Dissertations / Theses on the topic 'Beslutstöd'

Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.

Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är:

· säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar)

· inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar)

· säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar)

· lämplig implementeringsstrategi (kundansvar)

· välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).

Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra.

Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.

Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D.

Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information. Interaktionen av delgiven informationsmängd samt visualiseringsdimension av mikrovärlden i vilken studien utförs studeras likaså.

För att besvara dessa frågor med både kontroll och hänsyn tagen till kontexten har studien utförts i en mikrovärld. Totalt sjuttiotvå personer i grupper om sex personer uppdelade på två lag har genomfört en simulerad strid i PC-spelet Battlefield/Silent Heroes. En person i varje lag agerade stidsledare, till sin hjälp hade de verktyget CoMap.

Studiens resultat visar att inga signifikanta skillnader finns för prestation vare sig beroende på visualiseringsdimension eller informationsmängd. Däremot pekar en tendens mot att beslutsfattarens prestation förbättras när beslutsfattaren förses med lite information och endast ges möjlighet att arbeta i 2D. Likaså tenderar prestationen förbättras när beslutsfattaren med mycket information har möjligheten att använda såväl 2D som 3D. Att döma av observationer och försöksdeltagarnas skattningar används 2D ungefär 90 % av tiden för att leda striden. För att lösa tilldelade uppgifter har 2D använts 82 % av tiden. 3D har använts främst som ett stöd vid specifika situationer när beslutsfattaren behöver bilda sig en uppfattning om miljön soldaterna befinner sig i eller när riskfyllda situationer utforskas närmare. Observationer har visat att för att guida sina trupper i detalj är lägeskartan i 3D ett bra hjälpmedel.

Denna uppsats vill ge en bild av hur affärssystem påverkar beslutsfattande och därmed blir det av vikt att även undersöka vilka beslutsstöd som kan identifieras i affärssystemen. Affärssystem har idag fått en allt mer central roll när det gäller företagets styrning. Det är även av betydelse hur företag tolkar den information som finns i affärssystemen vid beslutsfattande, då detta i sin tur kan ge konsekvenser på verksamheten. Värdet av hög beslutskvalitet och minimering av Information Overload är viktiga faktorer i samband med affärssystem och av avgörande betydelse för att kunna ge goda förutsättningar för fattande av beslut.

Fallstudien behandlar två företag genom en kvalitativ ansats. Genom intervjuer har beslutsprocessen och målen med affärssystem undersökts. Utifrån en omarbetad modell av Holsappel och Sena (2003) vilken behandlar olika särdrag av beslutsstöd undersöks om det finns beslutsstöd i fallstudiens affärssystem.

Resultatet av studien visar att de undersökta företagen är väl medvetna om vilken påverkan affärssystem har på verksamheten och grundar därför sitt beslutsfattande på att kritiskt analysera informationen från affärssystemen samt att de även tar information från andra delar av verksamheten. Utifrån undersökningen går det ej att avgöra om det beslutsstöd som förekommer i de tillfrågade företagen är tillräckligt för att stödja beslutsfattande men att det finns ett samband mellan affärssystem och beslutsstöd är tydligt.

Nyckelord: Affärssystem, beslutsstöd, beslutsfattande, beslutskvalitet och Information Overload.

Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem. Ett försök har gjorts inom räddningsverket till att utveckla att system kallat MicroLUPP som är tänkt att användas i en handdator av befattningshavare på skadeplatsen och kan liknas vid ett beslutsstödsystem. Studiens syfte var att undersöka huruvida MicroLUPP kan underlätta beslutsfattande för befattningshavaren på skadeplatsen. För att undersöka detta fick försöksdeltagare, som ansågs vara experter inom sin yrkesdomän använda MicroLUPP under en insatsövning, medan de ombads tänka-högt. Studien spelades in genom en bandupptagning. Insatsövningarna observerades och försöksdeltagarna intervjuades i efterhand angående sina upplevelser av användningen, vilket också spelades in genom en bandupptagning. Det visade sig att MicroLUPP inte kan underlätta beslutsfattandet för befattningshavaren i dess nuvarande utformning. Samtliga försöksdeltagare hade en negativ inställning till användningen och därav drogs slutsatsen att programmet behöver vidareutvecklas om det eventuellt ska tas i bruk.

Behovet att mäta kvalitet hos olika produkter ledde till framställningen av ett antal mätningsmetoder. Redan vid olika stadier av tillverkning kan man avgöra om produkten motsvarar en viss förutbestämd standard. Den här rapporten kommer att undersöka vilka eventuella problem mätning av kvalitet med laser har i industrimiljö. En konceptuell modell över hur mätning av dornprofiler kan genomföras kommer att presenteras med fokus på att väga tidsåtgång mot exakthet för att skapa en balans som är acceptabel för företagets krav. En beslutsfattande algoritm kommer även att presenteras där ett avgörande ska ske om mätresultaten är rimliga eller beror på fel i mätutrustningen. Om mätresultaten är rimliga jämförs de mot referensvärden för att avgöra om produkten klarar kvalitetskraven. Resultatet presenteras i form av ett program som styr hela mätproceduren samt även fattar ett beslut om den aktuella mätningen ska förkastas eller behållas.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa är utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benämnt "datavaruhus".

Avregleringen av elmarknaden medförde större krav på elleverantörerna med avseende på flexibilitet och funktionalitet när kunderna fick välja elbolag själva. Det som främst bidrar till komplexiteten gällande elhandel är de många olika sorters elavtal som kan tecknas och det ständigt varierande inköpspriset på nordiska kraftbörsen.

För fallstudiens företag gäller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dåliga prestanda. Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ studie försöka identifiera primära faktorer för dessa prestandaproblem. Vidare vill vi belysa hur man bör integrera befintliga operationella system för att uppnå goda prestanda.

Arbetets slutsats är att prestandaproblemen kan härledas både till det arkitekturella och det strukturella planet såväl som till valet att egenutveckla den logik som bearbetar data genom att hämta, transformera och uppdatera datavaruhuset. Ytterligare en faktor utgörs av den höga detaljeringsgrad som kännetecknar data i datavaruhuset.

Logistik och Supply Chain Management som koncept har fått en ökad uppmärksamhet de senaste åren. Ett föråldrat synsätt på organisationen som en samling vertikala enheter som fungerar autonomt byts ut mot en vision om en flödesorganisation där ett helhetsgrepp om verksamheten och djupare samarbeten med leverantörer och kunder står i fokus. Ökade krav på konkurrenskraft genom effektivisering ställer nya ökade krav på en fungerande planering och styrning av varuflöden och där kan så kallade avancerade planeringssystem (APS) fungera som ett stöd och hjälpmedel. APS för produktions- och distributionsplanering är fortfarande ett nytt och relativt oprövat beslutsstödssystem. De senaste åren har företag som utvecklar affärssystem även börjat utveckla och sälja så kallade APS-moduler som genom sofistikerade matematiska algoritmer och optimeringsfunktionalitet kan stödja styrning och planering av komplexa system såsom försörjningskedjor. Under 2004 genom fördes ett antal strukturförändringar inom utsädesverksamheten hos Svenska Lantmännen, vilket medförde att två produktionsanläggningar och två logistikcenter avvecklades. Bakgrunden till dessa förändringar var överkapacitet och dålig lönsamhet. APS-modulen Movex Supply Chain Planner (SCP) implementerades samtidigt som stöd för huvudplanering för produktgruppen utsäde och planeringen lyftes upp på central nivå. Syftet med denna studie är att utvärdera vilka effekter strukturförändringar i försörjningskedjan och SCP som beslutsstöd vid huvudplanering har haft på totalkostnad och flöden i produktion och distribution. Genom intervjuer, observationer och datainsamling via Lantmännens affärssystem har en analys av totalkostnadsförändringar och förändringar på flöden i distribution och produktion genomförts. Resultaten av studien visar att Svenska Lantmännens utsädesverksamhet har effektiviserats med avseende på totalkostnad genom strukturförändringar och ett avancerat planeringssystem som stöd för en central huvudplanering. Totalkostnaderna för verksamheten har sjunkit med 11,8 miljoner kronor per år vilket motsvarar knappt 13 % samtidigt som försäljningskvantiteten har ökat något vilket ger en totalkostnadsminskning per fakturerad kvantitet på 15 %, eller 133 kronor per ton. Implementeringen av SCP och de investeringar som var nödvändiga vid strukturförändringarna har haft en återbetalningstid på drygt en månad. Lagernivåer i både produktion och logistikcenter har minskat med knappt 50 % vilket tyder på att ett snabbare genomflöde nu har realiserats och att SCP och central styrning har bidragit till denna förändring. Den potential som har identifierats i det nya planeringssystem och beslutsstödssystem som SCP utgör kan, om rätt förutsättningar ges, innebära att ytterligare effektivisering kan åstadkommas i utsädesverksamheten. Främst finns förbättringspotential i sättet att styra och leda verksamheten. Nu när omorganisationen och centraliseringen är genomförd bör stordriftsfördelar och samordningseffekter kunna uppnås. Slutsatser som kan dras ur denna studie är att positiva effekter på genomflöde och lagernivåer och därmed fraktkostnad, produktionskostnad samt lagerkostnad kan åstadkommas med hjälp av avancerade planeringssystem under förutsättning att verksamheten i övrigt bedrivs på ett effektivt sätt.

Logistics and Supply Chain Management as concepts have gained increased attention during the last years. A vision of the supply chain as a holistic construct with close cooperation between the different organisational units has replaced the traditional picture of the supply chain as a collection of vertically organised functional units. Advanced planning systems (APS) can be used as a tool to meet the increasing demands on effectiveness that puts new pressures on swift and efficient planning and control of the supply chain. APS as a decision support system (DSS) for production and distribution planning is still a new and unexplored tool. During the least few years, companies that sell enterprise resource planning systems, have started developing and implementing APS-modules, which by the aid of sophisticated mathematical algorithms and optimization functionality, supports planning of complex systems such as supply chains. In 2004 structural changes were carried out in the seed production network that resulted in the termination of two production units and two central warehouses at the Swedish Farmers Supply and Crop Marketing Association. The background for these changes was overcapacity and therefore poor profitability. The APS Movex Supply Chain Planner (SCP) was implemented in the same time to support master planning for seed in a new centralized planning function. The purpose of this study is to evaluate the effects on total costs and the flow of goods after the structural changes and the implementation of the advanced planning system at the centralised master planning function. A total cost analysis and a flow analysis have been carried out regarding the seed production and distribution. Data have been collected through interviews, observations and the ERP database. The results of the study show that the structural changes and the implementation of the APS have streamlined the production and distribution network regarding the flow of goods, while the total costs have been reduced. Total costs have decreased by SEK 11,8 million per year, or 13 %, while at the same time the quantity of sold units have increased. This results in a total reduction of cost by some 15 %. The investments regarding the structural changes and the implementation of the SCP of have been paid off in just over one month. Furthermore, inventory levels in production facilities and warehouses have been reduced by almost 50 %. This study indicates that the SCP together with the centralized master planning function has contributed to these changes. Nevertheless, a further potential in the use of the SCP has been identified. There are opportunities to even further streamline the seed production network. The conclusions that can be made from this study is that positive effects on throughput and inventory levels and thus transportation, production and inventory cost has been realized with the aid of an advanced planning systems. However, a prerequisite is that the organisation employing the APS is operated effectively.

In this report you can read about a service company that wants to introduce a new decision tool for their customers. The first question that will be answered in this report is, what information is needed for market controllers. The second question investigates how a decision tool that gives the answers to the first question would work. Theories in business and economics written by Jan Lindvall (2001) and sociotechnical work analysis written by Kim Vicente (1999) are used in this report. To find the answers to question number one, interviews with two market controllers were done. To find the answers to question number two, a couple of decision tools were investigated and compared with each other. The conclusions were that market controllers need a specific tool to help them with their decisions. This tool contributes in their daily work. It´s very important that the decision tool can change focus from internal to external business relations depending on the market situation.

Denna studie avser att ge information och vägledning vid val av angreppssätt vid ett integrationsprojekt. Med angreppssätt avses facelift och convert som kan jämföras med Enterprise Application Integration (EAI) och Enterprise Resource Planning (ERP). Det är idag en avsaknad på material angående val av angreppssätt vilket kan försvåra för en organisation att veta hur de skall angripa ett integrationsprojekt. Att genomföra denna undersökning är steg mot att ge organisationer vägledning om hur de skall angripa ett integrationsprojekt och vad som är viktigt att tänka på. Denna studie tar hänsyn till att integrera antingen genom att integrera existerande system med hjälp av middleware (facelift) eller att byta ut de existerande systemen mot ett ERP-system (Convert). Studien tar även stor hänsyn till stovepipes, vilket har visat sig ha stor betydelse för organisationer. Resultatet av denna studie presenteras i form av en lathund för att ge vägledning och information till respektive angreppssätt.

QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.

Data warehouse system är något som har växt fram under 1990-talet och det har implementeras hos flera verksamheter. De källsystem som en verksamhet har kan integreras ihop med ett data warehouse system för att skapa en version av verkligheten och ta fram rapporter för beslutsunderlag. Med en version av verkligheten menas att det skapas en gemensam bild som visar hur verksamhetens dagliga arbete sker och utgör grundinformation för de framtagna analyserna från data warehouse systemet. Det blir därför väsenligt för verksamheten att de framtagna rapporterna håller en, enligt verksamheten, tillfredställande god datakvalitet. Detta leder till att datakvaliteten hos data warehouse systemet behöver hålla en tillräckligt hög kvalitetsnivå. Om datakvaliteten hos beslutsunderlaget brister kommer verksamheten inte att ta de optimala besluten för verksamheten utan det kan förekomma att beslut tas som annars inte hade tagits.

Att förbättra datakvaliteten hos data warehouse systemet blir därför centralt för verksamheten. Med hjälp av kvalitetsfilosofin Total Quality Management, TQM, har verksamheten ett stöd för att kunna förbättra datakvaliteten eftersom det möjliggör att ett helhetsgrepp om kvaliteten kan tas. Anledningen till att ta ett helhetsperspektiv angående datakvaliteten är att orsakerna till bristande datakvalitet inte enbart beror på orsaker inom själva data warehouse systemet utan beror även på andra orsaker. De kvalitetsförbättrande åtgärder som behöver utföras inom verksamheter varierar eftersom de är situationsanpassade beroende på hur verksamheten fungerar även om det finns mer övergripande gemensamma åtgärder.

Det som kommuniceras i form av exempelvis rapporter från data warehouse systemet behöver anses av verksamhetens aktörer som förståeligt och trovärdigt. Anledningen till det är att de framtagna beslutunderlagen behöver vara förståliga och trovärdiga för mottagaren av informationen. Om exempelvis det som kommuniceras i form av rapporter innehåller skräptecken bli det svårt för mottagaren att anse informationen som trovärdig och förståelig. Förbättras kvaliteten hos det kommunikativa budskapet, det vill säga om kommunikationskvaliteten förbättras, kommer datakvaliteten hos data warehouse systemet i slutändan också förbättras. Inom uppsatsen har det tagits fram riktlinjer för att kunna förbättra datakvaliteten hos data warehouse system med hjälp av kommunikationskvaliteten samt TQM. Riktlinjernas syfte är att förbättra datakvaliteten genom att förbättra kvaliteten hos det som kommuniceras inom företagets data warehouse system.

Det finns olika åtgärder som är situationsanpassade för att förbättra datakvaliteten med hjälp av kommunikationskvalitet. Ett exempel är att införa en möjlighet för mottagaren att få reda på vem som är sändaren av informationsinnehållet hos de framtagna rapporterna. Detta för att mottagaren bör ha möjlighet att kritisera och kontrollera den kommunikativa handlingen med sändaren, som i sin tur har möjlighet att försvara budskapet. Detta leder till att öka trovärdigheten hos den kommunikativa handlingen. Ett annat exempel är att införa inmatningskontroller hos källsystemen för att undvika att aktörer matar in skräptecken som sedan hamnar i data warehouse systemet. Detta leder till att mottagarens förståelse av det som kommuniceras förbättras.

The data warehouse system is something that has grown during the 1990s and has been implemented in many companies. The operative information system that a company has, can be integrated with a data warehouse system to build one version of the reality and take forward the decision basis. This means that a version of the reality creates a common picture that show how the company’s daily work occurs and constitutes the base of information for the created analysis reports from the data warehouse system. It is therefore important for a company that the reports have an acceptable data quality. This leads to that the data quality in the data warehouse system needs to hold an acceptable level of high quality. If data quality at the decision basis falls short, the company will not take the optimal decision for the company. Instead the company will take decision that normally would not have been taken.

To improve the data quality in the data warehouse system would therefore be central for the company. With help from a quality philosophy, like TQM, the company have support to improve the data quality since it makes it possible for wholeness about the quality to be taken. The reason to take a holistic perspective about the data quality is because lacking of the data quality not only depends on reasons in the data warehouse system, but also on other reasons. The measurement of the quality improvement which needs to perform in the company depends on the situation on how the company works even in the more overall actions.

The communication in form of for example reports from the data warehouse system needs to be understandable and trustworthy for the company’s actors. The reason is that the decision basis needs to be understandable and trustworthy for the receiver of the information. If for example the communication in form of reports contains junk characters it gets difficulty for the receiver of the information to consider if it is trustworthy and understandable. If the quality in the communication message is improving, videlicet that the communication quality improves, the data quality in the data warehouse will also improve in the end. In the thesis has guiding principles been created with the purpose to improve data quality in a data warehouse system with help of communication quality and TQM. Improving the quality in the communication, which is performed at the company’s data warehouse to improve the data quality, does this.

There are different measures that are depending on the situations to improve the data quality with help of communication quality. One example is to introduce a possibility for the receiver to get information about who the sender of the information content in the reports is. This is because the receiver needs to have the option to criticize and control the communication acts with the sender, which will have the possibility to defend the message. This leads to a more improved trustworthy in the communication act. Another example is to introduce input controls in the operative system to avoid the actors to feed junk characters that land in the data warehouse system. This leads to that the receivers understanding of the communication improves.

Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet.

Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal. ROE-arbetet ger ett administrativt merjobb för stabs- och fartygspersonal. Det finns inte tid eller resurser att öva ROE på ett realistiskt sätt med lämplig upptrappning av hotnivå. Det bedrivs ingen specifik ROE-utbildning vid Försvarsmaktens skolor eller centra.

Utvecklingsarbetet bedrevs parallellt med kartläggningen och involverade stabs- och fartygspersonal. Efter ett antal utvärderingar med användare kunde tre koncept för stöd och hjälpmedel ges. För att öka förståelsen och visualisera koncepten har tre demonstratorer skapats. Koncepten har fått arbetsnamnen;

- ADMIN - Administrativt stöd för ROE-hantering.

- FARTYG - Utbildningshjälpmedel för fartygsledning och eventuellt skolor.

- STAB - Stöd för framtagning av ROE-profil.

Författarna rekommenderar FOI att fortsätta utreda ROE-arbetet inom Försvarmakten och även internationellt samt vidareutveckla de tre föreslagna koncepten. För att skapa en gemensam grund för sin personal bör Försvarsmakten hålla seminarium och utbildning inom ROE och tydligare definiera ansvarsförhållanden och begrepp.

How is research and science being used in political debate? An idea analysis of the debate about försäkringsmedicinskt beslutsstöd (decision tool in healthcare security)

This is a case study on different types of research use (utilization) The aim of this paper is to examine how the politicians make use of expertise and research in the parliamentary debate surrounding the decision tool in healthcare security (försäkringsmedicinskt beslutsstöd). The aim is also to find out to what extent different types of research use are present in this debate. In this case study the qualitative method of idea analysis is being used on the empirical material. The tool of analysis is based upon the theories of research use by Amara et al. (building on Beyer) and Carol Weiss. My conclusion is that the most common type of research use in this debate is the symbolic, followed by the conceptual type. The instrumental type of research use is the least frequent one in this debate.