Dissertations / Theses: 'Beteende och förhållningssätt'

1

Davidsson, Hanna, and Emely Tångring. "Omvårdnadsåtgärder och förhållningssätt gentemot personer med demenssjukdom och aggressivt beteende : En litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2185.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Aggressiva beteenden hos personer med demenssjukdom är ett vanligt symtom som förekommer och har varierande anledningar, utifrån situation, livshistoria och funktionsförmåga i nuet. Aggressivt beteende hos människor med demenssjukdom kan ofta uppkomma i samband med att vårdpersonal vill utföra oönskade omvårdnadsåtgärder. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnadsåtgärder och förhållningssätt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar aggressivt beteende. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv stycken kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Omvårdnadsåtgärder användes genom verktyg som kommunikation, personlig relation, professionellt teamarbete men också uppgiftsfokuserad omvårdnad. Förhållningssättet gentemot patienterna under dessa omvårdnadsåtgärder skilde sig åt beroende på om omvårdnadsåtgärderna gjordes utifrån fokus på uppgiften eller den personliga relationen. Omvårdnadsåtgärderna var baserade på vårdpersonalens erfarenhet med patienterna snarare än riktlinjer och centrala rekommendationer från Socialstyrelsen.   Slutsats: Slutsatsen visade att omvårdnadsåtgärderna vid aggressivt beteende var konträra. De aggressiva tendenserna hos patienterna påverkades av vårdpersonalens förhållningssätt men också av tillgången till sjuksköterska och den personliga relationen mellan patient och vårdgivare. Studiens resultat kan även påvisa att tydligare riktlinjer behövs för hur och om vårdpersonal ska genomföra omvårdnadsåtgärder trots motstånd från patienter med demenssjukdom. Klinisk betydelse: Kunskap om förhållningssättet och vilka omvårdnadsåtgärder som används i praktiken skulle kunna få sjuksköterskor att bättre förstå och leda omvårdnadsarbete, samt gynna patienter med aggressivt beteende genom att lindra lidande i omvårdnaden.
Background: Aggressive behaviours from dementia patients is a common symptom that occurs and have various reasons, based on situation, personal background and physical abilities. Aggressive behaviour from people with dementia may often occur during the health professional’s assistance with personal care. Objective: The aim of this study was to describe nursing interventions and approaches in the care of people with dementia who exhibit aggressive behaviour. Method: A study of literature based on twelve qualitative scientific articles was conducted. Results: Nursing measures were conducted, by using tools such as communication, personal relationships, professional teamwork but also task-focused care. The attitude towards the patients in the approach was different depending on whether the care interventions were made based on the task or the personal relationship. Nursing interventions were based on health professionals' experience with patients rather than guidelines and recommendations from The National Board of Health and Welfare. Conclusion: The study revealed that opposite care strategies were often used. The aggressive reactions from patients were affected by the approach of caregivers but also by the access to a nurse and the relationship between patient and caregiver. The result suggests that more precise guidelines are needed for how and if care staff shall practise caregiving despite resistance from patients living with dementia. Clinical significance: Knowledge of approaches and which nursing interventions that were used, can help nurses to better understand and improve their management in care situations, as well as benefit and decrease suffering for dementia patients where aggressive behaviour occurs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Enghag, Julia. "Aggressiva barn : -en rapport om barns beteende och pedagogers förhållningssätt." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5218.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jansson, Emelie, and Caroline Fonrell. "Pedagogers förhållningssätt och möjligheter - att arbeta med barn med avvikande beteende." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27644.

Full text

Abstract:

Denna studie grundar sig främst på hur pedagoger förhåller sig till barn med någon form av avvikande beteende. Vi har med denna undersökning tagit reda på hur pedagogerna själva anser sig hantera barn som har ett avvikande beteende samt vilka möjligheter de anser att det finns för att tillgodose dessa eventuella behov.Detta är en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer har genomförts. Pedagogerna arbetar på två olika förskolor, en mångkulturell förskola som ligger centralt i en storstad och en i en liten by på landet.Resultaten av undersökningen visar sammanfattningsvis på att det inte alltid är resurser i form av specialpedagoger och material som behövs i första hand. Pedagogerna kan till en början göra mycket på egen hand. Grunden för en positiv utveckling kan läggas genom att förebygga och skapa stimulans och förtroende hos dessa barn redan i förskolan. Det är därför viktigt att en förskoleverksamhet har väl planerade struktureroch aktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Holmström, Jeanette, and Karin Lindgren. "Barn med utagerande beteende i förskolan : En intervjustudie om fyra förskollärares uppfattningar om bemötande och hantering av utagerande beteenden." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27029.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka kunskapen inom området utagerande beteende i förskolan, med utgångspunkt i förskollärares uppfattningar om hanteringen av, förhållningssättet och bemötandet gentemot utagerande beteenden. Frågeställningar som använts är följande; Hur bemöter och hanterar förskollärare situationer i verksamheten där ett utagerande beteende uppstår? Vilka arbetssätt anser förskollärarna gagnar ett stödjande och utvecklande arbete för barn som upplevs visa utagerande beteende? Vilka resurser erbjuds förskollärare i verksamheten gällande barn med utagerande beteende? I undersökningen använder vi oss av kvalitativ forskningsintervju tillsammans med fyra förskollärare från tre olika förskolor där vi tolkar och analyserar materialet med inspiration från ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv. I vår studie definieras ett utagerande beteende som fysiskt utagerande med bland annat slag, sparkar, bitningar men även verbalt utagerande. Slutsatserna av resultatet visar vikten av pedagogers förhållningssätt och bemötande gentemot barn med utagerande beteende där ett positivt bemötande har en betydande roll för barnet. Dels för den livslånga utveckling och lärandet samt hur barnet ser på sig själv och hur resterande barngruppens uppfattningar av det utagerande barnet blir. Studien visar även att kunskap och erfarenheter är viktiga faktorer i arbetet med utagerande beteende i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Domeij, Marlene. "Problemskapande beteenden bland grundskoleelever : Pedagogers upplevelser och tankar kring strategier och bemötanden." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167510.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var synliggöra pedagogers upplevelser, tankar och känslor kring grundskoleelevers problemskapande beteenden. Frågeställningar var: Hur upplever pedagogerna problemskapande beteende? Hur tänker pedagogerna om strategier samt bemötande av sådant beteende? Åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolan genomfördes, transkriberades och analyserades. Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar med problemskapande beteende på grupp-, individ- och organisationsnivå. Pedagogernas kunskap och kompetens samt egna värderingar, attityder och intressen är av betydelse för att handskas med dessa beteenden. Resultaten visar också att pedagogerna anser att det är viktigt att alla elever får goda förutsättningar för att utvecklas oavsett om det ibland uppstår kritiska situationerna som i skolvardagen som kan tyckas utgöra hinder lärande och utveckling. Pedagogerna betonade även betydelsen av dels att arbeta förebyggande (med metoder leder till att problemskapande beteenden minskar) dels att använda lågaffektivt bemötande (ett förhållningssätt och en metod) när det behövs. Med rätt förutsättningar och rätt metoder blir det lättare för eleven att nå sina mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Edfors, Vestlund Johanna, and Edona Gashi. "Syns vissa barn mer än andra? : om inåt och utåtagerande barn i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16737.

Full text

Abstract:

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inåt- och utåtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhållningssätt och miljön påverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vår studie är att få en uppfattning av några pedagogers syn på hur beteendet hos inåt och utåtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan påverka, så som förhållningssätt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger från två olika förskolor i Västra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man måste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inåt- eller utåtagerande beteende. De ansåg även att barn som var utåtagerande var lättare att märka av i en grupp medan de inåtagerande barnen tar längre tid att uppmärksamma. Resultatet visade även att det fanns olika åsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhållningssätt har en central roll i arbetet med inåt- och utåtagerande barn. Samtliga pedagoger menade även att miljön var en påverkande faktor.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Yacoub, Anneli, and Carola Nordqvist. "Ledarskap och ledarstilar i grundskolans tidigare år." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19259.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lukic, Vesna, and Aleksandra Vidakovic. "Vårdpersonalens inflytande på beteende hos personer med demens." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25401.

Full text

Abstract:

Ett beteende är resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom på själva sjukdomen men också ett sätt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om vårdpersonal med sitt förhållningssätt kan framkalla förändringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vårdpersonal ställer för höga krav på en person med demens, använder makt utifrån sin position och har ett bristfälligt sätt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form. När vårdpersonalen visar respekt och uppmärksamhet samt anpassar omvårdnad utifrån patientens individuella behov skapas en positiv interaktion och därmed förebyggs störande beteende. Det som författarna kom fram till i denna studie visar att vårdpersonalens kunskap om sjukdomen samt kompetens att arbeta med personer som lider av demens krävs för att uppkomst av störande beteende ska minska.
A behaviour is a result of the teamwork between the individual and the surrounding. A given behaviour in a person suffering from dementia can be a symptom on disease but even a way for an individual to express itself. The aim of this literature study is to examine if the nursing staff with their attitudes can cause changes in behaviour among persons suffering from dementia. The authors did a literature study on a basis of ten scientific articles. The result shows that if the nursing staff put a great demands on a persons suffering from dementia, use the power on a basis of its position and have a faulty in its way to communicate with the patient, a disruptive behaviour arise in different ways. When the nursing staff shows respect and give attention and adapt nursing on the basis of the patients` needs, a positive interaction can be done. The authors came along with this study shows that the nursing staffs` knowledge about the disease and the competence to work with a person suffering from dementia are necessary to decrease disruptive behaviours.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bobeck, Maria. "En kvalitativ studie om lågaffektivt bemötande och barns inflytande i förskola och förskoleklass." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-79237.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning om vad förhållningssättet lågaffektivt bemötande innebär och hur det praktiseras i förskolan samt förskoleklass. Vidare syftar denna studie till att undersöka om och hur förskollärare upplever att det lågaffektiva bemötandet tenderar att inverka på barns möjlighet till inflytande. Teoretisk utgångspunkt för denna studie har varit relationell makt varpå datainsamlingsmetod utgörs av kvalitativa intervjuer. I studien har fem informanter deltagit varpå alla arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolan samt i förskoleklass. I resultatet framgår att lågaffektivt bemötande är ett förebyggande förhållningssätt genom att pedagoger tvingas att vara lyhörda för barnets behov och förutsättningar, vilket kräver anpassningar i lärmiljön. Resultatet visar även på att miljön utgör en central aspekt i att barn genom god självkontroll ges möjligheter till inflytande över sin vardag och utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Bühlmann, Lotta. "Mattias flygare och hans kamrater : Diagnos eller inte? En vetenskaplig essä om Adhd och dess likheter med symtomen kring stress." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14535.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to raise and discuss children’s problems with concentration in two areas, stress and Adhd, where the symptoms are similar to each other. During recent years I have experienced how "difficult" children increasingly have been diagnosed and "stamped" with various combinations of letters. Because of my own children’s diagnoses, this has raised my interest in studying children´s modes of expression and behavior, and I have come to question whether many children who receive a diagnosis of Adhd really are afflicted by it. During my thirty years in pre-school I have seen an increase in such investigations, and how educators/staff in pre-school more often than before have asked the question of possible Adhd-problems as the underlying cause for deficiencies in impulse control, high activity level and difficulty with concentration. My experience of children, with these difficulties, as well as the stress-related diseases of my colleagues, has raised some problematic issues with Adhd diagnoses and I have discovered and experienced similarities between stress and Adhd on multiple planes. In this essay I have discussed that the symptoms of stress and the criteria for Adhd are strikingly similar, and I have reflected on the possibilities of falsely diagnosing Adhd in stressed children. Moreover, I have argued that our approach to these issues – especially the way in which such diagnoses are produced - has a major impact on the lives of the children that are affected – both in pre-school and in their later development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hansson, Caroline, and Sara Myrin. "Utagerande beteende hos elever i åldrarna 11-15 år- 6 pedagogers upplevelser och handlingsstrategier i undervisningssituationen." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1712.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö. De två grundskolepedagogerna undervisade istället utifrån ett kategoriskt perspektiv då de ansåg att deras brist på tid och kompetens inom det specialpedagogiska området istället medförde kortsiktiga lösningar för eleven. Dock var alla respondenter överens om att specialpedagogisk inkludering i undervisningssituationen är positivt både för eleven och för dess omgivning. Samtliga av informanterna använder sig också av olika samtalstekniker och värderingsövningar för att skapa ett lugnt klassrumsklimat. Informanterna och tidigare forskning delar en samstämd bild om att orsakerna till ett utagerande beteende kan vara många och svårbestämda, dock framkommer det att hemmiljön många gånger är en dominerande riskfaktor för uppkomsten av beteendeproblem. Definitionen av vad utagerande beteende innebär är också relativt samstämd medan emellertid forskningen visar ett betydligt bredare spektrum av uttrycket utagerande beteende. Kort kan definitionen beskrivas som ”stökigt” beteende med samarbets- och anpassningssvårigheter. Merparten av pedagogerna anser att undervisningen måste individualiseras och göras till ”en skola för alla”, men både de intervjuade pedagogerna och forskningen är relativt eniga om att praktiken ofta inte överensstämmer med teorin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lloyd, Marinda, and Carina Norin. "Skapa möjligheter för alla - en studie om pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34310.

Full text

Abstract:

AbstractLloyd, Marinda & Norin, Carina (2015). Skapa möjligheter för alla – en studie om pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan. (Creating opportunities - a study of teachers´ conceptions of challenging behaviour and didactic challenges in compulsory school for pupils with intellectual disabilities). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Studiens problemområde är pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan och vilka förhållningssätt och bemötanden som förekommer. Studien undersöker på vilka sätt skolledning skapar möjligheter för alla elever i grundsärskolan.Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om didaktiska, rumsliga och organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling i grundsärskolan. De preciserade frågeställningar är: vilka uppfattningar av utmanande beteende respektive didaktiska utmaningar uttrycker pedagoger i grundsärskolan? Vilka bemötanden och förhållningssätt förekommer i grundsärskolan? På vilka sätt anpassar personalen undervisningssituationen för elever som utmanar i grundsärskolan? Hur organiserar skolans ledning det pedagogiska arbetet med att skapa möjligheter för alla elever i grundsärskolan?Studien är kvalitativ där vi använt oss av observationer och semi-strukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. Respondenternas svar har tolkats med inspiration från en hermeneutisk-fenomenografisk forskningsansats. Studien har med hjälp av von Wrights tolkning av Meads subjektivitetsteori och attributionsteorin bildat en teoretisk ram. Respondenternas svar har speglats mot von Wrights relationella och punktuella perspektiv.Sammanfattningsvis uppfattar majoriteten av pedagogerna i studien utmanande beteende som en företeelse som är situationsbunden, det vill säga det utmanande beteendet ses inte som fel och brister hos eleven utan fokus läggs på omständigheter kring eleven. Grundsynen hos pedagogerna är relationell med inslag av punktuella lösningar. Resultatet visar att definitionen av utmanande beteende kan förklaras olika utifrån vilket perspektiv och förhållningssätt pedagogen intar. Majoriteten av pedagogerna anser att de får det stöd de behöver av skolledning och frihet att finna lösningar. Det framkom dock att större kunskap hosskolledning var nödvändigt för att förstå problematiken i grundsärskolan och därmed ge det stöd som behövs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Gunnarsson, Karin, and Hanna Janzon. "Människans beteende och förhållningssätt i utformningen av den fysiska miljön i en "smart stad" -En fallstudie av pilotprojektet Tamarinden, Örebro kommun." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83429.

Full text

Abstract:

I nuläget är 55 procent av jordens befolkning bosatta i städer och statistik visar hur denna siffra förutses stiga till 68 procent till år 2050 (Smart City Sweden, u.å). Dessutom ansvarar städer för 70 procent av världens växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket 2020). I samband med rådande urbaniseringstakt och klimatförändringar står samhällen inför nya utmaningar för att säkra jordens resurser. Konceptet "smart stad" ses som en lösning för att utveckla attraktiva och hållbara livsmiljöer. Genom "smart" teknik ska därmed ett effektivare nyttjande av resurser erhållas. Nuvarande forskning har riktat kritik mot att "smart stad" utformar bristfälliga fysiska miljöer som inte bemöter medborgarnas behov. Den teknologiska aspekten tenderar att dominera under planeringsprocessen, varav sociala och rumsliga värden riskerar att hamna i skymundan (Shelton & Lodato, 2019, s. 38). Örebro kommun planerar i nuläget för utformning av pilotprojektet Tamarinden. Ett "smart stad"-projekt som tillhandahåller invånarna en funktionsrik livsmiljö för att bidra till en hållbarare livsstil (Örebro kommun, 2020). Intressant är att studera hur den fysiska utformningen av "smart stad" kan bidra till önskvärda beteenden för att främja en hållbar samhällsutveckling. Uppsatsen syftar till att studera vilken roll människans beteende och förhållningssätt har i utformningen av den fysiska miljön i en "smart stad". En kvalitativ fallstudie av Örebro kommuns pilotprojekt Tamarinden utgör därför uppsatsens forskningsstrategi. Följande styrdokument: Detaljplan för del av fastigheten Almby 11:148 (Sörbyängsvägen), Strategi för arkitektur och byggande samt Digitaliseringsstrategin ingår i uppsatsens empiri, tillsammans med kvalitativa intervjuer från Örebro kommun Stadsbyggnad och E.ON. Vidare utgår uppsatsen från en kvalitativ innehållsanalys med ett etnografiskt analytiskt tillvägagångssätt för att analysera uppsatsens empiriska material. Uppsatsens slutliga resultat har visat att Tamarinden planeras utifrån en helhetsbild. Detta för att sociala, ekonomiska och ekologiska värden ska skapa hållbara livsmiljöer som underlättar en miljövänligare livsstil. Uppsatsen belyser en ansvarstagande, medveten, inspirerande och samnyttjande invånare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Högberg, Jennie, and Anna-Karin Thunell. "De som brukar ställa till besvär är inte här idag : En kvalitativ studie om förskolepedagogers barnsyn och förhållningssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78633.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers medvetenhet kring sin egen barnsyn, med särskilt fokus på möten med barn, som pedagoger i förskolan upplever har problemskapande beteende. Vi ville genom studien studera hur barnsynen tar sig uttryck i det pedagogiska arbetet på förskolan, framför allt i situationer där den egna barnsynen utmanas. I läroplanen tydliggörs betydelsen av personalens kompetens när det gäller att interagera och ha förståelse för varje enskilt barn, med betoning på barn i behov av särskilt stöd.Vi har utifrån syftet ställt oss frågorna; Hur beskriver pedagoger sin barnsyn? På vilket sätt återspeglas pedagogernas sätt att uttrycka sin barnsyn i deras yrkesutövande? För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en mikroetnografisk metod med observationer och fokusgruppsdiskussioner som utgångspunkt. Studien är genomförd på fyra förskolor i två skilda kommuner. Resultatet pekar på att pedagoger i förskolan inte använder begreppet barnsyn i vardagen. Begreppet förekommer inte heller ordagrant i lagar, förordningar eller styrdokument. Vidare antyder resultatet att det finns en skillnad i hur pedagogerna uttrycker sin barnsyn och sina strategier mot hur de praktiserar dem, särskilt i mötet med beteenden som kan anses vara problemskapande.Sammanfattningsvis belyser vår studie vikten av pedagogernas medvetenhet kring den egna barnsynen och sitt eget förhållningssätt, då det visat sig ha betydelse för hur de förhåller sig i mötet med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Arbestål, Caroline, and Eveline Schulze. ""Jag ska bara" : - Etnografisk studie i hur konsumenters förhållningssätt och beteende kring icke livsnödvändig konsumtion och fysiska symboler ser ut i relation till restriktionerna under Covid-19." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53097.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Kronman, Celie. "Diagnosens kraft : En vetenskaplig essä om normalitet och avvikelse i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35631.

Full text

Abstract:

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children?
Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Eriksson, Johanna, and Annie Österdahl. "Porträttering av karaktärer med psykisk ohälsa i skräckfilm : En semiotisk analys av porträttering av psykisk ohälsa i skräckfilm." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42907.

Full text

Abstract:

Syftet av denna kvalitativa studie var att undersöka hur karaktärer som framställs med psykisk ohälsa porträtteras i skräckfilm samt hur de övriga karaktärerna i filmerna förhåller sig till dem. Med hjälp av semiotiska analysverktyg, neoformalism och stereotypiska kategorier som teori och metod avslöjade vi underliggande meningar i filmerna genom att observera karaktärernas beteende och estetiska egenskaper i bakgrunden. Analysen delades upp i tre kategorier; porträttering av avvikande beteende, omgivningens förhållningssätt och miljö, detta för att göra det enklare att få fram ett resultat. Materialet bestod av filmerna The Shining (1980) och Lights Out (2016) och valdes eftersom båda filmerna porträtterar karaktärer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisade att det i båda utvalda karaktärernas beteende går att identifiera samtliga av de utvalda stereotyper som presenterats i teorikapitlet. Det framkom även att majoriteten av de konnotationer som identifierades var negativa vilket även speglades i omgivningens förhållningssätt till karaktärerna. The Shining visade en större skillnad gällande positiva och negativa konnotationer som identifierats mellan början och slutet av filmen medan Lights Out inte visade någon förändring.
The purpose of this qualitative study was to examine how characters with mental illnesses are portrayed in horror movies and also the other characters attitude towards them. With the help of semiotic analyzing tools, neoformalism and stereotypical categories as both theory and method did we discover the underlaying meanings of the movies by observing the characters behavior and aesthetic characteristics in the background. The analysis was split in three categories; portrayal of deviant behavior, the other characters attitude towards the characters and environment, this to make it easier to get a result. The material consisted of the movies The Shining (1980) and Lights Out (2016) and were chosen since both movies portray characters with mental illnesses. The result did show that in both of the chosen characters behaviors was it possible to identify all of the stereotypes presented earlier in the theory chapter. It also appeared that the majority of all connotations that were identified was negative which was also reflected in the surrounding characters attitude towards the chosen characters. The Shining showed a bigger difference regarding positive and negative connotations between the beginning and ending of the movie while Lights Out barely showed any difference between them at all.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Pehrson, Cajsa. ""Badfluence eller influence?" : En kvalitativ studie om hur unga kvinnor upplever tillförlitligheten hos olika källor om risker relaterade till coronapandemin, och huruvida influencers förhållningssätt till dessa risker på sociala medier har en inverkan på unga kvinnors förståelse för och beteende i förhållande till dessa risker." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36196.

Full text

Abstract:

When the Corona pandemic left its mark on Swedish society in the spring of 2020, the Swedish Public Health Agency began to introduce general advice and recommendations to avoid risky behaviours and thus reduce the spread of infection. Not least established media work to ensure that the public is kept up to date on risks related to the corona pandemic, but there is concern about influencers' attitudes to these risks on social media. This is because of their influence on their followers. The purpose of this study was to investigate how young females experience the reliability of different sources about risks related to the corona pandemic, and how they experience that influencers relate to the risks on social media and whether this has an impact on their own understanding of and behavior in relation to the risks. This with the help of the theories two-step hypothesis and risk culture, as well as qualitative semi-structured interviews with six young women between 18-25. The results show that the respondents see influencers on social media as role models but turn primarily to the Swedish Public Health Agency and established news media for reliable information about risks related to the corona pandemic - rather than to influencers. Respondents agree that influencers generally send misleading signals about the risks on social media. But despite primary trust in the public health authority's and established media, influencers have to some extent an impact on respondents' understanding of and behavior in relation to risks. Influencers' undesirable behavior in relation to the risks makes it more difficult for the respondents to determine whether the Public Health Agency's advice and recommendations apply and contributes to the respondents being more natural to behave in a similar, undesirable way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Karlsson, Louise Linnea. "Ömsesidigt bemötande : En empirisk studie om lärares strategier och förhållningssätt vid problemskapande beteenden." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170330.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Kauppi, Albin, and Lydia Malm. "Inköpsvanor och beteenden under en pandemi : En kvantitativ studie om konsumtion och förhållningssätt till mat i svenska hushåll under utbrottet av Covid-19." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173232.

Full text

Abstract:

Coronaviruset Covid-19 har haft en snabb spridning i Sverige och Europa framförallt. För att hantera krisen vidtas åtgärder nationellt som globalt med råd såsom att hålla personlig hygien, utöva social distansering och stanna hemma i den mån man kan. Detta har bidragit till förändringar i vardagsrutiner. Syftet med denna studie var att ta reda på förändringar i inköpsvanor och beteenden kring inköp och måltidskonsumtion i svenska hushåll. Detta har undersökts genom en kvantitativ enkätstudie med 110 deltagare som bor i Sverige. Resultatet från studien visar en minskning i antal inköp per månad men ingen förändring i inköpsmetod, dock i val av livsmedel. Studien visar en ökning i försäljning av pasta och torrvaror och minskning i försäljning av färska kött- och fiskprodukter. Det framkommer även att det inte finns någon oro för att maten ska ta slut, men att en större andel handlar mer mat i förebyggande syfte. Beteendena för inköpsvanor kan vara en respons på bristande kunskap och erfarenhet i hantering av en pandemi. Ökningen av pasta och ris kan bero på att de har lång hållbarhet, eftersom varor med lång hållbarhet kan bidra till färre inköpstillfällen. Slutligen observeras att kvinnor äter fler måltider än män generellt sett i hemmet vilket kan vara en respons på att inkomst skiljer sig mellan män och kvinnor enligt forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Eklund, Sofia. ""Det handlar om att se varje individ– och hela barnet" : En studie om förskollärares arbete med barn som kanupplevas utåtagerande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143376.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete syftade till att öka kunskapen om arbetet med barn som anses uppvisa ett utåtagerande beteende i förskolan. Jag valde att skriva om detta område då jag upplevde mig sakna kunskaper för att hantera situationer där barn blir utåtagerande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod, genom att materialet har grovsorterats med hänsyn till examensarbetetsforskningsfrågor. Resultatet visar hur det enligt informanterna kan finnas många orsaker till ett utåtagerande beteende. När barnet blir utåtagerande används olika strategier beroende på situationen. Exempelvis lyfts ett lågaffektivt bemötande som betydelsefullt. I ett förebyggandearbete betonas bland annat goda relationer samt anpassningar utifrån barnets behov. En slutsats utifrån arbetet är vikten av att få syn på de tillfällen där beteendet uppstår, snarare än att sebarnet som problematiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Öhman, Beatrice, and Ann-Sophie Vikström. "Barn som väcker funderingar : Att ge känslomässigt stöd till barn i förskola och förskoleklass." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67386.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka beteenden hos barn som pedagoger uttrycker som utmanande i förskola och förskoleklass. Vi ville även undersöka hur pedagogerna beskriver sitt arbete för att bemöta olika beteenden. Studien baseras på följande frågeställningar: Vad uttrycker pedagoger i förskola och förskoleklass som utmanande i barns beteenden? Vilka strategier uppger pedagogerna att de använder sig av i arbetet med barn i förskola och förskoleklass? Vi har gjort en kvalitativ studie för att ta del av pedagogernas beskrivningar. Vi intervjuade fem pedagoger och dessa intervjuer var halvstrukturerade. Samtliga intervjuer spelades in och antecknades. De teoretiska utgångspunkterna för studiens analys är ett relationellt och kategoriskt perspektiv som används inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar att barns beteenden kan utmana genom att de väcker en variation av känslor hos pedagogerna. Resultatet visar även på att pedagogerna hade många strategier som baserades på att reflektera över deras egna förhållningssätt och hur de bemöter barn. Slutsatser som dras är att pedagogers förhållningssätt är en viktig del i bemötandet av barn. De vuxna bör därför reflektera över sitt eget förhållningssätt för att inte omedvetet hamna i ett bristperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Eriksson, Sebastian. "Förhållningssätt till motion och träning : En enkätundersökning baserad på teorin om planerat beteende." Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67903.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka om motion och träning kan förklaras med hjälp av teorin om planerat beteende. Genom en kvantitativ metod i form av enkäter, kom 178 respondenter att besvara frågor om bland annat beteende, avsikt, attityd, upplevt normsystem och upplevd känsla av kontroll, kopplat till motion och träning. Resultatet i denna studie visade att nästan 80 % motionerade i minst 150 minuter per vecka, och att över 90 % tycker att det är hälsosamt att träna. Vidare kan man se att de som tränar upplever en positivare attityd och högre upplevd känsla av kontroll, än de som inte tränar, något som också är statistisk signifikant. Framtida forskning bör fokusera på att öka attityden till motion och träning, främst genom att öka kunskaperna om effekterna som motion och träning ger till hälsan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Beteende och förhållningssätt'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles