To see the other types of publications on this topic, follow the link: Begränsa.
Journal articles on the topic 'Begränsa'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 31 journal articles for your research on the topic 'Begränsa.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Brunsson, Karin. "Teori som verktyg." Samfundslederskab i Skandinavien 36, no. 1 (February 17, 2021): 52–58. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v36i1.6168.
Full textAbstract:
I en nyutkommen antologi beskrivs sexton teorier och perspektiv som företagsekonomer har använt sig av. Utgångspunkten är att teorier är verktyg, som alla studenter och blivande forskare behöver. Det gäller bara att välja. Synsättet tycks inspirerat av allmänna föreställningar om management och chefers beslutsfattande. Men läroböckernas föreskrifter och modeller är sällan tillämpliga i praktiken. Av både chefer och forskare krävs flexibilitet och kreativitet. Verktyg kan begränsa lika mycket som de underlättar. Vad händer om företagsekonomer överger sin devota inställning till teori och i stället ägnar sig åt angelägna organisations- och samhällsproblem?
2
Pääjärvi, Erland. "Situationen i Sverige med redovisning av de åtgärder som vidtagits för att dela kontrollera livsmedeln dels begränsa skadeverkningarna." Rangifer 6, no. 1 (June 1, 1986): 13. http://dx.doi.org/10.7557/2.6.1-app.573.
Full textAbstract:
<p>I slutet av april, när det blev klart att nedfallet hade inträffat, fick strålskyddsinstitutet ta de första smällarna. Det gick inte att komma fram över telefonen. Eftersom vi finns i Uppsala och strålskyddet finns i Stockholm, så fick folk från livsmedelsverket åka över till strålskyddsinstitutet for att överhuvud taget få tillfälle att diskutera den uppkomna Situationen. Samarbetet kunde därför etableras väldigt tidigt.</p>
3
Nehez, Jaana, and Sophie Schön. "Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
4
Öwall, Bengt. "Fast protetik vid begränsad ekonomi." Aktuel Nordisk Odontologi 39, no. 01 (February 16, 2014): 142–54. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2014-01-11.
Full text
5
Paradis, Carita. "Apropå doft." Lund Journal of English Studies 1 (November 17, 2020): 47–57. http://dx.doi.org/10.48148/ljes.v1i2.22271.
Full textAbstract:
Trots att mycken forskning menar att språk och tänkande formas av våra sensomotoriska erfarenheter är forskning om hur systemen interagerar och hur vi genom språket kommunicerar sensoriska förnimmelser såsom doft mycket begränsad. Denna uppsats diskuterar hur språkanvändare beskriver doftförnimmelser och visar att vår vokabulär för att beskriva doft är rik och varierad.
6
Möhlenbrock, Sigurd. "Studiecirkelbiblioteken - en viktig parentes i svensk bibliotekshistoria." Bibliotekshistorie 3, no. 1 (June 9, 1990): 131–45. http://dx.doi.org/10.7146/bh.v3i1.35884.
Full textAbstract:
Först några ord till förtydligande av rubriken på denna uppsats. Jag talar om en parentes, vilket hänger ihop med den relativt begränsade livslängd, som denna speciella bibliotekstyp hade - de första tillkom i början av 1910-talet och de sista avvecklades i slutet av 1960-talet. Jag kunde också ha använt en lika adekvat men kanske tydligare rubrik: Studiecirkelbibliotekens uppkomst, utveckling och avveckling.
7
Cardell, David. "Barns ledarskap." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 1 (June 15, 2018): 23–39. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2568.
Full textAbstract:
Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.
8
Seiser, Anette Forssten, and Åsa Söderström. "Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 79. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2947.
Full textAbstract:
Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.
9
Rosengren, Åsa Maria, Eivor Söderström, Arla Cederberg, Bettina Brantberg-Ahlfors, and Ingmar Sigfrids. "Socionomstuderandes förståelse av begreppet delaktighet." Sosiaalipedagoginen aikakauskirja 20 (December 21, 2019): 37–59. http://dx.doi.org/10.30675/sa.70239.
Full textAbstract:
Relationen mellan individ och samhälle är mycket central inom socialpedagogiken. I denna relation blir begreppet delaktighet relevant. Begreppet ges en bred och varierande innebörd i litteraturen, och därav väcktes intresset att studera hur socionomstuderanden förstått begreppet i sina examensarbeten. Artikeln grundar sig på en kvalitativ dokumentstudie av 36 examensarbeten. Stommen för innehållsanalysen utgjordes dels av dimensionerna deltagande, aktörskap och tillhörighet i begreppet delaktighet (Nivala och Ryynänen 2013), dels av de fyra socialpedagogiska kunskapsfälten (Madsen 2006). Resultaten visar att aspekterna som berör deltagande och tillhörighet i begreppet delaktighet främst är relaterade till ett klientperspektiv dvs. vad dessa betyder ur klientens synvinkel. Aspekterna som tangerar aktörskap begränsas till ett professionsperspektiv dvs. hur professionella i olika verksamhetsmiljöer kan stöda och stärka klientens aktörskap. Bland de examensamensarbeten som granskades finns det en stark anknytningtill delaktighet på den individuella, relationella och institutionella nivån, medan kopplingen till delaktighet på den samhälleliga nivån är svag.
10
Norberg, Anna-Maija. "Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys." Sakprosa 12, no. 3 (September 18, 2020): 1–42. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7794.
Full textAbstract:
Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.
11
Tengberg, Michael. "Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet." Nordic Journal of Literacy Research 5, no. 1 (2019): 18. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v5.1488.
Full textAbstract:
Utveckling av kvalificerad läsförmåga är ett av skolans viktigaste lärandemål och ett mål för vilket svenskämnet har ett särskilt ansvar. Kunskapen om hur undervisningen om text och textförståelse går till i svenska klassrum är emellertid begränsad. I den här artikeln rapporteras resultat från en observationsstudie av svensklärares undervisning om text och textförståelse i högstadiet. Studien bygger på analyser av 59 videoinspelade svensklektioner i årskurs sju som samlats inom ramen för studien Linking Instruction and Student Achievement. Resultaten baseras på en kombination av dels deskriptiv statistik, dels kvalitativ innehållsanalys av utvalda lektionssegment. Resultaten indikerar att merparten av undervisningstiden ägnas åt antingen aktivt bruk av autentiska texter för djupare förståelse eller möjlighet för elever att skriva egna sammanhängande texter. Eleverna ställs dock i relativt liten grad inför intellektuellt krävande analysuppgifter och lärarna ger sällan explicit strategiundervisning. Detta gäller både för svenskundervisningen som helhet och för den texttolkande undervisningen specifikt. Några för textförståelse och texttolkning mer specifika problem- och utvecklingsområden identifieras och diskuteras också i artikeln.
12
Agnidakis, Paul, and Molly Sundberg. "Studieavhopp inom ’Hum-Sam’: Misslyckande eller strategi? Studenters egna berättelser om hur och varför de lämnade sina studier." Högre utbildning 8, no. 2 (2018): 116. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1273.
Full textAbstract:
Artikeln problematiserar studieavhopp utifrån studenternas egna upplevelser. Baserat på intervjuer med 24 studenter som hoppat av undervisning i etnologi och kulturantropologi vid Uppsala universitet urskiljer författarna två avhoppstyper: en mindre förekommande som är resultatet av ofrivilligt misslyckande, och en betydligt vanligare som sker frivilligt och efterföljs av studier i andra ämnen, ofta med tydligare yrkeskoppling. Artikeln lyfter fram bakomliggande orsaker i relation till detta avhoppsmönster. Dessa berör den enskilda institutionen, det statliga utbildningssystemet samt förhållanden inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, såsom begränsade undervisningsresurser, hög andel fristående kurser och program utan yrkesexamen, och inte sällan låga antagningspoäng.
13
Olofsson, Johan, and Lauri Oksanen. "Effects of reindeer density on vascular plant diversity on North Scandinavian mountains." Rangifer 25, no. 1 (April 1, 2005): 5. http://dx.doi.org/10.7557/2.25.1.332.
Full textAbstract:
We studied the effects of reindeer grazing on species richness and diversity of vascular plants on dolomite influenced low alpine sites in the species rich northern part of the Scandes using 8 sites with different reindeer densities. Two sites were situated inside Malla Strict Nature Reserve, where reindeer grazing have been totally prohibited since 1981, and strongly restricted since 1950s. The six other sites were located in other species rich hotspot sites standardized to be as similar to the dolomite-influenced sites in Malla Strict Reserve as possible but varying in reindeer densities commonly found in the Fennoscandian mountain chain. Each site with a habitat complex especially rich in rare vascular plants (the Dryas heath – low herb meadow complex) was systematically sampled in four plots of 2 m x 10 m. The plots were divided to 20 squares of 1 m x 1 m, and complete species lists of vascular plants were compiled for each of the squares. The first DCA (detrended correspondence analysis) axis was strongly related to an index of reindeer grazing, indicating that grazing has a strong impact on the composition of the vegetation. None of the characteristics indices of biodiversity (species richness, evenness or Shannon-Wiener H’) was correlated with reindeer density. The local abundances of categories consisting of relatively rare plants (Ca favored plants and red listed plants of Finland) showed significant, positive correlation with the intensity of reindeer grazing. We conclude that even though the density of reindeer has no influence on the total species richness or diversity of vascular plants, reindeer may still be important for regional biodiversity as it seems to favour rare and threatened plants. Moreover, our results imply that standard diversity indices may have limited value in the context of conservation biology, as these indices are equally influenced by rarities and by trivial species.Abstract in Swedish / Sammandrag: Vi studerade hur renbete påverkar kärlväxtflorans artrikedom och diversitet på dolomitpåverkade lågalpina lokaler i de artrikaste delarna av norra Fennoskandien. Vi inventerade 8 lokaler med olika rentätheter. Två lokaler ligger inom Malla Nationalpark, där renar har varit förbjudna sedan 1981 och starkt begränsade sedan 1950-talet. De sex andra lokalerna ligger i andra artrika områden med samma dolomitdominerade berggrund, men är betade av renar. Rentätheterna vid de studerade lokalerna varierar från helt obefintligt till bland de högsta rentätheter man kan finna i Fennoskandien. Inventeringen utfördes genom att systematiskt undersöka fyra 2 m x 10 m stora ytor i varje lokal i en habitattyp som är speciellt rik i ovanliga kärlväxter (fjällsippehed-lågörtsäng komplex). Varje yta delades upp i 20 småytor (1 m x 1 m), och en total artlista upprättades för var och en av dessa småytor. Den första axeln i DCA (detrended correspondence analyses) analysen korrelerade med rentätheten. Det visar att renar påverkar sammansättningen av växtsamhället. Ingen av de vanliga måtten på biodiversitet (artrikedom eller Shannon-Wiener diversitetsindex) var korrelerade med rentätheten. Trots detta, var tätheterna av Ca-gynnade växter och arter rödlistade i Finland positivt korrelerade med rentätheten. Trots att renarna inte påverkade totala artrikedommen, kan de vara betydelsefulla för regionala biodiversiteten eftersom de gynnar ovanliga och hotade arter. De vanliga måtten på biodiversitet har begränsat värde för bevarandebiologiska frågeställningar, eftersom de är lika känsliga för ovanliga och vanliga arter.
14
Carleklev, Stephanie, Johan Älvgren, Björn Idlinge, and Lars Tomsmark. "Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling – erfarenheter och lärdomar." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1961.
Full textAbstract:
Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.
15
Lindqvist, Per. ""Låt lärarna vara lärare" – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 4 (December 16, 2020): 7–29. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.01.
Full textAbstract:
I artikeln uppmärksammas det offentliga samtalet om behovet av avlastning för lärare, i vilket införandet av lärarassistenter förts fram som en potentiellt verkningsfull åtgärd. Med hjälp av en innehållsanalys av medietexter prövas att se på samtalet som en del av en svängning i samtalet om skolan och lärararbetet som i förlängningen kan innebära en omdefiniering av lärares arbete. De övergripande frågorna i artikeln kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som ges dominans i samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.
Resultatet visar att exponeringen av begreppet ”lärarassistent” i media ökade närmast explosionsartat under början av 2016 samt att mediasamtalet har präglats av konsensus om idén om det ”rena” lärararbetet där lärarna ska ägna sig åt undervisning och överlämna andra kringuppgifter åt antingen yrkesgrupper med lägre status i organisationen eller professionella yrkesgrupper med specialistkompetens. Studien visar också att samtalet om införande av lärarassistenter i de svenska skolorna kan ses som ett steg på väg tillbaka mot en reduktion av lärararbetets sociala dimension, där lärarassistenter tar hand om det elevnära arbetet och där lärarens utsträckning från klassrummet begränsas.
16
Alm, Lina, and Ylva Odenbring. "Klassmärkt barndom." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (March 29, 2019): 47–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3006.
Full textAbstract:
Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.
17
Nilsson, Anna, Harri Norberg, Ingrid Redbo, Kerstin Olsson, and Birgitta Åhman. "Behaviour of reindeer as an indicator of an adaptation to feeding." Rangifer 24, no. 1 (April 1, 2004): 21–24. http://dx.doi.org/10.7557/2.24.1.297.
Full textAbstract:
Abstract: We assessed behaviour of reindeer affected by nutritional deprivation and how they adapted to various feeding strategies. The activity pattern of 61 penned eight month old female reindeer calves was observed during 20 of a total of 42 experimental days in winter 1997. The dominant activities were lying, ruminating, intake of feed and water, and standing. Few recordings of agonistic behaviour or snow intake occured. Restricted feed intake, half the ad lib. ration of a lichen-based diet, affected the eating behaviour of the reindeer, and more animals were standing and fewer lying compared to reindeer fed ad lib. Lack of energy in the diet correlated with animals lying curled up (lying with the muzzle close to the hind legs). This behaviour could be a useful complement to other measurements and registrations when studying adaptations to various feeding regimens.Abstract in Swedish/Sammanfattning:Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall hur renars beteende påverkades av otillräckligt näringsintag och vid anpassning till olika utfodringsstrategier. Aktivitetsmönstret hos 61 inhägnade åtta månader gamla honrenkalvar studerades under 20 av totalt 42 försöksdagar. De vanligaste beteendekategorierna genom hela försöket var ligga, idissla, intag av foder och vatten samt stå passivt. Endast ett fåtal observationer av aggressivt beteende och snöätande registrerades. En begränsad giva dvs. halva mängden av fodergivan vid fri tillgång av en lavbaserad diet påverkade djuren ätbeteende. Dessutom observerades fler djur stå passivt medan färre låg jämfört med kontrollgruppen. Under första fasen av utfodring efter restriktionsperioden låg fler djur låg ihoprullade (med mulen tätt intill bakbenet) jämfört med kontrollgruppen, vilket tolkades som ett tecken på energibrist. Beteendestudierna visade sig vara ett värdefullt komplement till övriga mätningar och provtagningar vid studier av renars anpassning till olika utfodringsregimer.
18
Grut, Gustav. "“Ethics are generally not in play here”: The neutralization techniques of “the bad boy of pharma” Martin Shkreli." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 106, no. 3 (December 1, 2019): 349–64. http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v106i3.124798.
Full textAbstract:
AbstractIn 2015, the American company Turing Pharmaceuticals increased the price of the drug Daraprim by 5,000 percent overnight. Politicians and healthcare representatives accused Turing’s CEO, Martin Shkreli, of having harmed both vulnerable patient groups and the healthcare system. The present article aims to attain an understanding of how Shkreli justified increasing the price and restricting the distribution of the drug Daraprim. Statements made by Shkreli in four video interviews were analyzed on the basis of Sykes and Matza’s (1957) theoretical framework of neutralization techniques. All techniques of neutralization were identified. Shkreli shifted the blame to other actors, denied the existence of victims and of harm to the nation’s healthcare system, characterized his accusers as corrupt, and portrayed profit maximization as a more important goal than public health.
AbstractÅr 2015 höjde det amerikanska företaget Turing Pharmaceuticals priset på läkemedlet Daraprim med 5000% över en natt. Politiker och representanter inom sjukvården beskyllde Turings VD, Martin Shkreli, för att ha skadat både sårbara patientgrupper och sjukvårdssystemet. Den aktuella artikeln syftar till att nå en förståelse av hur Shkreli rättfärdigade prishöjningen och den begränsade distributionen av Daraprim. Uttalanden från Shkreli i fyra intervjuer analyserades enligt Sykes och Matzas (1957) teoretiska ramverk neutralisationstekniker. Samtliga tekniker identifierades. Shkreli skuldbelade andra aktörer, förnekade existensen av offer samt skada på det amerikanska sjukvårdssystemet, skildrade fördömarna som korrupta och framställde vinstmaximering som ett viktigare mål än folkhälsa.
19
Blomqvist, Per, Viveca Lindberg, and Gustaf B. Skar. "Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal." Acta Didactica Norge 10, no. 1 (April 20, 2016): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2642.
Full textAbstract:
I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.Nyckelord: Skrivbedömning, kvalitetsuppfattningar, förväntningsnormer, didaktiska beslut, formativ bedömning, svenskämnets didaktik, svenska på gymnasietAbstractThis article presents an analysis of teacher group discussions about students’ writing in the subject of Swedish in upper secondary school. The study adopts a pedagogical perspective on these discussions and focuses on examining teachers’ expressed assessment criteria and relating them to their pedagogical decision-making. The results reveal that the teachers’ assessments of students’ writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about students’ texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure followed by content and the use of sources. The pedagogical decisions are, on the other hand, almost exclusively focusing on text structure and the use of sources. This means that there is a gap between the teachers’ perceptions of qualities in students’ writing and their pedagogical decisions. The pedagogical decisions cover to a limited extent the assessment information that teachers themselves formulated.Keywords: Writing assessment, assessment criteria, pedagogical decision-making, formative assessment, Swedish in upper secondary school
20
Elbe, Jörgen. "Reflektioner kring en högre utbildning som lägger grunden för bildade företagsekonomer." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 55. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1573.
Full textAbstract:
Ekonomutbildningar finns idag vid i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor och företagsekonomi är det enskilt största ämnet sett till antal studenter i landet. Innehållet i utbildningarna är i stor utsträckning normativt och likriktningen när det gäller struktur och innehåll är påfallande. Företagsekonomens arbete består i att ta fram beslutsunderlag och fatta rationella beslut i frågor som rör nyttjandet av begränsade resurser i företag och organisationer. Tillämpningen av kalkylmetoder och rationella beslutsmodeller spelar en central roll. Studenterna ska genom högre utbildning förvisso lära sig att bli yrkesmänniskor, men de måste även ges möjlighet att utveckla sitt omdöme och kunna se konsekvenser av sitt handlande bortom systematiska metoder och modeller. För utveckling av det egna omdömet måste utbildning också ge möjlighet till bildning. Baserat på erfarenheter både som lärare på högskolan och från andra yrkesroller med ekonomianknytning, menar vi att vi inom ämnet företagsekonomi inte bara har ett utbildningsansvar, utan även ett ansvar för att ge studenterna en bra grund för deras bildningsprocess. Studenterna bör få en utbildning som även ger dem en grundläggande förståelse för andra ämnesområden som bidrar till att kunna sätta in frågor av ekonomisk karaktär i en vidare kontext. Med detta menar vi att utbildningen bör ge studenten förutsättningar för att kritiskt kunna reflektera över sin framtida roll i olika positioner i företag och organisationer i en snabbt föränderlig omvärld där utmaningarna är stora. Texten reflekterar kring varför bildning bör ges ett större utrymme och ger förslag på hur bildningsperspektivet kan integreras och implementeras i företagsekonomutbildningen.
21
Olofsson, Anna, Öje Danell, Pär Forslund, and Birgitta Åhman. "Approaches to estimate body condition from slaughter records in reindeer." Rangifer 28, no. 1 (December 10, 2008): 103. http://dx.doi.org/10.7557/2.28.1.192.
Full textAbstract:
Long-term fluctuations in population densities of reindeer and caribou are common, where pasture is the limiting resource. Pasture quality affects the nutritional status and production of the animals. Therefore, continuous information about changes in the grazing resources is important when making management decisions. The objective of this study was to investigate different possibilities of using routine and additional slaughter records as body condition indicators, and thereby indicators of pasture resources in the summer ranges of reindeer husbandry. Records from 696 reindeer slaughtered in the winter 2002/2003 were included in the study. We developed a model with carcass weight as body condition indicator and two different models combining fatness, conformation, carcass weight, and body size as body condition indicators. The results showed age and sex dependent differences between the variables, and differentiation of animal age and sex improved the precision of models. Adjusting weight for body size also improved weight as a body condition indicator in adults. Conformation and fatness had good resemblance to weight and body size adjusted weight and should preferably be included, together with carcass weight and body size measures, when estimating body condition from carcasses. Our analysis showed that using non-invasive slaughter records is a good and non-expensive method of estimating body condition in reindeer. Abstract in Swedish / Sammandrag:Tillvägagångssätt för skattning avkroppskondition hos ren från slaktregistreringarFluktuationer i ren- och caribou-populationers täthet över tiden är vanliga då betet är en begränsad resurs och beteskvalitén påverkar djurens kondition och produktion. Kontinuerligt uppdaterad information om förändringar i betesresurserna är viktigt i samband med beslutsfattande om förvaltning avresurserna. Syftet med denna studie var att utvärdera olika möjliga sätt att använda rutinregistreringar och extra registreringar vid slakt som konditionsindikatorer och därmed indikatorer för betestillstånd i sommarland inom rennäringen. Registreringar från 696 renar, slaktade under säsongen 2003/2003 användes i studien. Vi utvecklade en modell där slaktvikt var den enda indikatorn på kroppskondition, samt två modeller som kombinerade fett- och formklassificeringen med slaktvikt och kroppsstorlek som indikatorer på kroppskondition. Resultaten visade att renarnas ålder och kön ger skillnader i de olika variablerna och att modellernas noggrannhet ökar om djuren grupperas med tanke på ålder och kön. Att korrigera slaktvikten för kroppsstorlek ökade precisionen för vikt som konditionsindikator för vuxna djur. Fett- och formklassificeringen överensstämde väl med storlekskorrigerad slaktvikt och skulle med fördel kunna inkluderas tillsammans med slaktvikt och storlek för skattning avkroppskondition från slaktkroppar. Våra analyser visar att användning avslaktregistreringar är en bra och billig metod för att skatta kroppskonditionen hos renhjorden.
22
Skarin, Anna. "Habitat use by semi-domesticated reindeer, estimated with pellet-group counts." Rangifer 27, no. 2 (January 28, 2009): 121. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.2.167.
Full textAbstract:
Habitat selection theory predicts that herbivores should select for or against different factors at different spatial scales. For instance, quantity of forage is expected to be a strong factor influencing habitat choice at large scales, while forage quality may be important at finer scales. However, during summer, herbivores such as reindeer (Rangifer tarandus tarandus) can be limited in their grazing time by insect harassment, and do not always have the possibility to select for high quality forage. Human disturbances from hikers, etc., can also have a limiting effect on the possibility for reindeer to graze in high quality foraging habitats. Reindeer habitat selection at the landscape level was investigated through faecal pellet-group counts during the summers of 2002 and 2003 in two reindeer herding districts in Sweden. Resource utilization functions (RUFs) were developed using multiple linear regressions, where the pellet densities were related to vegetation types, topographic features, distances to tourist resorts, and distances to hiking trails. Validations of the models were performed through cross-validation correlations. Results show that high altitudes with high quality forage were important habitats. Areas that offer both snow patches and fresh forage plants for the reindeer were used in relation to their availability. The reindeer also seemed able to habituate to human intervention to a certain extent. The predictive capabilities of the RUF models were high and pellet-group counts seemed well suited to study how abiotic factors affect the habitat use at large temporal and spatial scales Abstract in Swedish / Sammanfattning: Renens användning av sommarbetesområdet, uppskattat med spillningsinventeringar Hierarkiskt habitatval innebär att djur väljer för och emot olika faktorer beroende på den rumsliga skalan. Mängden bete kan t ex spela stor roll för en växtätares habitatval på en stor skala medan kvalitén på betet kan ha större betydelse på en mindre skala. För renar (Rangifer tarandus tarandus), kan betestiden och möjligheten att hitta bra bete sommartid begränsas både på stor och liten skala pga. störningar från insekter och mänsklig aktivitet. Här studerades renarnas val av betesområde på landskapsnivå med hjälp av spillningsinventering under somrarna 2002 och 2003 i två samebyar i Sverige. Spillningstätheten för respektive område och år undersöktes statistiskt med hjälp av multipel linjär regression eller sk ”resource utilisation functions” (RUF). Där relaterades spillningstätheten till vegetationstyp, olika topografiska faktorer, avstånd till vandringsleder, stugplatser och fjällstationer. Resultaten visade att områden högt upp i terrängen med hög beteskvalitet var attraktiva. Vegetationstypen moderat snölega som anses ha hög beteskvalitet användes av renarna i relation till dess förekomst. Däremot verkade renarna undvika områden kring välbesökta fjällstugor och fjällstationer medan de däremot t o m föredrog områden nära vandringsleder. Det kan bero på att vandringslederna går genom attraktiva vegetationstyper. RUF-modellerna hade en hög prediktiv förmåga vilket visar att spillningsinventeringar är användbara när man önskar studera hur djuren använder ett betesområde i relation till olika faktorer på en relativt stor rumslig och temporal skala.
23
Nilsson, Anna, Birgitta Åhman, Michael Murphy, and Timo Soveri. "Rumen function in reindeer (Rangifer tarandus tarandus) after sub-maintenance feed intake and subsequent feeding." Rangifer 26, no. 2 (January 28, 2009): 73. http://dx.doi.org/10.7557/2.26.2.189.
Full textAbstract:
The aim of this experiment was to ascertain how different feeding strategies affect the rumen function of reindeer after nutritional deprivation. Rumen adaptation to various diets, after restricted feeding, was studied in 44 eight-month-old semi-domesticated female reindeer (Rangifer tarandus tarandus). All animals were initially fed a simulated winter diet based on lichens (lichen diet). A control group, continuously offered the lichen diet ad libitum, was compared to four groups of reindeer that were first restrictively fed (half the ad libitum ration) for eight days followed by one day without feed. The rumen content of restrictively fed animals had higher pH, lower dry matter content and volatile fatty acid (VFA) concentration, a changed composition of VFAs, and lower counts of bacteria compared to that of the control group. The effect was less dramatic than previously reported for reindeer starved for several days. On day 10, the four restrictively fed groups were introduced to different diets. One group was re-fed the lichen diet ad libitum and did not differ from the control group when the experiment ended after five weeks of feeding. Two groups were fed grain-based reindeer feed (pellets) combined with either lichens or grass silage, and one group was fed silage with a gradually increased addition of pellets. Diarrhoea and so called “wet belly” occurred initially in the three latter groups. After five weeks of feeding, the reindeer in the three pellet-fed groups had an altered composition of VFAs and higher counts of protozoa, and also tended to have higher total VFA concentration in the rumen, compared to the control animals and those re-fed the lichen diet. Only small changes were observed in the size of rumen papillae and these could be associated with energy intake. Protozoa decreased over time on the lichen diet. This study confirmed that rumen function was significantly affected by a relatively short period of restricted feed intake. The experiment also revealed a clear difference in rumen function between reindeer adapted to a lichen-based diet and those adjusted to basically grain-based diets. Bacteria that were utilising lichens were drastically reduced when the diet lacked lichens; consequently these bacteria may be regarded as a substrate-specific group.Abstract in Swedish / Sammandrag:Vomfunktionen hos ren (Rangifer tarandus tarandus) efter begränsat födointag och påföljande utfodring Ett försök utfördes med syfte att ta reda på hur olika utfodringsstrategier påverkar vomfunktionerna hos ren (Rangifer t. tarandus) efter en period med lågt näringsintag. Vommens anpassning till olika dieter studerades hos 44 åtta månader gamla honkalvar Alla renarna gavs initialt en simulerad vinterdiet baserad på lav (lavdiet). En kontrollgrupp, som fick äta fritt av lavdieten under hela försöket, jämfördes med fyra grupper renar, som först utfodrades restriktivt med lavdieten (halva fodergivan jämfört med fri utfodring) under åtta dagar och sedan var helt utan foder under en dag. Vominnehåll från de restriktivt utfodrade renarna hade högre pH, lägre torrsubstans, lägre koncentration av flyktiga fettsyror (VFA), förändrad sammansättning av VFA och mindre mängd bakterier än vad som uppmättes i kontrollgruppen. Effekten var inte så dramatisk som den som tidigare rapporterats för renar som svultit flera dagar. Dag 10 sattes de fyra restriktivt utfodrade grupperna på olika dieter. En grupp utfodrades åter med lavdieten i fri mängd, och skiljde sig inte från kontrollgruppen när försöket avslutades efter fem veckors utfodring. Två grupper gavs spannmålsbaserat renfoder (pellets) kombinerat med antingen lav eller ensilage gjort på gräs, och en grupp gavs först enbart ensilage och därefter pellets i gradvis ökande mängd. Flera renar i de tre senare grupperna drabbades av diarré och så kallad ”blöt buk”. Efter fem veckors utfodring hade renarna i de tre pelletsutfodrade grupperna en ändrad sammansättning av VFA och mer protozooer, och tenderade även att ha högre total VFA-koncentration, än de två grupper som fick lavdiet. Endast små förändringar observerades i storleken på vompapiller, och dessa kunde kopplas till energiintag. Protozooerna minskade med tiden på lavdieten. Denna undersökning bekräftar att vomfunktionerna påverkas signifikant av en relativt kort period med minskat födointag. Undersökningen visar också en klar skillnad i vomfunktion mellan renar anpassade till lavdiet och dem som är anpassade till en i huvudsak spannmålsbaserad diet. Bakterier som växte på lav minskade drastiskt när laven uteslöts ur dieten; dessa bakterier kunde följaktligen betraktas som en substrat-specifik grupp.
24
Hydén, Lars-Christer. "Det sociala misslyckandet som berättelse - Att återställa den moraliska ordningen." Socialvetenskaplig tidskrift 2, no. 3 (January 21, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1995.2.3.3011.
Full textAbstract:
Utredningar som görs av socialarbetare inför ett tvångsomhändertagande av barn, utnyttjar och bygger på en likartad berättelsegrammatik. I berättelserna figurerar en begränsad uppsättning karaktärer som binds samman och finner sin plats genom en intrig som ytterst skänker mening åt socialarbetarnas utredning. I artikeln analyseras uppbyggnaden av barnavårdsutredningar i ett narrativt perspektiv.
25
Eriksson, Lena, Morten Sager, Carin Staland-Nyman, and Gunnel Hensing. "Expertis, sjukskrivning och mötet mellan normal och post-normal vetenskap." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 2 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.2.2418.
Full textAbstract:
Läkares erfarenheter av otillräcklighet vid sjukskrivning är ett uttryck för två problem: Formatet för det försäkringsmedicinska beslutsstödet begränsar vilka aspekter av sin expertkunskap läkare kan förmedla till Försäkringskassan, och man tvingas hantera ett kunskapsobjekt utanför sin etablerade expertis. Nuvarande strategier behandlar symtomen på ett kunskapsteoretiskt glapp, snarare än att höja expertisen kring arbetsförmåga.
26
Ghadimi, Mariet. "Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar." Socialvetenskaplig tidskrift 14, no. 1 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2007.14.1.2593.
Full textAbstract:
Ungdomars attityder till sexualitet är ett återkommande tema inom sexualitetsforskningen. Generellt instämmer ungdomar med utländsk bakgrund i större utsträckning i så kallade »oskuldsnormer«, det vill säga normer som begränsar det föräktenskapliga sexuella handlingsutrymmet än ungdomar med svensk bakgrund. I denna artikel undersöks detta samband mer ingående samtidigt som det kontrolleras mot andra sociala bakgrundsfaktorer.
27
Montesino, Norma. "Flyktingskap, ett handikapp." Socialvetenskaplig tidskrift 15, no. 1 (April 11, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2008.15.1.2581.
Full textAbstract:
I slutet av 1940-talet beslutade Sverige att ta emot ett begränsat antal icke-arbetsföra flyktingar. Denna artikel ger den internationella och nationella bakgrunden till detta beslut, beslut som gav upphov till framväxten av en specifik flyktingverksamhet inom socialtjänsten. Artikelns syfte är att med hjälp av ett historiskt perspektiv förstå bakgrunden till socialtjänstens arbete med flyktingar i Sverige.
28
Franzén, Eva. "Invandrare och socialbidrag." Socialvetenskaplig tidskrift 4, no. 4 (February 4, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.4.2947.
Full textAbstract:
Invandrargruppernas socialbidragstagande har debatterats under den senaste tiden. Diskussionen har ofta handlat om huruvida invandrargrupperna kommer att bli permanenta socialbidragstagare eller om de i takt med ökad tid i landet lyckas bli självförsörjande. Hittills har kunskapen om dynamiken bland olika invandrargruppers socialbidragstagande dock varit begränsad. I denna artikel presenteras socialbidragstagandet för olika invandrare med olika ursprung och bl.a. hur bidragsmottagandet påverkas av vistelsetiden i nya landet.
29
Mattsson, Titti. "Barnets mening i LVU-processen." Socialvetenskaplig tidskrift 5, no. 1 (February 4, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1998.5.1.2928.
Full textAbstract:
Ett initiativ till ett tvångsingripande enligt LVU medför att barnet hamnar i en omfattande process med avgörande betydelse för dess framtid, men där barnet självt har begränsad förmåga att hävda sina intressen. För en lagstiftning vars syfte är att tillvarata barnets intressen är de personer som utreder, presenterar och argumenterar för barnet centrala aktörer. Vilka medel använder dessa aktörer för att definiera barnets behov och intressen? I denna artikel diskuteras hur barnets intressen definieras av det offentliga biträdet och andra aktörer samt om barnet får uttrycka sin mening i tolv undersökta rättsfall.
30
Larsson, Anna-Karin. "Uppfostran till självsvält? Om yttre och inre kontroll av den unga flickans kropp och karaktär kring sekelskiftet 1900." Socialvetenskaplig tidskrift 8, no. 1-2 (February 9, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2001.8.1-2.2783.
Full textAbstract:
Yttre och inre kontroll av kropp och karaktär hos unga flickor tycks vara gemensamma levnadsvillkor för både de medeltida ”heliga anorektikerna” och dagens självsvältande tonårsflickor. I uppfostringslitteratur från sekelskiftet 1900 framgår tydligt kravet på självkontroll hos unga flickor i samband med ätande, uppförande och kroppsideal. Men även den unga flickan tycks ha använt matvägran som ett sätt att uttrycka ett behov av inre kontroll och protest mot den begränsade kvinnorollen.
31
Anderhag, Per. "Informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap: En översikt." ATENA Didaktik, September 24, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.2219.
Full textAbstract:
Informella lärmiljöer såsom museer, djurparker och science centers kännetecknas av att de är öppna för allmänheten och att de inte behöver ha en formell koppling till skolväsendet. Denna artikel syftar till att ge en översiktlig beskrivning av forskning om informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap. Forskningen visar att informella lärmiljöer kan påverka elevers lärande och intresse positivt. Samtidigt är kunskapen begränsad om hur detta går till och vilken betydelse besök har för ett mer beständigt intresse. Studierna lyfter särskilt (1) det sociala sammanhang som miljöerna erbjuder, (2) möjligheten till alternativa ingångar till naturvetenskap, samt (3) kopplingen till den reguljära skolverksamheten som viktiga aspekter för informella lärmiljöers möjlighet att påverka elevernas lärande och intresse. Utifrån detta diskuterar artikeln möjliga sätt som informella lärmiljöer kan kopplas till skolans formella undervisning i naturvetenskap.