Dissertations / Theses: 'Beröm'

1

Kittilä, Caroline, and Haley LeRoy. "Beröm och bekräftelse : en studie om hur en pedagog använder beröm och bekräftelse i förskolan." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6142.

Full text

Abstract:

Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag. Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Berg, David, and Elhamuddin Sediqi. "Beröm som motivation inom vården : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14051.

Full text

Abstract:

Den offentliga sektorn i Sverige omfattar verksamheter inom kommun, stat och landsting. Av alla förvärvsarbetande i landet arbetar en tredjedel inom offentlig sektor. Det rapporteras om stora utmaningar inom den inom vården där dåliga arbetsförhållanden, låga löner och brist på motivation är vanligt förekommande problem. Denna studie har i syfte att skapa en större förståelse och kunskap för hur beröm påverkar motivationen hos de anställda inom vården. Vi undersökte även vilken form av beröm som motiverar de anställda och därmed bidrar till en högre motivation. Tidigare forskning på motivation har i större utsträckning fokuserat på den privata sektorn varför det finns behov av att efterfråga empiriska undersökningar av beröm inom offentlig sektor. Studien bygger på en empirisk studie om motivation samt en kvalitativ forskningsansats där vi har valt att göra sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom vården. Dessa intervjuer transkriberades senare och denna data användesför empirin. Mycket av denna empiriska data visade att beröm påverkade motivationen olika beroende på mottagarens egenskaper vilket också stämde överens med studiens teoretiska grund. Studien visar också att de flesta anställda har en större önskan om att få beröm individuellt framför andra alternativ, även om några ansåg att få beröm framför andra också var viktigt. Dessa skillnader kan förklaras med hjälp av Maslows behovstrappa och hur många steg de anställda har fått tillgodosedda. De som har de basala behoven tillgodosedda (steg 1) och känner sig trygga (steg 2) och har ett fullgott gemenskapsbehov (steg 3) behovet av självkänsla (steg 4) är mer mottagliga för beröm. Studien visar att beröm som motivation inom vården används i mindre utsträckning än önskvärt. Det är dessutom önskvärt av anställda att få beröm och att det ger i stort sett enbart positiva effekter förutom om berömmet ges till en enskild individ när det är en samlad grupp. För det kan då bidra till negativa effekter i form av avundsjuka eller en negativ känsla
The public sector in Sweden comprises businesses within the municipality, state and county councils. Of all employed people in the country, one third works in the public sector. Major challenges are reported in healthcare where poor working conditions, low salaries and a lack of motivation are common issues. This study has the purpose of creating a better understanding and knowledge of how praise affects the motivation of the employees in the healthcare. We also investigated the form of praise that motivates the employees and consequently contributes to higher motivation. Previous research on motivation has to a greater extent focused on the private sector, hence there is a need for more empirical studies of praise in the public sector. The study is based on an empirical study on motivation and a qualitative research approach where we have chosen to do six semi-structured qualitative interviews with employees in healthcare. These interviews were later transcribed, and the data was used for the empirical work. Much of the empirical data showed that praise affects motivation differently depending on the recipient's characteristics, which were also in line with the theoretical basis of the study. The study also shows that most employees have a greater desire to receive praise individually rather than other alternatives, even though some felt that receiving praise in front of others was also important. These differences can be explained with Maslow's hierarchy of needs - depending on how the employee’s needs have been met. Those who have their basic needs met (step 1) and feel safe (step 2) and feel social belonging (step 3) need for self-esteem (step 4) are more receptive to praise. The study shows that praise as motivation in healthcare is used to a lesser extent than desired. It is also desirable for employees to receive praise and there are virtually only positive effects except if the praise is given to an individual in front of a collective group. Then it can contribute to negative effects in the form of jealousy or negative feelings

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ahlm, Marie. "Förskolepedagogen och barnets samspel kring det verbala berömmet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32798.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Alé, Alé Svensson. "Tillsägelser och beröm i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255759.

Full text

Abstract:

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala. Att just dessa två skolor ingick i studien var på grund av personliga kontakter som möjliggjorde tillträde till skolorna. Analysen av resultatet är uppdelad i en kvalitativ analys som har en narrativ prägel över sig och en kvantitativ analys av resultat där fokus ligger på skillnaderna i förekomster av de olika kategorierna. Studien visar att beteendet som föranledde i synnerhet tillsägelser varierade mellan pojkarna och flickorna. Denna variation bestod i att flickor fick tillsägelser redan vid mindre övertramp av normer och regler medan pojkarna fick tillsägelser först vid grövre övertramp av normer och regler. Vidare kan det utifrån det insamlade materialet konstateras att pojkar fick tillsägelser betydligt oftare än vad flickorna fick, däremot fanns det inte en lika tydlig skillnad i hur berömmet fördelades mellan pojkarna och flickorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Skröder, Anna, and Karin Petersson. "Vem får hjälp och beröm? Lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3154.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om hur lärare bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen utgår från två lärare och deras klasser, där observationer och intervjuer har genomförts med lärarna. Syftet var att undersöka hur lärarna bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter i jämförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med läs- och skrivsvårigheter fick mer hjälp och mer individanpassat arbetsmaterial än de övriga eleverna. Däremot fick de läs- och skrivsvaga eleverna inte så mycket beröm och uppmuntran av lärarna. De undersökta lärarna visade att de gör så gott de kan för att underlätta, hjälpa och stödja elever med läs- och skrivsvårigheter, men bristen på tid gör att de inte hinner göra allt de vill för dessa elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Joelsson, Alma. "Med utmärkt beröm godkänd : En komparativ studie i 1900-talets ordningsbetyg i folkskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49197.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Gustafsson, Sandra, and Sofia Danielsson. "Lärares arbete med beröm och korrigering av elevbeteenden : En kvalitativ intervju- och observationsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385130.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka hur ett antal lärare arbetar med att berömma och korrigera elever samt lärarnas tankar och resonemang kring ämnet. Detta sker genom observationer och en kvalitativ intervjustudie med sju olika lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Studien tar sin utgångspunkt i följande två forskningsfrågor: Hur resonerar lärare kring beröm och korrigeringar? Hur gör lärare när de berömmer och korrigerar oönskade beteenden i klassrummet? Det empiriska materialet i studien diskuteras utifrån Jonas Aspelins teori om relationskompetens. Teorin kan förklara den goda förmågan att utveckla stabila sociala band samt användas som ett analyseringsverktyg för att urskilja viktiga pedagogiska drag. I forskningsöversikten behandlas ett flertal studier om hur beröm och korrigeringar kan ske i praktiken samt vilken effekt det medför. Resultatet från observationer och intervjuer visar att lärare korrigerar och berömmer elever olika mycket och att det är en stor variation i hur frekvent beröm och korrigeringar används. Majoriteten av lärarna använder dock verbal kommunikation i större utsträckning än icke verbal vid både beröm och korrigering av elever. Av intervjuerna framkommer att lärarna vet hur de bör agera men är också medvetna om att det inte alltid är hur de själva gör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lennartsson, Linda, and Magdalena Wahlberg. "Tyst i klassen! : - En studie av ledarskap genom den muntliga interaktionen mellan lärare och elever." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173562.

Full text

Abstract:

Denna studie kommer att behandla den muntliga interaktionen som ett begränsat antal kvinnliga klasslärare i årskurs 2 har med sina elever. Syftet och studiens frågeställningar kommer att besvaras genom en triangulering. Vår triangulering innebar att den ena studenten utförde observationer och den andra studenten genomförde kompletterande, av Esaiasson et al (2007 s. 220) benämnda, samtalsintervjuer. Efter genomförda delstudier sammanställdes resultaten och jämfördes med varandra. Den slutliga jämförelsen är den kompletterande delen som möjliggör trianguleringen. Studien fokus på lärarens ledarskap synliggörs genom att observera lärarens muntliga tillsägelser respektive beröm till sina elever säväl som deras uppfattning om hur och när de ger tillsägelser och beröm till eleverna. Under observationen undersöktes därmed antalet tillsägelser respektive beröm läraren gav enskilda elever respektive en grupp/hela klassen under en svensklektion. Studien har även kartlagt antal tillsägelser respektive beröm som gavs till pojkar respektive flickor. Observationerna skedde alla under 20 minuters genomgång respektive 20 minuters enskilt arbete. Under observationen var det endast den muntliga responsen som observerades, och därför tog observatören ingen hänsyn till kroppsspråket eller annan typ av kommunikation. Denna specifika avgränsning har vi valt för att avsiktligt begränsa studien även om att vi är medvetna om att ledarskap kommuniceras på en mängd olika sätt. Observationerna följdes sedan upp med kompletterande samtalsintervjuer där de observerade lärarna fick delge sina tankar och sin uppfattning om sin interaktion med sina elever och därigenom även sitt ledarskap. Slutligen jämfördes resultatet på observationerna med intervjusvaren för att pröva om lärarens uppfattning stämmer överens med praktiken. Genom observationer kom vi fram till att lärarna i vår urvalsgrupp oftare gav tillsägelser än beröm till eleverna. Detta resultat uppnåddes trots att beröm gavs både när eleven uppvisade ett önskvärt beteende och en bra arbetsprestation medan tillsägelser endast gavs när eleven uppvisade ett icke önskvärt beteende. Resultatet av intervjusvaren visade däremot att lärarna själva ansåg sig ge mer beröm än tillsägelser till sina elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bergman, Angelica. "Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkätstudie om en grupp elevers upplevda lärandemiljö i år 8." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18100.

Full text

Abstract:

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lundman, Sara, and Sofia Larsson. "Ris och ros i skolan : En studie av lärares syn på positiv och negativ kritik." Thesis, Umeå University, Teacher Education in Swedish and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1440.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den. Få av dem har några större betänkligheter kring att ge positiv kritik, utan ser den som en källa till utveckling. Samtliga lärare anser också att det är viktigt att det finns en diskussion kring frågor som rör positiv och negativ kritik riktad mot barn, men de har skilda uppfattningar kring huruvida det finns en sådan på skolan. Vi har bland annat dragit slutsatsen att det är viktigt för oss som lärare att föra en diskussion kring vårt förhållningssätt för att få insikt i hur vårt eget handlande påverkar våra elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gersne, Per. "Föder framgång framgång?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34085.

Full text

Abstract:

Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgång och beröm påverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förväntas påverka elevers självförtroende. Påverkas elever med sämre självförtroende i större grad av dessa faktorer än elever med normalt eller stort självförtroende?För att undersöka detta har jag låtit elever i några fjärde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsättningar för att genomföra testen. Testresultaten har sedan rättats och jämförts.
not available in english

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Burman, Moa, and Sofia Stenmark. "Sitt still! Bra jobbat! : Lärares användning av tillsägelser och beröm i klassrummet ur ett genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352848.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Johansson, Aron. "Engagemang i träslöjden : en undersökning av vad som förändrar elevers engagemang och lärarens betydelse för elevers motivation." Thesis, Umeå University, Department of Creative Studies (Teacher Education), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30799.

Full text

Abstract:

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget. Resultaten är ofta motstridiga och ofta hittas ingen tydlig förklaring till förändringarna. Eleverna påverkas sinsemellan olika av liknande situationer. Därför är det viktigt att lärarens agerande anpassas till den enskilda eleven. Slutsatsen är att läraren kan påverka och underlätta motivationen hos alla men det är inte lika lätt att skapa motivation hos elever med negativ inställning. Det visade sig att motivation är något ytterst personligt och att lärarens förståelse av motivationsbegreppets komplexitet är intressant och av betydelse för lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lideberg, Frida, and David Pinot. "Feedback ur ett lärarperspektiv : En studie om fyra lärare i idrott och hälsa och deras användning av feedback." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26025.

Full text

Abstract:

Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gunnarsson, Hagman Johanna, and Pauline Karlsson. "Pedagogens bemötande av pojkar respektive flickor : En observationsstudie på förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18649.

Full text

Abstract:

Tidigare har ämnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vårt Svenska samhälle. Under de tio senaste åren har det också blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrån ett omedvetet bemötande som grundar sig i förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie är att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen på en förskola. För att uppfylla vårt syfte observerade vi pedagogers bemötande på två avdelningar med videoinspelningar vid av och påklädnadssituationer. Därefter jämfördes pedagogernas bemötande av pojkarna och flickorna på respektive avdelning. Sedan jämfördes avdelningarnas resultat med varandra. Resultaten i vår studie visade att pojkarna och flickorna inte blev bemötta på samma sätt av pedagogerna vid av och påklädnadssituationer av ytterkläder. Det visades istället att pedagogerna bemötte pojkarna och flickorna olika i tamburen på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Torstensson, Laura. ""Det kan ju hända jättemycket från när man är 10 år till att man är 30" : En studie kring några elever och lärares syn på läs- och skrivinlärning, motivation och feedback." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43395.

Full text

Abstract:

Mitt arbete syftar till att utifrån 10 elever och 2 lärares perspektiv på läs- och skrivinlärning få en ökad förståelse för vad elever blir motiverade av i läs- och skrivundervisningen. Detta ska i sin tur leda vidare till en förståelse för hur elever och lärare tänker kring feedback. Arbetets empiri utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse inom området. Mina resultat visar att eleverna vill jobba med sådant som intresserar dem, dessutom vill de få möjligheten att använda sin fantasi. De vill även jobba praktiskt och använda kroppen i undervisningen vilket lärarna bekräftar i intervjuerna. Resultaten visar också att eleverna ser på feedback med olika perspektiv där belöningar har olika värde för eleverna vilket lärarna inte är medvetna om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Eriksson, Emilia, and Gabriela Tenggren. "Mattegeni eller kämpe? - En studie om hur olika beröm kan påverka elevers mindset och självkänsla inom matematiken." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33602.

Full text

Abstract:

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bäckström, Inger. "Organisering, matematiskt innehåll och feedback i specialundervisning : En kvalitativ fallstudie av några specialpedagogers matematikundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61756.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Detta är en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet är att kartlägga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ämnesinnehållet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de själva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fältanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlärningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sätt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lärande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lärande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation. Det specialpedagogiska inslaget anser de vara att se människan bakom ett beteende, att ha en positiv förväntan, att utgå från barnet, att vara personlig, att tycka om eleverna och att vara konkret i undervisningen. Den femte pedagogen erbjuder ett djupinriktat lärande och erbjuder ett arbetssätt under lektionerna som skapar vilja och motivation att lära sig. Det specialpedagogiska inslaget anser hon vara att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt och utgå därifrån så eleven har möjlighet att förstå det den inte har förstått.
Summary This is a qualitative case study of five special educators work with special education in mathematics. The aim is to identify their work and ideas by describing and analyzing how they organize their teaching of mathematics, how they teach the subject matter, how they give feedback to students in the classroom, how they describe what they perceive to be the special education component of their teaching. For the collection of empirical data, a qualitative approach with semi-structured interviews and observations in the form of audio recordings and unstructured field notes during classes was used. Frame factor theory, phenomenographic theory, learning theories and case study have leaded me through the way of processing and analyzing the empirical material. Results show that the learning that four of the special educators offer the students contributes to a surface approach to learning, and the feedback they offer contributes to external motivation. The special education components they say are important: to see the person behind a behavior, have positive expectations, let the teaching be based on the child’s experience, to be personal, to like the students and to be concrete in teaching. The fifth special educator offers the students a contribution to deep approach to learning and she offers a way to work at the lessons that creates motivation and willingness to learn. The special education component she thinks is important is to find out what knowledge the child has, and work from there so the child has the possibility to understand what he or she hasn’t understood.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Claesson, Johan. "Bekräftelse och motivation i appar : barns identitetsskapande i förskoleåldern." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37904.

Full text

Abstract:

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation. Forskning visar att man överlag ska vara försiktig med beröm till barn, då det kan få negativa konsekvenser för den inre motivationen. Beröm och bekräftelse på insats och inte på personliga egenskaper är att föredra för att stärka barnens inre motivation och identitetsskapande. Examensarbetet handlar om detta och ger infallsvinklar på vad bekräftelse i appar för barn 1-6 år kan betyda för motivationen att lära och utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Olsson, Engblad Frida. "Barns bekräftelsebehov i förskolan : En kvalitativ studie om barnssökande efter bekräftelse och bemötandet av detta." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155582.

Full text

Abstract:

Syftet var att synliggöra hur barns behov av bekräftelse hanteras i en del förskolor och vilka reflektioner som skapas hos pedagogerna gällande detta. För att utforska detta utfördes intervjuer tillsammans med observationer som komplement där urvalet var slumpmässigt. Studien bygger på forskning om självkänsla och självförtroende och visar på den oenighet som finns gällande begreppen. Dessa begrepp har i sin tur en stor påverkan på barnens sökande efter bekräftelse vilket både bakgrund och resultat visar. Resultatet visar också på en stor vilja hos pedagogerna att möta det sökande som barnen uppvisar men även här finns skilda meningar om hur detta ska genomföras. Ett mönster mellan ambitionen att berömma barnen och ett ökat sökande efter bekräftelse hittades i analysen vilket även litteraturen tar upp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Radic, Dubravka. "Undersökning av studiemotivation hos högpresterande elever på en grundskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32960.

Full text

Abstract:

AbstraktJag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk. nio där tre flickor och tre pojkar som har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen valdes ut. Metoden jag valt bygger på kvalitativa inspelade intervjuer där jag har tolkat ungdomarnas upplevelser om vad som driver deras motivation i skolan.Undersökningen visar att eleverna upplever att de påverkades mycket av beröm och belöning.De flesta undersökta eleverna menar också att de själva huvudsakligen drivs av inre mål om att skaffa sig en bra utbildning i framtiden. Andra intressanta faktorer som studien visar är att flickor mer drivs av beröm som bekräftar dem för vem de är medan pojkar i stor utsträckning ser beröm som en bekräftelse på vad de gör. Dessa nya rön kommer skolan fortsättningsvis att beakta.
I have chosen to examine about commend with concrete and objective aimed awards influences study motivation at mound causing students from a gender perspective at an elementary school. Moreover, I want to examine about there be other factors that possible contributes positively to that these students become study motivated and causes good. Another aim with the survey is to see about something from the survey result can to be used in order to justify not so study motivated students that on my school be in a big number. The school's management has shown a big interest for this usefulness. The survey was done in two classes in races. Nine where three girls and three boys that have surely validated and a lot surely validated in most matters were chosen out. The method I select builds on qualitative on qualitative recorded interviews where I have interpreted the young people's experiences about what that runs their motivation in the school. The survey shows that the students experience that they were influenced a lot of commend and award. Most examined students mean also that they mainly is run of internal objective about getting themselves a good education in the future. Other interesting factors that the study show are that girls more is run of commend that confirms them for who they are while boys in big extent see commend as an acknowledgment on what the do. These new findings come the school henceforth to take into consideration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Friman, Caroline, and Frida Svensson. "Lärares betydelse för elevers motivation." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31777.

Full text

Abstract:

Ansvaret att skapa en god lärandemiljö ligger till stor del hos lärarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna själva beskriver att lärare använder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi låtit åtta elever från två skolor tala om sina upplevelser av hur lärare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vår studie stämmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framställda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir både positivt och negativt påverkade i sin motivation av olika faktorer beroende på deras personlighet och grundläggande behovstillfredsställelse. Utifrån elevernas beskrivning av hur lärare motiverar, kan paralleller dras till de behavioristiska och sociokulturella teorierna. Vår empiri visade att elevers motivation är starkt kopplade till fyra områden; delaktighet, lärarförståelse, belöning och beröm. Hur motiverade eleverna känner sig kan relateras till hur elever trivs och arbetar i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Abdulkader, Hanin, and Besime Qoku. "Elevers syn på lärare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35890.

Full text

Abstract:

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid. Enligt eleverna har en mindre bra lärare varken intresse för sina elever eller sitt ämne. Hen behandlar sina elever orättvist och har tråkiga lektioner, då de ständigt baserar sig på individuella arbeten. Eleverna anser att lärarens beröm, uppmuntran och bemötande påverkar deras motivation och viljan till att kämpa och lära sig mer som i sin tur leder till bättre skolresultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Blad, Emilia. ""Jag måste ju visa dem att det här är intressant" : En studie om hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41284.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3. Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet. De identifierar sig själva som viktiga i sammanhanget och använder sitt förhållningssätt som verktyg. Samtidigt är de rädda för att på något sätt kväva sina elevers motivation vilket kan medföra att de ibland är rädda för att ställa krav och påpeka förbättringsområden. Vidare implementeras motivationsfrämjande faktorer i den konkreta undervisningen. Aktiviteter och förutsättningar som upplevs motivera eleverna får utrymme och styr val av uppgifter och innehåll. Konkreta uppgifter, rutiner och variation, visuell framställning samt att utgå från den proximala utvecklingszonen och hjälpa eleverna att se sitt eget lärande var motiverande faktorer som framkom i resultatet. Till sist visar resultatet även att lärare ibland använder strategier för att hantera omotiverade elever trots att det egentligen inte känns bra. Det kan vara att ignorera en elevs beteende för att prioritera resten av klassens undervisning eller att bara vara hård och bestämma rakt av. För att hjälpa en elev att långsiktligt återhämta sin motivation i skolan menade lärarna att en helhetssyn på eleven och dess behov var viktig samt att stärka elevens självförtroende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Reuter, Denice. ""Det borde inte vara någon skillnad mellan könen, men det kan nog vara så ändå" : Lärares användning av uppmaningar, tillsägelser och beröm till elever." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54952.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt examensarbete är att studera lärares användning av talhandlingar till flickor och pojkar, samt se om talhandlingarna kan ha någon inverkan på elevers talutrymme i klassrummet. Jag har valt att avgränsa mig till tre talhandlingar; beröm, tillsägelser och uppmaningar. Jag undersöker även om lärarnas egna upplevelser av interaktionen i klassrummet stämmer överens med hur det faktiskt ser ut. För att söka svar på mitt syfte och mina frågeställningar har jag använt mig av triangulering genom två metoder. Enskilda intervjuer har genomförts med de berörda lärarna för att få svar på deras kommentarer om interaktionen i klassrummet. Observationer har använts för att observera lärarnas interaktion med eleverna. Min undersökning visar att lärare använder talhandlingar som beröm och uppmaningar relativt lika mellan flickor och pojkar. Den mest framträdande skillnaden mellan flickor och pojkar är när lärarna ger tillsägelser till eleverna. Då dominerar tillsägelser till pojkarna. Pojkarna tar själva friheten till att uttrycka sig fritt i klassrummet och får där med mer talutrymme. Lärarna själva ansåg inte att de gjorde någon skillnad mellan könen vid tillsägelser, vilket dock inte visade sig vara fallet i mina analyser av observationerna. Även utformningen av tillsägelser skiljer sig mellan könen. Till flickor är det vanligare med indirekta tillsägelser och till pojkar direkta. När pojkar får tillsägelser av lärarna handlar det oftast om beteenden som stör andra i klassen. När flickor får tillsägelser gäller det i allmänhet sådant som enbart stör dem själva.
The aim of my thesis is to study teachers' use of speech-acts for girls and boys, as well as see if the speech acts can influence pupils' speech space in the classroom. I have chosen to delimit my study to three speech acts, praise, reprimands, and calls. I also investigate if the teachers' own experiences of the interaction in the classroom are in line with what it looks like. To seek answers to my questions, I have used the triangulation by two methods. Individual interviews were conducted with the teachers concerned to get answers and their comments about the interaction in the classroom. I also observed the teachers' interactions with students. My study shows that teachers uses speech acts as praise and calls relatively similar between girls and boys. The most prominent difference between girls and boys is when teachers give reprimands to the students. Then dominate reprimands the boys. The boys themselves take the liberty to express themselves freely in the classroom and get there with more speech space. Teachers themselves considered that they made no distinction between the sexes at reprimands, which not proved to be the case in my analysis of the observations. The design of the reprimands differs between sexes. For girls, it is more common with indirect reprimands and boys directly. When the boys get reprimands by the teachers, it's mostly about behavior that disturbs others in the class. When the girls get reprimands, in general such that only bothers them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Schöning, Lisa, and Miranda Malmberg. "Uppskattning i arbetslivet : En kvalitativ studie om upplevelsen av uppskattning hos chefer och medarbetare." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85478.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att fördjupa förståelsen gällande uppskattning i arbetslivet. Uppskattning är ett aktuellt ämne som ofta lyfts i media och det är intressant att se till de effekterna som uppskattning kan ge. För att fördjupa förståelsen kring ämnet så undersöktes det hur chefer och medarbetare upplevde uppskattning, vilka positiva och negativa associationer det fanns kopplade till uppskattning samt om det fanns ett samförstånd eller en dissonans i upplevelsen av uppskattning mellan chefer och medarbetare. Studien är genomförd med ett perspektiv på både chefer och medarbetares upplevelse av uppskattning och båda grupperna kan dra nytta av undersökningens resultat. Den teoretiska referensramen som består av tolkningar av uppskattningsbegreppet, belöningssystemen och det psykologiska kontraktet ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet samlades in genom 11 intervjuer med både chefer och anställda inom kommun- och restaurangbranschen. Resultatet visar på att den verbala uppskattningen är den viktigaste formen av uppskattning för båda grupperna. Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och det återfanns både en samstämmighet och en dissonans i den upplevda uppskattningen på arbetsplatserna. Överlag var uppfattningen kring uppskattning positiv.
The purpose of the study was to deepen the understanding of appreciation in working life. Appreciation is a current topic that is often raised in the media and it is interesting to see the effects that appreciation can give. To deepen the understanding of the subject, it was investigated how managers and employees experienced appreciation, what positive and negative associations there were linked to appreciation and whether there was a consensus or a dissonance in the experience of appreciation between managers and employees. The study was conducted with a perspective on both managers and employees experience of appreciation and both groups can benefit from the study’s results. The theoretical frame of reference, which consists of interpretations of the concept of appreciation, the reward systems and the psychological contract, forms the basis for the analysis of the empirical material. The empirical material was collected through 11 interviews with both managers and employees in the municipal and restaurant industry. The results show that verbal appreciation is the most important form of appreciation for both groups. There were some differences between the groups and there was both a consensus and a dissonance in the perceived appreciation in the workplaces. Overall, the perception of appreciation was positive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Östöre, Cahide. "Hur skapar man ordning i klassrummet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29872.

Full text

Abstract:

Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nyström, Erika. "En studie om talutrymme samt bemötande i klassrummet utifrån elevernas kön." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54896.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to see if there is any difference in speech space and teachers treatment against pupils with different gender. I have made this study based on behaviorist and a socio-cultural approach. Children need a positive reinforcement to learn and to co-op with their environment. Together with a more competent student or teacher can a child learn more than on its own. I have observed two operating teachers on two different schools. Every teacher has been observed at four opportunities. I have used both an observation scheme and a sound recording of the classes. After the recording material and the observation scheme has been analyzed. The result has showed that the speech space between boys and girls is comparable with a small advantage of girls, girls more frequent want to speak their mind during class. On the other hand, boys get more attention via encouragement and injunctions. The result also shows that the teacher foremost is using responsive initiation draws. It’s the teacher who nominates who get the speak in the classroom and the follow-up to the students is usually short.
Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i talutrymme samt lärarens bemötande i klassrummet utifrån elevernas kön. Studiens har utgått ifrån ett behavioristiskt och ett sociokulturellt synsätt. Barn behöver positiv förstärkning för att lära sig samt att människan lär i samspel med sin omgivning. Tillsammans med en mer kompetent, kamrat eller lärare kan ett barn lära sig nya saker som hen inte kan på egen hand. Observationer har skett av två verksamma lärare på två olika skolor. Varje lärare observerades vid fyra olika tillfällen. Både observationsschema samt ljudinspelning av lektionen har använts. Det inspelade materialet har sedan tillsammans med observationsschemat analyseras. Resultaten visar att talutrymmet mellan flickor och pojkar är jämnt fördelat med ett litet övertag på flickor, flickor är även mer frekventa på att vilja ha ordet. Pojkar får däremot betydligt mer uppmärksamhet i form av beröm och tillsägelser. Resultaten visar även att läraren främst använder sig av svarsindikterade initieringsdrag. Det är främst läraren som nominerar vem som ska tala i klassrummet, och uppföljningen till eleverna är ofta mycket kort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Julia, and Elin Lagerström. "Stryk! Förtydliga! Varför ändrar du tempus här? : En studie om hur lärare formulerar skriftlig återkoppling och vilken effekt den har på elevers skrivprocess." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42481.

Full text

Abstract:

Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lindberg, Anna. "Mindsets – är de nyckeln till att öka elevernas engagemang i sitt eget lärande?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36391.

Full text

Abstract:

Det är skolans ansvar att motivera sina elever till lärande. Efter ett initierande samtal med en avgångsklass på ekonomiprogrammet på en kommunal gymnasieskola framkom det att eleverna inte såg någon nytta i själva inlärningsprocessen. Motivation för att kunna något fanns, men motivation till att lära sig något saknades.Carol Dweck ger genom sina teorier om mindsets en beskrivning av just detta fenomen. Hon delar in elever i två grupper efter hur de ser på sin egen intelligens och vilka mål eleverna ser med sitt eget lärande. I följande arbete görs en studie av Dwecks arbete genom att, i första delen, beskriva teorin för att se om man kan dra paralleller mellan en elevs mindset och dennes benägenhet att engagera sig i sitt eget lärande. Studien visar genom Dwecks definition av statiska respektive dynamiska mindsets att så är fallet, teoretiskt. Studien går vidare med att beskriva Dwecks tankar om hur man kan göra för att påverka eleverna till att öka sitt engagemang. Teorin exemplifieras genom en sammanfattning av en av Dwecks forskningsstudier.I den andra delen av studien appliceras Dwecks teorier på elever vid en kommunal gymnasieskola. Genom att testa elevernas mindset med två av Dwecks egna instrument undersöks om Dwecks teorier är applicerbara för att förklara intrycket att eleverna i det ursprungliga samtalet inte ser en nytta i själva lärandet som process. Elevernas mindset testades genom en enkät med 22 frågor. 38 elever svarade på enkäten. Enkäten följdes upp med semistrukturerade intervjuer där 11 elever studerades mer ingående.Genom Dwecks teorier och definitioner av mindsets kan man tänka sig att det uppfattade fenomenet i det initierande samtalet beror på att eleverna främst besitter statiska mindsets. Genom enkät och intervjuer visade det sig att så inte var fallet. Då enkät och intervjuer utgick från elevernas allmänna uppfattning om intelligens, talang och arbete kan man inte dra slutsatser om teorierna har bevisats eller ej. Vid fortsatta studier skulle det vara intressant att göra om samma studier med specifikt skolan och inlärningsmål som domän.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Tapper, Christian. "Gospel - musik som berör." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1080.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Astrén, Marie. "En predikan som berör." Thesis, Uppsala universitet, Systematisk teologi med livsåskådningsforskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325419.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Widgren, Maria, and Lina Eklund. "Berör mig! : Beröring som kommunikation." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1410.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen. Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen. Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats. Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter. Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen. Dock kan beröring också upplevas som något kränkande och missförstås som en sexuell antydan. Samhällets normer och det sociala arvet påverkar individens värderingar och attityder till hur beröring uppfattas. Beröringen är komplex till sin natur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Suzanna, Knezevic, and Degon Elin. "PTSD : Något som berör polisen?" Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27353.

Full text

Abstract:

När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott. Eftersom anmälningar om övervåld förekommer mot polisen kan det vara en intressant koppling om poliser som utsätts för akut stress och har erfarenhet av något som denne upplevt som allvarligt och traumatiserande, kan reagera med mer våld än vad situationen kräver. Vår slutsats är att det inte alltid uppenbart hur en person mår eftersom symtom undertrycks eller döljs för många på arbetsplatsen men istället kanske tar sin tillflykt på hemmaplan, i alkohol eller narkotikamissbruk, utåtagerande mot familj eller våld i ingripanden som hade kunnat undvikas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Marstorp, Anders-Petter. "Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-104752.

Full text

Abstract:

Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.

C-uppsats

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Kjellsson, Love. "Hur skapar jag konst som berör?" Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för skådespeleri, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-181.

Full text

Abstract:

Slutsats Jag har i varje kapitel ovan beskrivit olika ingångar till hur jag skapar konst som berör. Den största insikten jag fått under skrivprocessen är att kopplingen till kroppen ständigt återkommer. Ordet beröra refererar till en kroppslig förnimmelse. Att röra vid något. Att någon rör vid en. Det jag kommit fram till är alltså att för att skapa konst som berör måste jag förankra mitt konstnärliga skapande och utövande med min kropp. Endast då kan konsten beröra. Denna kroppsliga förankring kan antingen ske medvetet eller omedvetet. Det jag beskrivit och gjort i denna essä är ett medvetandegörande om processer där jag förankrar min konst i min kropp med olika metoder. Essän är av naturliga skäl ett teoretiskt verk och jag hoppas att jag i praktiken kan omsätta alla tankar jag beskrivit i essän. Jag har en rädsla att min kunskap kommer hindra mig från att naturligt förhålla mig till min konst, att det blir något konstlat. Men egentligen är jag övertygad om att kunskap endast gör konsten starkare. Jag får se. Jag får känna.

Bilaga:

Tankekarta

Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lund, Rebecca. "Bedöm om - bedöm rätt : Lärdomar från en om- och sambedömningsprocess av elevtexter från nationella provet i årskurs 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-279885.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Tidigare ansågs bedömning som ett forskningområde som inte behövde diskuteras, till att idag betraktas som en komplex mark som måste problematiseras. Trots det, finns det mycket begränsad forskning att tillgå kring bedömning i svenska klassrum, vilket har tvingat svenska akademiker att söka svar i utländsk forskning. I denna studie adresserar jag därför lärares bedömningsarbete kring nationella provets bedömningsanvisning (2012). Studien syftar till att undersöka hur Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan nyansera bedömningen av elevtexter i relation till nationella provets bedömningsanvisning (2012). Dessutom ämnar studien att diskutera vilka effekter på elevtexters bedömning som skapas av att oberoende lärare tillsammans ombedömer samma elevtexter från nationella provet. Fyra lärare, fördelat på två skolor, deltog i att om- och sambedömma 30 elevtexter från årskurs 3 skrivna under nationella provet 2012. Förutom sambedömningsprocessen (som kan liknas vid en delfimetod) genomfördes semi-strukturerade telefonintervjuer. Studie visar att nationella provets bedömningsanvisning (2012) i hög grad formar vilka textdimensionella elevbidrag som uppmärksammas eller åsidosätt - även i den formativa bedömningen. Folkeryds (2015) textdimensionsmodell kan (främst) nyansera bedömningen genom att tillföra en holistisk kartläggning och konkretisering av elevtexters utvecklingsmöjligheter. Textdimensionella bidrag som kan vara utav särskilt intresse för pedagoger att nyansera sina bedömningar av nationella prov med är (1) elevers bidrag kring hur texter binds samman på mikro- och makronivå, (2) organiseringen av texters innehållsliga komponenter, samt (3) förmågan att skapa deltagaraktivitet. Studien identifierade fem olika elevtextartefakter där dimensionerna i praktiken nyanserade bedömningen på olika sätt. Slutligen indikerar min studie på att (1) sambedömningsprocesser bidrar till en likvärdig bedömning, (särskilt avseende delprov G, 2012), (2) olika skolor tenderar att bedöma enligt olika ”bedömningskulturer”, och att (3) ombedömare varken utför en “tuffare” eller “snällare” bedömning jämfört med originalrättaren, men att bedömningsavvikelser existerar, troligtvis på grund av det inneboende tolkningsutrymmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Eriksson, Beatrice, and Joanna Duncalf. "Värdighet i offentliga skrifter som berör äldreomsorg." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-273963.

Full text

Abstract:

SUMMARY Aim: Dignity is a concept that is very central in the care of elderly in Sweden. Many studies have tried to define dignity but very few have focused on the deeper meaning of dignity. The aim of this study was to explore a deeper understanding of dignity by looking at the public documents which are the foundation of the national values of dignity in elderly care. Methods: This study has used a qualitative approach while analyzing the documents. The documents were chosen through a strategic selection which resulted in five public documents, all of them related to dignity in some way. An own interpretation of discourse analysis was used as the method to analyze the empiric material. When studying the results we have weighed the analysis against a theory we believed best suited to the aim of the study. Results: The study resulted in three types of themes. The first theme that was found showed that dignity could be constructed through a person’s identity whilst another showed a view on dignity as a human right. The third construed dignity in the interactions between the people who work with elderly and the elderly. In the discussion we conclude that the result may provide a deeper understanding of the view on dignity that is presented in the empiricism. Keywords: Social constructionsim, dignity, elderly care
SAMMANFATTNING Syfte: Värdighet är ett begrepp som är mycket centralt i vården av äldre i Sverige. Många studier har försökt att definiera värdighet men väldigt få har fokuserat på den djupare innebörden av värdighet. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse av värdighet genom att titta på offentliga handlingar som ligger till grund för de nationella värdegrunden inom äldreomsorgen i Sverige. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ ansats för att analysera de dokument som ligger till grund för studien. Dokumenten valdes ut genom ett strategiskt urval som resulterade i fem offentliga handlingar som alla berörde värdighet. En form av egentolkning inspirerad av diskursanalys, användes som metod för att analysera det empiriska materialet. När vi studerade resultaten använde vi oss den teori vi ansåg bäst lämpade för syftet med studien. Resultat: Studien resulterade i tre typer av teman av sociala konstruktioner. Ett tema visade att värdighet konstruerades genom en persons identitet och människovärde medan en annan visade en syn på värdighet som en rättighet. I det tredje temat skapas värdighet i samspelet mellan de människor som arbetar med äldre och de äldre. I diskussionen kan vi dra slutsatsen att resultatet kan ge en djupare förståelse för synen på värdighet som presenteras i empirin. Nyckelord: Socialkonstruktionism, värdighet, äldreomsorg

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Evysdotter, Annelie. "Mötet som berör : - En intervjustudie med sjuksköterskor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103729.

Full text

Abstract:

Bakgrund: När ett suicid intträffar efterlämnar ofta den personen en närstående. Forskning visar att de närstående som mist en anhörig i suicid riskerar att själva hamna i ohälsa med en ökad suicidrisk som följd. Ohälsan hos de närstående kan variera men många gånger har den inslag av psykosomatiska besvär. Efter anhörigs suicid upplever flertalet av de närstående känslor av skuld och skam. Forskning visar att dessa känslor fördröjer sorgeprocessen för de närstående. Samtal om sina upplevelser ger en möjlighet till läkning enligt forskning. En läkning av det som de upplevt kan möggliggöra en försoning hos de närstående för att sedan underlätta för att hoitta en ny meningsfullhet i livet. Tidiga insatser där hjälp och stöd kan vara en hjälp. Det förebyggande arbetet med stöd till närstående har ingen tydlighet, gällande vem eller vilka som bär ansvaret för att uppföljning sker. Tydlighet saknas även hur arbetet sker, där det sker någon form av uppföljning. Syfte: Syftet med sudien var att beskriva mötet med närstående som mist en anhörig i suicid utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Där åtta sjuksköterskor intervjuades och där det insamlade datamaterialet sedan analyserades och bildade kategorier och underkategorier. Resultat: Efter dataanalysen bildades tre kategorier och åtta underkategorier, med första kategorin "Lyhördhet och stöd i en kaosartad situation" med underkatergorierna "Den överrumplande första kontakten", "När det värsta har hänt", "Skulden och skammen som behöver komma upp till ytan" och "Att lyssna och stimulera till läkning". Den andra kategorien "Känslomässigt krävande" med underkategorierna "Att själv bli påverkad" och "Någon att reflektera med". Tredje och sista kategorin "Behov av stöd" med underkategorierna "Önskar en bättre vård och uppföljning" och "Önskar bättre förutsättningar och tillgänglighet". Slutsats: I arbetet med att minska risken för suicidrisk hos de närstående är stöd i form av samtalsstöd en god hjälp för de närstående. Sjuksköterskorna som möter närstående efter anhörigs suicid berörs med olika känsloreaktioner och som kan medföra att risk för ökad stressnivå föreligger. en formell stuktur i organisationen där team med olika personalgrupper kan vara ett stöd i arbetet med närstående som mist anhörig i suicid, och som kan vara ännu ett led i arbetet med suicidpreventionen nationellt- och i förlängningen på en internationell nivå.
Background: When a suicide occurs that person often leaves one or more close ones behind. Research shows that the close ones who lost somone in suicide, risk illness temselves and have an increased risk for suicide as a consequence. After relatives suicide, feelings of shame and guilt are common and research shows that these feelings delay the grieving process. Talking about the experiences opens up a possibility for healing according to research. A healing of the previous experiences may lead to reconciliation among the close ones, that a relatives suicide often meaningsfulness in life. Nurses who meet close ones after a relatives suicide often experiences their own greif during and after the meeting with the close ones and may experience an increased level of stress. Nurses, like the close ones to a relativessuicide, also experiences feelings of shame and guilt accordning to research. Early intervention in the work with close ones to relatives suicide has shown to be a good support and help for the close ones. Research shows that nurses also are asking for support in their work with close ones who lost a relative in suicide. Purpose: The purpose of the study was to describe the interaction with closly related who lost a relative in suicide from nurse´s experiences. Method: An empirical qualitative study with an inductive approach. Eight nurses were interviewed where the collected data was analysed and formed categories and subcategories. Result: After the analyse of data three categories emerged and eight subcategories, with the first category "Sensitivy and support in a chaotic situation" with the subcategories "The startle first contact", When the worst has happened", "The quilt and shame need to come up to the surface" and "To listend and stimulate healing". The second category "Emotional demand" with subcategories "To be affected yourself" and "Somone to reflect with". The third and last category "Need for support" with subcategories "Wanting better care and foll-up" and "Wanting better conditiond and availability". Conclusion: In the work of reducing the risk for suicide among close one, supporting in form of healing conversation is a good help for the close ones. Nurses who meet close ones after a relatives suicide are affected with different emotional reactions that may resultat in risk for high level of stress. A formal structure in the organization where teams with different personal groups may be a support in the work with close ones who lost a relative in suicide. This may be a another lead in the work with suicide prevention, national and in the long run on an international level.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sterner, Bonander Ellinor. "Berör eller förstör? : Att översätta låttexter till svenska." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3018.

Full text

Abstract:

Jag skriver oftast musik på engelska men har länge önskat utveckla mitt låtskrivande på svenska. Denna önskan har tidigare inte fått plats i mitt konstnärskap främst på grund av att mina låtidéer alltid föds på engelska. Syftet med min uppsats är att undersöka skillnaderna i resultat och arbetsprocess i att skriva en låt på svenska istället för att skriva en låt på engelska genom att översätta tre redan existerande engelska låttexter till svenska. Under skrivprocessen försökte jag hitta lust och inspiration till arbetet för att hålla kreativiteten igång och undvika att ta avstånd från uppgiften på grund av känslan av tvång. Vid inspelningsprocessen försökte jag i möjligaste mån imitera vokalfraseringen på den engelska texten samtidigt som svenskan inte fick låta onaturlig eller krystad. Därefter lät jag en lyssnargrupp bestående av fem informanter läsa och lyssna igenom låttexterna till en demoproduktionsbakgrund och samla in deras tankar, reflektioner och åsikter kring dessa låtar. Resultatet bestod av tre låtar på två olika språk. Lyssnargruppens åsikter varierade men en kunde dra flera lärdomar om att skriva på svenska istället för engelska via deras kommentarer, mina reflektioner och litteratur från bland annat Hillered (2009) och Lilliestam (2010). Diskussion och reflektion består bland annat av vokalfraseringens betydande roll i en låts text, konsekvenserna av att skriva och lyssna på en text skriven på sitt förstaspråk, hur olika perspektiv och pronomen påverkar en låttext, samt hur direkta raka texter kan skapa starkare associationer hos en människa än öppna abstrakta sådana.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Göran, Rodell Annika. "Ett gott värdskap är ett värdskap som berör." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49235.

Full text

Abstract:

Kan ett värdskap som är kommersiellt även vara genuint välkomnande och kan man idag på allvar vinna fördelar på en konkurrensutsatt marknad utan att erbjuda ett genuint värdskap? Bakgrunden till detta arbete är det etableringsprojektet med titeln: "Värdskap och ledarskapsom berör – ett konkurrensmedel?" som finansierades av KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap och Kompetens) år 2010. Representanter från besöksnäringen på lokal, regional och nationell nivå möttes på två välrenommerade landsortshotell för att lägga grunden till ett större gemensamt forskningsprojekt. Inga ytterligare medel tilldelades dock projektet varför delar av det stora materialet från studien nu redovisas i denna c-uppsats. I projektet användes Teori U som både teoretisk utgångspunkt och processmetod. Syftet för uppsatsen handlar för det första om att undersöka metodens användbarhet i att främja branschens egen förståelse för vad ett gott värdskap är. För det andra handlar det om att undersöka hur man kan frigöra implicit kunskap och samskapa nya insikter om ett gott värdskap samt hur dessa i så fall kan kopplas till praktiken. I studien genomfördes två workshops, på två hotell med olika deltagare. Workshoparna, som filmades, varade ett dygn (från lunch till lunch). Ur det empiriska materialet utmejslades fem teman för ett värdskap som berör: ledarskap, passion, mod, självinsikt och grundläggandevärderingar. I bägge workshops talade man om att det i branschen behövs ett paradigmskifte från kunskapssamhälle till relationssamhälle. Deltagarna uttryckte att de upplever en avsaknad av kunskap om immateriella känslomässiga värden, om vad som sker i själva mötet. Resultatet pekar på att vi behöver undersöka vad som händer om vi utbildar i det som gör oss mer närvarande, autentiska och medvetna. Skulle det kunna vara ett sätt att skapa innovation i bemötande?
KK-stiftelsen Etableringsprojekt beviljat 2010 "Värdskap och ledarskap som berör- ett konkurrensmedel?"

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hultsberg, Peter. "Därför berör oss fåglarnas liv : Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2017.

Full text

Abstract:

This dissertation examines Lennart Sjögren’s conception of life as revealed through his poetry and other written documents. Light is shed on his writings in three chapters, with an Introduction that opens the investigations, and a Conclusion that sums up the findings. His collection of poetry Ur männisovärlden (2008, From the world of the living) is commented upon in an epilogue. Chapter Two analyses the collection Havet (1974, The Sea), focussing on Sjögren’s view of nature and his imagery. A religious tone can be apparent throughout the poems. In earlier centuries, poems about migratory birds often gained in authenticity via their Christian context. In a secularised age, ecological insights add to the credibility of the poems. Chapter Three is an analysis and interpretation of Sjögren’s collection of poems Fågeljägarna (1997, The Bird Catchers), as well as of the intra- and intertexts that the reader meets in his writings and that, for various reasons, serve to make Sjögren’s poetic voice so distinctive. In a series of subsections the uniqueness of Fågeljägarna is defined by means of a comparison with ecology, secularisation (secularism), nihilism, religion and mythology. In addition, there is a discussion of the “poetry of place” and a final analysis of what unites and divides Sjögren and K. E. Løgstrup, regarding a poetic understanding of life. Independent of the ideological direction that is identi-fied, this cycle of poems is marked by an elegiac mood. The poem “Dagen före plöjarens kväll” (1984, “The Day before the Plough-man’s Evening”) from the eponymous collection of poems is an example of an ekphrasis (a transformation of images). Chapter Four makes a close reading of this poem, for which Pieter Bruegel the Elder’s picture “Landscape with the Fall of Icarus” is a model. Four interpretative hypotheses are advanced: a moral, ontological, theological and a folkloristic one. The interpretation of the poem points out that the dialogue is not merely the poet’s private affair – the reader is also invited to take an active part in the discussion, now with the picture and the ekphrasis as prerequisites. The chapter contains a further three analyses of ekphrasis dealing with other poems from the collection Dagen före plöjarens kväll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Händelsson, Madelene, and Eva Larsson. "Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av faktorer som berör intensivvårdsdelirium : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103766.

Full text

Abstract:

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningen vårdas kritiskt sjuka eller skadade patienter. Upp till 80 % av patienterna som intensivvårdas drabbas under vårdtiden av intensivvårdsdelirium. Intensivvårdsdelirium är ett akut förvirringstillstånd som kännetecknas av ändrad medvetandenivå, avvikande beteende, nedsatt orienteringsförmåga och försämrade minnesfunktioner. Det finns tre olika tillstånd av intensivvårdsdelirium, en hyperaktiv form som innebär att patienten akut blir rastlös, motoriskt orolig och agiterad, en hypoaktiv form som innebär att patienten blir slö och sluten och en mixad form med inslag av både hyper- och hypoaktivt intensivvårdsdelirium. Intensivvårdsdelirium innebär ett stort lidande för patienten och för samhället ökade kostnader för hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av faktorer som berör intensivvårdsdelirium. Metod: En strukturerad litteraturstudie med systematisk ansats. Insamlad data analyserades enligt Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) metod. Resultat: I resultatet framkom två kategorier samt sju subkategorier. Kategorierna fick rubrikerna Faktorer som kan förebygga intensivvårdsdelirium och Faktorer som kan påverka intensivvårdsdelirium. I Faktorer som kan förebygga intensivvårdsdelirium beskriver intensivvårdssjuksköterskorna sina erfarenheter av förebyggande faktorer, bland annat hur vårdmiljön kan anpassas för att minska risken för intensivvårdsdelirium. Faktorer som kan påverka intensivvårdsdelirium handlar bland annat om viktiga faktorer som att ta sig tid att finnas vid patientens sida och samarbete med läkare och övriga kollegor. Slutsats: Resultatet visar att arbetet med intensivvårdsdelirium behöver förbättras. Framför allt behövs mer utbildning samt samsyn mellan kollegor och professioner. Vidare forskning inom området skulle kunna leda till ett minskat lidande för patienten och minskade kostnader för hälso- och sjukvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Björksved, Cecilia, and Jessica Meriläinen. "Kultur berör vårdandet : En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-52950.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Lideskär, Annelie, and Cecilia Lillienberg. "Information som berör : en viktig väg in i dialys." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11925.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Demnert, Ellen, and Anneli Kopljar. "Språkets betydelse i matematikundervisningen : En studie som berör flerspråkiga elever." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14312.

Full text

Abstract:

Åren 2015 och 2016 kom det cirka 200 000 immigranter till Sverige. Detta innebär att det ställs krav på den svenska skolan som utvecklats och blivit allt mer mångkulturell. Enligt statistik från Skolverket kan det fastställas att det i Sverige finns en stor mängd flerspråkiga grundskoleelever som inte uppnår målen i matematik och slutar därför grundskolan med ett underkänt betyg. Anledningarna till varför vi valt att genomföra denna kunskapsöversikt är för att belysa vikten av en flerspråkig matematikundervisning och eftersom detta är ett aktuellt ämne. Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka vilken betydelse språket har i en flerspråkig matematikundervisning. Senare i kunskapsöversikten har vi fördjupat oss i hur lärare kan arbeta för att nyttja elevers flerspråkighet i matematikundervisningen. Urvalet av studier har utförts genom en systematisk process. Först gjordes enkla sökningar i olika elektroniska databaser. De elektroniska databaserna som nyttjades var Primo, Summon, ERIC, Google Scholar och DiVA. I kunskapsöversikten utgick vi från vetenskapliga artiklar som granskades utifrån olika kriterier. De olika kriterierna var peer-review, fulltext, språk, årtal och land. Dessa studerades och redovisades sedan i form av en kartläggning. I kartläggningen uppmärksammas författare, årtal, land, forskningsfråga och metod. Vi har valt att utforma en fördjupad analys som berör hur lärare kan arbeta för att nyttja elevers flerspråkighet i matematikundervisningen. Fyra olika aspekter tas upp och dessa är: En flerspråkig matematikundervisning, en anpassad undervisning, höga förväntningar och stöttning för ökad prestation och social kommunikation och interaktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Palm, Bonita. "Gungstolsterapi – en omvårdnadsåtgärd i psykiatrisk heldygnsvård : En stol som berör." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2537.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd är outforskat inom den psykiatriska heldygnsvården. Vetenskapliga studier av den typ av gungstol som här studerats har inte gått att hitta. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera gungstolsterapi som omvårdnadsåtgärd vid en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning. Metod: En naturalistisk studie med både kvantitativa och kvalitativa inslag genomfördes. Under studieperioden fick patienter som vårdades på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning lämna självskattningar på en VAS-skala avseende sitt mående före och efter genomförd gungstolsterapi. Patienterna kunde också lämna en skriftlig kommentar om gungningen. Resultat: Resultatet visar att deltagarna skattat en genomsnittlig förbättring motsvarande 16%-enheter i sitt generella mående efter genomförd gungning. Genomsnittliga gungtid var 33 min/gungtillfälle. Majoriteten av patienterna som deltog i studien har bipolär sjukdom. Många deltagare föredrog att gunga en viss del av dygnet. Innehållsanalysen av kommentarerna ledde till att fem kategorier bildades som sammanfattades i temat "En stol som berör". Den genomförda studien visar att patienterna generellt sett upplevde ett ökat välbefinnande efter gungstolsterapin. Studien visar också att inga allvarliga händelser inträffat vid användningen av gungstolen. Resultatet i de båda delarna av studien harmonierar väl med varandra. Slutsats: Studien ger underlag att rekommendera patienter gungstolsterapi för att förbättra sitt mående eller i symtomlindrande syfte. Genomgången visar att många patienter har individuella preferenser för sitt gungande. Gungstolsterapi bör ses som en hälsofrämjande egenvårdsåtgärd som patienten kan utföra dygnet runt och som kan läggas in i patientens vårdplan.
Background: Rocking chair therapy has been poorly researched. There are no scientific research studies where the current rocking chair was evaluated. Aim: The aim of the study was to evaluate rocking chair therapy as a nursing intervention in an inpatient psychiatric setting. Method: A mixed method design, combining quantitative and qualitative approaches, was used. The participants were asked to rate their well-being in a form by using a Visual Analogue Scale (VAS) before and after rocking chair therapy. Participants also had the possibility to leave free text comments in the form. Results: The participants rated a 16% increase in their well-being after using the rocking chair. The average rocking time was 33 minutes. The majority of the participants are diagnosed with bipolar disorder. Many participants preferred to use the rocking chair during a specific time frame every day. The content analysis resulted in five categories and the underlying meaning could be expressed by the theme "Moving emotions". No adverse effects were recorded during the study. Both the quantitative and qualitative analysis show positive results and there are no contradictions in the results. Conclusion: This study support the mental health nurse to recommend psychiatric patients to try rocking chair therapy as a way to increase well-being or reduce distress, it is also a method well suited for self-management. Each patient has his/her own preferences for using rocking chair therapy. The use of rocking chair therapy can easily be included in the patient’s personal care plan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ankarberg, Isabella, and Madeleine Nylander. "Värdskap som berör : En explorativ studie om autencitet inom värdskap." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan - Grythytte akademi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11916.

Full text

Abstract:

I en värld där människor allt oftare befinner sig på resande fot, ökar efterfrågan på hotell, restauranger och upplevelser. Hospitality har kommit att beteckna bland annat omhändertagandet av gäster med hjälp av logi, mat och underhållning. Begreppet hospitality och dess betydelse har utvidgats över tid och har på svenska översatts till värdskap. Argument mot denna språkliga översättning har uppdagats; värdskap sägs vara en del av det övergripande begreppet hospitality. En betydelse av värdskap är: Bemötandets estetik i mötet mellan människor; vad händer i mötet mellan människor och vad är det som berör?Etableringsprojektet: ”Värdskap och ledarskap som berör – ett konkurrensmedel?” och dess forskargrupp möjliggjorde denna studie. För att öppna upp till dialog människor emellan forskargruppen utvecklade en metod som underlag för en workshop: ”Vem är jag som värd?” Författarna ville genom observation och dokumentation av denna workshop pröva om det är autenticitet som berör. Denna explorativa studie hade som syfte att utveckla en metod för att identifiera autenticitet som kan tillämpas inom värdskap. Studiens observations- och dokumentationsmetod var filmning där författarna var känslomässiga verktyg för att identifiera autenticitet.En metod utvecklades och resultatet av denna studie vittnade om att autenticitet berör. Författarna vill tro att detta kan tillämpas inom utövandet av värdskap. Slutsatsen var att en kombination av teknisk skicklighet, tillit till sin embodied knowledge, medvetenhet, mening, passion för människan och yrkesutövningen, skapar värdskap som berör. Nyckelord: embodied knowledge, filmning, känslomässig beröringspunkt, spegling, värd.
C-uppsatser

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Hederstedt, Axel. "Relationellt arbete lärare-elev : En systematisk litteraturstudie om betydelsen av en god lärare-elev relation." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45423.

Full text

Abstract:

Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat.
What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Buck, Mitchell Arthur. "Experiments and numerical model for berm and dune erosion." Access to citation, abstract and download form provided by ProQuest Information and Learning Company; downloadable PDF file, 190 p, 2008. http://proquest.umi.com/pqdweb?did=1456291111&sid=6&Fmt=2&clientId=8331&RQT=309&VName=PQD.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Beröm'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles