Academic literature on the topic 'Beslutsfattande. Beslutsteori'

Beslutsfattande innebär valet mellan två eller flera handlingsalternativ. Den som fattar beslut måste överväga fördelar och nackdelar med de olika handlingsalternativen som beslutsfattare ställs inför. Vid förvärv av hyresfastigheter ställs det stora krav på beslutsfattare eftersom det är en väldigt stor investering och det är många faktorer som påverkar beslutet. Problemet i beslutsfattandet beror dels på att det ställer stora krav på kunskap inom en rad olika aspekter. Det krävs kunskap inom bland annat marknaden på makronivå, fastighetsmarknaden och hyresfastigheters tekniska egenskaper. Tidigare studier inom beslutsfattande har delats in i två sidor, den normativa och den deskriptiva (French, 2001). Den normativa beslutsteorin beskriver enligt French (2001) hur beslut borde fattas och den deskriptiva beslutsteorin beskriver hur beslut faktiskt fattas (Simon, 1979). Utifrån den normativa beslutsteorin baserar beslutsfattare beslut på rationella beslutsunderlag för att nyttomaximera. Däremot tillåter den deskriptiva beslutsteorin att beslutsfattare inte alltid agerar fullt rationellt. Simon (1979) argumenterar om att beslutsfattares möjligheter att fatta rationella beslut begränsas eftersom beslutsfattare omvandlar ohanterbara beslutsproblem till hanterbara. Detta genom att beslutsfattare begränsar sökandet av alternativ och således letar efter ett tillfredsställande val istället för det optimala valet. Khatri & Ng (2000) genomförde en studie där det framkom att det intuitiva samspelet påverkar beslutsfattares beslut. Harung (1993) utförde en studie som indikerar att beslutsfattare litar mer på deras erfarenhet desto mer erfarenhet de har. Det är dessa påverkande faktorer av beslutsfattandet som inte har undersökts i någon större grad vid förvärv av hyresfastigheter som denna studie bland annat syftar till att undersöka. Syftet med denna studie är att undersöka vad beslutsfattare på privata fastighetsbolag baserar beslut på vid förvärv av hyresfastigheter samt skapa förståelse för vad besluten påverkas av. I denna studie har en deduktiv ansats valts vilket innebär att en teoretisk referensram har byggts upp av sekundärdata för att utgöra grunden till insamlingen av primärdata. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar, litteratur och andra källor som varit relevanta för studien. Vid utformningen av studiens intervjuguide utgick vi från studiens problemformulering och syfte. Genom att utgå från studiens teoretiska referensram och analysmodell kunde vi säkerställa att alla aspekter av vår problemformulering besvarades av respondenterna. Vid insamlingen av primärdata utfördes semistrukturerade intervjuer då det möjliggör en öppenhet och flexibilitet med utrymme för följdfrågor för att vidare fånga upp olika aspekter och nyansskillnader. Studien visar att beslutsfattare använder sig av fastställda kriterier som beslut baseras på vid förvärv av hyresfastigheter. För att kunna bedöma om en hyresfastighet uppfyller beslutskriterierna utförs fastighetsanalyser. Besluten påverkas av det intuitiva sambandet mellan erfarenhet, bedömningsförmåga och magkänsla. Studien visar att ju mer erfarenhet beslutsfattare har desto mer litar de på sin magkänsla. Denna magkänsla har visat sig ha en betydande roll vid förvärv av hyresfastigheter.

De internationella redovisningsstandarderna, utgivna av IASB, är väsentliga för regleringen av redovisning. För att förbättra användbarheten och jämförbarheten bland företagen, måste dessa standarder revideras. Den senaste standarden som revideras är den som behandlar företagens leasing, nämligen IAS 17 som ersätts av IFRS 16. Det är ett nytt regelverk som fundamentalt förändrar hur företagen ska redovisa sin leasing. I samband med implementeringen av IFRS 16 måste nämligen företagen som redovisar enligt IFRS ta upp sin leasing som en tillgång i balansräkningen. Tidigare forskning på området har bland annat kommit till slutsatsen att företagens nyckeltal i hög utsträckning kommer att förändras. Vår uppsats har fokuserat på hur företagen förbereder sig för IFRS 16 samt också på att analysera hur företagen resonerar vid deras beslutsfattande vid implementeringen. Det är en studie som antagit en kvalitativ forskningsansats. Primärdata består av intervjuer med företag medan sekundärdata består av granskning av företagens årsredovisningar samt dokument från IASB och hemsidorna för the big four. För att besvara studiens frågeställningar har författarna dels använt sig av en implementeringsmodell som är hämtad från PwC, dels en teoretisk referensram som behandlar två olika beslutsteorier. Studiens resultat visar att företag i hög utsträckning följer de rekommendationer som ges ut av ledande revisionsbyråer och företagen i studien har således följt implementeringsmodellen. Studien har också kommit till slutsatsen att det är möjligt att förklara företagens beslutsfattande om beslutsteorierna bryts ner till deras beståndsdelar. Studien fann att företag resonerar snarlikt när beslut rörande implementeringen av IFRS 16 tas.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd. Den vanligast förekommande intuitionen var av perceptuellt slag, en så kallad ”klinisk blick”. Slutsatsen visade att intuition är av stor vikt för ambulanspersonalens yrkeskompetens och att ambulanspersonalen ofta förlitar sig på magkänslan, framför allt vid beslut som rör huruvida de bör undersöka och behandla patient på plats eller köra patienten direkt till sjukhus.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält. Resultaten av intervjuerna pekar på att intuition verkar ske undermedvetet vilket ger stöd för recognition primed decision model, i kombination med negativa ledtrådar och hävstångspunkter.

Omvärlden förändras allt snabbare på grund av den ökade globaliseringen som råder, detta har lett till att organisationer ofta verkar på dynamiska och instabila marknader. Företag behöver därför alltmer anpassa sig efter utvecklingen som sker, vilket innebär att de ställs inför komplexa och omfattande beslut som är avgörande för dess fortsatta existens. För små företag kan övergången till att bli ett multikanal företag, det vill säga att anskaffa e-handel, vara ett komplext beslut med den kunskap som finns inom företaget. Syftet med denna studie är därför att undersöka och få förståelse för hur små företag inom detaljhandeln med inriktning på klädeshandeln, resonerade inför beslutet att övergå till att bli ett multikanal företag. I denna studie har en induktiv ansats använts då inriktningen är att tolka respondenternas svar för att på så sätt skapa en förståelse för hur resonemanget inför beslutet har förts. Genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med ägare, delägare och e-handelsansvariga, vilket är de personer som har varit insatta och delaktiga i beslutet anses den insamlade empirin relevant för studien. Vid utformningen av intervjuguiden har studiens syfte och teoretiska referensram varit utgångspunkten, med denna utgångspunkt säkerställdes att alla aspekter i resonemanget framkommit av intervjuerna. Med anledning av den flexibilitet och öppenhet som följer med semistrukturerade intervjuer har därför insamling av primärdata utförts på detta sätt. Vidare har det möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas och genom detta har nyansskillnader och olika aspekter kunnat uppmärksammas. Resultatet av studien visar på att resonemanget som förts inför beslutet att anskaffa e-handel påverkas av kontexten som företaget befunnit sig i vid den tidpunkten då beslutet fattades. De responderande företagen som var tidiga med att anskaffa e-handel påvisar en mer begränsat rationell karaktär än de som var sena, dock har det slutgiltiga beslutet att anskaffa e-handel varit begränsat rationellt då intuitionen har spelat en avgörande roll. De som tidigt fattade beslutet att anskaffa e-handel påvisar även att en resursbaserad syn har använts till skillnad från de som var sena med beslutet som påvisar en marknadsbaserad syn.

En lagändring har gjorts i Sverige vars syfte är att små och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre gränsvärden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsättning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler än tre anställda. Eftersom lagändringen är relativt ny, medför det att företag i dagsläget precis har avslutat eller är inne i en beslutsprocess angående den frivilliga revisionen. Beslutsfattande är något som ständigt pågår i alla former av organiserad mänsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande både när det gäller rutinfrågor till mer komplexa beslut. Genom mänsklighetens historia har människan strävat efter att få kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsägbarheten samt minska riskerna. När beslut fattas i företag måste även hänsyn tas till en rad förhållanden som är direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och på vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie: Vad kännetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet på revision inte är tvingande? På vilka grunder är beslutet fattat? Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förståelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gått till. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på telefonintervjuer med ett antal företag som står inför beslutet att välja mellan att anlita en revisor eller inte. I studien framkom det inga specifika kännetecken på de företag som ansåg att de hade behov av revision trots att kravet på revision inte längre är tvingande. Dock ansåg majoriteten att kostnaden för revision var mer värt än tiden det krävs för att kontinuerligt vara uppdaterad inom lagar, regler och praxis. Resultatet av undersökningen visar att den trygghet som revisionen ger är avgörande vid valet att behålla revisorn, eftersom den skapar bättre trovärdighet åt företaget inför kreditgivare och andra intressenter. Flertalet av respondenterna har gjort ett försök att agera och tänka rationellt då de beslutat efter vad de ansåg vara bäst för företagen. Studien visar även att respondenterna som var i en pågående beslutsprocess valde att rådfråga personer med kunskap om problemet för att därefter fatta ett kollektivt beslut. En sammanställning hur undersökningen kan se ut när alla respondenterna är klara med besluten tyder på ett resultat där 85 procent av deltagarna valt att behålla revision, 10 procent som väljer bort revision samt 5 procent av respondenterna som inte vet vilket beslut de ska fatta.
There has been a change in the law that allows small and medium-sized companies in Sweden to have voluntary audit if they are below or only exceed one of the following three limits: (1) 3 million in net sales, (2) 1, 5 million in total assets or (3) more than three employees. Since the change in the law about voluntary audit is relatively new, many companies are either in the middle of their decision-making process or have just made a decision. The process of making decision is a continuous process that every company faces every day, which regards every level of the organization. The main purpose of this paper is to analyze how and on what basis the companies have made a decision regarding the voluntary audit. The study will contribute to a deeper knowledge and understanding of how decisions are taken, in general, and how this particular decision about audit has been made. The questions this study aims to examine is: What characterizes a company that believes that they need an audit?  What basis is the decision made on?  The study has not shown any common and clear characteristics of the companies that decided that they need audit, however the majority of the researched companies thought that the cost of the audit was worth more than the time the organization needed to be updated on the new laws, rules and practices. The results of the research have shown that the safety audit gives is the most important factor when deciding whether to keep auditor or not. The reason for this is the fact that audit adds credibility and reliability in front of their creditors and other stakeholders.

En kris såsom Coronapandemin är en extrem situation som skiljer sig från normala förhållanden och kräver att rätt beslut tas. Det sätter press på chefen i en organisation att fatta ett beslut som många gånger är improviserat, dels på grund av tidspress och stress, dels på grund av att varje kris är unik där det är otydligare vad som är rätt och fel beslut. Det beslut som chefen tar under en kris kan många gånger skilja sig från hur beslutet hade tagits under en normal situation. Bör chefen göra mer analyser före beslutet tas eftersom krisen är så pass komplex eller bör chefen i stället förlita sig mer på sin magkänsla eftersom krisens komplexitet är alltför omfattande att göra en analys av? Det är en fråga som har fått mycket uppmärksamhet inom beslutsforskning, inte minst under extrema situationer och kriser såsom en pandemi. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur chefer hanterar det improviserande beslutsfattandet som uppstår under en kris. I studien sätts analytiska beslut i kontrast till beslut baserade på intuition eller magkänsla, men öppnar samtidigt upp för en möjlighet att båda kan kombineras. Intervjuer har gjorts med chefer från olika branscher runtom i Sverige för att öka förståelsen för krisbeslut under Coronapandemin. Studien visar att de flesta chefer använder analys eller kombinerar analys med intuition. Endast ett fåtal chefer tenderar att enbart använda intuition. Vidare framkommer det att hur chefen betraktar krisen får en effekt på vilka beslut som tas. Betraktas pandemin enbart som ett hot väljer chefen att fokusera på interna aktiviteter som ämnar lindra pandemins negativa påverkan i organisationen och stödja medarbetarna. Väljer chefen att även betrakta pandemin som en möjlighet så öppnar det upp för externa aktiviteter som kan dra nytta av pandemin, såsom att expandera verksamheten till och bredda kontaktnätverken för nya affärsmöjligheter. I de allra flesta beslut framkommer det att de baseras på ett nära samspel och kommunikation med andra aktörer. Det är sällan som ett beslut tas utan någon som helst kommunikation med någon annan. Denna kommunikation tycks ha motarbetat de negativa effekter som olika biaser medför i besluten. Exempelvis är cheferna mindre partiska när andras perspektiv tas med i beaktning före ett beslut tas. Slutligen tror de flesta cheferna att denna pandemi har gjort dem till en bättre beslutsfattare och vissa tror att tidigare stressfulla situationer och kriser har varit till stor hjälp även under Coronapandemin.
A crisis such as the Covid-19 pandemic is an extreme situation that differs from day-to-day situations and require that the right decisions be made. Such extreme situations put pressure on managers in organizations to make decisions that many times are improvised, in part because of time pressure and stress, and in part because each crisis is unique and makes it harder to know what the right decision is. The decisions managers make during a crisis are often different from how those decisions would have been made during a normal situation. Should the manager analyse the situation before the decision is made because the crisis is so complex, or should the manager instead follow his or her gut feeling because the crisis’ complexity is too overwhelming to possibly analyse? Such a question has received much attention in research of decision making, not least under extreme situations and crisis such as a pandemic. The purpose of this study is to increase the understanding of how managers deal with the improvised decision making that occur during a crisis. This study contrasts analytical decisions to intuitive decisions, while at the same time opens for the possibility that both styles of decision making could be combined. Interviews have been made with managers from different industries throughout Sweden to increase the understanding of crisis decision making during the Covid-19 pandemic. The study shows that most managers use analysis or combine analysis with intuition. Few managers tend to use intuition only. Furthermore, this study shows that the way the manager views the crisis can affect the decisions that he or she makes. If the manager views the merely as a threat, he or she will tend to focus on internal activities aimed at reducing the negative effects caused by the pandemic on the organisation and their members. If the manager chooses also to view the pandemic as an opportunity, it can lead to external activities that can take advantage of the pandemic, by for example expanding their business and business network. The study shows that most decisions have been made through communication and interplay with other actors. Only few decisions have been made without any communication or interplay whatsoever. The fact that most decisions have been made through communication with others seem to have reduced the effect of different biases. Managers have become less partial when other people’s perspectives have been included in the decisions. Finally, most managers believe that this pandemic has made them a better decision maker, and some believe that prior stressful situations and crisis have greatly assisted them during this pandemic.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka, kartlägga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen på Migrationsverkets asylprövning utifrån asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare växlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjälp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsätts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget påvisar studien den administrativa människans begränsade rationalitet. På grund av ringa sociologiska forskning inom området är studien ett bidrag till disciplinen.
This qualitative study aims to investigate, identify and analyze social interaction patterns regarding the decision-making process at the Migration board’s asylum processing unit from the perspective of the asylum officer. Empirical data, which is collected through semi-structured interviews with asylum officers from different Migration board entities, is analyzed by employing different theories on decision-making in the context of administrative behavior and diffusion of responsibility. The outcome of the study shows that there is an intricate social interaction pattern in the asylum decision process and three communication types have been identified: informal, formal and semi-formal. The asylum officer switches between these types in the various stages of the decision-making process. Through developed social communication patterns, a time-pressured decision-making plan is put in action. Generally, the study demonstrates the bounded rationality of the administrative person. Due to lack of sociological research in this area, this study is a contribution to the field.