Dissertations / Theses: 'Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens'

1

Espenberg, Törnfeldt Anna, and Erik Palm. "TERAPEUTISK DJURKONTAKTS PÅVERKAN PÅ BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYMTOM VID DEMENS." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24728.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer med demens är en snabbt växande patientgrupp både i Sverige och runt om i världen där siffran förväntas stiga till 152 miljoner personer världen över till år 2050. Sjukdomen är irreversibel och upp till 90% av alla med demens upplever någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) i olika former som till exempel aggression eller depression. Terapeutisk djurkontakt har visat sig minska stress hos studenter och även minskat ensamheten hos äldre med hjälp av icke-verbala kommunikation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken evidens som finns för att terapeutisk djurkontakt påverkar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med inriktning på terapeutisk djurkontakt inom behandling av demens. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Litteraturstudien baseras på elva empiriska studier med kvantitativ ansats som fokuserar på terapeutisk djurkontakt och demens. Artiklarna har kvalitetsgranskats av författarna. Resultat: Det fanns bristande evidens för att terapeutisk djurkontakt påverkar BPSD på grund av stora skillnader i artiklarnas resultat. Fyra teman påträffades i studierna som fokuserade på Depression, Aggression och agiterat beteende, Sociala interaktioner och apati samt Påverkan på generellt beteende. Konklusion: Trots att terapeutisk djurkontakt har använts tidigare baserat på beprövad erfarenhet, kan denna litteraturstudie inte hitta ett samstämmigt svar på om terapeutisk djurkontakt verkligen påverkar BPSD.
Background: People with dementia is a fast growing group of patients in Sweden as well as the rest of the world, the number is expected to increase to 152 million people worldwide in 2050. The disease is irreversible and up to 90% of all people with dementia will experience behavioural and psychological symptoms (BPSD) in different forms like aggression or depression during the course of the disease. Animal-Assisted Therapy (AAT) has shown effect in relieving stress among students, it has also shown a decrease in loneliness among elderly trough animals unique non-verbal communication. Aim: The aim with this literature review was to explore if there is existing evidence that animal-assisted therapy has an impact on behavioural and psychological symptoms of dementia. Method: The study was conducted as a literature review with a quantitative approach with focus on animal-assisted therapy as a treatment for BPSD. The literature review was based on eleven empirical studies who share relevant content from the search that were made in CINAHL, PubMed and PsycINFO. The articles were quality reviewed by the authors. Results: There were lacking evidence that AAT had an effect on BPSD based on the differences in the articles findings. Four themes were developed from the studies and had focus on Depression, Aggression and agitated behaviors, Social interactions and apathy and General impact on behaviors which were not defined as aggression and depression. Conclusion: Despite the previous use of animal-assisted therapy based on previous experiences, this literature review did not find a unanimous answer to whether AAT affects BPSD among people with dementia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bengtsson, Astrid, and Hovstam Matilda Hagborg. "Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demens." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25115.

Full text

Abstract:

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD).Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder. Alla dessa omvårdnadsåtgärder var mer eller mindre effektiva vid BPSD.
Residents with dementia often exhibit behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The purpose of this study was to explore the literature on nursing interventions in BPSD. Which nursing interventions can the nurse apply and which interventions have the highest efficiency in BPSD? The material used was eleven peer reviewed intervention studies that were focused on residents with various behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). Quality control was done using quantitative and qualitative analysis mould. The results were divided into Social interventions, Music as an intervention, Aromatherapy and Touch as interventions as well as Hygiene interventions. All of these nursing interventions were more or less effective in BPSD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Sarlin, Annelie. "Memantin som behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Kemiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66869.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Grozdanic, Mersiha, and Linda Gustafsson. "Symtom och omvårdnadsåtgärder bland personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens : en registerstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28610.

Full text

Abstract:

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom.
About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Rosén, Zanna, and Malin Arnberg. "Personer med demens- Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-15428.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Kumpula, Jennie. ""Tala så jag förstår" : Kommunikationens betydelse vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30963.

Full text

Abstract:

Världens befolkning åldras och allt fler drabbas av någon form av demenssjukdom. Förmågan att kommunicera påverkas av sjukdomen. Ungefär 90 procent av alla som lider av demenssjukdom kommer någon gång att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vilket innebär ett stort lidande för personerna med demens och en stor utmaning för anhöriga och vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse i omvårdnadssituationen vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Fyra teman framkom: Att inte anpassa kommunikationen till personerna med demens, att använda ett barnsligt språk, att anpassa kommunikationen till personerna med demens och att använda sång och musik i omvårdnaden. Resultatet visade att vag och otydlig kommunikation samt användandet av ett barnsligt språk kunde leda till förvirring och motståndsbeteende. Tydlig kommunikation och korta instruktioner ökade sannolikheten för samarbete. Sång och musik hade också en positiv inverkan på både vårdpersonal och personerna med demens. Det behövs utbildning för vårdpersonal om tillämpning av olika kommunikationsstrategier vid demenssjukdomar. Ytterliggare forskning om ämnet behövs för att kunna möta den stora utmaning som samhället står inför.
The world's population is aging and more people suffer from some form of dementia. The ability to communicate is affected by the changes dementia brings. Approximately 90 percent of those suffering from dementia will at some point suffer from behavioral and psychological symptoms which mean a great suffering for people with dementia and a major challenge for families and caregivers. The aim of the study was to describe the impact of communication in nursing situation in behavioral and psychological symptoms of dementia. The study was conducted as a literature study where ten articles were examined. Four themes emerged: to not adapt communication, use of a childish language, to adapt communication and use of singing and music. The results showed that vague and unclear communication and the use of a childish language could lead to confusion and resistant behavior. Clear communication and short instructions would increase the likelihood of cooperation. Singing and music also had a positive impact on both caregivers and people with dementia. Education is needed for caregivers on the implementation of various communication strategies in dementia. Further research on the topic is needed to meet the important challenge met by society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hansen, Isabell, and Elina Palmhed. "Icke-farmakologiska interventioner vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens: En systematisk översikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72214.

Full text

Abstract:

Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom.
The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Klingse, Magnus, and Sofia Söderberg. "Icke-farmakologiska metoder för behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid symtom demenssjukdom." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1461.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Molinder, Halhoule Sara Souad, and Marilu Rönnmo. "Effekter av musik och musikterapi vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom : litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6833.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige kommer antalet personer med demenssjukdom att öka och nästan 25 000 personer dör varje år till följd av sjukdomen. I samband med demenssjukdom kan beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) uppträda. Musik och musikterapi anses ha positiva effekter som kan bidra till att lindra oro och kan erbjudas i samband med olika behandlingar inom vården. Syfte: Syftet var att belysa musikens och musikterapins effekter hos patienter med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio av kvantitativ design och en kvalitativ. Dessa hittades genom sökningar i två databaser, PubMed och PsycINFO och begränsades till publikationer mellan 2011–2018. Resultat: Resultatet sammanfattades i två teman: effekter av musik och musikterapi i grupp vid BPSD och effekter av individuell musik och musikterapi vid BPSD. Resultatet visade att individuell musik och musikterapi i grupp minskar BPSD, exempelvis vid oro och agitation. Även välbefinnandet förbättrades hos personer med demenssjukdom samt kommunikation och relation mellan patient och vårdare. Diskussion: Det övergripande resultatet i litteraturöversikten tyder på att musik och musikterapi är en metod som kan minska beteendestörningar och visar på positiva effekter under BPSD. Detta arbetssätt behövs uppmärksammas för att ge stöd åt vårdarna som idag arbetar med dessa patienter. Studiens resultat diskuteras av författarna utifrån Jeans Watsons två valda karativa omvårdnadsfaktorer i resultatdiskussionen. Watson betonar vikten av att tillfredsställa individens fysiska, psykosociala, psykologiska och andliga behov ur en holistisk helhetssyn.
Background: In Sweden, the number of people with dementia will increase and nearly 25,000 people are dying each year because of the disease. In connection with dementia, behavioural and mental symptoms (BPSD) may occur. Music is considered to have positive effects that can help relieve anxiety and can be offered in conjunction with various treatments in healthcare. Aim: The aim was to illustrate the effects of music and music therapy in patients with behavioural and mental symptoms in dementia. Method: The study is a literature review based on ten scientific articles, nine of quantitative design and one qualitative. These were found through searches in two different databases, PubMed and PsycINFO and is limited to publications between 2011-2018. Results: The result was summarized in two themes: effects of music and music therapy in group at BPSD and effects of individual music and music therapy at BPSD. The results showed that individual or group music and music therapy reduces BPSD for example, in anxiety and agitation. Well-being improved in people with dementia as well as communication and relationship between the patient and carers. Discussion: The overall outcome of the literature review suggests that music and music therapy is a method that can reduce behavioural disturbances and show positive effects under BPSD. This work method is needed to pay attention to the careers who are currently working with these patients. The result of the study is discussed by the authors based on Jeans Watson's two chosen charitable factors in the outcome discussion. Watson emphasizes the importance of satisfying the individual's physical, psychosocial, psychological and spiritual needs from a holistic view.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Adolfsson, Anne Li, and Malin Herke. "Vårdprofessioners erfarenheter, stöd och användning av ett kvalitetsregister inom demensvården- : vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70108.

Full text

Abstract:

Background: Persons with dementia diseases are today a large group that will increase significantly over the next few years. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are very common and can cause major suffering. For dementia care professionals, persons with dementia suffering from BPSD may induce stress in the caregiving situation. With proper training and support, this stress may be reduced. In the BPSD register, the dementia care professionals may get information, advice and help suggesting non-pharmacological interventions that can help the person with dementia. Aim: The aim of the study was to investigate caregivers opportunities and experiences in implementing BPSD registration and follow up of non-pharmacological interventions in the caregiving situation within residential care for dementia. Furthermore, the aim was to compare if the dementia caregivers experience had significance for the experienced value of BPSD registration in Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. Method: A quantitative survey was conducted on residential care for dementia, N=5. The study- specific questionnaire covered possibility for BPSD- registration and interventions, considered value of BPSD estimation, and if non-pharmacological interventions are performed followed up, and considered to reduce BPSD. The results are presented using tables and diagrams. Kruskal Wallis test was used to compare variables between subgroups with varying working experience. Result: Most dementia caregivers considered that they had possibility to conduct BPSD registration 50% (n=28). They expressed 88% (n=49) that the non-pharmacological interventions that were initiated and performed decreased BPSD. Further they experienced BPSD follows up being important, 100% (n=56). There were no statistically significant differences between number of professional years and the compared variables (p-values ranged 0,266-0,981). Conclusion:The study found that dementia care professionals considered having possibilities to perform BPSD estimation, non-pharmacological interventions and follow- up. BPSD registration was experienced to be a helping tool for the dementia providers; and the length of the working experience had no significant relation to how they graded the value of the BPSD estimation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Karlsson, Amanda, and Janina Söderlund. "Musik som omvårdnadsåtgärd vid demens : hur påverkas personer med beteendemässiga och psykiska symtom?" Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4151.

Full text

Abstract:

Bakgrund Det uppskattas att 50 miljoner människor världen över lever med demens och år 2030 förväntas siffran stiga till 82 miljoner människor. Hos majoriteten av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vilket orsakar lidande, sänkt livskvalitet och tidigare institutionalisering för personen. För personer med beteendemässiga och psykiska symtom ska icke-farmakologiska, personcentrerade omvårdnadsåtgärder prioriteras. Musiklyssnande är en relativt enkel icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd som kan utföras av allmänsjuksköterskan på såväl sjukhus som omsorgsboende. Syfte Syftet var att beskriva hur musiklyssnande som omvårdnadsåtgärd påverkar personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod Metoden som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Databaserna som användes för inhämtning avartiklarna var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom integrativ analysmetod där resultatet delades in i lämpliga kategorier. Resultat Musiklyssnande sågs ha en påverkan på flera av de beteendemässiga och psykiska symtomen samt välbefinnandet hos deltagarna. Majoriteten av studierna visade på en positiv påverkan. De mest framkomna resultaten var minskad agitation och ökat välbefinnande. Musiklyssnande hade oftast en omedelbar påverkan och det förekom även långsiktig påverkan i vissa studier. Slutsats Sammanställningen av studierna visade att musiklyssnande kan ha positiv påverkan på personer med demens genom att minska beteendemässiga och psykiska symtom och öka välbefinnandet för personen, i synnerhet om musik används ur ett personcentrerat perspektiv. Det finns behov av vidare empiriska studier av kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet, samt litteraturöversikter som inkluderar artiklar där valet av mätinstrument i studierna är mer konsekvent.
Background It is estimated that 50 million people live with dementia worldwide, and by 2030, the number is expected to rise to 82 million people. Most people with dementia experiences behavioural and psychological symptoms which causes suffering, lowered quality of life and earlier institutionalisation for the person. Non-pharmacological, person-centered care is prioritized for people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Music listening is a simple non-pharmacological act of care which can be executed by nurses in hospitals as well as nursing homes. Aim The aim was to describe how music listening as an act of care affects people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Method The method was a non-systematic literature review. The result was based on 15 scientific articles of quantitative methods. The databases used for data collection were Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and PubMed. The quality of the articles were assessed using Sophiahemmet Högskolas quality assessment tool. The result was compiled using integrative analysis where the result was divided into appropriate categories. Results Music listening affected several of the behavioural and psychological symptoms and well-being. The majority of the studies showed a positive impact. The most emerging results were decreased agitation and increased well-being. Music listening had an impact on the person immediately. A long-term impact was measured in some studies. Conclusions The compilation of the studies implied that music listening has a positive impact by decreasing behavioural and psychological symptoms and increasing well-being for people with dementia, especially when used from a person-centered perspective. There is a need for empirical studies of qualitative methods to gain a deeper understanding, as well as further literature reviews including studies that use the same assessment tools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lundblad, Cassandra, and Malin Gustafsson. "Anhörigperspektivet på äldre med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24941.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva och analysera anhörigas delaktighet i och upplevelse av vården på äldreboende av närstående äldre med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Vidare var syftet att beskriva och analysera hur anhörigrollen kan ha förändrats i samband med den närstående äldres flytt från egen bostad till äldreboende. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med anhöriga till närstående äldre bosatta vid ett specifikt boende. Studiens resultat visade att anhörigrollen förändrats efter flytt till äldreboende. Majoriteten av respondenterna hade tidigare agerat anhörigvårdare i hemmet och efter deras närstående äldres flytt till äldreboende, beskrev de blandade känslor av exempelvis lättnad och ensamhet. Vidare visade resultatet att respondenterna hade en positiv upplevelse av vården och kände sig delaktiga i vården av sin närstående bosatt vid boendet.
The aim of this study was to describe and analyse relative’s involvement and experience of the care in a nursing home for a next of kin who was an older person with behavioural and psychological symptoms of dementia, and how the role as a relative changed after the elderly’s move from their own home to a nursing home. We conducted five qualitative interviews with relatives related to elderly residing at a nursing home. The results showed that the role as a relative changed after their related elderly’s move to nursing home. The majority of the respondents had previously acted as a caretaker in the home and after their related elderly’s move to nursing home they described mixed feelings of relief and loneliness. The results showed that the respondents had a positive experience of the care and felt involved in the care of their related elderly residing in the nursing home.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Östgård, Kristina. "Vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16869.

Full text

Abstract:

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades undersköterskor på ett demensboende i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framträdde i resultatet, ”Svårigheter att finna balans mellan behov och resurser”. Informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som en stor utmaning men att det var mycket givande. Känslan av att inte räcka till, att sakna kunskap eller förmåga att hantera vissa situationer eller symtom samt bristen på resurser upplevdes som påfrestande av informanterna. Aggressivitet, oro och ångest hos personer med BPSD var de symtom som upplevdes som svårast att hantera. Resultatet visar även att informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som spännande, intressant och roligt och att de kände tillfredsställelse i att finnas där för personen med BPSD och att kunna bidra till deras välmående. Studiens slutsats visar att informanterna upplevde stora utmaningar i sitt arbete med att skapa välbefinnande för personer med BPSD. Stöd och utbildning skulle kunna öka arbetstillfredsställelsen för vårdpersonalen men även livskvaliteten för personer med BPSD.
More and more people suffer from dementia and a large part of these is affected by some point of one or several behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD creates great suffering for the affected but can also be difficult for the people around them to manage, relatives and health professionals, and is a big reason that a person moves in to a nursing facility. The aim of this study was to describe health professional’s experience of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia, BPSD. The study had a descriptive design with qualitative approach. Data were collected through six individual semi-structured interviews. By convenience sampling, nursing assistant working at a nursing facility for people with dementia in Sweden were recruited. Data were analyzed by qualitative content analysis. A theme emerged, “Difficulties to find a balance between need and resource”. The informants experienced their work in caring for people with BPSD as a great challenge but also as very awarding. The feeling of being inadequate, lacking knowledge or ability to handle certain situations or symptoms and lack of resources perceived as stressful by the informants. Aggressiveness and anxiety in individuals with BPSD were experienced as the most difficult to handle. The results also showed that the informants experienced working with persons with BPSD as exiting, interesting and fun and that they felt satisfaction in being there for the person with BPSD and to be able to contribute to their well-being. The conclusion in this study shows that informants experienced great challenges in their work to create wellbeing for people with BPSD. Support and education could increase the job satisfaction for the health personnel but also increase the quality of life for people with BPSD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Andersson, Maria, and Caroline Hedström. "Omvårdnadsåtgärder för Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demens hos personer på särskilt boende : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183961.

Full text

Abstract:

Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda. Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd. Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner.
Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature. Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes. Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled. Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Medelius, Sofia, and Frida Åhsberg. "Effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) : Effects of nursing interventions for BPSD (behavioral and psychological symptoms of dementia)." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74685.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige finns idag ca 158 000 individer som lever med en demenssjukdom. De är i behov av en anpassad vårdmiljö och personlig omvårdnad relaterat till de svårigheter som sjukdomen kan skapa. BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) drabbar mer än 90% av individer med demens. BPSD ökar risken för personer med demens att bli utsatta för fysiska övergrepp, social isolering, onödig användning av antipsykotiska läkemedel samt försämring av sociala och fysiska funktioner. Syfte: Att belysa effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid beteendemässiga och psykiska symtom hos individer med demens. Metod: Arbetet var en litteraturstudie. Fyra artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PubMed. Resterande fyra artiklar hämtades genom manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: I vårt resultat framkom tydliga effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid BPSD: Det psykiska och fysiska välbefinnandet ökade. Sinnesstämningen förändrades och de emotionella störningarna minskade. Relationer stärktes både till sig själv och andra. Förändrade beteenden kunde ses i form av att ilska och andra beteendemässiga symtom på BPSD minskade. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskebaserade interventioner och personcentrerad vård kunde leda till många positiva effekter för individer med demens. En aspekt som anses viktig att forska vidare kring är om sjuksköterskans interventioner till viss del skulle kunna ersätta antipsykotiska läkemedel för individer med beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Norman, Cajsa, and Elina Olsson. "Effekten av interventioner för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) inom äldreomsorgen : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77724.

Full text

Abstract:

Idag lever 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, en siffra som inom 30 år förväntas fördubblas på grund av ökad befolkning och livslängd. Cirka 90 procent med demenssjukdom upplever någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Idag finns det inte någon kurativ behandling för BPSD utan interventioner sätts in för att lindra symtomen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka effekten av interventioner som kan implementeras av sjuksköterskan för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) inom äldreomsorgen. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2016) nio steg. Databaserna som användes för sökning var PubMed och PsycINFO. Resultatet grundar sig i tolv kvantitativa artiklar. Artikelgranskning gjordes med hjälp av (Polit & Beck 2016) granskningsmall. Tre kategorier identifierades sedan i resultatet med tillhörande subkategorier. Påverkan på psykologiska symtom med subkategorierna dysfori, apati, hallucinationer, ångest, depression och eufori, Påverkan på beteendemässiga symtom med subkategorierna agitation och onaturligt rörelsemönster och Generell påverkan på BPSD - NPI. Litteraturstudiens slutsats var att personcentrerade och psykosociala interventioner har godast effekt på BPSD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Stonham, Michelle, and Saga Wahlström. "Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med omvårdnadsåtgärder vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom på särskilt boende : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34547.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demens är en ökande folksjukdom, att drabbas av demens ger i nio av tio fall beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demens i första hand lindras med omvårdnadsåtgärder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av åtta intervjuer med öppna frågor för sjuksköterskor arbetande på särskilt boende för personer med demenssjukdom. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskornas erfarenheter kunde delas in i fyra subkategorier som tillsammans bildade fem huvudkategorier; Kartläggning av beteenden och symtom för att hitta rätt omvårdnadsåtgärder, Omvårdnadspersonalen påverkar kvalitén i omvårdnad, Teamets betydelse för omvårdnadsåtgärder & Personcentrerad vård för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder är till stor nytta för att lindra beteenden och symtom och skapar livskvalitet för personer med demenssjukdom. Att arbeta i team under hela processen från utredning till framtagande av omvårdnadsåtgärder var positivt för att skapa en personcentrerad vård. Personcentrerad vård bedrivs på det sätt att omvårdnadsåtgärder bör utgå ifrån individens behov och begär och kunde lättast formas efter personens levnadsberättelse. Inställningen hos omvårdnadspersonalen var avgörande för omvårdnadsåtgärdernas kvalitet.
Background: Dementia is a growing disease world-wide, and in nine of ten cases, dementia causes behavioral and psychological symptoms. According to the Swedish National Board of Health and Welfare's guidelines for dementia, BPSD should primarily be relieved by nursing measures. Purpose: To describe nurses experiences of nursing measures for person with behavioral and psychological symptoms of dementia in nursing homes. Method: A qualitative content analysis of eight interviews with open questions for reg. nurses working in nursing homes for persons with dementia. Results: The study's result showed that nurse’s experiences could be identified in four subcategories that established five main categories: Survey of behaviors and symptoms to find the right nursing measures, The nursing staff affects the quality of nursing, The team's importance for nursing measures & Person-centered care to relieve behavioral and mental symptoms in dementia. Conclusion: Nursing measures are very useful for relieving behaviors and symptoms and creating quality of life for people with dementia. Working in teams throughout the process from investigation to development of nursing measures was positive in creating a person-centered care. Person-centered care is conducted in such a way that nursing measures should be based on the individual's needs and desires and could most easily be shaped according to the person's life story. The attitude of the nursing staff was crucial to the quality of the nursing measures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hjalmarsson, Jennifer, and Elin Kaur. "Förutsättningar till en förbättrad interaktion med personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens inom äldrevård." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3527.

Full text

Abstract:

Bakgrund Demens är ett samlingsbegrepp för ett flertal sjukdomar som drabbar hjärnan och är vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre. I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000-25 000 personer i en demenssjukdom. Demenssjukdomarna indelas vanligtvis in i tre huvudgrupper, primärdegenerativa demenssjukdomar, vaskulära demenssjukdomar och sekundära demenssjukdomar. Termen BPSD är en förkortning för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. BPSD kan orsaka svårigheter för personen med en demenssjukdom, men även för hans/hennes närstående och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syfte Syftet är att belysa förutsättningar som kan leda till en förbättrad interaktion mellan sjuksköterskan och personer med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) inom äldrevård. Metod En litteraturöversikt genomfördes och i resultatet inkluderades artiklar från databaserna PubMed, SweMed+ och CINAHL. Resultat Resultatet består av fem kategorier: Musikterapi och dess effekter på symptom vid demens, Social interaktion, Kommunikationsstrategier, Kulturella och etiska förutsättningar, och Hund-assisterad intervention och dess effekter på symptom vid demens. Slutsats I studien framkom det vilka förutsättningar det finns, som kan förbättra interaktionen mellan sjuksköterskan och personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Resultatet visar hur olika förutsättningar som musikterapi, social interaktion, aktiviteter, hänsyn till personens bakgrund och hund-assisterad intervention kan användas i vård av personer med demens. Mer kunskap inom dessa områden kan medföra att sjuksköterskan blir medveten om vilka möjligheter som finns för att användas i äldrevården för personer med demens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hålén, Ellen, and Caroline Ström. "Musik och demens: Hur musiken påverkar kognitiva funktioner och symtom : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21450.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demens är en utbredd sjukdom som påverkar kognitiva funktioner och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsbehovet ökar i takt med att sjukdomen utvecklas. Tidigare forskning har visat att musik kan vara användbar vid sjukdom för att minska stress, oro och skapa lugn. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik på kognitiva funktioner hos personer med demens samt BPSD. Vidare var syftet att beskriva de ingående studiernas genomförande av interventionen. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: En positiv effekt av musikinterventioner på kognitiva funktioner som kommunikation, relation och minnesförmåga hos personer med demens påvisades. Musikens effekt på BPSD varierade, men positiv effekt visades på depressions symtom, aggressivitet, oro samt andra beteendemässiga och psykiska symtom. Dock var inte resultaten entydiga. De positiva effekterna var mestadels omedelbara och som högst direkt efter genomförd intervention. På lång sikt påverkades kognitiva funktioner och BPSD vagt av musik. Hälften av de inkluderade studierna genomfördes med musikterapi i grupp och hälften individuellt. Majoriteten hade kontrollgrupper som mottog standard vård, men även andra aktiviteter förekom. I hälften av studierna användes deltagarnas favoritmusik och i flera fall var deltagarna aktiva genom rörelse och med hjälp av instrument. Slutsats: Resultatet av föreliggande studie beskriver att musik kan främja kognitiva funktioner samt förbättrar BPSD hos personer med demens. Musik som aktivitet kan därför anses lämpligt att använda som en alternativ behandlingsmetod och som en del i omvårdnaden.
Background: Dementia is a widely spread disease that affects cognitive functions and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). The need of nursing increases as the disease progresses. Previous research has shown that music can be useful during illness to reduce stress, anxiety and create calm. Aim: The purpose was to describe what effect music has on cognitive functions in people with dementia and BPSD. Furthermore, the aim was to describe the included studies implementation of the intervention. Method: Literature review with descriptive design based on 15 quantitative scientific articles, available in the databases Cinahl and PubMed. Main result: Music interventions was found to have positive effect on cognitive functions for people with dementia, particularly in ability to communicate, create relationships and in the ability to remember. Music's effect on BPSD varied, but positive effect was shown on depressive symptoms, aggression, anxiety and other behavioral and psychological symptoms. However, the results were not conclusive. The positive effects were mostly immediate and highest the time immediately after the intervention. In the long term the impact of music intervention was vaguely on cognitive function and BPSD. Half of the included studies were conducted with music therapy in group and half were performed individually. The majority of the control group received standard care, but also other activities were held. In half of the studies the participants' favorite music were used and in several cases the participants were active through movement and with the help of instruments. Conclusion: The results of the present study describe that music interventions can promote cognitive functions and improves BPSD in people with dementia. Music as an activity can therefore be considered appropriate to use as an alternative therapy and as part of the care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Karlsson, Patrik. "Sjuksköterskors kunskaper om demenssjukdom och arbetssätt i att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demens : En kvantitativt undersökande studie bland sjuksköterskor som arbetar vid postoperativa vårdavdelningar i Sverige." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30138.

Full text

Abstract:

Bakgrund Personer med demenssjukdom har stor risk att utveckla beteendemässiga och psykiska symtom efter kirurgi vilket ställer höga krav på omvårdnadsarbetet i det postoperativa förloppet. Aktuell forskning som undersöker sjuksköterskor som har hand om denna patientgrupp i det postoperativa förloppet är begränsad och med anledning med detta ansågs det värdefullt att genomföra en studie som undersöker detta fenomen närmare. Syfte Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors kunskaper om demenssjukdom samt beskriva sjuksköterskors arbetssätt i att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom som genomgått kirurgi. Metod Detta var en deskriptiv tvärsnittsstudie vilken använde sig av en onlinebaserad enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Instrumentet Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) användes för att testa kunskaper om den vanligaste typen av demenssjukdom. Kunskapen om beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och metoder som sjuksköterskor använder sig av för att lindra dessa undersöktes genom utformade frågeställningar. Data inhämtades från januari till april månad år 2019 och totalt deltog 50 sjuksköterskor. Resultat Kunskapen om Alzheimers sjukdom var bristande och likaså även kunskapen om hur man behandlar beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Sjuksköterskors möten med denna patientgrupp rankades överlag som svåra och det visade sig att sjuksköterskor hade haft flertalet sådana möten i den postoperativa vårdverksamheten. Vidare rapporterades det att sjuksköterskors utbildning i demensvård från den grundläggande sjuksköterskeutbildningen var minimal och att utbildning i demensvård borde höjas i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Slutsats och kliniska implikationer Demensvård som läroämne bör få större omfattning i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Utbildningsinsatser bör prioriteras för att höja sjuksköterskors kunskaper om vård för personer med demenssjukdom genom organisatoriskt och pedagogiskt stöd. Om kunskapen i demensvård höjs torde även omvårdnaden för personer med demenssjukdom bli bättre.
Background People with dementia have a great risk of developing behavioral and psychological symptoms after surgery. This puts challenges on the nurses’ care for these patients. Current research that investigate nurses’ who care for these individuals in the postoperative phase is limited. Therefore, it was considered being important to investigate this phenomenon further. Aim The study sought to investigate nurses’ knowledge of dementia, and their work methods in alleviating behavioral and psychological symptoms in dementia for people who had undergone surgery. Method The study was carried out as a descriptive, cross-sectional study using online surveys. The Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) was used to test participants’ knowledge of Alzheimer’s disease. The knowledge of behavioral and psychological symptoms in dementia, and nurses’ working methods to alleviate these behaviors and symptoms was investigated by using developed questions. The study collected data from January to April, 2019 and a total of 50 nurses’ participated. Result There was a deficit in the knowledge of Alzheimer’s disease, and also in the knowledge of how to treat behavioral and psychological symptoms in dementia. Nurses’ reported an overall difficulty in treating a person suffering from behavioral and psychological symptoms, and nurses’ also reported having several encounters with a person with dementia in the surgical ward. Nurses’ stated that training in dementia care in the baccalaureate program was low, and for this reason nurses’ stated that they wished that dementia care would get more attention. Conclusion and clinical implication Dementia care in the baccalaureate program would benefit from getting more attention. Different interventions in education of dementia care by using organizational support ought to be implemented in this process. If the knowledge of dementia care is increased there is a chance that the care for these individuals would become better.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lind, Maria, and Bisan Appasi. "Att se människan bakom sjukdomen är som att lösa en gåta : En litteraturbaserad studie om vårdpersonalens erfarenheter av personcentrerad vård vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13155.

Full text

Abstract:

Background: There are around 150.000 people with dementia in Sweden. It is common to suffer from BPSD sometime during the course of the disease, which adversely affects the quality of life. Symptoms cause impairment to varying degrees, making everyday life difficult to handle independently. Person-centered care means seeing the person behind the disease and it is necessary to find the cause of behavior and to compensate for loss of function. Knowledge of experience of working person-centered is a prerequisite for being able to provide staff with necessary support. Aim: To highlight healthcare professionals' experiences of person-centered care in BPSD. Method: This is a qualitative literature study based on 12 scientific articles. Result: The main themes that emerged were: Own conditions and obstacles, External conditions and obstacles and Contradictory feelings at work. With associated subthemes: Seeing the person behind the disease, To balance between strategies and routines,To take personal responsibility, To have knowledge and experience, Being in need of support and cooperation, To meet organizational / environmental factors, To have access to background information, To feel success and satisfaction and To feel insufficient and powerless. Conclusion: Several conditions that favor dementia care emerged from the results, but there were also factors and obstacles that hampered nursing work. Person-centered work practices increase the possibility of well-being for all involved. In order to care for people with dementia with a person-centered approach, more research in the subject, more resources and in-depth education is required.
Demenssjukdom är ett växande problem inom såväl hälso- och sjukvården som för samhället i stort. Det finns tillgång till symtomlindrande behandling men demenssjukdomar går idag inte att bota utan kan innebära ett stort livslångt lidande för de drabbade men även för deras anhöriga samt en ständig utmaning för vårdpersonal. De flesta drabbas någon gång under sin sjukdomsperiod av beteendemässiga eller psykiska symptom, som till exempel utmanande eller avvikande beteende. Det är viktigt att komma på vad som orsakar symtomen för att kunna lindra, förebygga eller minska lidandet. Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av personcentrerad vård vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) och studiens resultat baseras på en sammanställning av 12 kvalitativa artiklar. Resultatet visade att vårdpersonal beskrev egna och yttre förutsättningar och hinder och motstridiga känslor i arbetet. Att ha helhetssyn, förståelse och kunskap gentemot personer med demenssjukdom underlättar omvårdnaden. Vårdpersonal strävar efter att behandla personer med demenssjukdom utifrån det som passar personen och situationen bäst. Att anpassa mötet och se människan bortom sjukdomen är en viktig utgångspunkt som resulterar i bättre vårdkvalitet. Kunskap och kännedom om tidigare livshistoria är en förutsättning för att lära känna och förstå personen och arbeta personcentrerat vid BPSD. Olika strategier och rutiner används som redskap för att skapa kontakt och tillgodose behov. Vårdpersonal har erfarenhet och medvetenhet om att omvårdnaden av personer med demenssjukdom är komplex och kräver kunskap och tålamod. Det ställs stora krav på vårdpersonalens anpassningsförmåga då det som fungerar ena gången, kanske inte fungerar gången därpå. Vårdpersonalens erfarenheter handlade även om behovet av stöd och samarbete, att möta organisatoriska miljöfaktorer och ha tillgång till bakgrundsinformation om patienten. Samarbete mellan kollegor främjar personcentreringen och bidrar till en förbättrad arbetssituation. Svårigheten i att påverka organisatoriska beslut är märkbar och brist på resurser, samarbete och förståelse från organisationens sida bidrar till att vårdpersonal får svårt att arbeta personcentrerat. Detta tillsammans med vårdpersonalens erfarenheter av hur välfungerande personcentrerad vård gynnar arbetet med personer med BPSD skapar motstridiga känslor i arbetet. Vårdpersonalen kände sig ibland otillräcklig och maktlös men kunde även känna framgång och tillfredsställelse

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Fagerberg, Emma, and Erika Grundberg. "Sjuksköterskors erfarenheter av stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende : Registered nurses experiences of support in the work with behavioral and psychological symptoms of dementia in nursing homes." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33819.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Cirka 40 % av alla personer med demenssjukdom bor på särskilt boende. De flesta av dem drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). I äldreomsorgen är det sjuksköterskan som har det kliniska omvårdnadsansvaret. Sjuksköterskan har därmed en viktig funktion när det gäller att säkerställa att dessa personer får en god personcentrerad vård. Arbetet med att minska BPSD är ofta komplicerat och kräver samarbete med andra yrkesprofessioner. Vilket stöd får sjuksköterskor i arbetet med BPSD? Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det multiprofessionella teamarbetet var ett stort stöd i arbetet med BPSD eftersom det var en förutsättning för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad. Hur bra stöd de fick varierade och de vände sig oftast till sina närmsta kollegor. En stöttande organisation ansågs underlätta och sjuksköterskorna önskade sig mer stöd i form av utbildning inom demens. Slutsatser: Stöd från ett välfungerande multiprofessionellt team, kompetensutveckling inom demens och en stöttande organisation ger goda förutsättningar för sjuksköterskan att kunna utföra personcentrerad vård i arbetet med BPSD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Skogsbäck, Marie, and Wickberg Sanne Messelt. "Effekten av vårdarsång hos personer med vaskulär demens och Alzheimers sjukdom : en jämförande interventionsstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34551.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 24 000 personer i någon form av demenssjukdom och med det kan många besvärliga situationer uppstå pga. kommunikationsproblem relaterat till den kognitiva svikten. Med personcentrerad vård kan dessa situationer möjligen underlättas för personen med demens, de blir behandlade som en individ utifrån dennes behov. Varje individs behov är olika så därav måste varje möte utgå från personen, dennes livsberättelse. Musik är något som finns i varje människas liv och kan ha stor påverkan på bland annat humör och känsla av trygghet. I en värld där det sällan finns något sammanhang kan en sång från barndomen inge en tillfällig känsla av trygghet, sammanhang och ett mänskligt värde. Syfte: Syftet är att jämföra om vårdarsång har effekt på uttryck av motsträvighet och känslor samt om dessa effekter skiljer sig åt mellan personer som är diagnostiserade med Alzheimers sjukdom och personer med vaskulär demens under morgonrutin. Metod: Denna studie är en kvantitativ interventionsstudie och utfördes genom erhållna data från en tidigare studie av Hammar et al. (2010) där videoupptagningar utfördes under morgonrutin av tio personer med demensdiagnos, fem med Alzheimers sjukdom och fem med vaskulär demens. Deltagarna filmades under fyra morgonrutiner utan vårdarsång och fyra med vårdarasång. Videoupptagningarna bedömdes utifrån skalorna RTCS (Resistiveness to Care Scale) och OERS (Observed Emotion Rating Scale). Resultat: Resultaten visar att sång under morgonrutin höll personerna med demens lugnare och blev mer positivt inställda till omvårdnadssituationen. Hos personerna med vaskulär demens sjönk omvårdnadssituationerna där beteendet scream/yell uppvisades med 87 % under tillfällen med vårdarsång och hos personerna med Alzheimers sjukdom ökade känslan pleasure med 397 % under morgonrutinerna med vårdarsång. Slutsats: Oavsett om personen med demens hade fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens hade vårdarsång positiv effekt på motsträvighet och känslor under morgonrutinen. Effekten var dock något olika. Personer med Alzheimers sjukdom uppvisade mer positiva känslor när omvårdnadspersonalen sjöng för dem, medan personerna med vaskulär sjukdom uppvisade mindre motsträvigt beteende under morgonrutiner som inkluderar sång. Vårdarsång kan vara ett redskap för omvårdnadspersonalen att underlätta och förbättra omvårdnaden vid personer med demens.
Background: Each year, about 24,000 people fall ill with some form of dementia and with that many difficult situations can arise due to communication problems related to cognitive failure. With person-centered care, these situations can possibly be easier for the person with dementia as they are treated as an individual based on their needs. Each individual's needs are different, so every care meeting must be based on the person and his or her life story. Music is something that is found in every person's life and can have a great influence on mood and sense of security, among other things. In a world where there is limited context, a childhood song can instill a temporary sense of security, connection and human value. Aim: The purpose is to compare whether music therapeutic caregiving has an effect on expressions of reluctance and feelings and whether these effects differ between people diagnosed with Alzheimer's disease and people with vascular dementia during the morning routine. Method: This study is a quantitative intervention study and was conducted by obtained data from a previous study by Hammar et al. (2010) where video recordings were performed during the morning routine of ten people with dementia diagnosis, five with Alzheimer's disease and five with vascular dementia. The participants were filmed during four morning routines without music therapeutic caregiving and four with music therapeutic caregiving. The video recordings were assessed on the basis of the RTCS (Resistiveness to Care Scale) and OERS (Observed Emotion Rating Scale) scales. Results: The results show that singing during the morning routine kept people with dementia calmer and became more positively attuned to the nursing situation. In people with vascular dementia, nursing situations decreased, with behavioral scream/yell showing 87 % during those occasions with music therapeutic caregiving and in people with Alzheimer's disease, the feeling of pleasure increased by 397 % during the morning routines with singing. Conclusion: Regardless of whether the person with dementia had been diagnosed with Alzheimer's disease or vascular dementia, music therapeutic caregiving had a positive effect on reluctance and emotions during the morning routine. However, the effect was slightly different. People with Alzheimer's disease showed more positive feelings when the nursing staff sang for them, while those with vascular disease exhibited less repugnant behavior during morning routines that included singing. Music therapeutic caregiving can be a tool for nursing staff to facilitate and improve the care of people with dementia

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Algernon, Malin, and Malin Dahlgren. "Fysisk beröring som behandlingsmetod vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1065.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Demenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar. Behandlingen mot beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) ska inriktas mot en individuell omvårdnad men kan kombineras med farmakologisk behandling vid behov. Det har dock visat sig att många demenssjuka personer står på kontinuerlig farmakologisk behandling och att denna saknar ordentlig effekt och leder till allvarliga biverkningar. En alternativ behandlingsmetod till den farmakologiska behandlingen skulle kunna vara fysisk beröring. Syfte Att beskriva effekter av fysisk beröring på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Metod För att svara på syftet utformades föreliggande uppsats som en litteraturstudie i vilken 16 artiklar har granskats. Resultat Resultatet visar på att olika beröringsmetoder har varierande effekter på olika beteendemässiga och psykiska symtom. En förbättring av kommunikation och välbefinnande kunde också ses. Massage i olika former visade överlag på de tydligaste effekterna med en minskning av agitation och aggression, reducerade stressnivåer, förbättrad sömn, ökad kommunikation samt bättre välbefinnande som följder av behandling. Både närstående samt vårdpersonal ställde sig positiva till fysisk beröring som behandlingsmetod och uttryckte bland annat att relationen mellan givare och mottagare förbättrades. Slutsats Fysisk beröring visade på positiva effekter och skulle kunna utgöra en alternativ eller komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare skulle beröring kunna användas i omvårdnaden av demenssjuka personer för såväl direkt symtomlindring som för att öka välbefinnande. Beröringen kan ges av såväl närstående som vårdpersonal. Vidare sågs inga tydliga bieffekter av behandlingen, dock var reaktionerna på beröring individuella vilket bör tas hänsyn till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Sörman, Madelene, and Ingvor Klasson. "Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens med relevans för omvårdnad : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35700.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens (BPSD) påverkar livskvaliteten negativt hos personen med demens och även för vårdpersonalen. BPSD skapar ofta problem i den dagliga omvårdnaden av personer med demens och står för en stor del av kostnaden för personen med demens. Symtomen vid BPSD behandlas oftast idag farmakologiskt på grund av en bristande kunskap när det gäller icke-farmakologiska interventioner. Syfte: Beskriva effekten av icke farmakologiska interventioner vid BPSD. Metod: En litteraturöversikt med fokus på artiklar med kvantitativ ansats användes. Resultat: Tio olika icke-farmakologiska interventioner vid BPSD studerades. Dessa interventioner hade effekt vid BPSD, dock inte en generell effekt. Flertalet av interventionerna hade endast en signifikant effekt på ett fåtal av symtomen. Musikterapi var den intervention som hade störst effekt vid BPSD med en signifikant minskning på flera symtom. Slutsats: Det behövs fler studier om effekten av icke farmakologiska interventioner på BPSD, för att öka kunskapen och användandet av dessa interventioner i omvårdnaden av personer med demens. Kunskapen om BPSD och dess orsaker behöver förbättras hos både sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, för att förekomsten av BPSD ska minska hos personen med demens och för att öka livskvaliteten. Det är viktigt att interventionerna anpassas utifrån varje individ.
Background: Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) affects the quality of life in people with dementia and their caregivers in a negative way. BPSD also causes problems in the daily care of the patient and stands for a big part of the costs for the person who has dementia. The symptoms of BPSD is commonly treated pharmaceutically due to a lack of knowledge about non pharmacological interventions. Aim: Describe the effects of nonpharmacological interventions on BPSD. Method: A literature review over articles with a quantitative approach was used. Results: Ten different interventions were studied. These interventions did not have a general effect on BPSD, but only on a few symptoms. Music therapy was the intervention with the widest effect, with a decrease in several symptoms. Conclusion: There is a need for more research on the effects of nonpharmacological interventions on BPSD, to increase the knowledge and use of these interventions in the care of people with dementia. The knowledge about BPSD and its causes needs to be improved among nurses and other personal, to decrease the presence of these symptoms and increase the quality of life. It´s important that the interventions are adapted to the individual person.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kianpoor, Fariba, and Peter Luokkala. "Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptomvid demenssjukdom : En litteratur studie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1661.

Full text

Abstract:

Bakgrund:I takt med att antalet äldre i Sverige ökar, ökar också antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemässiga eller psykiska symtom någon gång under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett särskilt boende då belastningen på anhöriga och omgivningen blir alltför stor. Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod:Studien är en litteraturstudie baserad på niovetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus på att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som påverkar omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvårdnad, musik, dans och beröring. Resultatet kommer att diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori kring lidandet som också utgör studiens teoretiska referensram. Resultat:Utbildning och användandet av en mer personcentrerad omvårdnad är två sätt att skapa goda förutsättningar för att kunna lindra, förebygga och behandla beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare behandlar resultatet dans, musik och beröring som tre mer eller mindre effektiva omvårdnadsåtgärder som omvårdnadspersonal kan använda i sitt arbete med patienter som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom i sin demenssjukdom. Diskussion:Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom utgör både ett lidande för patienten och vårdpersonalen. Denna aspekt lyfts i resultatdiskussionen och relateras till Erikssons sätt att se på lidande. Diskussion sker kring de omvårdnadsåtgärder som framkom i resultatet med utgångspunkt i lidande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lundquist, Linda. "SSRI-behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom hos demenssjuka : Effekt och biverkningar. En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Kemiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68933.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Martinsson, Katarina, and Jeanette Mattsson. "Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med dmeenssjukdom - En integrativ litteraturstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28042.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Stjernström, Maria, and Catrin Pårs. "Effekten av icke-farmakologiska behandlingar i omvårdnaden av personer med demens och beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17970.

Full text

Abstract:

Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia. Also describe the methodological aspect data collection. Method: This literature study had a descriptive design. Fourteen scientific articles with quantitative research design were included and were found on the database PubMed. The articles were published between the years 2004-2014 and were written in English. Result: Different non-pharmacological treatments had variable effects on behavioral and psychological symptoms. Treatments of music had effect and reduced aggressiveness, inactivity, depression, hallucinations and anxiety. Music also had a long term effect on activity disturbance. Snoezelen reduced aggressiveness, and also inactivity. Dog-assisted-therapy had positive effect on inactivity and also reduced the level of anxiety. Tactile massage had a positive effect on physical aggressiveness. Some of the non-pharmacological treatments did not have effects on behavioral and psychological symptoms, and also increased verbally aggressiveness. Conclusion: The result of this study indicates that non-pharmacological treatments need to be individualized and that the nurse should be alert to the reactions of the patient during treatment. Varying results in effects also shows for more research on this topic in order to strengthen the evidence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hermus, Elin, and Renaz Kader. "Arbetsterapeutiska interventioner i samband med beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demens (BPSD) En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53723.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hallengren, Ida, and Lena Bizozzero. "Omvårdnadsåtgärder vid Beteendestörningar och Psykiska Symtom hos Demenssjuka personer i ordinärt och särskilt boende." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7961.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre. Med ökat antal äldre i samhället kommer andelen demenssjuka personer också att öka. Det är vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan påverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. Omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvårdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrån aktuell omvårdnadslitteratur, beskriva omvårdnadsåtgärder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan använda i arbetet med demenssjuka personer på ordinärt eller särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 21 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet visade att vissa förutsättningar för omvårdnadsåtgärder vid BPSD fanns. Omvårdnadspersonalen bör ha kunskaper om BPSD och omvårdnaden bör grundas på individanpassad vård med professionellt bemötande. Demenssjuka personers sinnen kan stimuleras för att hantera BPSD (musik-hörsel, beröring-känsel, ljus-syn). Fysisk aktivitet kan användas för att hantera BPSD. SLUTSATS: Det är oftast inte bara en omvårdnadsåtgärd som kan vara lämplig vid BPSD utan de kan med fördel användas tillsammans. Grunden bör dock utgöras av goda kunskaper om BPSD samt individanpassad vård.
BACKGROUND: Dementia is common in the elderly. With the increasing number of elderly people in the community, the proportion of people with dementia will also increase. Behavioral and Psychological Symptoms in Demented individuals (BPSD) are common and these can affect the quality of life negatively and cause great suffering. Nursing interventions to reduce the prevalence of BPSD are described and can be found in current nursing research. OBJECTIVE: The study aimed to describe nursing interventions for BPSD, such as the district nurse can use in the work with individuals with dementia in ordinary and special housing. METHOD: A literature review based on 21 scientific articles was implemented. RESULTS: The results showed that there are certain prerequisites for nursing interventions in BPSD, the nursing staff should have knowledge of BPSD and care should be based on individualized care with a professional approach. Senses in individuals with dementia can be activated to manage BPSD (music-hearing, touch- sensory, light-vision). Physical activity can be used to manage BPSD. CONCLUSION: It's usually not just one nursing intervention that may be appropriate for BPSD, they can be used together. The foundation should consist of knowledge of BPSD and individualized care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Tasci, Gulseren, and Tetyana Schönning. "Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21673.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.
Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation, depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances, anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing. Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural and psychological symptoms. Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles has been performed. The selected articles ware published between years 2006- 2016. Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD. The literature review showed that music intervention was most effective in reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders. Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with varying effect. The varying results can be interpreted as following: nonpharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case and that there is a need for further research in this area.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ottosson, Lena, and Kristin Fridolin. ""Det är de små sakerna som gör det" : en litteraturstudie med fokus på vårdmiljöns betydelse vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12738.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet av denna litteraturstudie visar att utformningen av vårdmiljön har betydelse vid förekomst av BPSD. Personer med demens har behov av hemlik miljö och anpassad inredning för att kunna fungera i sin vardag. Genom meningsfull aktivitet kan känslan av självständighet och välbefinnande bevaras. Musik och beröring kan vara en väg till kommunikation då den verbala kommunikationen sviktar. Att ha kunskap om, och planera omvårdnaden för personer med demens påverkar förekomst av BPSD. DISKUSSION: En god vårdmiljö bör erbjuda en balans mellan krav och kompetens och en vardag som är meningsfull och begriplig. Förutsättningen för denna vårdmiljö är att personalen ser till varje individs resurser och behov för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. SLUTSATS: Resultatet i denna studie visar att små förändringar i vårdmiljön kan göra stor skillnad vid BPSD. Med en balanserad vårdmiljö tillsammans med en personcentrerad omvårdnad kan BPSD minska och i bästa fall förebyggas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Blom, Linda, and Maria Holmgren. "Omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet i samband med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47680.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och risken att drabbas ökar i takt med stigande ålder. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) förekommer ibland till följd av demenssjukdomen. BPSD delas in i fyra huvudgrupper där hyperaktivitet innebär vandring, upprepat frågande, muntligt störande beteende samt agitation och aggressivitet, som är något av det svåraste och mest utmanande att bemöta för omgivningen. Syfte: Syftet var att sammanställa omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet i samband med demenssjukdom. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt enligt SBUs riktlinjer. De kvantitativa studierna analyserades med stöd i processen för manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Resultat: I resultatet framkom två övergripande typer av omvårdnadsinterventioner: Generella omvårdnadsinterventioner med tre grupper: Musik minskar agitation och aggressivitet, Närhet till hundar kan stabilisera agitation och aggressivitet, och Ljusterapi för bättre dygnsrytm minskar agitation. Individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med två grupper: Interventioner utifrån patientens intressen minskar beteendeproblem och Individualiserad Montessori intervention minskar agitation. Resultatet indikerade att generella omvårdnadsinterventioner hade en kortvarig effekt på patienterna medan omvårdnadsinterventioner baserade på individens behov antydde ett bättre och mer långvarigt resultat. Konklusion: Rätt metoder är en förutsättning för att kunna hjälpa människor samt att de är utformade för rätt målgrupp och sker evidensbaserat. Eftersom omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet indikerade en kortvarig effekt behöver samtlig personal arbeta aktivt och kontinuerligt med individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med hänsyn till patientens bakgrund, vilket överensstämmer med Socialstyrelsens riktlinjer (Socialstyrelsen 2010).
Background: Dementia is increasingly common, and the risk increases with age. Behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) sometimes occur as a result of dementia. BPSD is divided into four main groups where hyperactivity containing wandering, verbal behavior and agitation/aggression, is one of the most difficult and challenging symptoms that both caregivers and family members are faced with. The purpose: The purpose was to compile nursing interventions that can limit hyperactivity in dementia care. Method: The method was a systematic literature review carried out under SBUs guidelines. The quantitative studies were analyzed with the support of the process of content analysis according to Graneheim & Lundman (2003). Results: The result revealed two main types of nursing interventions: General nursing interventions with three groups: Music reduces agitation and aggression, Dogs within close proximity can stabilize both agitation and aggression and Light therapy improves circadian rhythm and thereby decreases agitation. Personalized care interventions with two groups: Patient interest based interventions decreases behavioral problems and Montessori interventions which focus on the person as an individual reduces agitation. The result indicated that the general nursing interventions had a short term effect on patients. However, the interventions based on individualized care suggested a better and longer lasting effect. Conclusion: The right methods are a prerequisite to be able to help people and that they are formed evidence based for the right purpose. As the nursing interventions for hyperactivity only provide short term effect, the staff caring for the patient need to work actively as well as continuously with individualized interventions with respect to the patients background, which is consistent with the Social board’s guidelines (The Social board 2010).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Svanberg, Maria, and Ulrika Svensson. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom som utvecklat BPSD : En allmän litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19617.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I takt med att människan blir allt äldre ses en ökning av att fler drabbas av en demenssjukdom. På grund av nedsatt kommunikationsförmåga vid demenssjukdom är det många patienter som utvecklar någon form av beteendemässiga och psykiska symtom vi demenssjukdom (BPSD). Sjuksköterskor som arbetar inom demensvården upplever ofta både verbalt och icke verbalt våld, som kan leda till en svår arbetssituation för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom som utvecklat BPSD. Metod: En allmän litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplever någon form av BPSD i vården av patienter med demenssjukdom. De beskriver situationen som komplex och att etiska konflikter ofta uppstår. Sjuksköterskor ser BPSD som en naturlig del av demensprocessen. Personcentrerad vård, miljöanpassning samt bemötandet ses som främjande åtgärder och minskar risken att BPSD uppstår. I vissa fall kan läkemedel krävas för att minska lidande. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av BPSD i stor utsträckning påverkar sjuksköterskors välbefinnande och hälsa. Studien belyser vikten av förstående chefer, ett öppet arbetsklimat samt utbildning och kunskap som viktiga faktorer.
Background: As people get older, there is an increase in more people suffering from dementia. Due to impaired communication skills in dementia, many patients develop some form of behavioral and mental symptoms in dementia (BPSD). Nurses who work in dementia care often experience both verbal and non-verbal assault, which can lead to a difficult work situation for nurses. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients with dementia who have developed BPSD. Method: A general literature review where 11 scientific articles were reviewed. Results: The results show that nurses often experience some form of BPSD in the care of patients with dementia. They describe the situation as complex and that ethical conflicts often arise. Nurses see BPSD as a natural part of the dementia process. Person-centered care, environmental adaptation and treatment are seen as preventative measures and reduce the risk of BPSD occurring. In some cases, medication may be required to reduce suffering. Conclusion: The study shows that nurses 'experiences of BPSD to a large extent affect nurses' well-being and health. The study highlights the importance of understanding managers, an open work climate and education and knowledge as important factors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Amylon, Gustav, and Helena Zetterberg. "Musikens påverkan på BPSD : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4027.

Full text

Abstract:

Kognitiv sjukdom eller demenssjukdom är ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika kroniska sjukdomar. Gemensamt är att de påverkar hjärnan på olika sätt och leder till att personen som drabbas sviktar i olika kognitiva domäner. Nio av tio personer med kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom kan leda till stort lidande och kan vara svårt att hantera även för närstående och personal. Icke-farmakologiska åtgärder har högst prioritet i behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Musikbaserade terapeutiska interventioner är en av dessa åtgärder som fått ökad uppmärksamhet. Metoden har även stöd i beprövad erfarenhet. För att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad och använda sig av ett brett utbud av omvårdnadsåtgärder behöver vårdpersonal ha kännedom om dessa metoder och hur de fungerar. Syftet med studien var att undersöka effekter av musikbaserade terapeutiska interventioner på de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid kognitiv sjukdom. Metod var litteraturstudie med systematisk struktur. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga kvantitativa artiklar som först kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med integrerad analys. Resultatet kategoriserades i två huvudkategorier ”Effekt på beteendemässiga symtom” och ”Effekt på psykiska symtom”. Artiklarna visade störst effekt på de psykiska symtomen och då främst på depression och ångest. Resultatet visade även att musikbaserade terapeutiska interventioner kunde minska vanföreställningar, hallucinationer och apati. Viss effekt sågs också på beteendemässiga symtom som aggression och agitation. Resultatet visade att effekten i de allra flesta fall avtog efter tre till fyra veckor. Slutsats från studien var att musikbaserade terapeutiska interventioner kan ha effekt på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Effekt sågs framförallt på de psykiska symtomen vilket överensstämmer med tidigare forskning. I syfte att på bästa sätt undvika potentiellt farliga läkemedel för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom är icke-farmakologiska metoder prioriterat enligt de svenska nationella riktlinjerna vid demenssjukdom. Genom att praktisera en personcentrerad omvårdnad och använda sig av musik i terapeutiskt syfte kan vårdpersonal påverka negativa symtom och på så sätt höja livskvaliteten för personer som upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.
Neurocognitive disorder or dementia are collective terms for several chronic diseases. What they have in common is that they affect the brain in different ways and the person being affected fails in different cognitive domains. Nine out of ten persons with dementia suffer from behavioural and psychological symptoms of dementia. Behavioural and psychologicalsymptoms of dementia can lead to great suffering and can be difficult to manage for relativesand staff. Non-pharmacological interventions have the highest priority in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. Music-based therapeutic interventions are one of these interventions that have received increased attention. The method is also supported by proven experience. To be able to offer person-centred nursing and make use of a wide range of nursing measures, care staff need to be aware of these methods and how they work. The aim of this study was to investigate the effects of music-based therapeutic interventions on the behavioural and psychological symptoms that can occur in cognitive disorder. The method was a literature review with systematic structure. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. A total of 15 scientific quantitative articles were included, which were firs quality reviewed and then analysed with integrated analysis. The results were categorized into two main categories. “Effect on behavioural symptoms” and “Effect on psychological symptoms”. The articles showed greatest effect on psychological symptoms and then mainly on depression and anxiety. The results also showed that music-based therapeutic interventions could reduce delusions, hallucinations and apathy. Some effect was also seen on behavioural symptoms such as aggression and agitation. The results showed that in most cases the effect diminished after three to four weeks. The study concluded that music-based therapeutic interventions may have an effect on behavioural and psychological symptoms of dementia. The effect was seen mainly on the psychological symptoms, which is consistent with previous research. In order to best avoid potentially dangerous drugs for people with behavioural and psychological symptoms of dementia, non-pharmacological methods are prioritized according to the Swedish national guidelines for care of dementia. By practicing person-centred nursing and using music for therapeutic purposes, healthcare professionals can influence negative symptoms and thus increase the quality of life for people who experience behavioural and psychological symptoms of dementia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles