Academic literature on the topic 'Begreppsutveckling'

Studien handlar om att öka elevers begreppsförståelse i biologi inom kropp och hälsa. I undersökningen medverkade elever från årskurs ett i en mellansvensk skola. Eleverna deltog i en hälsostig och utförde några olika aktivitetsuppdrag. Hälsostigen innefattade fyra undervisningstillfällen. Undervisningen var uppbyggd av stationer som behandlade ämnesinnehåll inom kunskapsmål för kropp och hälsa från läroplanen för årskurs ett till tre. För att mäta elevernas begreppsförståelse, har jag använt mig av dels kvantitativa diagnostiska tester, dels av kvalitativa intervjuer med eleverna. Detta examensarbete med användande av hälsostigen visade en signifikant ökning av elevers begreppsförståelse. Ett genomgående tema som diskuteras och som lyfts fram i studien och som kan förklara varför eleverna ökat sin begreppsförståelse, är betydelsen av ett undersökande arbetssätt, användande av olika representationer, att språk och kommunikation är mycket viktiga, samt elevernas stora engagemang. Alla dessa faktorer anses vara avgörande till att eleverna ökat sin begreppsförståelse inom kropp och hälsa.

Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap.

Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen– i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen. Gällande den naturvetenskapliga begreppsbildningen däremot, är medvetenheten låg gällande det process- och målinriktade arbetssättet för naturvetenskaplig begreppsbildning. Lärarna fokuserar på läs, skriv- och räkneutveckling framför naturvetenskaplig begreppsbildning, varför så kallad ”utematte” ibland ersätter en möjligt integration av de båda ämnena. Utematte definierar jag som matematik, där naturmaterial användes som redskap för den matematiska begreppsbildningen

The aim of this study is to examine how teachers understand interactive methods in history education in secondary and upper secondary school. The study is based on learning theories by Lev Vygotskij, John Dewey and Jean Piaget on how different interactive teaching methods can enhance pupils’ literacy. The method used is a qualitative study which is analyzed inductively through thematic strategy. The findings show how teachers perceive the usefulness in interactive methods and its role in improving literacy in historical concepts.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ”vatten” och ”miljöhot” före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest. Det går att konstatera att elever med svenska som andraspråk relaterar till kontexten i den skönlitterära texten i stor utsträckning.Nyckelord: begreppsutveckling, elever med svenska som andraspråk, elever med svenska som modersmål, grundskolans tidigare år, naturvetenskaplig undervisning, skönlitteratur, språk-svaga elever.
AbstractThis study aim to investigate the overarching question: In what way/which ways can fiction have a place in science teaching in elementary school?, and the following questions: In what extension does a concept-developing goal, with a focus on science concepts, exist from teachers point of view in teaching with fiction?, In what way/which ways can teaching with fiction lead to concept development?, and Which groups of pupils; pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with Swedish as a second language or pupils with language difficulties, possibly gain from the fiction?Pupils in grade two, three and four took part in a teaching experiment, based on short writing concerning the concepts “water” and “environmental threats” before and after the reading of a fiction text. Two teachers, who had been working with the same fiction, and Jan Nilsson, who is a teacher’s educator on the University of Malmo and a great spokesman for the use of fiction as a source of knowledge, were also interviewed. The results from the investigations imply that some pupils gain in a high extent, in their concepts development, from the content in the used fiction. It was not possible to make out which groups of pupils gained the most. It is possible to establish that pupils with Swedish as a second language relate to the context of the fiction in a high extent.Keywords: concept development, elementary school, fiction, pupils with Swedish as a second language, pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with language difficulties, science teaching.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger använder och interagerar med elever enligt Singaporemodellen för att elever ska utveckla begreppsförståelse och begreppskunskaper i matematik. Utifrån syftet framställdes tre frågeställningar; Hur använder lärare Singaporemodellen för att eleverna ska utveckla sin begreppsförståelse? Hur interagerar lärare och elever inom Singaporemodellen så att eleverna ska få möjligheter att utveckla sin förmåga i att använda matematiska begrepp? och Hur använder lärare matematiska begrepp inom Singaporemodellen? Syftet och frågeställningarna undersöktes genom två kvalitativa metoder, en gruppintervju med tre pedagoger samt ett observationstillfälle av ett lektionstillfälle. Båda metoderna har analyserats och tolkats genom Singaporemodellens egna koncept och innehåll.   Resultatet visar att Singaporemodellens struktur och lektionsupplägg är präglat av variation, en tillåtande lärmiljö, interaktion och kommunikation som utgör positiva aspekter på elevernas matematiska kunskaper och begreppsutveckling. Däremot visar Singaporemodellen även svårigheter med att undervisningen upplevs ostrukturerad och uppmuntrande till annan lek. Dessutom ligger det ett stort fokus på att samtala matematik, vilket gör att pedagogens roll är oerhört viktig för att Singaporemodellen ska verka effektivt för elevernas begreppsutveckling. Sammantaget upplevs Singaporemodellens koncept och struktur ta lång tid att lära sig, men kan möjligen ha viktiga positiva effekter på elevers kunskaper och utveckling av matematiska begrepp.   Nyckelord: modellen, begreppsutvecklande, interaktion, tillåtande lärmiljö, varierad undervisning.

I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

I detta arbete studerar jag vilken inställning några yrkesverksamma lärare har till geometri och hur de uppfattar sin undervisning. Jag presenterar några forskares undersökningar och uppfattningar om barnens kunskapsutveckling inom geometri, hur läranderesultat ser ut, kvalitéer av olika undervisningsmetoder, hur det ser ut ute på fältet och hur det borde se ut. Jag jämför sedan detta med det resultat jag fått fram genom mina intervjuer med lärarna. Jag har hittat många likheter mellan forskningsresultat och mina intervjuresultat. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna, speciellt i de tidigare åren i grundskolan, i stor utsträckning strävar efter att undervisa på ett sätt som liknar det som forskningen anser vara ett konstruktivt sätt. Det man dock kan ifrågasätta är om deras uppfattning om sitt sätt att undervisa stämmer överens med det verkliga undervisningsarbetet.

Syftet i detta examensarbete är att få en inblick i hur förskollärare/barnskötare planerar och stödjer barnen i deras sökande efter olika matematiska begrepp i lek med vatten. Vi har gjort en tvärvetenskaplig undersökning på fyra 1-3 års avdelningar, som är baserad på ett hermeneutiska tankesätt där vi har tolkat förskollärarnas/barnskötarens agerande vid vattenlek. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder i intervjuerna och observationerna. Resultatet i vår undersökning visar att förskollärarens/barnskötarens egna kunskaper i matematiska begrepp, planering av aktiviteten, förståelse för barnens kunskaper är viktiga för vidareutveckling av barnens matematiska begreppsbildning
The purpose of this thesis is to gain an insight into the preschool/childcare workers plan and support the children in their search for various mathematical concepts in play with water. We have conducted a multidisciplinary study of four 1-3 year divisions, which are based on a hermeneutic thinking where we have interpreted preschool teacher/childcare workers conduct in water play. We have used the qualitative investigation in the interviews and observations. The results of our study show that preschool teacher/childcare workers knowledge of mathematical concepts, planning of activity, understanding of children's knowledge are important to the development of children's mathematical concepts.

Mathematics is a subject that contains many different concepts that are ultimately important for students to have knowledge of in order to cope with the subject, but also everyday situations. The teaching of mathematics often means that the students get to meet mathematics by working through the mathematics textbook, where an alternative could be to let the students meet mathematics and its concepts through play. Play is especially important as a teaching method in preschool class, because preschool class is expected to use the playful pedagogy from preschool to prepare students for the school years to come. The purpose of this study is therefore to gain more knowledge in how preschool class teachers can promote students´ concept development in mathematics, by using play as a teaching method. The following research questions are addressed:  ·       What kinds of games are presented by teachers on social media to develop students´ mathematical conceptual ability in mathematics?  ·       What aspects of the teacher´s role are displayed on social media when it comes to students´ mathematical concept development through play? Posts on social media were collected, to see how active teachers in preschool class work with play in the subject of mathematics. The prevailing pandemic that took place at the time the work was written, influenced the choice of method. Social media is a collective name for a number of different platforms and for this work, 4 different platforms were selected to see how teachers use play in their mathematics lessons. To help analyzing the various posts, an analysis protocol was developed with various aspects around, among other things, the teacher´s role in the play. The results show that play in many posts is used in concept development. The results also show that teachers let their students work with different pedagogically materials and play to attach many of all the concepts of mathematics.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor. I arbetet med lera kommer diskussionerna mer specifikt in på djurens utseende samtidigt som leran ger djuren eget liv genom att man kan leka med de skapade figurerna.