Academic literature on the topic 'Bemor'

60 male patients aged from 36 to 55 years with a systolic blood pressure level in the range of 150-155 mm Hg were examined. Art. All patients received basic therapy with enalapril 5 mg per day. In addition to basic therapy, patients with hypertension received trecrezan at a dose of 600 mg/day on day 21 of the 2nd course for 6 months. Trecrezan improved hemodynamics. Sistolik qon bosimi darajasi 150-155 mm Hg oralig'ida bo'lgan 36 yoshdan 55 yoshgacha bo'lgan 60 nafar erkak bemor tekshirildi. Art. Barcha bemorlar kuniga 5 mg enalapril bilan asosiy terapiya oldilar. Asosiy terapiyadan tashqari, gipertoniya bilan og'rigan bemorlar 6 oy davomida 2-kursning 21-kuni 600 mg / kun dozada trekrezan oldi. Trekrezan gemodinamikani yaxshiladi.

In this study experiments were conducted on the influence of ½ Hoagland nutrient media (NM), utilized for germination, on the content of chlorophylls, carotenoids and activity of photosystem II (FSII) of two maize hybrids (Porumbeni 180 and Bemo 203). The results showed that contents of chlorophyll a, b, (a + b) and carotenoids were significantly higher in leaves of Bemo 203 that germinated on NM, compared to the control. But in leaves of the Porumbeni 180 hybrid significant differences in the content of chlorophyll pigments in both the control and exper-imental plants were not detected. The FSII level in the leaves of the Porumbeni 180 was higher than in leaves of the Bemo 203, both for the control and experimental plants.

Ushbu tezisda sud hujjatlarini qayta ko‘rish bosqichida sud hal qiluv qarorlarini bekor qilish yoki o‘zgartirish asoslarining turlari va o‘ziga xos xususiyatlari keltirilgan. Ayniqsa, asosiy tahlillar hal qiluv qarorlarini protsessual huquq normalarini buzilishi natijasida kelib chiqadigan asoslarga qaratilgan. Shuningdek, fuqarolik protsessual va iqtisodiy protsessual huquqida ushbu asoslarning ba’zi farqli jihatlari atroflicha tahlil qilingan.

Durch den Einsatz des 3D-Drucks mit Beton kann die Produktivität auf der Baustelle enorm gesteigert, der gesamte Bauablauf optimiert und zugleich geometrische Freiheit ohne zusätzliche Kosten realisiert werden. Jedoch bevor der Beton-3D-Druck eine breite Anwendung finden kann, müssen einige Fragen in Bezug auf die Dauerhaftigkeit sowie die Gebrauchsfähigkeit gedruckter Betonelemente erforscht werden. Im vorliegenden Aufsatz wird die Problematik der Verformungen und Rissbildung bei gedruckten Betonelementen infolge des plastischen Schwindens beleuchtet. Außerdem werden geeignete Messverfahren für die Quantifizierung von gehindertem sowie ungehindertem plastischem Schwinden von gedrucktem Beton vorgestellt.

Mazkur ishda Buyuk Britaniyaning Consumer Rights Act 2015 va E-commerce Regulations 2002 normativ-huquqiy hujjatlari asosida elektron tijorat sohasida iste’molchi huquqlarini himoya qilish tizimi tahlil qilingan. Onlayn xarid qiluvchi iste’molchining asosiy huquqlari — axborotga ega bo‘lish, shartnomani bekor qilish, mahsulotni qaytarish, shikoyat qilish va to‘lovni qayta undirish tartib-qoidalari o‘rganilgan. Buyuk Britaniyaning ilg‘or tajribasi asosida O‘zbekiston qonunchiligini takomillashtirish bo‘yicha xulosalar va takliflar berilgan.

Kolinlagring i mark spelar en nyckelroll för att minska klimateffekter av människans koldioxidutsläpp. Boreal skogsmark innehåller stora mängder kol, men störningar som skogsbränder och kalhuggning leder till förlust av kol från marken. Här sammanfattas de biologiska mekanismer som påverkar återuppbyggnaden av kolförrådet i marken efter omfattande störningar. Kolinlagringen i marken är snabbast 15–80 år efter en störning och avtar sedan. Att kol binds snabbare i yngre skogar beror på hög växtproduktion och symbiotiskt mykorrhizamycel som hämmar nedbrytarsvampar. Vi behöver öka vår förståelse för ekosystemets kolbalans om vi vill skapa bra modeller av kolets kretslopp och ge bättre råd till beslutsfattare om hur markanvändningen påverkar kolbalansen i skog och mark.

Behovet av omdiagnostisering av patienter med olika tillstånd väcker etiska frågeställningar. I denna korta etiska analys som genomförts på uppdrag av Nationellt programområde för psykisk hälsa lyfts ett antal etiska frågeställningar kopplade till omdiagnostisering. Analysen går inte i på detaljer kring vem som ska genomföra en sådan, inte heller var i hälso- och sjukvårdssystemet det bäst sker – eftersom detta beror på vilket specifikt diagnosområde det handlar om. Analysen landar i följande övergripande slutsatser: Generellt är diagnossättande förknippat med etiska principer om att göra gott(genom att ge underlag för att patienten får rätt insatser) och icke-skada(genom att förhindra uppkomst av risker och vårdskada). Vårdgivaren har ett etiskt ansvar för att patienten får rätt diagnos (ellerdiagnoser). I detta ansvar ingår att också överväga vilka konsekvenserdiagnostisering och omdiagnostisering får ur ett vidare perspektiv –exempelvis om det kan innebära risker för andra individer. Patientens önskemål om omdiagnostisering kan vara en utgångspunkt, meninte avgöra frågan om huruvida en omdiagnostisering bör ske – eller resultatetav en sådan omdiagnostisering. Det finns skäl att skilja mellan situationer där skälet för omdiagnostisering äratt patienten i nuläget har en diagnos som negativt påverkar tillgången tillbehovsbaserade insatser eller riskerar att leda till vårdskada – och de fall därskälet för omdiagnostisering snarare drivs av att diagnosen inte längre äraktuell och snarare har påverkan på patientens upplevelse eller innebär hinderi patientens övriga liv. I det första fallet finns det generellt skäl att prioritera omdiagnostisering högreän i det andra fallet – beroende på hur stora det potentiella konsekvensernaför patienten är. I det andra fallet beror det på hur livet i stort påverkas men vidmindre allvarlig påverkan finns det generellt skäl att prioritera diagnostiseringhögre än omdiagnostisering.

Södra Cell Värö är ett massabruk med produktion sedan 1971. Brukets dammanläggning vid Viskans mynning utgör ett hinder för uppvandrade ålyngel. ”Viskans ålplan” bildades 1980 för att gynna ålyngeluppvandringen och omplacera ål från dammanläggningen, uppströms inom Viskans avrinningsområde. I samband med den årliga insamlingen så utförs analyser av vilka effekter dammanläggningen har för uppvandringen av ålyngel i Viskan. Ålyngel samlades in under april-september via ålyngelledare i dammanläggningen. Ålyngel vägdes och antal estimerades två gånger i veckan under undersökningsperioden. Fångsten av uppvandrande ålyngel har totalt sett minskat över tid från undersökningarnas början, men något högre nivåer har noterats de senaste nio åren. Förändringar i fångsten av ålyngel kan inte kopplas till Södra Cell Värös verksamhet, utan beror snarare på storskaliga trendförändringar i ålrekryteringen till utbredningsområdet, som sträcker sig över flera kontinenter.

Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar individers hälsa och välbefinnande, har en låg miljöpåverkan, är tillgänglig, prisvärd, säker och, rättvis, samt kulturellt acceptabel. Tyngdpunkten i den här rapporten ligger på miljöeffekter kopplade till svensk matkonsumtion. En kosts miljömässiga hållbarhet kan utvärderas på flera sätt. Ett vanligt sätt är att först beräkna eller sammanställa miljöpåverkan per kg från de livsmedel som ingår i kosten och sedan multiplicera dessa med den mängd livsmedel som ingår i kosten under en viss tidsperiod. Man kan studera enskilda individers kost, den genomsnittliga kosten för olika grupper inom befolkningen eller befolkningen i stort. Man kan också studera miljöpåverkan från olika teoretiska eller typiska kostmönster, till exempel en kost som är utformad för att minska miljöpåverkan eller en typisk vegetarisk eller vegansk kost. Vad som är relevant att studera beror på vilken frågeställning man vill ha svar på. Huruvida en viss kost är hälsosam eller inte kan studeras i epidemiologiska studier eller genom att jämföra kosten mot kostrekommendationer per livsmedelsgrupp och/eller innehållet av olika näringsämnen. Sociala aspekter kopplade till olika kostmönster är ofta mer svårstuderade och det finns få studier på detta område. Produktion av livsmedel påverkar miljön på många olika sätt. De flesta studier som utvärderat miljöpåverkan från koster beaktar endast ett fåtal miljöaspekter, vanligtvis klimat, markanvändning och vattenanvändning. För att belysa fler viktiga aspekter kring en kosts miljöpåverkan, samt fånga eventuella målkonflikter, kan det vara bra att använda fler indikatorer och/eller komplettera med ytterligare analyser. I rapporten presenteras en rekommendation från en grupp internationella experter att utöver klimatpåverkan och vattenanvändning, även inkludera påverkan på biologisk mångfald från markanvändning (snarare än bara markanvändning som en indikator för hur mycket mark som används), toxiska effekter från användning av bekämpningsmedel samt exploatering av vilda fiskebestånd. För att resultat från hållbarhetsutvärderingar ska bli användbara i olika beslutssituationer måste förenklingar ofta göras, till exempel genom att välja ut ett fåtal indikatorer, eller genom att slå ihop olika indikatorer till index eller på annat sätt aggregera resultaten. Exempel på hur det kan göras redovisas i rapporten. Det finns flera utmaningar när det gäller att göra en sammanvägd bedömning av vad som är hälsosamma och hållbara livsmedel och kostmönster. Dels är det en utmaning att välja ett begränsat, men tillräckligt, antal relevanta indikatorer. Sedan ska indikatorerna på något sätt räknas samman och viktas, och för bäst resultat även jämföras mot något slags referensvärde för vad som är ”högt” och ”lågt” för olika indikatorer.Oundvikligen så innebar bedömningar av vad som är hållbara livsmedel och koster en rad normativa beslut som kommer att påverka resultaten. Verktyg måste också anpassas till olika användare och sammanhang för att vara användbara och relevanta. På den svenska livsmedelsmarknaden finns det tiotusentals olika livsmedel. Det är ett mycket stort arbete att beräkna miljöpåverkan från alla dessa med stor noggrannhet och sedan hålla dessa beräkningar uppdaterade. Därför får man ofta nöja sig med ungefärliga värden för olika livsmedelsgrupper och råvaror när man ska beräkna miljöpåverkan från olika koster. Ofta räcker det långt för att få en uppfattning om vad som är stort och smått i kostens miljöpåverkan. I denna rapport redovisas miljöberäkningar från SAFAD-verktyget (https://safad.se/), ett webbaserat verktyg för att räkna miljöavtryck för ett stort antal råvaror och livsmedel. Dessa (och andra) beräkningarna visar att majoriteten av växtbaserade råvaror har betydligt lägre klimatavtryck än animaliska livsmedel. För tillfört nytt kväve och fosfor, som används som grova indikatorer för övergödning, ser mönstret liknande ut, det vill säga högre påverkan för animalieråvarorna generellt än för de växtbaserade. Detta beror på den stora mängd foder som används i animalieproduktionen. Foderproduktionen innebär en stor tillförsel av kväve via kvävefixerande växter och mineralgödsel. En betydande del av detta kväve och fosfor läcker ut från jordbrukssystemet och orsakar skada i ekosystem på land och i vatten. För typiska maträtter kommer mellan 50-95 procent av utsläppen av växthusgaser från jordbruksproduktionen, medan resten utgörs av utsläpp från förädling, tillagning, paketering och transport. De flesta frukter, grönsaker och rotfrukter samt mjölk har hög avkastning per ytenhet och får på så sätt en låg åkermarksanvändning per kg produkt. För nötter, men även baljväxter, är det stor variation i hur mycket åkermark som krävs för att producera ett kg och variationen beror på variation i skörd. Kött från idisslare har ofta en hög åkermarksanvändning i jämförelse med övriga råvaror. Det beror på att idisslare äter mycket foder som till stor del odlas på åkermark. I Sverige sker också en stor del av betet på åkermark (i stället för betesmark), speciellt inom mjölkproduktionen. Hög åkermarksanvändning behöver dock inte bara vara negativt. Det beror på var och hur användningen sker. Vissa vilda djur- och växtarter är knutna till jordbrukslandskapet så bevarande av åkermark i vissa regioner kan vara viktigt för den biologiska mångfalden. För blåvattenkonsumtion, bekämpningsmedelsanvändning och biologisk mångfald från markanvändningen är det inte samma generella skillnad i miljöpåverkan mellan kött från idisslare och andra råvaror. Generellt kräver produktion av nötter mycket bevattning och blåvattenkonsumtionen blir hög per kg råvara. Vattenkonsumtionen per kg gröda är också ofta betydligt högre i varma länder. Även bekämpningsmedelsanvändningen är hög för nötter, här är dock data mycket osäkra. Hur stor påverkan på biologisk mångfald från markanvändningen blir beror dels på hur mycket mark som produktionen kräver, samt var produktionen sker. Högst påverkan av alla råvaror har lammkött från Nya Zealand, Grekland, Spanien och Italien. Lammkött från Nordeuropa (inklusive Sverige) har betydligt lägre negativ påverkan på biologisk mångfald från markanvändningen och bidrar också med positiva värden om betet sker på naturbetesmark. Andra råvaror som orsakar stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden från markanvändningen är lågavkastande grödor från Sydeuropa (till exempel nötter och baljväxter från Spanien) eller produkter från tropiska regioner (till exempel kaffe från Indonesien, Peru, Indien och Brasilien, och kokosnöt från Filippinerna, Indonesien och Indien, samt bananer från Ecuador och Costa Rica). Den svenska kostens klimatpåverkan har studerats i ett flertal studier och resultaten visar att klimatpåverkan från den svenska medelkosten för den vuxna befolkningen ligger i spannet 1,8 till 2,2 ton CO2-ekvivalenter per person och år, vilket är högt i ett internationellt perspektiv. Även för annan miljöpåverkan har den svenska kosten en relativt hög påverkan. För att minska miljöpåverkan från maten behövs en rad åtgärder. Forskning visar att det är svårt att nå klimat- och miljömål utan en kombination av åtgärder. Det finns ett antal övergripande strategier som är nödvändiga: 1. Förbättra livsmedelsproduktionen genom att öka produktiviteten, införa olika typer av tekniska lösningar och använda bästa möjliga management 2. Värna ekosystemen genom att förhindra ytterligare avskogning i regioner där den biologiska mångfalden påverkats negativt av avskogning, samt värna jordbrukslandskapet diversitet och biologisk mångfald 3. Förändra konsumtionsmönstren genom att minska konsumtionen av animaliska produkter, minska överkonsumtionen, öka konsumtion av ekologiska produkter, minska konsumtion av råvaror från känsliga tropiska regioner, välja fisk från hållbara bestånd och kött från djur som bevarar biologiskt och kulturellt värdefull naturbetesmark 4. Minska svinn och förluster i alla led

Am 14. April 2024 um 06:56 Uhr ereignete sich in der Westflanke des Piz Scerscen (Berninamassiv, Engadin, Graubünden) auf einer Höhe von 3640 m ü. M. ein grosser Bergsturz. Rund 5.5 Millionen m3 Fels und Gletschereis lösten sich, stürzten auf den darunter liegenden Vadret da Tschierva und rissen in der Sturzbahn eine dicke Schneedecke und grosse Mengen Gletschereis mit sich. Dieses Gemisch aus Gestein, Eis und Schnee floss über das Gletscherplateau, durch die darunterliegenden Eisfälle und zwi-schen den Seitenmoränen des Gletschers hinunter und erzeugte eine grosse Staubwolke, bevor es sich auf rund 2100 m ü. M. im Val Roseg, fast 6 km vom Anriss ablagerte. Das Ereignis forderte glücklicher-weise keine Opfer und verursachte keine Infrastrukturschäden. In diesem Bericht beschreiben wir die Bedingungen, die zum Zeitpunkt des Ereignisses herrschten und nutzen die verfügbaren Informationen, um die Prozesse zu analysieren, die vor und während des Ereignisses stattfanden.

Södra Cell Värö är ett massabruk med produktion sedan 1971. Brukets dammanläggning vid Viskans mynning utgör ett vandringshinder för uppvandrade ålyngel. ”Viskans ålplan” bildades 1980 för att gynna ålyngeluppvandringen genom att omplacera ål från dammanläggningen uppströms inom Viskans avrinningsområde. Ålyngel samlas in vid dammanläggningen varpå mängden sammanställs. Denna data används för att estimera uppvandringen av ål till Viskan och för att visa på långsiktiga trender. Ålyngel samlades in under maj – oktober 2023 via ålyngelledare i dammanläggningen. Ålyngel vägdes och antal estimerades två gånger i veckan under undersökningsperioden. Fångsten av uppvandrande ålyngel har totalt sett minskat över tid från undersökningarnas början (1971), men något högre nivåer har noterats de senaste tio åren. Fångsterna för 2023 var 33,37 kg, en minskning med 3,5 % från föregående år. Vad förändringar i fångsten av ålyngel beror på kan inte denna undersökning besvara, men relevant i sammanhanget är att rekryteringen av ålyngel har minskat kraftigt i hela utbredningsområdet, som sträcker sig över flera kontinenter.

Nun neigt sich die Urlaubszeit langsam dem Ende zu, die „Sommerpause“ wendet sich zu mehr Aktivität und für viele von Ihnen beginnen wieder turbulentere Zeiten, denen hoffentlich alle optimistisch und kraftvoll entgegenblicken können. Neben vielen gesellschaftlichen Fragen und Sorgen, wie sich die wachsende Inflation weiterentwickelt, wie sich die starke Hitze und Trockenheit weiter auswirken werden und wie sich die Coronalage zum Herbst verändern wird, stehen uns aber auch in der Kinder- und Jugendhilfe spannende Wochen und Monate bevor. In diesem Newsletter möchten wir den Blick wieder auf interessante und gewinnbringende Ereignisse und Inhalte wenden. Viele Träger haben sich bereits auf den Weg der Inklusion begeben und können schon einiges dazu berichten. So lesen Sie in diesem Newsletter von einem inklusiven Wohnangebot für Kinder und Jugendliche in der Nieder Ramstädter Diakonie und können „Im Gespräch mit ...“ dem Netzwerk Kultur und Inklusion interessante Sichtweisen zum Thema Inklusion erfahren. In einem Fachbeitrag über die Möglichkeiten von Inklusion bei entwicklungstraumatisierten Kindern und Jugendlichen erhalten wir einen Einblick in die Lebenswirklichkeit der jungen Menschen und Hinweise auf das, was für sie Bedeutung haben könnte auf dem Weg zu einer inklusiven Gesellschaft.

Im Rahmen des BMBF-finanzierten Projekts „NaMoLi 2“ fand 2023 die dritte Befragungswelle der Bewohnenden der Lincoln-Siedlung in Darmstadt statt. Sie zeichnet sich durch die zusätzlich durchgeführte Befragung einer Vergleichsgruppe aus. Diese besteht aus Personen, die innerhalb der letzten sechs Jahre in einen anderen innenstadtnahen Darmstädter Stadtteil gezogen sind. Folglich erlaubt das Design die längsschnittartige Analyse von Veränderungen im Mobilitätsverhalten von Bewohnenden der Lincoln-Siedlung, als auch den Vergleich mit der Mobilität von Bewohnenden konventioneller Stadtviertel. Im Rahmen der Befragung in Lincoln wurden 2.114 Fragebögen verteilt und im Rahmen der Vergleichsgruppe 2.649 postalisch versendet. Aus der Lincoln-Siedlung wurden n = 293 gültige Rücksendungen erhalten, was einer Rücklaufquote von 13,9 % entspricht. Der Rücklauf der Vergleichsbefragung belief sich auf n = 659 gültige Fragebögen mit einer Rücklaufquote von 24,9 %. Dieser Bericht stellt die Methodik der dritten Befragungswelle dar. Dazu wird zunächst das Panel-Design der Erhebung in Lincoln dargestellt, mit dem die Befragung an bisher in der Siedlung durchgeführte Erhebungen anschließt. Anschließend werden die Gemeinsamkeiten und Unterschiede zwischen dem in Lincoln verwendeten Fragebogen und jenem zur Erhebung in der Vergleichsgruppe erläutert. Es folgen die Darstellung des Vorgehens bei der Verteilung bzw. Versendung der Fragebögen in beiden Befragungsgruppen. Anschließend wird der Umgang mit dem Rücklauf dargestellt, bevor soziodemographische Parameter beider Stichproben auf Repräsentativität geprüft werden.

Das Ziel der BMBF-finanzierten Forschungsprojekte „Nachhaltige Mobilität in Lincoln 1“ und „Nachhaltige Mobilität in Lincoln 2“ ist es, Erkenntnisse zu Veränderungen im Mobilitätsverhalten von Personen zu erlangen, die in ein autoreduziertes Quartier umziehen. Dazu wurden zwei aufeinander aufbauende Vollbefragungen der erwachsenen Bewohner*innen der autoreduzierten Lincoln-Siedlung in Darmstadt durchgeführt. Im Rahmen der ersten Befragung im Jahr 2020 wurden 1.140, im Rahmen der zweiten Befragungswelle, 2021, 1.614 Fragebögen verteilt. Der Rücklauf belief sich 2020 auf n = 166 (14,6 %), in 2021 auf n = 231 (14,3 %). Der vorliegende Bericht beschreibt das methodische Vorgehen im Rahmen der Befragungen. Hierfür wird auf das besondere Panel-Design der Studie eingegangen. Dieses ermöglicht sowohl Einblicke in den Umzug in die Siedlung, als auch in das Leben in der Siedlung im Verlauf eines Jahres, und die damit einhergehenden Veränderungen im individuelle Mobilitätsverhalten. Der Bericht stellt dazu die zentralen Inhalte des Fragebogens vor und erläutert die Durchführung der Befragungen. In deren Rahmen wurden die Bewohner*innen der Lincoln-Siedlung insgesamt dreimal kontaktiert. Um die Bereitschaft zur Teilnahme zu steigern, wurden im Vorfeld der Erhebungen mittels einer Pressemitteilung auf die Befragung aufmerksam gemacht und Ankündigungsschreiben in die Briefkästen der Bewohner*innen verteilt. Eine Woche nach der eigentlichen Fragebogenverteilung wurden Erinnerungsschreiben verteilt. Ferner geht der Methodenbericht auf den Umgang mit dem Rücklauf sowie auf die Datenaufbereitung und - eingabe ein, bevor die soziodemographischen Daten der Teilnehmer*innen auf ihre Repräsentativität geprüft werden.