To see the other types of publications on this topic, follow the link: Berättarteknik.
Dissertations / Theses on the topic 'Berättarteknik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Berättarteknik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Partorp, David. "Att gestalta nordisk mytologi genom berättarteknik : Berättarteknik i spel." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3363.
Full textAbstract:
Denna rapport avser verket Norse som jag – David Partorp – och min andra gruppmedlem – Jesper Flarup – har skapat. Norse är en modul till The Elder Scrolls IV: Oblivion (2006) med nordisk mytologi som tema. Norse följer en berättelse från mytologin vid namn Gudarnas skatter vars innehåll syftar till att två dvärgar ska tillverka tre skatter till gudarna. Berättelsen är hämtad från böckerna Nordens gudar och myter skriven av H R Ellis Davidson (1964/1984) samt Snorres Edda översatt av Björn Collinder (1970). Till detta huvuduppdrag tillkommer egenskrivna sidouppdrag.
Den frågeställning som ligger som grund för rapporten är:
- Hur kan jag förmedla en bild av den nordiska mytologin genom mitt spel?
- Vilken händelse lämpar sig för att gestalta mytologin?
- Hur ska händelsen gestaltas?
Den första delfrågan behandlar alltså vad som ska berättas och den andra hur händelsen ska berättas.
För att besvara dessa frågor så används dels andra liknande spel; Rune (2000), Age of Mythology (2002) och World of Warcraft: Wrath of the Lich King (2008). Den litteratur som används är Game Design - Theory & Practice (Rouse III, 2005), Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003), Nordisk mytologisk kosmologi som spelvärld - Vilka källor bör användas i skapandet av en spelvärld baserad på nordisk mytologi? (Nilsson, 2006) samt Fruktan, medkänsla och kritisk distans (Tjäder, 2000).
Huvudsakligen i Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003) används Christopher Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) som definierar hur en berättelse är uppbyggd utifrån tolv steg.
Svar på första frågeställningen blev således historien Gudarnas skatter som återfinns i boken Nordens gudar och myter (Davidson, 1964/1984). Valet av just denna historia har bl.a. sin bakgrund i Aristoteles definitioner av ett drama.
Svar på andra frågeställningen med användandet av Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) resulterade i ett icke-linjärt strukturerat uppdrag som följer nio av de tolv steg som beskrivs. De resterande tre stegen används först och främst till längre spel som har en djupare bakgrundshistoria (Rollings & Adams, 2003).
Norse
2
Agnevall, Paula. "Berättarteknik i J.M. Coetzees Disgrace." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1397.
Full textAbstract:
While Disgrace seems to be written from a single perspective, it is in fact multi-layered. In order to support this claim, this essay investigates what the novel's protagonist sees, how he sees it and who is narrating the story, using respectively the narratological key concepts of internal focalization, fallible filter and covert narration. The essay thereafter studies how the novel has affected readers in South Africa and how it is neccessary to challenge the perspective presented in the novel in order to fully understand the text.
3
Westöö, Malin. "Designkoncept i kontorsmiljö : Rumslig gestltning med berättarteknik i fokus." Thesis, Mälardalens högskola, Innovation och produktrealisering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34895.
Full textAbstract:
This is a study about how storytelling can be used in office environments to communicate the corporate culture. The concept corporate storytelling has been questioned by organisations and company’s weather the purpose is to sell products or trademarks. In this study I use ABB as an example of telling a story with help from there corporate culture. To understand the business culture of ABB, workshop, interviews and spatial analysis are used as methods. With the support of literature and the result of the methods used a design proposal has been created. Stories that are built on meaning and narrative activity have become new definitions that you now apply in a office environment. It is possibly to tell a story by using different design principles and use a room or a space as a starting-point. By telling a story with the design of the office environment the users could be able to understand their corporate culture. The concept that is created is built on gathered empirics of people in the company. The result can give the user an understanding about the corporate culture in their company and with that knowledge use the space as a benefit at work.Detta arbete är en studie i hur det är möjligt att tillämpa teorier inom storytelling i en rumslig miljö för att kommunicera ett företags kultur. Företag och organisationer kan vara skeptiska kring corporate storytelling, då begreppet ofta används utifrån syfte att sälja en produkt eller ett varumärke. I detta examensarbete diskuteras huvudsakligen hur ett företag eller organisation kan förmedla ett budskap i en rumslig miljö. Arbetet utforskar hur det är möjligt att berätta om kulturen på ett företag genom rumsliga element som samtidigt stödjer arbetsmiljön. Som en utgångspunkt för att förstå den kultur som finns inom ett företag har en fallstudie gjorts på ett existerande företag, ABB, där fokusgrupp, intervju och platsanalys använts som metoder. Med vetenskaplig litteratur och resultat av metoder har ett designkoncept skapats. Hur trenderna ser ut kring arkitektur och inredning på olika arbetsplatser har utforskats i arbetet. Berättelser som bygger på meningsproduktion och berättaraktivitet har blivit nya begrepp som appliceras inom berättarteknik, här finns en potential i att använda rummet som budbärare för berättelser. Med metoder och teorier som lyfter fram berättandet genom rummet och användare så har ett designkoncept i rumslig miljö utformats. Förslaget presenterar ett koncept för hur rummet kan gestalta en berättelse där användarna kan känna igen sig och identifiera det företag de arbetar i.
4
Laitinen, Siiri. "Att levandegöra historien : En studie om berättarteknik i historisk utställningstext." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40026.
Full textAbstract:
Tidigare forskning tyder på att det kan vara svårt att få besökare att ta del av utställningstexter. Studien ifråga undersöker därför hur berättartekniska grepp kan användas för att skapa läsvärda utställningstexter. Det kombinerade design- och forskningsprojektet grundar sig i ett uppdrag från föreningen Kunskapsturism Kafjärden, som vill ha hjälp med att ta fram en populärhistorisk utställningstext om den svenska stormaktstiden och rikskanslern Axel Oxenstierna. I studien undersöktes effekten av de fem berättartekniska greppen anföring, disposition, tempus, bildspråk i form av metaforer och liknelser samt tematiskt fristående adjektiv. Baserat på analyser av användningen av dessa grepp i befintliga utställningstexter, konstruerades två prototyper av en narrativ utställningstext om Axel Oxenstierna. Utprovningar av prototyperna indikerade att en omvänd disposition skapar nyfikenhet att läsa texten, att historiskt presens gör det lättare för läsaren att leva sig in i berättelsen samt att bildspråk och tematiskt fristående adjektiv främjar mottagarens föreställningsförmåga. Typen av anföring verkade däremot inte påverka läsupplevelsen nämnvärt. Resultaten indikerar att berättartekniska grepp har en inverkan på utställningstexters läsvärde och att en viss användning av greppen dessutom kan göra mottagarna mer benägna att läsa texterna. Undersökningen mynnade ut i en gestaltning till Kunskapsturism Kafjärdens utställning om Axel Oxenstierna. Där användes de fem berättartekniska greppen på det sätt som visade sig vara mest intresseväckande i utprovningarna.Previous research suggests that it can be difficult to get visitors to read the texts in an exhibition. Hence, the present study investigates how narration techniques may be used in order to grab readers’ interest and create readable exhibition texts. The combined design and research project was led in collaboration with a Swedish local history association. The design brief was to create an exhibition text for a forthcoming exhibition about 17th century Swedish politician Axel Oxenstierna. The study focused on the effects of five different narration techniques, namely style of speech, discourse structure, tense, figurative language in the form of metaphors and similes, and the use of adjectives. Based on analyses of preexisting exhibition texts, two prototypes of a narrative about Axel Oxenstierna were constructed. Results from user testing then indicated that a reverse discourse structure creates curiosity for the story in question, that present tense facilitates reader involvement into the narrative, and that the use of figurative language and adjectives promotes the creation of mental imagery while reading. The style of speech in the narrative did not seem to have an impact on the reading experience. These results suggest that the narration techniques examined in this study affect the readability of exhibition texts, and that a particular use of these techniques may be preferable in order to get visitors to read the texts. Research findings were then used to create a final version of the narrative exhibition text about Axel Oxenstierna.
5
Nilsson, David. "Levande världar : En analys av berättarteknik för att skapa trovärdiga världar inom fantasygenren." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122429.
Full text
6
Lundin, Annika. "Alex går till tandläkaren : Ett arbete om att använda bildberättelser för att informera barn i 6-8års ålder om tandvårdsbesök." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32277.
Full textAbstract:
Sammanfattning I detta arbete har jag tagit fram ett gestaltningsförslag till ett informationsmaterial om tandvård för målgruppen barn i åldern 6-8 år. Jag har undersökt hur bildberättelser kan användas tillsammans med informativa illustrationer för att förmedla information om tandvårdsbesök till målgruppen. Både informationsmängden och innehållet har anpassats efter målgruppens behov och kunskaper. De metoder jag har använt för detta är en intervju med en tandläkare och observation av en tandvårdsundersökning för att få en tydlig bild av vad som sker under en rutinundersökning. Genom att göra en målgruppsanalys och en kort omvärldsanalys har jag fått fakta om målgruppen och hur andra har gjort för att kommunicera med barn om samma ämne. Med utgångspunkt i informationsdesign har jag tillämpat teorier om visuell berättarteknik, kognition samt principer för gestaltning och layout. Utifrån de teorier jag använt och de resultat som kommit fram har jag skapat ett gestaltningsförslag som behandlar de olika delarna av en rutinundersökning hos tandläkaren.Abstract In this thesis I have developed a designproposal for a material about dentalcare with children between the ages 6-8 as my targetgroup. The intention with this thesis is to research how picturestories can be used with informative illustrations to communicate information about dentalcarevisits to the targetgroup. Both the amount of information communicated and the content has been adapted according to the targetgroups needs and knowledge. To accomplish this I have done an interview and an observation of a dental examination to ger a clear picture of the sequence of events regarding what happens during a routine dentalappointment. By analysing the targetgroup and doing a brief environmental scanning I have acquired useful facts about the targetgroup and an idra of how others have communicated information to children about the same topic. With informationdesign as my standpoint I have applied theories about visual storytelling, cognition and principles of design and layout. With these theories and the results of methods used I have created a designproposal in wich I process the different parts of a routine dental examination with picturestories as my medium.
7
Karlsson, Victoria. "Berörd?! : En jämförelse mellan Berberovas och Wintersons berättartekniker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122435.
Full text
8
Beigrund, Maria, and Maja Nordkvist. "Everything happens for a reason : En studie av tv-seriers berättarteknik i pilotavsnitt." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42604.
Full text
9
Düring, Annelie, and Fanny Liljeqvist. "Charlie Chaplins Berättartekniker : Det tidiga 1900 talets berättartekniker för komedifilm möter 2010 talets Sverige." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12176.
Full textAbstract:
I det här arbetet studeras Charlie Chaplins berättartekniker, både sagoberättande, visuellt och audiellt i ett försök att komma fram till huruvida de berättartekniker som Chaplin använde sig av fortfarande kan fungera i komiska produktioner idag. Vi kommer i texten titta närmare på hur han använde kameran både när han filmade och klippte, hur han strukturerade upp sina ljudkompositioner, hur han använde kontraster, hur han skrev sina berättelser för att antalet skämt skulle bli just rätt, samt hur han förde sig både framför och bakom kameran för att sedan applicera detta på en kortfilm i vårt skapande.In this essay we will be looking into the teqniques which Charlie Chaplin used to tell his stories, both when it comes to plot, visual and auditory storytelling, in an attempt to find out if these techniques still would work in a comic film production today. We will take a closer look at how he used the camera while filming and cutting, how he structured his stories to allow for the optimal amount of slapstick gags, how he would make use of different contrasts, how he structured his sound compositions and finally how he would act both in front and behind the camera so we then can apply this on a short film of our making.
10
Olsson, Nils-Johan. "Berättarteknik, karaktärer och litteraturdidaktik -en analys av Per Olov Enquists roman Magnetisörens femte vinter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89861.
Full textAbstract:
I uppsatsen analyseras Per Olov Enquists roman Magnetisörens femte vinter (2009 [1964]).Syftet med den tvådelade analysen är att utröna hur verket är konstruerat berättartekniskt –men även att undersöka hur de viktigaste karaktärerna gestaltas samt att se hur deras olikaegenskaper bidrar till verket som helhet. Syftet är också att visa hur man kan planera ochgenomföra en lektionsserie, gällande berättarteknik och karaktärer, på gymnasiet. I uppsatsenanvänds en begreppsapparat som främst utgår från Mieke Bals teori om narrativ text.Analysen, angående berättarteknik, bekräftar tidigare forskning genom att visa att detförekommer flera typer av berättare i romanen, samt att framställningen i verket användertekniker som skapar en osäkerhet gällande vad som är fakta och vad som är ovidkommandeinformation. Angående karaktärerna visar analysen att de alla är betydelsefulla för helheten,men det är enbart karaktären Selinger som uppvisar en karaktärs-effekt. Genom att utgå frånJudith A. Langers fjärde fas, gällande byggandet av föreställningsvärldar, ges förslag på hurman kan ge gymnasieelever olika verktyg så att de kan utveckla förståelse för berättarteknikoch karaktärer.
11
Stein, Svenja. "I gråzonen mellan trygghet och skräck : "Unheimlich" som berättarteknik i Tove Janssons roman Trollvinter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79997.
Full textAbstract:
Denna uppsats utvecklar Sigmund Freuds begrepp "unheimlich" till ett litteraturvetenskapligtbegrepp och analysverktyg utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. "Unheimlich"framkallas av grundläggande kategoriseringsproblem som uppstår i konfrontation med omvärlden.Begreppet används för att rama in och förstå kategoriseringsproblem i Tove Janssons bokTrollvinter utifrån den litterärt framställda protagonistens perspektiv. Analysen består i attundersöka kategoriseringsproblemens förekomst och funktion för berättelsen. Den visar hur dessakategoriseringsproblem skapar en spänningsladdad dynamik i Trollvinter och hur "unheimlich"berättartekniskt kan utnyttjas för att driva berättelsen framåt. Berättelsen kan ses som ett saktalärande av att hantera grundläggande kategoriseringsproblem och därmed iordningställande avrelationen till omvärlden. Denna uppsats visar således hur "unheimlich" kan användas som ettlitteraturvetenskapligt analysverktyg på litteratur av detta slag för att göra systematiskaundersökningar av dess förekomst och funktion för berättelsen.In dieser Magister-Arbeit wird Sigmund Freuds Definition von "unheimlich" mit Hilfe eineshermeneutisch-phänomenologischen Ansatzes zu einem literaturwissenschaftlichen Analyse-Hilfsmittel weiterentwickelt. Jemand oder etwas kann dann als "unheimlich" verstanden werden,wenn wesentliche Kategorisierungsprobleme bestehen, welche in Konfrontation mit der Umwelthervorgerufen werden. Der Begriff "unheimlich" wird genutzt um beschriebene Erlebnisse derHauptfigur Mumin in Tove Janssons Buch Trollvinter einzurahmen und zu verstehen. Die Analysebesteht darin, das Vorkommen und die Funktion von Kategorisierungsproblemen innerhalb derGeschichte zu untersuchen und zu zeigen, wie diese eine spannungsgeladene Dynamik inTrollvinter erzeugen. Es wird gezeigt, wie "Das Unheimliche" erzähltechnisch genutzt werden kann,um die Handlung der Geschichte voranzutreiben. Trollvinter kann als ein langsames "in Ordnungbringen" der Beziehung zur Umwelt verstanden werden. Somit zeigt die vorliegende Magister-Arbeit, wie das Vorkommen und die Funktion von "unheimlich" innerhalb einer Geschichtesystematisch untersucht, verstanden und in größeren Zusammenhang gebracht werden kann.
12
Degervik, Morgan. "Gömda - en dokumentärromans uppbyggnad : Problematik med faktionsepik." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4171.
Full textAbstract:
Abstract Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur. Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant. Detta i kombination med att många lärare finner det svårt att handskas med faktionslitteratur är mycket olyckligt. Målet med denna uppsats är att skapa verktyg som kan användas då man behandlar och diskuterar faktionslitteratur i klassrummet. Detta görs genom att analysera hur Maria Erikssons och Liza Marklunds dokumentärroman Gömda (1995) är uppbyggd och hur den berättas. Med syfte att fördjupa förståelsen av faktionsepik och av dokumentärromanen som genre, diskuteras och analyseras Gömda utifrån ett genrehistoriskt perspektiv. Nyckelord: Faktion, berättarteknik, uppbyggnad, dokumentärroman.
13
Karlsson, Therese. "Ondskan och verkligheten : När gränsen mellan fakta och fiktion upplöses." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10687.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att reda ut varför elever många gånger läser Jan Guillous Ondskan som en självbiografi. Det problematiska med att gränsen mellan fakta och fiktion upplöses lyfts fram och möjliga tillvägagångssätt att ta sig an detta i klassrummet presenteras. Med begreppet faktion som bakgrund analyseras textens berättarteknik och paratext och förhandlingen dem emellan. Analysen visar att förhandlingen mellan berättartekniken och paratexten leder läsaren till att se texten som både fakta och fiktion. Denna upplösning av gränsen mellan fakta och fiktion, som ofta är medvetet diffus, kan bli problematisk om den inte diskuteras ingående i klassrummet då det krävs mycket för den otränade läsaren att ensam granska texten kritiskt.
14
Bernhardson, Sofia, and Maja Tolander. "Det handlar om mord : berättarteknisk analys av svensk genrelitteratur utifrån ett genus- och maktperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22116.
Full textAbstract:
Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.
15
Qvarnström, Satu. "Med drömmar som mål : Berättarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253907.
Full text
16
Jalnefur, Lööf Zandra. "Flickan som biter ihop och biter tillbaka -En semiotisk och mimetisk karaktärsstudie av Trisha McFarland i Stephen Kings roman Flickan som älskade Tom Gordon." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89865.
Full textAbstract:
Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.
17
Gustafsson, Ulla. "Liv och dikt : En studie av narrationen i Aidan Chambers. Breaktime." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-603.
Full text
18
Karlegrund, Robin, and Fabian Åkesson. "Visuellt berättande i Digitala Spel : Virtuella spelmiljöer och deras berättelser." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12175.
Full textAbstract:
I kandidatarbetet granskar vi hur berättande i digitala spel kan ske genom enbart visuella medel, varav text är exkluderat. Syftet med denna artikel är att utforska och skapa en förståelse för hur olika berättarverktyg kan inverka på hur spelaren upplever, tolkar och sammansätter ett narrativ baserat på sin omgivning. För att en undersökning skulle kunna ske utformade vi två gestaltningar i form av spelmiljöer där vi använde oss av olika metoder för berättande i varierande grad. Speltester utfördes med hjälp av medietekniska studenter från olika inriktningar vilket resultaten sammanställdes från, och reflekterades kring effekten de utvalda berättarverktygen haft.In this bachelor thesis we examine how narration in a digital game can be accomplished through visual means exclusively, written text excluded. The purpose of this article is an exploration in understanding of how different tools for narration can affect how the player experience, interpret and compile a narrative based on their surroundings. The analysis was made possible through the formation of two game environments, to which we applied different methods of narration to varying degrees. Game tests were performed with the help of undergraduates in media technology from different fields, where of the results were compiled from and we reflect upon the effect our chosen narrative tools had.
Far Away
19
Höglund, Lisa. "Att skildra en annan värld : Om språk och berättarteknik i reportage av Ester Blenda Nordström och Nina Solomin." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29761.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen utgår ifrån reportage ur reportageböckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ok, amen: Om kärlek och fientlighet i chassidernas New York av Nina Solomin. Syftet är att, i jämförande form, ta reda på hur de gått till väga för att skildra en ny miljö i de utvalda reportagen ur respektive bok. Massmedieretorisk, lingvistisk och narratologisk analys blandas för att sätta ihop ett frågeschema med frågor som behandlar olika dimensioner av texterna. Det som undersöks är framför allt berättarteknik, berättarperspektiv, reporterroll och dolda värderingar, men också, utifrån narratologisk teori, hur olika typer av berättare påverkar texterna. Slutsatserna är att både Nordström och Solomin använder ett rikt bildspråk som förstärker stämningar och känslor och att de båda har tydliga aktörsroller i texterna. De dolda värderingar som visar sig i texterna hos båda reportrarna riktar framför allt kritik mot könsrollerna i de nya miljöerna. Det som skiljer dem åt är att Nordström i större utsträckning använder sig av värderande ord, överdrifter och adjektiv medan Solomin är mer för kontraster, och att Nordströms berättare är mer synlig och värderande än Solomins, vars texter oftare låter läsaren tolka det som händer själv.
20
Willander, Martin. "Spela med tid : En analys av förbindelsen mellan historiebruket och historiemedvetandet i datorspelet Shadows of Memories." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-7295.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lära sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt återgivning av gångna handlingar. Jag inriktar mig istället på hur tv/datorspel använder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande. Den huvudfråga jag ställer i detta arbete är: Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna fråga tog jag hjälp av två underfrågor. Jag börjar med att besvara den första underfrågan: Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berättelsen, berättartekniken och gameplay:en. Berättelsen innehåller olika tidsaxlar, vilka spelaren måste förhålla sig till, samtidigt som berättartekniken och gameplay:en, som består av interaktion med olika tidspuzzel, tvingar spelaren att tänka i banor som ”dåtid”, ”nutid” och ”framtid”. För att lösa tidspuzzlena och komma vidare i spelet, måste spelaren således reflektera över berättelsens innehåll och hur sammanbandet mellan de olika tidsaxlarna ser ut. Detta gör att spelaren övar upp och utvecklar sitt historiemedvetande. Jag upptäckte att musiken, ljuden, grafiken och kameran fungerar som ett pedagogiskt hjälpmedel för spelaren, så att han/hon lättare ska kunna följa med i berättelsen. Den andra underfrågan: På vilket sätt är spelet handlingsnormerande? Spelet åskådliggör med sin berättelse och interaktion, att enskilda individer med sitt normhandlande kan förändra ”verkligheten”. Vi som människor är aldrig ”fängslade” av historien och samhället, utan vi har alltid möjlighet att förändra vår tillvaro och därmed skapa vidare på vår egen historia. Berättelsen visar också, att det förflutna bygger på mänskligt handlande och att det finns intentioner bakom handlandet. Shadows of Memories visar att människor i alla tider varit mer lika än olika varandra. Detta gör att det blir lätt att förstå människorna och deras intentioner. Kopplingen mellan historiebruket i spelet och spelarens historiemedvetande är således den historiska berättelsen, interaktionen mellan de olika tidsaxlarna för att lösa puzzeln och berättartekniken, vilka låter spelaren normhandla och förändra ”dået”, ”nuet” och ”framtiden”. Det är dessa element tillsammans som ”triggar” spelarens historiemedvetande och därmed också utvecklar det. Tv/datorspelet Shadows of Memories kan inte lära spelaren något om det förflutna, men det kan bidra till ett utvecklande av historiemedvetandet, öka självinsikten och därmed bidra till identitetsutvecklingen, åskådliggöra samband mellan ”nu” och ”då” och visa spelaren hur normhandlande kan påverka ”nutid” och ”framtid” samt levandegöra det förgångna och få elever intresserade av historia.Abstract The aim of this essay is to investigate how TV and computer games convey history also, how it can be connected to didactics by showing what can be learnt by playing TV and computer games. In this essay I do not focus on history as a correct reproduction of an event. Instead I concentrate on how TV and computer games use history to motivate the player’s actions. The main question of this essay is: What is the connection between the use of history in TV and computer games and the player’s historical consciousness? In order to answer this question I have also used sub-questions. The first one being: How is historical consciousness illustrated in TV and computer games? Is it possible to develop historical consciousness through TV and computer games? In the analysis I show that historical consciousness is created through the story and the narrative techniques as well as the game play. The story contains different time lines that the player has to relate to, furthermore, the narrative techniques and the game play contain interactions and time puzzles that force the player to relate to past, present and future. In order to solve the time puzzles the player has to reflect on the story and the different time lines and how they are connected to each other. As a consequence the player develops his/her historical consciousness. I found that music, sound, graphics and the camera’s movement work as learning aids in order to make it easier for the player to follow the story. My second sub-question is: How are intentions behind an action explained in the game? With its story and its interactions the game shows that individuals can change reality by taking action. People are never forced by history and society, we always have the power to change our reality and create our own history. The game’s story also tells us that the past is built on people’s actions and that every action has an intention. Shadows of Memories illustrate how people of all times have been alike, consequently, it is easy to understand people’s intentions. To conclude, the connection between the game’s use of history and the player’s historical consciousness are the historical story, the interaction between different time lines and the narrative techniques that allows the player to act and change the past, present and future. These elements work together to trigger and develop the player’s historical consciousness. The TV and computer game Shadows of Memories cannot teach the player anything about the past, however it can help develop the player’s historical consciousness, increase self-perception, hence, contribute to identity development, visualise the connection between present and past and show the player how an act can influence the present and the future and also make the past more alive and thereby increase the student’s interest in history.
21
Holm, Julia. "Simon Jordans Tystnad : En Berättarteknisk Adaptationsanalys av Alias Grace." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403602.
Full textAbstract:
Uppsatsen jämför berättarteknikerna i romanen Alias Grace respektive dess adaptation, teveserien Alias Grace i en adaptationsanalys. Undersökningens fokus har lagts på en av de manliga huvudkaraktärerna, Simon Jordan. Analysen har jämfört hur denna karaktär har, genom de olika berättarteknikerna, konstruerats och vilka konsekvenser skillnaderna i konstruktionen får för berättelsen. Uppsatsen kommer fram till att en av de stora skillnaderna är att Jordans perspektiv i romanen är konstruerat genom en intern fokalisation. Denna fokalisation har inte översats i serien. Istället hålls många aspekter av Jordans personlighet dolda för publiken. Detta resulterar i att seriens Jordan skildras som en relativt platt karaktär i jämförelse med sin litterära motsvarighet. Uppsatsen diskuterar även det sexuella övergreppet i seriens sista avsnitt som begås av Jordan. Eftersom att övergreppet saknas i romanen debatteras dess roll som konsumtionsvåld och chockfaktor.
22
Malmborg, Fanny. "Nu ska jag berätta en saga : En studie om hur berättarteknik kan främja läsvärde och läsbarhet i ett informationsmaterial." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28465.
Full textAbstract:
In this study I have examined how narrative techniques can be used to promote the reading value and readability in information. My focus has been on the communication-agency Mandoly’s information-brochure which function is to inform other companies about their own potential for development in collaboration with Mandoly. The purpose with this study is to examine how it is possible to increase the reading value in order to engage the target group. In my study I have used four methods: analysis of Mandoly’s old information-brochure, literature studies, a qualitative interview, and an user test. The study consists of a theoretical and a practical part, where I, in the theoretical part, place the foundation of the practical one, in which I present a suggestion of a new brochure-design.I denna studie har jag undersökt hur berättartekniska grepp kan användas för att främja läsvärde och läsbarhet i informationsmaterial. För att avgränsa mig har jag fokuserat på kommunikationsbyrån Mandolys informationsbroschyr som ska upplysa andra företag om den egna utvecklingspotentialen i ett samarbete med Mandoly. Syftet med min studie är att undersöka hur information kan bli mer läsvärd och på så vis väcka intresse hos målgruppen. I min studie har jag använt mig av fyra metoder: analys av befintligt material, litteraturstudier, kvalitativ intervju samt en utprovning. Studien består av en teoretisk och en praktisk del, där jag i den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen i vilken jag presenterar ett designförslag.
23
Nowak, Ann-Sophie. "Berättarteknik, stilistik eller skönlitterära verkningsmedel? : En studie av skönlitterär undervisning och begreppstolkning i svenska 1 och 2 på gymnasiet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78342.
Full textAbstract:
Denna uppsats ämnar undersöka hur gymnasielärare tolkar de litteraturvetenskapliga begreppen berättarteknik, stilistik och skönlitterära verkningsmedel, som de tas upp i det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1 och svenska 2 på gymnasiet. Vidare ämnar uppsatsen undersöka den inverkan som deras respektive tolkningar av dessa begrepp har på deras undervisning. De olika framskrivningarna i det centrala innehållet med ”berättartekniska och stilistiska begrepp” och ”skönlitterära verkningsmedel och centrala litteraturvetenskapliga begrepp”, kan skapa förvirring. Undersökningen visar på att skrivningarna i de centrala innehållen läses och tillämpas i undervisningen på olika sätt. Utifrån litteraturteori och lärarintervjuer diskuteras i analysdelen om tolkningarna av de olika skrivningarna, samt att skrivningarna hade kunnat förtydligas, konkretiseras och även fördjupas för att bidra till en djupare litteraturundervisning.This essay aims to investigate how secondary teachers interpret the literary science concepts of storytelling technique, stylistics and literary instruments, which are included in the central content and knowledge requirements for Swedish 1 and Swedish 2 in upper secondary school. Furthermore, the essay aims to examine the impact that their respective interpretations of these concepts have on their teaching. The various projections in the central content with "narrative and stylistic concepts" as well as "fiction literary instruments and central literary scientific concepts", can create confusion. The study shows that the writings in the central content are read and interpreted differently. Based on literature theory and teacher interviews, the analysis section discusses the interpretations of the various writings, and that the writings could have been clarified, concretized and also deepened to contribute to a deeper literary education.
24
Larsson, Therese. "Jane Eyre som adaption – analys av berättartekniska förändringar i två adaptioner av Charlotte Brontës roman." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75343.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar förändringar i berättartekniken när Charlotte Brontës roman Jane Eyre adapteras till serieroman och till film. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de berättartekniska aspekterna intrig, tid och berättare kan förändras vid adaptioner från roman till serieroman och till film, samt vilka didaktiska begränsningar och möjligheter adaptioner medför för lärare som ämnar arbeta med adaptioner. Uppsatsen utgår från en komparativ metod med hjälp av adaptionsteori, och av berättartekniska analysverktyg som är hämtade från bl.a. narratologin. Analysen visar att intrigen är möjlig att överföra från roman till andra medier, medan tid och berättare kräver ombearbetning. Vidare visar diskussionen att svensklärare som överväger att erbjuda sina elever att ta del av skönlitteratur via andra medier än böcker bör vara observanta på vilka förändringar som adaptioner medför och hur det påverkar undervisningsmöjligheterna.
25
Dahlkvist, Viveka. "En narratologisk studie av Stefan Castas ungdomsromaner." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8152.
Full textAbstract:
Syftet med att analysera fyra ungdomsböcker av Stefan Casta är att undersöka varje bok för sig, ur ett narratologiskt perspektiv, samtidigt som en jämförelse görs. Syftet är även att uppsatsen ska vara användbar för både lärare och elever i undervisningen och romanernas innehåll och form står i fokus. Jag avslöjar emellertid ledtrådar i romanerna och föreslår därför att romanerna läses innan uppsatsen, för att inte läsupplevelsen ska utebli. I den narratologiska analysen är det aspekter som romanernas handling, karaktärer, miljö, intertextualitet, berättare och berättelsenivåer, fokalisering samt romanens tid som fokuseras. Ett för romanerna gemensamt tema är ”kamp” och det visar sig att Stefan Castas karaktärer ofta är utanför, fundersamma och söker efter mening. Naturen i böckerna skildras både som en idyll och som ett hot och samtliga romaner berättas ur ett jagperspektiv med retrospektiva berättare där olika narrativa nivåer möts.
26
Larsen, Alexander. "En tidsresa med narratologiska medel : Berättarteknik, historiemedvetande och didaktisk relevans i Svetlana Aleksijevitjs Tiden Second hand: Slutet för den röda människan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80404.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.
27
Svanström, Sanna. ""Ofta blir man vittne till helt romantiska små händelser och får själv en roll däri" : En undersökning av narration, ethoskonstruktion och folktrostematik i En Jägares Historier." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254315.
Full text
28
Gustafsson, Erik, and Daniel Prissberg. "Användning av storytelling inom marknadsföring." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17199.
Full textAbstract:
Storytelling är en het trend inom marknadsföringen just nu och diskuteras i diverse olika medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företagen använder sig av storytelling i sina reklamkampanjer. Baserat på teori om berättarteknik har det utformats en analysmodell för storytelling inom reklamfilm. Analys har genomförts genom att studera ICAs, Tele2s och Com hems reklamkampanjer och jämföra deras struktur med analysmodellen. Reklamkampanjerna har även jämförts med fem steg som är grundläggande för att en berättelse ska klassas som storytelling. Studien har visat att företagen använder sig av storytelling, fast på olika sätt och mer eller mindre. ICA och Tele2 kvalificerar sig som storytelling, då deras struktur överrensstämmer mest med strukturen för berättarteknik. Com hem däremot saknar vissa strukturella beståndsdelar som krävs för att man ska kunna klassas som storytelling.
29
Collin, Ellen. ""We accept the love we think we deserve" : En komparativ studie av romanen och filmen The Perks of Being a Wallflower." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152035.
Full textAbstract:
Föreliggande uppsats undersöker hur brevromanen The Perks of Being a Wallflower (1999) av Stephen Chbosky transformeras och blir film. Vidare studeras brevromansgenren och berättartekniken i de två medierna och detta görs genom ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet för min undersökning är att genomföra en komparativ studie mellan roman och film. I undersökningen analyseras exempel ur romanen och filmen som har ett samband till uppsatsens inriktningar; brevromansgenren och berättartekniken. Undersökningen visar att romanen The Perks of Being a Wallflower är lik dagboksromanen i dess uppyggnad och att romanen innehåller typiska ungdomslitterära motiv. Vidare visar berättartekniken att de mest nyttjade medlen är jagberättandet och tillbakablickar i romanen såväl som i filmen. En annan berättarteknik som används är narrativ repetition som förekommer i olika former både i romanen och filmen. Karaktärerna i The Perks of Being a Wallflower följer de normer och konventioner som skapar respektive kön, förutom huvudkaraktären Charlie som är könsöverskridande. Avslutningsvis visar undersökningen att huvudkaraktären Charlie gestaltas subjektivt då det är Charlie som även är berättarjaget och han kan inte se sig själv från ett utomstående perspektiv.
30
Öqvist, Westerberg Fanny. "Samtycke + Bra-känsla = Ömsesidigt sex : En studie om hur information kan illustreras för att beskriva sexuellt samtycke och ömsesidigt sex." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40115.
Full textAbstract:
The girls aid Meja is an organization that, among other things, works to inform young people between the ages of 13-18 in Eskilstuna municipality of the meaning of sexual consent and mutual sex. The purpose of their work is to spread knowledge that can affect how young people view sex and what is okay in a sexual situation. That includes information of what signals induviduals can give that communicates whether they want to have sex or not and that sex, to be mutual, requires a good feeling for all parties.In this thesis research has been conducted with the aim of finding principles that can clarify the difference between mutual sex, non-mutual sex and sexual abuse in illustrated information. The research also includes strategies for creating sympathy by using illustrated information, and how signals of consent and non-consent can be visualized. This thesis has been carried out in collaboration with the girl´s aid Meja with the goal of strengthening their message with illustrations.This research includes theories in the fields of rhetorics, visual narratives, semiotics and visualization of invisible communication. Methods used during this research was an interview and an image analyzes to gather fact´s about the thesis subject. A survey was conducted to test a illustrated prototype on the target audience.The result of the thesis was that image sequences can be used as a visual communication method to present the distinctness between different chains of events in a memorable manner. The characters in the illustrations should feel relatable and their feelings should be emphasized with facial expressions, body language, words, tone of voice and visual methaphors to create sympathy with the target audience. Further in order to enhance the sympathy of the target audience the images frames in a sequence should be non-traditional and the strongest argument in the information should be placed last. To clarify distinctness between different image sequences may symbolic signs and color be used. Specific design witihin speech bubbles, text, body language and facial expression can be used to communicate signales and reinforce what characters mean.Tjejjouren Meja är en organisation som bland annat arbetar med att informera ungdomarmellan 13–18 år i Eskilstuna kommun om vad sexuellt samtycke och ömsesidigtsex innebär. Detta i syfte att sprida kunskap som kan påverka ungas syn på sex och vad som är acceptabelti en sexuell situation. Det inkluderar vilka signaler individer kan sändaför att visa att deantingen vill eller inte vill ha sex och att sex för att vara ömsesidigt kräver en bra känsla hos alla parter. I det här examensarbetetutfördes en undersökning med syfte att finna grepp och principer somförtydligarillustrerad information om skillnaderna mellan ömsesidigt-sex, icke-ömsesidigt sex och sexuellt övergrepp. Även strategier för att skapa medkänsla hos en målgrupp genom ett illustrerat informationsmaterial undersöktessamt hur signaler på samtycke eller icke-samtycke kan visualiseras. Det här arbetet utfördesi samarbete med Tjejjouren Meja med mål att förstärka deras budskap med illustrationer. I arbetet undersöktes teorier inom retorik, visuellt narrativ, semiotik och visualisering av osynlig kommunikation. De metoder som användes för att samla fakta om ämnet var en intervju med en informantpå Tjejjouren Meja samt bildanalyser av illustrerad information om sex och samtycke riktat mot unga. För att testa den gestaltningsprototyp som undersökningen resulterade i utfördes en enkätundersökning.Examensarbetet resulterade i slutsatsen att bildsekvenser kan användas som visuellt kommunikationssätt för att på ett minnesvärt sätt presentera skillnaden mellan olika förlopp. För att skapa medkänsla hos en målgrupp bör karaktärer i bildsekvenserna efterlikna målgruppen. Det kan tydliggöras vad karaktärerna känner med hjälp av minspel, kroppsspråk, ord, tonfall och bildliga metaforer av känslor. För att förstärka medkänslan hos målgruppen bör även bildsekvenserna frångå en traditionell inramning och det starkaste argumentet i informationen bör vara placerat sist. Symboliska tecken och färger kan användas för att förtydliga skillnader mellan olika bildsekvenser. För att kommunicera signaler på att karaktärerna ger eller inte ger sitt samtycke till sex kan pratbubblor, textstil, kroppsspråk och minspel illustreras för att förstärka vad karaktären menar.
31
Gistrand, Linnéa. "Pennan eller svärdet - Hur påverkar berättargrepp en texts trovärdighet?" Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168086.
Full textAbstract:
Vad är det som får dig att lita på en text du läser? Är det känslan? Är det fakta? Eller något helt annat? Och vad får dig att misstro den? Det finns regler för hur allt här i världens ska och bör skrivas, så självklart finns det även regler för informativa texter, säljande texter, och till och med propaganda. Denna studie syftar därför till att undersöka hur dessa olika tekniker och berättargrepp påverkar texter i sin helhet. Specifikt vilka av dessa berättargrepp som får läsaren att misstro texten. Genom litteraturstudier definierades först en rad olika berättargrepp, uppdelade efter kategorierna: Informativa, Säljande/Övertygande, samt Propagandistiska. Utifrån dessa berättargrepp formulerades sedan tre texter, en per genre. Dessa tre texter utvärderades av tre deltagare i en expertpanel som alla har olika erfarenheter kring det svenska språket. En svensklärare, en retoriker och en litteraturvetare. Efter att panelen kom med feedback skrevs texterna om och dess trovärdighet utvärderas via enkäter. Utifrån det kunde det konstateras att de berättargrepp som gav sämst trovärdighet för informativa texter var dess längd. För säljande texter var de som talade om för läsaren hur de skulle agera. Och för de propagandistiska var det selektering och förenkling. Överlag upplevdes den informativa texten som mest trovärdig, och den propagandistiska som minst.What makes you trust what you’re reading? Is it the emotions in the text? Is it the facts? Or isit something entirely different? And what makes you not trust it? There are rules toeverything in the copywriting world, which means that there are also rules for how youshould write informative copy, selling copy, and even propaganda texts. This study aims toinvestigate and analyze how these techniques and narration rules affect the texts as a whole.Specifically, the study wants to examine which of these narration rules makes the readermistrust the text. Through literary studies, several narration rules have been defined. Theseare divided into three categories: Informative, Selling and Propagandistic. From thesenarration rules three texts were formulated, one text per genre. These three texts wereevaluated by three participants in an expert panel, all of which had different experiences withthe Swedish language. One Swedish teacher, one rhetorician and one literary scholar. Afterthe panels feedback the texts were rewritten, and the credibility of the rewritten text wastested through surveys. On this basis, it was found that the narration rule that gives the worstcredibility for an informative copy was its length. For selling copy it was the ones telling thereader how to act. And for the propagandistic it was selecting and simplification. Overall theinformative text was considered the most credible, and the propagandistic the least.
32
Janackovic, Valentina. "Det desillusionerade sinnets sökande efter kunskap : En berättarteknisk studie av tre noveller av Edgar Allan Poe." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225377.
Full textAbstract:
En berättarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berättartekniska aspekterna skapas en ny ingång till förståelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framställning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förståelse av novellerna.
33
Laane, Cara. "”Some days, I don't know what the hell to think”: En komparativ adaptionsanalys av skillnader i berättarteknik och etiska dilemman i The Walking Dead." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100928.
Full textAbstract:
The aim of this essay is to discuss some of the possible changes than can occur when an adaptation is made, especially in connection to the story telling and possible change in thematic themes, in this paper it’s the ethical point of view that’s examined. Furthermore, the thesis reviews how such changes can involve and affect the viewer in contrast to the reader. This is achieved by analysing The Walking Dead, the comic as well as the TV-show.
34
paetau, robert henrik. "Minor Greene eller Major Greene? : En studie av berättarteknik, tematik och intertextualitet i Graham Greenes roman Doctor Fischer of Geneva or The Bomb Party." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32270.
Full text
35
Willander, Martin. "KOTOR- en narratologisk smältdegel : En analys av berättarstrukturen i datorspelet Star wars: Knights Of The Old Republic." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2648.
Full text
36
Andersson, Viktor. "Att vända hem i text : Motivstudie av Där och Då i relation till Här och Nu i kröniketext." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5691.
Full textAbstract:
Uppsatsen bygger på en närläsning av ett antal kröniketexter från svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet – deras ursprung är annanstädes än den nuvarande uppehållsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm. Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ”Att vända hem i text”, innebär att man som skribent skriver om ett där och då, och låter detta framstå som en referenspunkt för sitt här och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginära och minnesresor. Studien söker svar på hur resan, vilken form den än företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men också om hemvändarmotivet i texterna tyder på ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sätt att observera verkligheten. Även berättarens auktoritets betydelse för berättelsens autenticitet avhandlas. Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av känslan ”nostalgi” och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberättarens teknik, samt i Torsten Thuréns studium i gränsöverskridande litterära genrer. Undersökningen är uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten. Detta för att underlätta för läsaren. På detta följer en längre diskussion. De krönikörer vars texter finns representerade och utsätts för närläsningar är Hanna Hellquist, Ronnie Sandahl, Marcus Birro, Johan Croneman och Fredrik Strage.
37
Karlsson, Ida. "Du är inte ensam : Hur en kommun kan använda sig av retorik och berättarteknik i informationsmarterial för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42593.
Full textAbstract:
In Sweden there are about 385,000 children and adolescents living with one or two parents who abuse alcohol. All over the country there is several organizations and operations that work to provide these children with a place where they can speak out, regain trust in adults and grow as people. But due to the fact that the target audience lives in an exposed situation, it is difficult to reach out with information about these operations to them. This has the operation “Huven” in Eskilstuna experienced. Therefore, they want a material that aims to reach the target audience in the best possible way and provide them with information that is easy to understand. There are few studies on how to write to reach children and adolescents in vulnerable environments, and even fewer studies on how to use rhetorical and narrative techniques to succeed. Therefore, this study aims at testing rhetorical and narrative techniques on the target audience to find out if it can and what could be used to create a material that can successfully reach the target audience. The result of this research shows that four storytechnical features in combination with pathos and its three emotional motives can be used in Huven's material to create an understanding of the operations of an exposed target group. The four narrative techniques that can be used are sociolectic, message, redundancy and unambiguous tendency, and the emotional motives are essence, subject and stimuli.I Sverige finns det ungefär 385 000 barn och ungdomar som lever med en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Landet över finns det flera organisationer och verksamheter som jobbar med att förse dessa barn med en plats där de kan prata ut, återfå tilliten till vuxna och växa som människor. Men på grund av att målgruppen lever i en utsatt situation är det svårt att nå ut med information om dessa verksamheter till dem, vilket den kommunala verksamheten Huven i Eskilstuna har upplevt. Därför önskar de ett material som syftar till att nå ut till målgruppen på bästa sätt och förse dem med information som är lätt att ta till sig och förstå. Det finns få studier om hur man bör skriva för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer, och om hur man kan använda retoriska och berättartekniska grepp för att lyckas med detta. Därför syftar denna studie till att testa retoriska och berättartekniska grepp för att ta reda på om och vilka som kan användas för att skapa ett material som på ett lyckat sätt kan nå ut till målgruppen. Resultatet i denna forskning visar att fyra berättartekniska grepp i kombination med pathos och dess tre känslotopiker kan användas i Huvens material för att skapa förståelse för verksamheten hos en utsatt målgrupp. De fyra berättartekniska greppen som kan användas är sociolekt, budskap, redundans och entydig tendens och känslotopikerna är essens, subjekt och stimuli.
38
Olsson, Henrik. "Intentionsorienterad Design." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20381.
Full textAbstract:
Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras – inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen. Deltagarna i arbetslivet måste reflektera på deras eget beteende, men för att ändra sitt beteende till ett mindre stressat, måste klienten (chefen, investeraren, huvudansvariga) organisatoriskt och systematiskt tillåta beteendeförändringar. Intressen är i många situationer i konflikt. Detta examensarbete föreslår den demokratiska workshopen ”ProvoTing”, för att lyfta dagliga stressbeteenden och skapa argumenterade provotyper. Det slutgiltiga konceptet är ett framtida ”business-as-usual” scenario med följdfrågan; – ”är denna framtid önskvärd?”.This paper is the result of a thesis focusing on critical design and the industries agenda for creating products. The thesis criticize designer’s role, while intertwined with the industry, will only deliver products the “market” wish to have. It is critical to conventional designer’s modus operandi, deep designerly and ethnographical studies are only made if there is a plan to create a product. The thesis correlates a saturated market in abundance to stress in work life. Participants in work life need to reflect on their own behavior, but to change behavior for less stress, the client (CEO, investor, head of organization) have to organizational allow behavioral changes. This is in many situations in conflict. The thesis proposes the democratic workshop “ProvoTing”, to lift daily stress behaviors, with creating argumenting and provoking products. The final concept is a future scenario of what happens with “business as usual” tactics and a supplementary question; – “is this future desired?”
39
Holm, Alexandra. ""Men du ser ju inte ut att ha ont" : En studie om hur berättartekniska och retoriska grepp kan öka förståelsen hos unga anhöriga för hur det är att leva med fibromyalgi." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40220.
Full textAbstract:
Unga personer som lider av den kroniska sjukdomen fibromyalgi upplever att jämnåriga anhöriga ofta har svårt att förstå vad sjukdomen innebär och hur den påverkar vardagen för den som har det. I detta examensarbete i Informationsdesign undersöks hur berättartekniska och retoriska grepp kan användas i text och bild för att öka förståelsen för hur det är att leva med fibromyalgi. Denna studie består av en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras teorier kopplade till retorik, berättarteknik och multimodalitet samt tidigare forskning inom berättarteknik. Här används även tre metoder: kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och användartest på målgruppen. Den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen där ett gestaltningsförslag av ett informationsmaterial presenteras. Denna studie har genom teorier och metoder kommit fram till att vissa retoriska stilfigurer och troper samt berättartekniska grepp i text och bild bör vara effektiva för att informera om fibromyalgi så att unga anhöriga förstår. Dessa är främst metaforer, liknelser, anaforen, direkt anföring och en talspråklig stil som förstärker känslan av personlighet. Detta utesluter dock inte att det finns fler troper, figurer och grepp som kan fungera väl i detta syfte, men dessa har inte undersökts i denna studie.Young people suffering from the chronic illness fibromyalgia experience that peers in their proximity have a hard time understanding what the illness means, feels, and how it affects the everyday life. This thesis in Information Design explores how the use of narrative and rhetorical devices in text and pictures can raise the understanding of life with fibromyalgia. This thesis consists of one theoretical and one practical part. The theoretical part addresses theories concerning rhetoric, narrative and multimodality. Three methods are used in this part: qualitative interviews, a survey, and a user experience test performed on the target audience. The theoretical part works as a foundation for the practical part in which a design proposal of an informative material is presented. This thesis has concluded that narrative and some rhetorical devices are effective when informing young people about living with fibromyalgia. These rhetorical devices are metaphors, similes, anaphora. First and second person perspective, and a colloquial writing style that emphasizes the personality in a text are also shown to be effective. This does not exclude the effectiveness of other tropes, figures and devices, but they have not been part of this study.
40
Arkenstedt, Elias, and Kjellin Isabella Calla. "Berättarteknikernas kraft i filmskapande : - Long take och one shot." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20054.
Full textAbstract:
Abstrakt Detta kandidatarbete tar upp berättartekniker som long take och one shot. Undersökningen handlar om att kombinera dessa två filmtekniker som inte används lika ofta i dagens filmer genom att skapa en film där handlingen och ljudets betydelse samverkar med teknikerna, som leder till en fängslande filmupplevelse. Vi vill använda dessa tekniker för visa och kritisera berättarteknikernas betydelse i film, att det blir en del av handlingen än bara ett objekt. För att driva handlingen framåt har vi studerat sjukdomen schizofreni för att skapa en berättelse. Vi utgick från Mats Ödeens manus metoder för att bygga en grund till gestaltningen och Natalie Ednell kunskap om schizofreni. Utförandet bestod av många tester av teknikerna och ljudet. En av testerna bestod av skådespelare på plats. Resultatet av undersökningen blev en filmupplevelse där alla beståndsdelar har en betydelse och ger ett annat berättarperspektiv angående schizofreni. Det finns betydligt fler berättartekniker men vi valde att fokusera på long take och one shot för att visa deras potential inom berättande.Abstract This Bachelor thesis deals with storytelling techniques such as long take and one shot. The study is about combining these two film techniques that are not used as often in today's films by creating a film in which the action and the meaning of the sound interact with the techniques, which lead to a captivating film experience. We want to use these techniques to show and criticize the importance of storytelling techniques in film, that it becomes a part of the action rather than just an object. To drive the action forward, we have studied the disease schizophrenia to create a story. We used Mats Ödeen’s script methods to build a foundation for the design and Nathalie Ednell's knowledge of schizophrenia. The design consisted of many tests of the techniques and the sound. One of the tests had an actor on site. The result of the study was a cinematic experience where all the elements have a meaning and gives a different narrative perspective regarding schizophrenia. There are significantly more storytelling techniques, but we chose to focus on long take and one shot to show their potential in storytelling.
41
Karlsson, Eva Karin. "Berättelser om minnen : en studie av tre sätt att berätta om sin barndom i en bilderbok." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7325.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology. Introduction to the Theroy of Narrative (2009). Slutsatserna är att trots att alla de tre författarna berättar om sin barndom så gör de det på olika sätt och utifrån skilda motiv. Ann-Madeleine Gelotte vill i Vi i Helenelund berätta om och minnas sin uppväxt och sin familj. Att läsa boken är som att bläddra i ett fotoalbum medan fotoalbumets ägare berättar och minns utifrån bilderna. Samma känsla finns i Barbro Sedwalls Bagarbarn. Sedwall vill berätta om det bageri där hon växte upp och de människor som fanns i det. Gelotte och Sedwall vill båda skildra en kulturmiljö som har försvunnit och som var viktig för dem. Inger Rydén utgår i Mia rymmer i från ett barn och hennes känslor. Barnet vistas i en 1940-tals miljö och upplever liknande händelser som de Rydén själv upplevde som barn men det är inte dessa faktorer som är Rydéns motiv för att berätta. Motivet för den här skildringen är i stället att berätta om de starka känslor som finns inom ett barn. Det är känslor som förenar Rydéns barndom med barndomen för barnet idag.
42
Månsson, Annajohanna, and Emma Swärd. "SOS: var god dröj! : En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering kring SOS Alarm." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Medie- och kommunikationsforskning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17640.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende. Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Med grunden i valda teorier diskuteras de resultat som undersökningen visar, med fokus på dramatisering. Vår slutsats är att båda tidningarna, men främst Aftonbladet har skapat en vinklad bild av olika händelser, genom sin frekventa användning av dramatisering i texterna. Vinklingen visade sig vara negativ, vilket beror på valet av ord och sammanhang som tidningarna gjort.This study aims to study the media’s reporting on a number of specific events linked to the SOS Alarm. In our study, we wish to gain an insight into how the newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter presents SOS Alarm in their news releases. Media reporting is important to study because the media image of SOS Alarm can affect public confidence in this actor of society. This is important because the image and the way media produce different events affect people, our social and cultural context, to see and perceive the reality we live in. The media is a powerful tool for people’s options, values and affect people’s behavior. The study has used the method of quality content analysis and focused on 43 newspaper articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter. With the foundation of the selected theories discussed the results that the investigation concludes with a focus on the dramatization. Our conclusion in the analysis of reporting on SOS Alarm is that both papers, but mainly Aftonbladet has created a biased and partially inaccurate picture of different events by the frequent use of dramatizations in the texts. The bias proved out to be negative, which depends on the choice of words and context in which the newspapers have done.
43
Strandberg, Julia. "Ordning, spänning och nyfikenhet : en berättarteknisk undersökning av P3 Historias podcasts." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376462.
Full text
44
Andersson, Jenny. "Text i tolkning : Berättarteknisk analys av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2253.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen var att göra en berättarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgått från de begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berättartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen också, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktär Tintomara, bokens genre och bokens grundläggande tema.
Det jag har kommit fram till är att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berättarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken är blandningen av episk och dramatisk framställningsform. Även om det dramatiska berättandet innebär en del problem när det gäller en berättarteknisk analys så går flera av Genettes begrepp att applicera även på dessa avsnitt. Min slutsats blir att Genettes begrepp går mycket bra att använda för en berättarteknisk analys av Drottningens juvelsmycke. Trots att jag i uppsatsen har kunnat identifiera ett antal berättartekniska grepp i romanen så är den dock alltför komplex för att kunna beskrivas enbart med dessa begrepp. Jag skulle faktiskt vilja säga att den är för komplex och har en alltför tät handling för att, tillfredsställande, kunnas beskrivas med några begrepp. Drottningens juvelsmycke måste istället upplevas.
45
Ryrå, Landgren Isabella. "Samspel i det berättartekniska : text, bild och effekter i musikvideor." Thesis, Högskolan Väst, Avd för medier och design, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8965.
Full textAbstract:
Music videos have under the last 50 years become entertainment in our society. Some are created to reflect feelings while others are a kind of showcase for the artist. There are also those based off of the lyrics and thus creates a short film or an illustration of the lyrics. Through the use of technologies such as visual effects is it possible to bring the impossible worlds and stories alive.Videos with these effects are the kind of videos I've been analyzing in this essay with the purposeto explore how much the visual effects affect the narration. To achieve this I have chosen to make a semiotic study focused on analysis and interpretations of five chosen music videos created during orafter the year 2000. CGI, slow-motion and metaphors are techniques I've been looking at and they have proved to contribute to how the story of the video is told and how it's understood. The interplay between image and text is another thing I've been studying and in the chosen videos it's been varying between interpretations and literal translation to the other.Musikvideor har under de senaste 50 åren varit en form av underhållning för vårt samhälle. Somliga formas för att spegla känslor medan andra visar upp artisten. Det finns de som baserar sig på låttexten för att skapa en kortare film eller gestalta låttextens innehåll. Med hjälp av tekniker som visuella effekter kan dessa drömlika och omöjliga världar och historier komma till liv. Det är videor med sådana effekter jag valt att analysera i denna uppsats med syftet att ta reda påhur stor roll de visuella effekterna spelar i berättandet. För att komma fram till detta har jag gjort en semiotisk studie fokuserad på analys och tolkningar av fem valda videor skapade under eller efter 2000-talet. CGI, slow-motion och metaforer är tekniker jag kollat på och det har visat sig att de alla bidrar till hur berättandet utspelas och uppfattas. Sambandet mellan bild och text i de valda videorna har pendlat mellan tolkning till bokstavligt översatt till varandra.
46
Källström, Malin. "Känner du fjärilar i hagen? : Hur visuella rumsliga element kan signalera ett berättande kring ämnet biologisk mångfald situerat i en botanisk trädgård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55387.
Full textAbstract:
Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden. Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy.Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.
47
Smeds, Fredrik. "Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4082.
Full textAbstract:
Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs’, men även Nestors och Menelaos’. Författaren undersöker samband mellan minnet, berättartekniken och tematiken, varvid störst vikt läggs vid tematiken. Även några av Eyvind Johnsons övriga verk berörs kortfattat, särskilt Minnas.
48
Svensson, Lovisa. "Läsning på liv och död : En tematisk och berättarteknisk läsning om läsandets funktioner i Markus Zusaks The Book Thief." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352632.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen har som syfte att undersöka på vilka sätt läsning framställs och vilka funktioner läsning fyller i Markus Zusaks uppmärksammande roman The Book Thief (2005). För att besvara detta syfte ställs frågeställningarna: Hur förhåller sig protagonisten Liesel till läsning och vad betyder det för henne? På vilket sätt förstärks romanens lästematik med hjälp av dess berättarteknik? Analysen är uppdelad i två delar. För att besvara den första frågeställningen har en tematisk läsning med inriktning på läsning utförts, genom att presentera citat från romanen för att undersöka vilka funktioner den fiktiva läsningen fyller i The Book Thief. Den andra delen av analysen som besvarar den andra frågeställningen utgår från begreppen palimpsest, mise en abyme och hypertextualitet. Resultatet av undersökningen visar att läsning fyller fyra centrala funktioner för protagonisten Liesel: läsning som terapi och trygghet, social aktivitet, revolutionerande handling och makt samt förstärkning av livet och verklighetsflykt. Med hjälp av berättartekniska grepp som mise en abyme och palimpsest skapas ett metaperspektiv i romanen. Romanen The Book Thief handlar om flickan Liesel och är baserad innehållsligt på hennes egenskrivna bok. Romanen kan ses både som en bokstavlig och bildlig palimpsest. Bokstavligt eftersom romanen innehåller illustrationer som visar karaktären Maxs berättelse som är placerad på övermålade sidor av Mein Kampf. Det kan ses som en bildig palimpsest eftersom berättaren Döden tillåter läsaren att se igenom hans berättelse, då citat från Liesels bok presenteras. Detta bidrar till att förstärka romanens lästematik, då Döden som berättare uppmärksammar att han och Liesel både är läsare och berättare.
49
Rapp, Marcus. "Diegetiskt kontra icke-diegetiskt narrativ : En undersökning i hur två olika berättartekniker påverkar en spelares uppfattning och inlevelse i ett datorspel-narrativ." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15444.
Full textAbstract:
I detta arbete har det undersökts huruvida ett narrativ som berättas endast genom dieges ger samma resultat som om berättelsen skulle förmedlas med hjälp av icke-dieges. Detta arbete fokuserade på den verbala berättartekninken och genom en undersökning där sex vana spelare av narrativa spel intervjuades. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där informanterna fick spela två artefakter, en diegetisk och en icke-diegetisk. Artefakterna var utformade att leverera narrativet genom tal och språk och skapades efter Walter Murch teori om kodat och inbäddat ljud. Utvärderingen visade att alla sex deltagare kunde skapa sig en viss uppfattning om narrativet men att det med icke-dieges blev tydligare vad den exakta berättelsen var.
50
Holmlund, Christian. "I verktygens värld : En studie av textförfattarverktyg." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45175.
Full textAbstract:
Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande. Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg.