Academic literature on the topic 'Behandlingsrelation'

<p>Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts. Resultatet visade att en god allians är viktig för behandlingsresultatet  och handlar om en ömsesisdig relation där man i samförstånd arbetar mot ett gemensamt mål. Det framkom också att klientfaktorer , terapeutfaktorer samt faktorer som yttre ramar har betydelse vad gäller förutsättningar för att en god allians ska kunna skapas men det är den professionelles förmåga att navigera i samspelet med klienten som har störst betydelse. Vidare visade resultatet att för att kunna upprätthålla en god allians även när man möter prolem i samtalet är det viktigt att den professionelle synligör problemen samt på ett adekvat sätt hanterar sina känslomässiga reaktioner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen. Både behandlare och klienter påtalade vikten av en bra behandlingsrelation för att kunna genomföra en förändring hos klienten samt att klienten måste vara motiverad för att detta ska vara möjligt. Behandlingen bör ske på frivillig väg för att vara verksam och bevara motivationen. Både behandlarna och klienterna anser det viktigt att behandlaren visar ett engagemang i klienten, lyssnar aktivt, vågar konfrontera, inger hopp, visar empati och förståelse. Samtliga klienter i denna studie har genomgått en förändringsprocess och poängterade vikten av att få ta eget ansvar, få hjälp med att bibehålla motivationen samt att förändringen görs för den enskilde klienten.

I denna kvalitativa intervjuundersökning studerar vi vad som har varit betydelsefullt för återhämtningen hos några unga vuxna, vilka upplevt trauman i sin uppväxt. Med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer enligt en teori som har sitt ursprung i fenomenologin och hermeneutiken, Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), belyser vi informanternas egna upplevelser. Särskilt intresse riktas mot att undersöka betydelsen av behandlingsrelationer. Resultatet visar att häst som verktyg i behandlingen har varit betydelsefullt. Hästen har förmedlat en trygghet vilket gett goda förutsättningar till skapandet av nära relationer till personalen och senare andra människor. Även personalens kompetens samt tiden efter behandlingen har varit viktig och bidragit till en självinsikt hos informanterna. Vårt resultat visar på att det sociala arbetet måste vara mer individbaserat istället för att försöka skapa generella metoder som förväntas fungera för alla. I denna studie kommer vi fram till att nära relationer har varit avgörande för informanternas återhämtningsprocess.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen. Sju kvalitativa intervjuer med åtta respondenter genomfördes på en psykiatrisk klinik i Norrland. Resultatet visar att personalen utifrån de förhållanden som råder kan göra patienterna delaktiga genom att samtala med dem och bemöta dem med respekt och ömsesidighet. Om delaktighet definieras som en känsla hos individen snarare än att delta aktivt i saker kan delaktighet under tvång utrycka sig genom att den som blir utsatt för tvånget ändå känner sig sedd, respekterad och likvärdig.

The ultimate treatment is when the person actually wants to make a change, this is often not the case for the youths that get placed at an institution for substance use problems. This thesis examines the participation in youth care through looking into how the staff in youth care make boys aged 16-21 at a closed institution to participate in their treatment, and if the participation has a meaning for the treatment. This thesis uses a qualitative method with semi-structured interviews. The theory of self-efficacy has been used to gain an understanding for the results of the thesis. Treatment staff from a department who works with this target group has been interviewed. The results showed that the staff works with motivation, respect and are trying to create a good treatment relationship with the youths. The staff thinks it’s positive that the youths can affect their treatment, but they’re also saying that the treatment the youths have to participate in can’t be affected. The staff thinks this is good because treatment for their substance use is the reason they are placed at the institution. Therefore the staff tries to motivate the youths to participation. At last the thesis shows that participation is the key to go through with treatment and therefore become drug free.

The aim of the essay has been to investigate how therapists explain the causes for the occurrence of men's violence against women in intimate relations, and the opportunities and difficulties they experience during the treatment of these men. The study is based on qualitative interviews with four therapists who work with violent men. We analyzed the interviews with the help of thematic analysis which resulted in the sub-themes masculinity norms, violent experiences and powerlessness, which further created the main theme: causes of the violence. The sub-themes alliance building, motivated client, responsibility insight and gender norms in treatment created the main theme: opportunity for change. The sub-themes addiction, lack of mentalizing ability and shaming created the main theme: difficulties in treatment. The results indicate that the therapist agrees that there is no simple explanation for the occurrence of violence by men against women in intimate relations and neither a way of working against it. The results also indicate that the explanation for the occurrence of violence differs between therapists and they have some different opinions about how one should work to fight men's violence against women.<br>Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur behandlare beskriver orsaker till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka förutsättningar och svårigheter de upplever i behandlingen. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra behandlare som arbetar med våldsutövande män. Vi har analyserat intervjumaterialet med hjälp av tematisk analys som resulterade i subtemana maskulinitetsnormer, våldserfarenheter och vanmakt som utgjorde huvudtemat orsaker till våldet. Alliansbyggande, motiverad klient, ansvarsinsikt, könsnormer i behandling utgjorde huvudtemat förutsättningar för förändring. Missbruk, bristande mentaliseringsförmåga och skambeläggande utgjorde huvudtemat svårigheter i behandlingen. Resultaten tyder på att behandlarna är överens om att det inte finns någon enkel förklaring till våldets uppkomst eller ett sätt att arbeta mot det. Resultaten tyder också på att förklaringen till våldets uppkomst skiljer sig åt mellan behandlarna och de har en del skilda meningar kring hur man bör arbeta för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.