Academic literature on the topic 'Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens'

Bakgrund: Personer med demens är en snabbt växande patientgrupp både i Sverige och runt om i världen där siffran förväntas stiga till 152 miljoner personer världen över till år 2050. Sjukdomen är irreversibel och upp till 90% av alla med demens upplever någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) i olika former som till exempel aggression eller depression. Terapeutisk djurkontakt har visat sig minska stress hos studenter och även minskat ensamheten hos äldre med hjälp av icke-verbala kommunikation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken evidens som finns för att terapeutisk djurkontakt påverkar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med inriktning på terapeutisk djurkontakt inom behandling av demens. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Litteraturstudien baseras på elva empiriska studier med kvantitativ ansats som fokuserar på terapeutisk djurkontakt och demens. Artiklarna har kvalitetsgranskats av författarna. Resultat: Det fanns bristande evidens för att terapeutisk djurkontakt påverkar BPSD på grund av stora skillnader i artiklarnas resultat. Fyra teman påträffades i studierna som fokuserade på Depression, Aggression och agiterat beteende, Sociala interaktioner och apati samt Påverkan på generellt beteende. Konklusion: Trots att terapeutisk djurkontakt har använts tidigare baserat på beprövad erfarenhet, kan denna litteraturstudie inte hitta ett samstämmigt svar på om terapeutisk djurkontakt verkligen påverkar BPSD.
Background: People with dementia is a fast growing group of patients in Sweden as well as the rest of the world, the number is expected to increase to 152 million people worldwide in 2050. The disease is irreversible and up to 90% of all people with dementia will experience behavioural and psychological symptoms (BPSD) in different forms like aggression or depression during the course of the disease. Animal-Assisted Therapy (AAT) has shown effect in relieving stress among students, it has also shown a decrease in loneliness among elderly trough animals unique non-verbal communication. Aim: The aim with this literature review was to explore if there is existing evidence that animal-assisted therapy has an impact on behavioural and psychological symptoms of dementia. Method: The study was conducted as a literature review with a quantitative approach with focus on animal-assisted therapy as a treatment for BPSD. The literature review was based on eleven empirical studies who share relevant content from the search that were made in CINAHL, PubMed and PsycINFO. The articles were quality reviewed by the authors. Results: There were lacking evidence that AAT had an effect on BPSD based on the differences in the articles findings. Four themes were developed from the studies and had focus on Depression, Aggression and agitated behaviors, Social interactions and apathy and General impact on behaviors which were not defined as aggression and depression. Conclusion: Despite the previous use of animal-assisted therapy based on previous experiences, this literature review did not find a unanimous answer to whether AAT affects BPSD among people with dementia.

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD).Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder. Alla dessa omvårdnadsåtgärder var mer eller mindre effektiva vid BPSD.
Residents with dementia often exhibit behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The purpose of this study was to explore the literature on nursing interventions in BPSD. Which nursing interventions can the nurse apply and which interventions have the highest efficiency in BPSD? The material used was eleven peer reviewed intervention studies that were focused on residents with various behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). Quality control was done using quantitative and qualitative analysis mould. The results were divided into Social interventions, Music as an intervention, Aromatherapy and Touch as interventions as well as Hygiene interventions. All of these nursing interventions were more or less effective in BPSD.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom.
About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where  people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

Världens befolkning åldras och allt fler drabbas av någon form av demenssjukdom. Förmågan att kommunicera påverkas av sjukdomen. Ungefär 90 procent av alla som lider av demenssjukdom kommer någon gång att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vilket innebär ett stort lidande för personerna med demens och en stor utmaning för anhöriga och vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse i omvårdnadssituationen vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Fyra teman framkom: Att inte anpassa kommunikationen till personerna med demens, att använda ett barnsligt språk, att anpassa kommunikationen till personerna med demens och att använda sång och musik i omvårdnaden. Resultatet visade att vag och otydlig kommunikation samt användandet av ett barnsligt språk kunde leda till förvirring och motståndsbeteende. Tydlig kommunikation och korta instruktioner ökade sannolikheten för samarbete. Sång och musik hade också en positiv inverkan på både vårdpersonal och personerna med demens. Det behövs utbildning för vårdpersonal om tillämpning av olika kommunikationsstrategier vid demenssjukdomar. Ytterliggare forskning om ämnet behövs för att kunna möta den stora utmaning som samhället står inför.
The world's population is aging and more people suffer from some form of dementia. The ability to communicate is affected by the changes dementia brings. Approximately 90 percent of those suffering from dementia will at some point suffer from behavioral and psychological symptoms which mean a great suffering for people with dementia and a major challenge for families and caregivers. The aim of the study was to describe the impact of communication in nursing situation in behavioral and psychological symptoms of dementia. The study was conducted as a literature study where ten articles were examined. Four themes emerged: to not adapt communication, use of a childish language, to adapt communication and use of singing and music. The results showed that vague and unclear communication and the use of a childish language could lead to confusion and resistant behavior. Clear communication and short instructions would increase the likelihood of cooperation. Singing and music also had a positive impact on both caregivers and people with dementia. Education is needed for caregivers on the implementation of various communication strategies in dementia. Further research on the topic is needed to meet the important challenge met by society.

Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom.
The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.

Bakgrund: I Sverige kommer antalet personer med demenssjukdom att öka och nästan 25 000 personer dör varje år till följd av sjukdomen. I samband med demenssjukdom kan beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) uppträda. Musik och musikterapi anses ha positiva effekter som kan bidra till att lindra oro och kan erbjudas i samband med olika behandlingar inom vården. Syfte: Syftet var att belysa musikens och musikterapins effekter hos patienter med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio av kvantitativ design och en kvalitativ. Dessa hittades genom sökningar i två databaser, PubMed och PsycINFO och begränsades till publikationer mellan 2011–2018. Resultat: Resultatet sammanfattades i två teman: effekter av musik och musikterapi i grupp vid BPSD och effekter av individuell musik och musikterapi vid BPSD. Resultatet visade att individuell musik och musikterapi i grupp minskar BPSD, exempelvis vid oro och agitation. Även välbefinnandet förbättrades hos personer med demenssjukdom samt kommunikation och relation mellan patient och vårdare. Diskussion: Det övergripande resultatet i litteraturöversikten tyder på att musik och musikterapi är en metod som kan minska beteendestörningar och visar på positiva effekter under BPSD. Detta arbetssätt behövs uppmärksammas för att ge stöd åt vårdarna som idag arbetar med dessa patienter. Studiens resultat diskuteras av författarna utifrån Jeans Watsons två valda karativa omvårdnadsfaktorer i resultatdiskussionen. Watson betonar vikten av att tillfredsställa individens fysiska, psykosociala, psykologiska och andliga behov ur en holistisk helhetssyn.
Background: In Sweden, the number of people with dementia will increase and nearly 25,000 people are dying each year because of the disease. In connection with dementia, behavioural and mental symptoms (BPSD) may occur. Music is considered to have positive effects that can help relieve anxiety and can be offered in conjunction with various treatments in healthcare. Aim: The aim was to illustrate the effects of music and music therapy in patients with behavioural and mental symptoms in dementia. Method: The study is a literature review based on ten scientific articles, nine of quantitative design and one qualitative. These were found through searches in two different databases, PubMed and PsycINFO and is limited to publications between 2011-2018. Results: The result was summarized in two themes: effects of music and music therapy in group at BPSD and effects of individual music and music therapy at BPSD. The results showed that individual or group music and music therapy reduces BPSD for example, in anxiety and agitation. Well-being improved in people with dementia as well as communication and relationship between the patient and carers. Discussion: The overall outcome of the literature review suggests that music and music therapy is a method that can reduce behavioural disturbances and show positive effects under BPSD. This work method is needed to pay attention to the careers who are currently working with these patients. The result of the study is discussed by the authors based on Jeans Watson's two chosen charitable factors in the outcome discussion. Watson emphasizes the importance of satisfying the individual's physical, psychosocial, psychological and spiritual needs from a holistic view.

Background: Persons with dementia diseases are today a large group that will increase significantly over the next few years. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are very common and can cause major suffering. For dementia care professionals, persons with dementia suffering from BPSD may induce stress in the caregiving situation. With proper training and support, this stress may be reduced. In the BPSD register, the dementia care professionals may get information, advice and help suggesting non-pharmacological interventions that can help the person with dementia. Aim: The aim of the study was to investigate caregivers opportunities and experiences in implementing BPSD registration and follow up of non-pharmacological interventions in the caregiving situation within residential care for dementia. Furthermore, the aim was to compare if the dementia caregivers experience had significance for the experienced value of BPSD registration in Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. Method: A quantitative survey was conducted on residential care for dementia, N=5. The study- specific questionnaire covered possibility for BPSD- registration and interventions, considered value of BPSD estimation, and if non-pharmacological interventions are performed followed up, and considered to reduce BPSD. The results are presented using tables and diagrams. Kruskal Wallis test was used to compare variables between subgroups with varying working experience. Result: Most dementia caregivers considered that they had possibility to conduct BPSD registration 50% (n=28). They expressed 88% (n=49) that the non-pharmacological interventions that were initiated and performed decreased BPSD. Further they experienced BPSD follows up being important, 100% (n=56). There were no statistically significant differences between number of professional years and the compared variables (p-values ranged 0,266-0,981). Conclusion:The study found that dementia care professionals considered having possibilities to perform BPSD estimation, non-pharmacological interventions and follow- up. BPSD registration was experienced to be a helping tool for the dementia providers; and the length of the working experience had no significant relation to how they graded the value of the BPSD estimation.