Academic literature on the topic 'Berättelsen om det osynliga barnet'

Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever.

I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup.

Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk".

I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.

Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ”Berättelsen om det osynliga barnet”. I arbetet framställs resultatet av högläsningen och efterföljande boksamtal och dessa analyseras sedan tillsammans med relevant litteratur. Resultaten visar att högläsning och boksamtal är en bra metod för att arbeta med värdegrunden då elever har olika uppfattningar. Genom boksamtal får då barnen inblick i vad andras syn på värdegrund innebär. De slutsatser som dragits är att boksamtal och högläsning är en bra metod för att arbeta med värdegrund då detta skapar gemenskap hos gruppen. Boksamtal hjälper eleverna att reflektera kring berättelsen samt ger nya infallsvinklar då de lyssnar på varandras tankar och funderingar. Boksamtalen får eleverna att se nya aspekter och vinklar gällande omvärlden.
This essay is on how reading aloud and discussing the books can be used as basis for working with basic principles in school. The essay will cover previous research on this methodology, reading strategies and basic principles in school. The purpose of this essay is to examine how literature can be utilized while working with basic principles in school. The study was performed by reading aloud to a group of students and thereafter discussing the book. For this study, Tove Jansson´s short story “Berättelsen om det osynliga barnet” was chosen. Results are showing that the methodology mentioned above is a good way to address basic principles as students got different frames of reference. Through discussions about the book, their insight of other´s perception of basic principles will increase. The conclusion is that reading aloud and talking about the book is a good method to work with basic principles as this creates a connection within the group. Talking about the book helps the students to get different aspects and angles of approach of their surroundings.

Denna kvalitativa undersökning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ”Det osynliga barnet” av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar. Analysen av resultaten visar på att eleverna har många funderingar kring existentiella frågor och att de resonerar, filosoferar och tolkar novellen i relation till sina egna erfarenheter av vad osynlighet och synlighet är. Eleverna berättar i relation till sig själv och andra om sin syn på människan och de val hon ställs inför.

Studiens syfte är att undersöka om och i så fall vilken uppfattning förskollärare har på osynliga barn i förskolan och hur de i så fall arbetar för att synliggöra och inkludera dessa barn i verksamheten. Begreppen inkludering och delaktighet problematiseras, med fokus på de osynliga barnen. Hur arbetar förskollärare för att kunna inkludera dessa barn i förskolan? Resultatet visar att en god kännedom och förståelse hur man kan synliggöra och inkludera det osynliga barnet i verksamheten är en central del i yrkesrollen som förskollärare. För att kunna bemöta det osynliga barnet på ett respektfullt och främjande sätt men också för att få mer kunskap och förståelse. För att få svar på frågorna användes semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare från två olika förskolor belägna i södra Sverige. Resultat visade att det osynliga barnet är i behov av bekräftelse, trygghet och uppmärksamhet. Resultatet visar också att en trygg anknytning är en huvudnyckel. Det ligger i förskollärarnas uppdrag att få det osynliga barnet till att våga ta mer plats och bli mer synlig.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för vilka uppfattningar som kan finnas hos pedagoger i arbetet med självkänsla och främjande av psykisk hälsa hos barn. Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Datan tolkades fenomenografiskt och resultatet analyserades utifrån Bubers idéer om uppfostran. Studien visar att pedagogerna hade kunskap om de delar som definierar självkänsla i arbetsmetoder och förhållningssätt men uttalade en viss osäkerhet vid förklaring av begreppen självkänsla kontra självförtroende. Samtliga pedagoger i studien lyfte fram vikten av närvarande vuxna som bemöter varje unikt barn med kärlek, respekt och glädje i stärkandet av barns självkänsla. Utmaningarna i arbetet med att stärka barns självkänsla hävdades ligga på samhällsnivå, som stora barngrupper och när vårdnadshavare värderar materiella statussymboler högre än samspelet med sina barn. Även på verksamhetsnivå finns utmaningar när samsyn kring förhållningssätt och samarbetet mellan de vuxna kolliderar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att barns utvecklande av en god självkänsla är beroende av genuint närvarande och bekräftande vuxna samt av att få uppleva känslan av att vara viktig och att bli sedd.