbstract:
<p>I slutet av april, när det blev klart att nedfallet hade inträffat, fick strålskyddsinstitutet ta de första smällarna. Det gick inte att komma fram över telefonen. Eftersom vi finns i Uppsala och strålskyddet finns i Stockholm, så fick folk från livsmedelsverket åka över till strålskyddsinstitutet for att överhuvud taget få tillfälle att diskutera den uppkomna Situationen. Samarbetet kunde därför etableras väldigt tidigt.</p>
3
Nehez, Jaana, and Sophie Schön. "Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
4
Öwall, Bengt. "Fast protetik vid begränsad ekonomi." Aktuel Nordisk Odontologi 39, no. 01 (February 16, 2014): 142–54. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2014-01-11.
Full text
5
Paradis, Carita. "Apropå doft." Lund Journal of English Studies 1 (November 17, 2020): 47–57. http://dx.doi.org/10.48148/ljes.v1i2.22271.
Full textAbstract:
Trots att mycken forskning menar att språk och tänkande formas av våra sensomotoriska erfarenheter är forskning om hur systemen interagerar och hur vi genom språket kommunicerar sensoriska förnimmelser såsom doft mycket begränsad. Denna uppsats diskuterar hur språkanvändare beskriver doftförnimmelser och visar att vår vokabulär för att beskriva doft är rik och varierad.
6
Möhlenbrock, Sigurd. "Studiecirkelbiblioteken - en viktig parentes i svensk bibliotekshistoria." Bibliotekshistorie 3, no. 1 (June 9, 1990): 131–45. http://dx.doi.org/10.7146/bh.v3i1.35884.
Full textAbstract:
Först några ord till förtydligande av rubriken på denna uppsats. Jag talar om en parentes, vilket hänger ihop med den relativt begränsade livslängd, som denna speciella bibliotekstyp hade - de första tillkom i början av 1910-talet och de sista avvecklades i slutet av 1960-talet. Jag kunde också ha använt en lika adekvat men kanske tydligare rubrik: Studiecirkelbibliotekens uppkomst, utveckling och avveckling.
7
Cardell, David. "Barns ledarskap." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 1 (June 15, 2018): 23–39. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2568.
Full textAbstract:
Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.
8
Seiser, Anette Forssten, and Åsa Söderström. "Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 79. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2947.
Full textAbstract:
Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.
9
Rosengren, Åsa Maria, Eivor Söderström, Arla Cederberg, Bettina Brantberg-Ahlfors, and Ingmar Sigfrids. "Socionomstuderandes förståelse av begreppet delaktighet." Sosiaalipedagoginen aikakauskirja 20 (December 21, 2019): 37–59. http://dx.doi.org/10.30675/sa.70239.
Full textAbstract:
Relationen mellan individ och samhälle är mycket central inom socialpedagogiken. I denna relation blir begreppet delaktighet relevant. Begreppet ges en bred och varierande innebörd i litteraturen, och därav väcktes intresset att studera hur socionomstuderanden förstått begreppet i sina examensarbeten. Artikeln grundar sig på en kvalitativ dokumentstudie av 36 examensarbeten. Stommen för innehållsanalysen utgjordes dels av dimensionerna deltagande, aktörskap och tillhörighet i begreppet delaktighet (Nivala och Ryynänen 2013), dels av de fyra socialpedagogiska kunskapsfälten (Madsen 2006). Resultaten visar att aspekterna som berör deltagande och tillhörighet i begreppet delaktighet främst är relaterade till ett klientperspektiv dvs. vad dessa betyder ur klientens synvinkel. Aspekterna som tangerar aktörskap begränsas till ett professionsperspektiv dvs. hur professionella i olika verksamhetsmiljöer kan stöda och stärka klientens aktörskap. Bland de examensamensarbeten som granskades finns det en stark anknytningtill delaktighet på den individuella, relationella och institutionella nivån, medan kopplingen till delaktighet på den samhälleliga nivån är svag.
10
Norberg, Anna-Maija. "Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys." Sakprosa 12, no. 3 (September 18, 2020): 1–42. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7794.
Full textAbstract:
Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.
Dissertations / Theses on the topic "Begränsa"
1
Söderberg, Almén Björn. "Den mångfasetterade Guden : Att inte begränsa Gud." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Teologiska högskolan Stockholm, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1119.
Full textAbstract:
Detta är en uppsats som tar sig an, på ett semantiskt sätt, ordet Gud och människors syn på vad ordet Gud har för betydelse. Genom att göra en idéanalys av Jonna Bornemarks analys av Nicolas Cusanus för att se om detta kan vara en väg för att ge en mera mångfasetterad bild och värde av ordet Gud och gudsbilden till den scientistiska människan i Sverige. Uppsatsen tar avstamp i att försöka visa på de nycklar Cusanus filosofi ger genom Jonna Bornemarks tolkning av Cusanus i Det omätbaras renässans.Nicholas Cusanus levde mellan åren 1401 och 1464. Cusanus var astronom, matematiker, teolog och filosof. En verklig renässansmänniska. Cusanus var en man som var på gränsen mellan skolastiken på medeltiden och renässansens mera kosmopolitiska livshållning som tiden gav. Cusanus var starkt influerad av den mystiken som bland annat Mäster Eckhart stod bakom. Den mystika negativa teologin som talade om att det är enklare att beskriva vad den kristna Gud inte är, än att berätta vad som Gud är. Cusanus studerade både Aristoteles och den Plotinos nyplatonska filosofin. Denna filosof kom jag kontakt med genom Cusanus lilla bok Gudsseendet med stort innehåll, vilket han skrev som en guide till munkarna i Tegernsee. Den behandlar den sinnliga bilden och de begrepp som gör att man kan se det som kan finnas bakom den ikoniska bilden. Den ikoniska bilden uppfattar Cusanus vara det djup som en bild kan vara bärare av. Det symboliska värdet på den bild som väcker åskådarens reflektion och reaktion. Den ikoniska bilden är bärare av detta djup som kan vara en utlösande av det personliga symboliska värdet för den specifika bilden. I Gudseendet är det en ikon som Cusanus kallar för ”Guds ikon”. Cusanus öppnade dörrar för mig i hur man kan tänka om att inte ser med de fysiska sinnena, utan måste använda sitt inre öga för att kunna se det som är större än det jag bara kan med de fysiska sinnena erfara. Startpunkten till denna uppsats är att kanske kunna förstå hur människan kan komma närmare det som inte sinnligt kan erfaras, den kunskapen menar Cusanus behöver människan för att vara en hel människa. Bornemark tar Cusanus filosofi till dagens samhällsproblem med att samhället alltid vill mäta allting. Studiens inriktning är att försöka svara på de frågor som uppsatsen ställer inför Bornemarks tolkning av Cusanus filosofi.
På grund av corona utfördes framläggningen online.
2
Dahl, Caroline, and Sofie Sjögren. "Borde vi begränsa vår användning av sociala medier?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20899.
Full textAbstract:
Flera tidigare studier som baserats på självskattning har visat på ett samband mellan användning av sociala medier och minskat välmående. När användningen däremot mättes på ett mer objektivt sätt i en nyligen genomförd studie återfanns inga sådana samband. Grundat i detta ämnar den här studien att fortsatt pröva om det finns ett samband mellan tid som spenderas på sociala medier och minskat välmående i form av Fear of Missing Out, låg självkänsla, ångest och depression. Studien undersöker även huruvida en begränsning i användande skulle kunna leda till ett ökat välmående för användaren. Empirin utgörs av en kvantitativ webbenkät med 99 respondenter där sambandet mellan tid på sociala medier och psykisk ohälsa undersökts. Därtill genomfördes ett experiment med 10 studenter varigenom experimentgruppens användning av sociala medier halverades under en veckas tid. Studien fann inget samband av statistisk signifikans mellan tid på Facebook, Messenger, Instagram och Snapchat och de undersökta variablerna. Däremot kunde en signifikant minskning i upplevd FoMO och ångest i experimentgruppen påvisas, jämfört med värdena i början av experimentet. Detta talar för att en begränsning i användandet av sociala medier kan leda till ökat välmående i form av minskad FoMO och ångest. Däremot identifierades ingen skillnad i självkänsla och depression.In previous studies, self-reported social media usage have been found to correlate positively with reductions in well-being for the user. However, in a new study based on objective data on the usage no such correlation was found. Based on this, the present study aims to further examine whether a correlation exists between time spent on social media and a reduction in well-being in terms of lower self-esteem and higher levels of Fear of Missing Out, anxiety and depression. The study also aims to examine whether limiting the time spent on social media can lead to an increase in well-being for the user. The empirical data consists of a quantitative web survey with 99 respondents, examining the connection between time on social media and mental health problems. In addition, an experiment was conducted with 10 students in which the participants' usage of social media was reduced by half for a week's time. No correlation of statistical significance was found between time on Facebook, Messenger, Instagram and Snapchat and the examined variables. However, the results from the experiment showed a significant decrease in perceived FoMO and anxiety in the experimental group. This suggests that limiting social media use can lead to increased well-being in the form of reduced FoMO and anxiety. No difference in self-esteem and depression was identified.
3
Maslyannikov, Lev. "Skadebegränsningsprincipen : – den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-137307.
Full textAbstract:
Den skadeståndsrättsliga principen om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada ärväl känd och vedertagen i svensk rätt. Principen åberopas ofta som invändning iskadeståndstvister av alla slag, och har därmed stor praktisk betydelse. Principens köprättsligaoch försäkringsrättsliga motsvarigheter är generöst behandlade i doktrinen. På denskadeståndsrättsliga sidan förhåller det sig annorlunda – det här är första gången som ämnetblir tillägnat ett eget arbete i Sverige. Det finns många rättsfall där skadebegränsningsskyldigheten aktualiseras, men på grund avdomskälens utformning är rättsfallens värde som vägledning begränsat. Jag anser emellertid attuppmärksamheten inte bör överfokuseras på dessa. Intar man ett framåtblickande perspektiv,finns det gott om material och idéer att hämta från den övriga civilrätten, från rättsekonominoch – inte minst – från utlandet. Arbetets strukturella och metodologiska ramverk är utformatså, att största möjliga nytta kan dras av främmande källor utan att en djupgående (och oftastointressant) komparativ utredning av dessa källor behöver göras. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att definiera skadebegränsningsprincipensansvarsgräns. Med hänsyn till framställningen omfattning, hade det inte varit möjligt att göragrundliga utredningar av enskilda delproblem. Istället är arbetet fokuserat på att utrönaallmängiltiga riktlinjer, tankemönster och ledtrådar, dels för skadebegränsningsbedömningen isig, och dels för den tänkbara rättsutvecklingen. Ett flertal sådana riktlinjer har kunnatdefinieras, något utspridda över principens tillämpningsområde, och ibland även i sammanhangdär det inte är uppenbart att det är skadebegränsningshänsyn som styr. Samtidigt har åtskilligasystemiska problem uppdagats såväl i principens tillämpning som i den underliggandenormbildningen. Jag har ödmjukt lagt fram några lösningsförslag, med ändamålet att främja enmer rättssäker tillämpning av principen, dels på grundval av gällande rätt, och dels på grundvalav den tänkbara rättsutvecklingen på området.The doctrine of avoidable loss is a generally recognized principle in Swedish law. The doctrine is often invoked in damage claim disputes of all kinds, and is therefore important in practice. There is plenty of legal literature where the doctrine is treated in the context of sales law and insurance law. On the tort law side, however, there is nothing – this is the first dedicated work on the subject in Sweden. There are many tort cases where the question of avoidable loss is actualized, but due to the way the courts articulate the grounds for their rulings, the cases provide little guidance for the future, and therefore have little value as precedent. This is not necessarily an obstacle to the study. On the contrary, when looking outwards, I have found a wealth of ideas and study material in other areas of civil law, in law and economics, and in foreign law. The structural and methodological framework of the thesis was designed to allow for extraction of material from foreign sources without needing to conduct a thorough (and often uninteresting) comparative study. The main purpose of the investigation was to define the boundaries of the claimant’s liability as imposed by the doctrine. Considering the limited scope of the thesis, it would not have been possible to deconstruct the subject into details and conduct thorough investigations of those. Instead, the work was focused on determining general guidelines, thought patterns and clues; both de lege lata and de lege ferenda. Multiple such guidelines could be defined in various contexts where the doctrine is applied, but also, interestingly, in certain contexts where it is not obvious that considerations of avoidable loss are decisive. Multiple systemic issues have also been found, both in the application of the doctrine and in the underlying norms. I have humbly put forward several suggestions on how these issues could be alleviated to promote legal certainty in the doctrine’s application, both today and in the future.
4
Broman, Olivia. "Utomståendes möjlighet att begränsa vinstutdelning i aktiebolag enligt aktiebolagslagen." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133299.
Full text
5
Enell, Alexandra, and Hedvig Palocci. "Begränsa smittspridning av MRSA : en litteraturöversikt om preventiva åtgärder." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2643.
Full textAbstract:
Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus är en bakterie som är resistent mot flera sorters antibiotika samtidigt, även kallat multiresistenta. Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus smittar på olika sätt; genom direkt kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta samt via livsmedel. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att arbeta mot en säker vård genom att förebygga sjukdom och med denna studie identifieras preventiva åtgärder sjuksköterskor kan genomföra för att begränsa vidare spridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Syfte: Syftet var att beskriva preventiva åtgärder som sjuksköterskor kan genomföra för att begränsa smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus och därmed främja säker vård. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cumulative index to nursing and allied health litterature och PubMed. Totalt inkluderades 18 artiklar som presenterades i en integrerad innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudtemat preventiva åtgärder för att begränsa smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Ur detta kunde underteman urskiljas vilka visade att korrekt handhygien, användande av handskar och engångsförkläden samt adekvat utbildning var effektiva preventiva åtgärder. Slutsats: Slutsatsen blev att ökad följsamhet till hygienrutiner, samt mer omfattande utbildning i vårdhygien, ledde till minskad incidens av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Även utbildning rörande följsamhet till samt rätt utförande av handhygien är en effektiv preventiv åtgärd.
6
Röring, Erik. "Energieffektivisering av en universitetsbyggnad genom att begränsa studenternas access." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-140254.
Full textAbstract:
Idag består sektorn för bostäder och service för 40% av den totala energianvändningen i Sverige, där effektivisering av byggnaders energianvändning är en viktig process i utvecklingen mot förbättrad energiprestanda. Energieffektivisering är ett högaktuellt ämne och för att främja utvecklingen finns det uppsatta energipolitiska mål. Syftet med projektet var att studera den årliga energianvändningen i humanisthuset på campusområdet i Umeå och undersöka hur mycket energi som kan sparas genom att begränsa studenternas tillträde till studieytor under kvällar och helger. Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag som förvaltar universitets- och högskolefastigheter belägna från Luleå i norr till Malmö i söder. Fastighetsbolaget är statligt ägt och känner därför ett särskilt ansvar att ligga i framkant gällande hållbar energikonsumtion. Energieffektiviseringsåtgärder och klimatoptimering är därför något som satsas mycket på vilket har lett till att de idag är ledande i frågan. Humanisthuset är beläget på Umeå universitet och har förutom lektionssalar och grupprum, fem öppna studieytor som undersöktes närmare i studien. Byggnadens årliga energibehov beräknades i två olika fall med simuleringsprogrammet IDA ICE. I första fallet antogs studenterna ha access till samtliga studieytor och i det andra fallet begränsades studenternas access till enbart två ytor. I de avstängda ytorna kunde belysning och ventilation minskas, till fördel för en energibesparing. Vid en jämförelse mellan de två fallen så beräknades det hur mycket energi som sparades årligen. Första fallet, i rapporten kallad referenssimuleringen, visade på att ventilationsaggregaten är mycket energieffektiva och att den största energiåtgången är i form av uppvärmning. Den specifika energianvändningen i byggnaden beräknades till 55,90 kWh/m2, 4,99 kWh/m2 och 12,11 kWh/m2 för energibärarna fjärrvärme, fjärrkyla och elektricitet. Jämförelsen mellan fallen visade att energianvändningen minskade med 10049 kWh per år, där minskad belysning var den största faktorn till besparingen. I procentuella termer minskade den totala energiförbrukningen med 0,7 procent.
7
Namér, Samuel, Altai Jörgen Shadman, and Thomas Svensson. "HUR DATALAGRING KAN MÖJLIGGÖRA OCH BEGRÄNSA VÄRDESKAPANDE MED BUSINESS INTELLIGENCE." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184326.
Full textAbstract:
Organizations depend on IT for the successful completion of many organizationalactivities. In this paper, we aim to contribute to the research field and the awareness of the opportunities and limitations data storage puts on value creation with Business Intelligence. Thus, the research question asked in this thesis is: Which opportunities and limitations does data storage put on the value creation with Business Intelligence? A case study was conducted on an IT-organization along with two expert interviews in order to answer the research question. Semi-structured interviews were held with developers and an IT-architect of the IT-organization. We conclude that there might be situations where data storage affects BI-systems, but there are factors such as BI-maturity, time and budget that play a big part in how the value that an IT-organization aim to create can be realized. We identified that a migration to a graph database could be applied to the IT-organization for a more effective and optimized value creation through the BI-system. This due to the advantages with graph databases in relation to the type of data that the IT-organization is working with.
8
Wernberg, Anton. "Musikproducenten som fonogramproducent : Ett arbete om att begränsa sin kreativitet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56685.
Full textAbstract:
Musikproducenten som fonogramproducent The Music Producer as a Record Producer I denna undersökning har jag kombinerat rollen som musikproducent med en fonogramproducents arbete med syftet att testa på att utöka mina egna kunskaper. För att göra detta har jag tagit fram en musikprodukt i genren singer-songwriter efter en referens och underlaget för denna studie har varit böcker, artiklar, hemsidor och praktisk erfarenhet. Med hjälp av detta underlag har jag redogört för de båda rollernas arbete samt för referensalbumet:s arbetssätt. Jag har även gjort en analys av det klingande materialet för att kartlägga mina erfarenheter och saker som jag upplever för att sedan applicera detta på mitt egna skapande. Detta arbete mynnade sedan ut i ett uppdrag som jag arbetade utefter. Mitt skapande har baserats kring redan färdiga låtar som jag arrangerat och producerat ihop. Processen bestod av förproduktioner, inspelning mixning och pre-mastring som gjordes i enlighet med projektets uppdragsbeskrivning. Resultatet hamnade i låtar vars sound är nära referensen, samt tankar och reflektioner kring rollkombinationen i praktiken.
9
Sandberg, Viktor, and Sjöström Mikaela. "KAN REVISION BEGRÄNSA RESULTATMANIPULATION? : En kvantitativ studie på små privata bolag." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161199.
Full textAbstract:
The thesis processes the auditor’s role and whether it can constrain possible earnings management in smaller Swedish private corporates. The removed auditing obligation that was abolished in Sweden 2010 with the reason to reduce the administrative burden faced by smaller corporates, contributed to an important discussion regarding the auditor’s actual importance. In addition, the corporate tax in Sweden was significantly reduced from 26.3 percent to 22 percent, which gave Swedish corporates incentives to reduce their earnings before the tax reduction, and therefore pay less taxes. This phenomenon is used in the thesis as an excellent opportunity to measure earnings management since there were significantly strong incentives for corporates to manipulate their earnings at that time. The thesis aims to increase understanding among these corporates accounting, and whether the auditor can strengthen the accounting- and audit quality, and therefore constrain earnings management. Through the use of a quantitative method where statistical tests have been performed on underlying data gathered from the corporates annual reports, the thesis research question has been answered. The formulation of the research questions is “Does the degree of earnings management differ between audited and unaudited corporates?”, which has been investigated by measuring the degree of earnings management through unexpected accruals, but also through SG&A cost stickiness. Furthermore, the thesis aims to provide the research area with arguments regarding the appropriateness of the audit exemption. The result obtained in the thesis indicates that audited corporates have less negative unexpected accruals, and hence a minor degree of earnings management in comparison with unaudited corporates. However, no significance is shown in the result, at a five percent significance level, which means that it’s not possible to say with certainty that there’s a difference between these two groups in terms of negative unexpected accruals. Instead, there is evidence that there’s a significant difference between audited and unaudited corporates in terms of cost stickiness, where unaudited corporates showed more cost stickiness and thus also a higher degree of earnings management. With an additional test the thesis also demonstrates that there are corporates that don’t follow the Swedish laws regarding audit exemption. This is when it’s discovered that there are corporates that aren’t covered by the audit exemption, and thus don’t meet the required limits, but still don’t provide an auditor. These corporates also prove to have a higher degree of earnings management since the thesis received a significant result in terms of negative unexpected accruals. To sum up, the thesis highlights that the auditor’s role is of great importance in several aspects, and for this reason there are motives for legislators to review the audit exemption in Sweden.
10
Södergren, Gabriella. "ATT FÖRHINDRA OCH BEGRÄNSA HOTELLBRÄNDER : Erfarenhetsåterföring från hotellbrand i Sverige och England." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30935.
Full textAbstract:
Background: Hotels are considered a risky environment because guests are not expected to be awake and are expected to have poor local knowledge. Although hotels doesn’t have acceptable fire protection according to the only previously known study in this area. This is a problem because every four to five days there is a hotel fire. The hotels would be able to reach an acceptable fire safety by pursuing a systematic fire protection and take certain construction actions. Aim: Identifying details that need to be introduced in hotels daily work with fire protection based on the Swedish law and case studies. Method: A literature review and two case studies of hotel fires. Results: The hotel in Sweden followed the Swedish legislation in force in 2009 and had a good organizational fire protection. The hotel mainly needed to improve was the structural fire protection, adapted for disabled people, control of the acoustics in the evacuation alarm and had more smoke detectors. The hotel in England didn’t follow the law in force in England in 2007 and was nearly entirely lacking fire protection. They needed primarily improve the structural fire protection, adapted for disabled people, upgrade their alarm, had several smoke detectors and had a systematic fire protection. Conclusion: Swedish legislation still needs to be clear up because there is still room for interpretation of the laws as they are functional requirements. It is good that the Swedish legislation has adapted to fires that already has occurred in Sweden, but what could be done better today is motivate hotels to get involved in their fire protection. A committed management in hotels means better systematic fire protections and more money spend on the fire protection. One way to motivate hotel managements is to further inform about the consequences of a fire and to encourage hotels to certify themselves. But is not enough to only have a good systematic fire protection, the technical fire protection also needs to upgrade. It should be introduce higher demands that the hotels should be more handicap-friendly and update their fire alarms, because it saves lives and lower the material damage.
Books on the topic "Begränsa"
1
Socialdepartementet, Sweden. En begränsad översyn av Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934). Stockholm]: Socialdepartementet, 2000.
Find full textReports on the topic "Begränsa"
1
Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Full textAbstract:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.
2
Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.
Full textAbstract:
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.