Academic literature on the topic 'Berättarteknik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Berättarteknik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Berättarteknik"

1

Enkvist, Inger. "¿Qué rasgos caracterizan una buena traducción literaria? Reflexiones basadas en traducciones de Vargas Llosa al inglés, al francés y al sueco." Moderna Språk 96, no. 2 (December 1, 1992): 167–75. http://dx.doi.org/10.58221/mosp.v96i2.10234.

Full text
Abstract:
Inger Enkvist är lärare och forskare vid Romanska institutionen, Göteborgs Universitet. Hennes doktorsavhandling från 1986 behandlar berättartekniken i Mario Vargas Llosas romaner. Hon har nyligen utkommit med ett arbete med titeln Om litterär översättning från spanska. Artiklen tar upp bärande tankar i denna bok.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Aare, Cecilia. "Skiftande berättarperspektiv och självkritisk reporter komplicerar bil-den." Journalistica 17, no. 1 (October 10, 2023). http://dx.doi.org/10.7146/journalistica.v17i1.136679.

Full text
Abstract:
Hur ser berättelsen om svensk gängkriminalitet ut i tre aktuella reportageböcker och med vilken berättarteknik är den konstruerad? Med en blandning av narratologisk och medieretorisk analysmetod undersöker den här artikeln hur form och innehåll samspelar i Mammorna av Alexandra Pascalidou, Familjen av Johanna Bäckström Lerneby och Tills alla dör av Diamant Salihu. Två centrala frågor är vems perspektiv som lyfts fram och på vilka villkor samt i vilken omfattning berättartekniken används för att problematisera det förmedlade budskapet. Studien finner att skiftande berättarperspektiv är ett effektivt verktyg för att motverka ensidighet, samtidigt som narrativ medkänsla utan parallell narrativ inlevelse kan hindra läsarens möjlighet att föreställa sig de skildrade människornas situation. Dramatiserade händelseförlopp ökar närvarokänslan, medan en reporter som ifrågasätter sin egen auktoritet uppmuntrar läsaren till att undvika förenklande slutsatser. Till sist bidrar personbeskrivningar och urval av fakta i de tre böckerna till skilda budskap om hur gängkriminaliteten i dagens Sverige ser ut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Asplund, Camilla. "En upptecknare berättar – berättarteknik i Jakob Edvard Wefvars uppteckningar om slaget vid Oravais 1808." Elore 17, no. 2 (December 1, 2010). http://dx.doi.org/10.30666/elore.78873.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bodin, Helena. "”Gud, nu har jag bara dig” Teologiska, berättartekniska och retoriska aspekter av barnets närhet till Gud i Britt G. Hallqvists diktning." Barnboken 37 (2014). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v37i0.182.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bendegard, Saga, and Yvonne Hallesson. "Critical literacy i ämnet svenska." Acta Didactica Norden 16, no. 2 (September 6, 2022). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8987.

Full text
Abstract:
Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progress­ionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext. Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller makt­relationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textper­spektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier. I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att kon­kretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad pro­gression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Berättarteknik"

1

Partorp, David. "Att gestalta nordisk mytologi genom berättarteknik : Berättarteknik i spel." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3363.

Full text
Abstract:

Denna rapport avser verket Norse som jag – David Partorp – och min andra gruppmedlem – Jesper Flarup – har skapat. Norse är en modul till The Elder Scrolls IV: Oblivion (2006) med nordisk mytologi som tema. Norse följer en berättelse från mytologin vid namn Gudarnas skatter vars innehåll syftar till att två dvärgar ska tillverka tre skatter till gudarna. Berättelsen är hämtad från böckerna Nordens gudar och myter skriven av H R Ellis Davidson (1964/1984) samt Snorres Edda översatt av Björn Collinder (1970). Till detta huvuduppdrag tillkommer egenskrivna sidouppdrag.

 

Den frågeställning som ligger som grund för rapporten är:

 

  • Hur kan jag förmedla en bild av den nordiska mytologin genom mitt spel?
    • Vilken händelse lämpar sig för att gestalta mytologin?
    • Hur ska händelsen gestaltas?

 

Den första delfrågan behandlar alltså vad som ska berättas och den andra hur händelsen ska berättas.

 

För att besvara dessa frågor så används dels andra liknande spel; Rune (2000), Age of Mythology (2002) och World of Warcraft: Wrath of the Lich King (2008). Den litteratur som används är Game Design - Theory & Practice (Rouse III, 2005), Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003), Nordisk mytologisk kosmologi som spelvärld - Vilka källor bör användas i skapandet av en spelvärld baserad på nordisk mytologi? (Nilsson, 2006) samt Fruktan, medkänsla och kritisk distans (Tjäder, 2000).

 

Huvudsakligen i Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003) används Christopher Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) som definierar hur en berättelse är uppbyggd utifrån tolv steg.

 

Svar på första frågeställningen blev således historien Gudarnas skatter som återfinns i boken Nordens gudar och myter (Davidson, 1964/1984). Valet av just denna historia har bl.a. sin bakgrund i Aristoteles definitioner av ett drama.

 

Svar på andra frågeställningen med användandet av Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) resulterade i ett icke-linjärt strukturerat uppdrag som följer nio av de tolv steg som beskrivs. De resterande tre stegen används först och främst till längre spel som har en djupare bakgrundshistoria (Rollings & Adams, 2003).


Norse
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Agnevall, Paula. "Berättarteknik i J.M. Coetzees Disgrace." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1397.

Full text
Abstract:
While Disgrace seems to be written from a single perspective, it is in fact multi-layered. In order to support this claim, this essay investigates what the novel's protagonist sees, how he sees it and who is narrating the story, using respectively the narratological key concepts of internal focalization, fallible filter and covert narration. The essay thereafter studies how the novel has affected readers in South Africa and how it is neccessary to challenge the perspective presented in the novel in order to fully understand the text.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Westöö, Malin. "Designkoncept i kontorsmiljö : Rumslig gestltning med berättarteknik i fokus." Thesis, Mälardalens högskola, Innovation och produktrealisering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34895.

Full text
Abstract:
This is a study about how storytelling can be used in office environments to communicate the corporate culture. The concept corporate storytelling has been questioned by organisations and company’s weather the purpose is to sell products or trademarks. In this study I use ABB as an example of telling a story with help from there corporate culture. To understand the business culture of ABB, workshop, interviews and spatial analysis are used as methods. With the support of literature and the result of the methods used a design proposal has been created. Stories that are built on meaning and narrative activity have become new definitions that you now apply in a office environment. It is possibly to tell a story by using different design principles and use a room or a space as a starting-point. By telling a story with the design of the office environment the users could be able to understand their corporate culture. The concept that is created is built on gathered empirics of people in the company. The result can give the user an understanding about the corporate culture in their company and with that knowledge use the space as a benefit at work.
Detta arbete är en studie i hur det är möjligt att tillämpa teorier inom storytelling i en rumslig miljö för att kommunicera ett företags kultur. Företag och organisationer kan vara skeptiska kring corporate storytelling, då begreppet ofta används utifrån syfte att sälja en produkt eller ett varumärke. I detta examensarbete diskuteras huvudsakligen hur ett företag eller organisation kan förmedla ett budskap i en rumslig miljö. Arbetet utforskar hur det är möjligt att berätta om kulturen på ett företag genom rumsliga element som samtidigt stödjer arbetsmiljön. Som en utgångspunkt för att förstå den kultur som finns inom ett företag har en fallstudie gjorts på ett existerande företag, ABB, där fokusgrupp, intervju och platsanalys använts som metoder. Med vetenskaplig litteratur och resultat av metoder har ett designkoncept skapats. Hur trenderna ser ut kring arkitektur och inredning på olika arbetsplatser har utforskats i arbetet. Berättelser som bygger på meningsproduktion och berättaraktivitet har blivit nya begrepp som appliceras inom berättarteknik, här finns en potential i att använda rummet som budbärare för berättelser. Med metoder och teorier som lyfter fram berättandet genom rummet och användare så har ett designkoncept i rumslig miljö utformats. Förslaget presenterar ett koncept för hur rummet kan gestalta en berättelse där användarna kan känna igen sig och identifiera det företag de arbetar i.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Laitinen, Siiri. "Att levandegöra historien : En studie om berättarteknik i historisk utställningstext." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40026.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning tyder på att det kan vara svårt att få besökare att ta del av utställningstexter. Studien ifråga undersöker därför hur berättartekniska grepp kan användas för att skapa läsvärda utställningstexter. Det kombinerade design- och forskningsprojektet grundar sig i ett uppdrag från föreningen Kunskapsturism Kafjärden, som vill ha hjälp med att ta fram en populärhistorisk utställningstext om den svenska stormaktstiden och rikskanslern Axel Oxenstierna.  I studien undersöktes effekten av de fem berättartekniska greppen anföring, disposition, tempus, bildspråk i form av metaforer och liknelser samt tematiskt fristående adjektiv. Baserat på analyser av användningen av dessa grepp i befintliga utställningstexter, konstruerades två prototyper av en narrativ utställningstext om Axel Oxenstierna.  Utprovningar av prototyperna indikerade att en omvänd disposition skapar nyfikenhet att läsa texten, att historiskt presens gör det lättare för läsaren att leva sig in i berättelsen samt att bildspråk och tematiskt fristående adjektiv främjar mottagarens föreställningsförmåga. Typen av anföring verkade däremot inte påverka läsupplevelsen nämnvärt.  Resultaten indikerar att berättartekniska grepp har en inverkan på utställningstexters läsvärde och att en viss användning av greppen dessutom kan göra mottagarna mer benägna att läsa texterna. Undersökningen mynnade ut i en gestaltning till Kunskapsturism Kafjärdens utställning om Axel Oxenstierna. Där användes de fem berättartekniska greppen på det sätt som visade sig vara mest intresseväckande i utprovningarna.
Previous research suggests that it can be difficult to get visitors to read the texts in an exhibition. Hence, the present study investigates how narration techniques may be used in order to grab readers’ interest and create readable exhibition texts. The combined design and research project was led in collaboration with a Swedish local history association. The design brief was to create an exhibition text for a forthcoming exhibition about 17th century Swedish politician Axel Oxenstierna.  The study focused on the effects of five different narration techniques, namely style of speech, discourse structure, tense, figurative language in the form of metaphors and similes, and the use of adjectives. Based on analyses of preexisting exhibition texts, two prototypes of a narrative about Axel Oxenstierna were constructed.  Results from user testing then indicated that a reverse discourse structure creates curiosity for the story in question, that present tense facilitates reader involvement into the narrative, and that the use of figurative language and adjectives promotes the creation of mental imagery while reading. The style of speech in the narrative did not seem to have an impact on the reading experience.  These results suggest that the narration techniques examined in this study affect the readability of exhibition texts, and that a particular use of these techniques may be preferable in order to get visitors to read the texts. Research findings were then used to create a final version of the narrative exhibition text about Axel Oxenstierna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nilsson, David. "Levande världar : En analys av berättarteknik för att skapa trovärdiga världar inom fantasygenren." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122429.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lundin, Annika. "Alex går till tandläkaren : Ett arbete om att använda bildberättelser för att informera barn i 6-8års ålder om tandvårdsbesök." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32277.

Full text
Abstract:
Sammanfattning I detta arbete har jag tagit fram ett gestaltningsförslag till ett informationsmaterial om tandvård för målgruppen barn i åldern 6-8 år. Jag har undersökt hur bildberättelser kan användas tillsammans med informativa illustrationer för att förmedla information om tandvårdsbesök till målgruppen. Både informationsmängden och innehållet har anpassats efter målgruppens behov och kunskaper. De metoder jag har använt för detta är en intervju med en tandläkare och observation av en tandvårdsundersökning för att få en tydlig bild av vad som sker under en rutinundersökning. Genom att göra en målgruppsanalys och en kort omvärldsanalys har jag fått fakta om målgruppen och hur andra har gjort för att kommunicera med barn om samma ämne. Med utgångspunkt i informationsdesign har jag tillämpat teorier om visuell berättarteknik, kognition samt principer för gestaltning och layout. Utifrån de teorier jag använt och de resultat som kommit fram har jag skapat ett gestaltningsförslag som behandlar de olika delarna av en rutinundersökning hos tandläkaren.
Abstract In this thesis I have developed a designproposal for a material about dentalcare with children between the ages 6-8 as my targetgroup. The intention with this thesis is to research how picturestories can be used with informative illustrations to communicate information about dentalcarevisits to the targetgroup. Both the amount of information communicated and the content has been adapted according to the targetgroups needs and knowledge. To accomplish this I have done an interview and an observation of a dental examination to ger a clear picture of the sequence of events regarding what happens during a routine dentalappointment. By analysing the targetgroup and doing a brief environmental scanning I have acquired useful facts about the targetgroup and an idra of how others have communicated information to children about the same topic. With informationdesign as my standpoint I have applied theories about visual storytelling, cognition and principles of design and layout. With these theories and the results of methods used I have created a designproposal in wich I process the different parts of a routine dental examination with picturestories as my medium.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Karlsson, Victoria. "Berörd?! : En jämförelse mellan Berberovas och Wintersons berättartekniker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122435.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Beigrund, Maria, and Maja Nordkvist. "Everything happens for a reason : En studie av tv-seriers berättarteknik i pilotavsnitt." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42604.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Düring, Annelie, and Fanny Liljeqvist. "Charlie Chaplins Berättartekniker : Det tidiga 1900 talets berättartekniker för komedifilm möter 2010 talets Sverige." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12176.

Full text
Abstract:
I det här arbetet studeras Charlie Chaplins berättartekniker, både sagoberättande, visuellt och audiellt i ett försök att komma fram till huruvida de berättartekniker som Chaplin använde sig av fortfarande kan fungera i komiska produktioner idag. Vi kommer i texten titta närmare på hur han använde kameran både när han filmade och klippte, hur han strukturerade upp sina ljudkompositioner, hur han använde kontraster, hur han skrev sina berättelser för att antalet skämt skulle bli just rätt, samt hur han förde sig både framför och bakom kameran för att sedan applicera detta på en kortfilm i vårt skapande.
In this essay we will be looking into the teqniques which Charlie Chaplin used to tell his stories, both when it comes to plot, visual and auditory storytelling, in an attempt to find out if these techniques still would work in a comic film production today. We will take a closer look at how he used the camera while filming and cutting, how he structured his stories to allow for the optimal amount of slapstick gags, how he would make use of different contrasts, how he structured his sound compositions and finally how he would act both in front and behind the camera so we then can apply this on a short film of our making.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Olsson, Nils-Johan. "Berättarteknik, karaktärer och litteraturdidaktik -en analys av Per Olov Enquists roman Magnetisörens femte vinter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89861.

Full text
Abstract:
I uppsatsen analyseras Per Olov Enquists roman Magnetisörens femte vinter (2009 [1964]).Syftet med den tvådelade analysen är att utröna hur verket är konstruerat berättartekniskt –men även att undersöka hur de viktigaste karaktärerna gestaltas samt att se hur deras olikaegenskaper bidrar till verket som helhet. Syftet är också att visa hur man kan planera ochgenomföra en lektionsserie, gällande berättarteknik och karaktärer, på gymnasiet. I uppsatsenanvänds en begreppsapparat som främst utgår från Mieke Bals teori om narrativ text.Analysen, angående berättarteknik, bekräftar tidigare forskning genom att visa att detförekommer flera typer av berättare i romanen, samt att framställningen i verket användertekniker som skapar en osäkerhet gällande vad som är fakta och vad som är ovidkommandeinformation. Angående karaktärerna visar analysen att de alla är betydelsefulla för helheten,men det är enbart karaktären Selinger som uppvisar en karaktärs-effekt. Genom att utgå frånJudith A. Langers fjärde fas, gällande byggandet av föreställningsvärldar, ges förslag på hurman kan ge gymnasieelever olika verktyg så att de kan utveckla förståelse för berättarteknikoch karaktärer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Berättarteknik"

1

CAMBRIDGE COMPANION TO NARRATIVE; ED. BY DAVID HERMAN. CAMBRIDGE: CAMBRIDGE UNIV PRESS, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Berättaren: En gäckande röst i texten. Örebro: Örebro universitet, Universitetsbiblioteket, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fact and fiction in narrative: An interdisciplinary approach. Örebro: Örebro University, University Library, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Webster/Mertova. Using Narrative Inquiry as a Research Method: An Introduction to Using Critical Event Narrative Analysis in Research on Learning and Teaching. Routledge, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Litteraturens nätverk: Berättande på internet. Lund: Studentlitteratur, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Narrative Structure In Comics Making Sense Of Fragments. RIT Press, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Power, voice and subjectivity in literature for young readers. New York: Routledge, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nikolajeva, Maria. Power, Voice and Subjectivity in Literature for Young Readers. Taylor & Francis Group, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nikolajeva, Maria. Power, Voice and Subjectivity in Literature for Young Readers. Taylor & Francis Group, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography