To see the other types of publications on this topic, follow the link: Betong.

Dissertations / Theses on the topic 'Betong'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Betong.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Norén, Sara, and Sandra Axelsson. "Betong - Förvånansvärt lättflytande!" Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-938.

Full text
Abstract:

Concrete is a very common construction material. It´s characteristics are strength, durability and formablility. Superplasticizer is a common admixture, which changes the properties of concrete.

Today (spring 2007) there are no certian mathematical methods to calculate the required percentage of this admixture needed to give the necessary set slump flow in the overall concrete recipe.

Concrete batching companies must therefor experiment with different amount of superplasticizer in order to meet the specified slump and strength.

The purpose og this report is to investigate if any mathematical relation can be established between the amount of superplasticizer used and the slump flow achieved.

After carrying out some practical experiments using four different superplasticizers a direct relationship can be establish between the percentage of admixture used and the slump/flowability achieved. Unfortunatly at present due to the numerous variables, the calculation of mathematical formula can not be achieved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Paulsrud, Lars Evensen. "PCB i betong." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for kjemi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13334.

Full text
Abstract:
Et større riveprosjekt ble igangsatt ved St. Olavs hospital høsten 2010. Riveprosjektet ble også kalt for Norges største riveprosjekt, og tidlige estimater anslo at opp til 50 000 tonn betongbygg skulle rives. I forbindelse med dette ble det gjennomført en miljøkartlegging av NGU shortciteN{andersson2009} som konkluderte med at mange av byggene var lavkontaminert med PCB. Entrepenørfelleskapet DOKKEN AS og PeWe sto for rivingen av sykeshuset.Dokken AS hadde samlet inn data som antydet at PCB vil oppkonsentreres i en finfraksjon (mhp kornstørrelse) ved knusing og påfølgende sikting. Dette ble min oppgave å undersøke. Videre ble det også gjennomført undersøkelser mhp spredning fra anleggsområdet, samt enkelte metallanalyser. Hypotesen for undersøkelsen var: ''PCB konsentrasjonen i betongmasser som inneholder puss og maling vil oppkonsentreres i en finfraksjon (mhp kornstørrelse) ved en knuseprosessen beskrevet av Dokken AS''. Det ble funnet at PCB ble oppkonsentrert i en finfraksjon (0-10 mm) med en prosentfaktor på omlag 87 %. En massebalanse for PCB i et globalt og nordisk perspektiv har i tillegg blitt utarbeidet i forbindelse med skrivingen av masteroppgaven
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

El, Mohr Nagwa. "Värmeledningsförmåga hos betong." Thesis, KTH, Byggnadsteknik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34860.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Blixt, Lukas, and Laszlo Harmath. "Uttorkning av Betong." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16666.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ahmadi, Mohammad, and Vilhelm Wirell. "Bullerskärmar i betong : En teknisk studie om gröna bullerskärmar i betong." Thesis, Uppsala universitet, Mikrosystemteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-393055.

Full text
Abstract:
As cities grow and densify, the amount of traffic in and through settlement also increases. Horizontal surfaces are increasingly disappearing in favor of housing and infrastructure. This leads to increased noise levels and increased emissions in both residential and green belts. Where exploitation cannot be adapted in any other way, or where natural shielding against noise cannot be achieved, noise screens are often erected to minimize noise propagation from roads and railways. The most commonly occurring noise screen today consists of wood, but given its prerequisites, the study intends to investigate whether noise screens in concrete can be a better alternative. The purpose is thus to design and dimension noise screens in concrete. The study is carried out in collaboration with Butong AB, which since 2009 has developed and constructed plant walls in concrete. The objective is to construct and dimension a self-supporting noise shield, with integrated substrate for plants to grow and germinate, based on Butong's existing plant walls. To achieve the report's objectives, different types of matrices and designs have been evaluated with respect to strength and mechanical properties. The calculations made are numerical and performed in SolidWorks. The results from the numerical tests have been used to produce a noise shield with intended dimensions and where loads have been applied according to current eurocodes and SIS standards. The conclusion indicates that green noise screens in concrete maintain a high competitiveness against noise screens in wood. The long span, good mechanical properties and aesthetically pleasing design are some of the factors that support the conclusion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bergstedt, Gustav, and Magnus Wiberg. "Effektiv betong för småhusproduktion : Betong med högt luftinnehåll för platta på mark." Thesis, KTH, Byggnader och installationer, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35056.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andreasson, Daniel, and Albin Vågfelt. "Marknadsanalys samverkansbjälklag betong-massivträ." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-824.

Full text
Abstract:
Samverkansbjälklaget är ett bjälklag som är konstruerat utav betong, konstruktionsvirke och massivträ som samverkar för att utnyttja de bästa egenskaperna från respektive material. Samverkansbjälklaget är ett projekt av Hedareds sand och betong (Heda), Fristad Bygg, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Högskolan i Borås. En marknadsanalys av samverkansbjälklaget efterfrågas för att få underlag om marknaden för samverkansbjälklaget vilket är ett krav för fortsatt extern finansiering av projektet. Marknadsanalysen baseras på tre stycken olika metoder för att få fram resultat; en jämförelse mot andra bjälklagstyper, en livstidskostnadsanalys och en marknadsundersökning. Av marknadsanalysen framgår att samverkansbjälklaget är för dyrt för att kunna konkurrera mot bjälklagstyper i betong samt att byggbranschen föredrar att arbeta med betong då det är bevisat att det fungerar. De faktorer som anses viktigast i valet av bjälklag är pris, spännvidder, leveranstid och monteringstid enligt den explorativa undersökning som görs i rapporten. Samverkansbjälklagets styrkor är spännvidder och monteringstid och dess svagheter är priset och tjockleken.Samverkansbjälklagets chans att tackla marknaden beror på hur mycket de inblandade parterna i projektet kan minimera priset och hur bra monterings- och leveranstider som kan utlovas. Hur väl det går att påverka byggbranschens inställning till trä i bärande konstruktioner, som i dagsläget är aningen negativ då svårigheter med väderförhållanden i Sverige kan orsaka fuktskador i konstruktionen, är också en viktig faktor för att samverkansbjälklaget skall bli en efterfrågad produkt.
The concrete-timber composite floor is a floor slab constructed of concrete and timber that work together to take advantage of the best characteristics of each material. The concrete-timber composite floor is a project by Heda, Fristad Bygg, Technical Research Institute of Sweden (SP) and Högskolan in Borås. A market analysis is requested to obtain data about the market for the concrete-timber composite floor which is a demand for continued extern funding of the project. The market analysis is based on three different methods, a comparison of floor slabs, a life cycle cost analysis and a market research. The market analysis shows that the concrete-timber composite floor is too expensive to compete against the floor slabs made out of just concrete. It also shows that the industry is used to and prefers to build with concrete. The factors considered most important in the choice of floor slabs are price, spans, delivery time and assembly time according to the exploratory study made in the report. The concrete-timber composite floors strengths are spans and assembly time and its weaknesses are price and thickness.The concrete-timber composite floors chance to take on the market depends on how much the involved parties in the project can minimize the price and how well the assembly and delivery times can be guaranteed. Another important factor is how much the industry can be talked into using timber in load bearing structures without worrying about the influence of humidity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Liljeblad, Carl. "Ett vandrarhem i betong." Thesis, KTH, Arkitektur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169716.

Full text
Abstract:
Vi behöver platser där vi inte hela tiden kan vara på andra ställen. Gränsen mellan ute och inne, mellan här och där behöver inte alltid suddas ut. Vi kan må bra av att förstärka den ibland. Att inte hela tiden kunna välja. Restaurangen ska vara en plats där man kan fokusera på maten, på sitt sällskap. Inte vara någon annanstans. Inte hålla på med något annat. WIFI fritt vore fint. Rummet är kyrkligt med sin tunga betong och ljus från ovan samt indirekt från innergården. Långbord för att möta andra. Möbler i trä. Annars betong och så mjölkvita fönster ut mot innergården. Dubbeltakhöjd. Skalar man bort distraktioner så hamnar fokuset på det som är kvar alltså sällskapet och maten. Innergården är viktig och ska erbjuda vandrarhemsgästerna samt restaurangbesökarna en avskild plats utomhus. En plats skild från huset och skild i från Mariefred. Få material. Betong, Glas, Grus och Björkar. En trappa leder ner till en plan där man kan sitta på stolar vid bord eller på trappstegen. Glaspartierna släpper här igenom ljus inifrån byggnaden men erbjuder mer privat atmosfär än om det vore genomskinligt. Tänker mig att det kan bli väldigt fint på natten när baren och restaurangen alstrar mycket ljus. Kanske i olika färger. I sovsalarna är det framförallt avskalat. Det är sängar på höjden. Knirr och knarr. Snarkande och hostande. Ett stort fönster med sittplats. Fönstret är viktigt inte bara för utsikten utan för att ge de boende information om hur de ska förbereda sig för att gå ut. Betong och trä. Ett handfat, klädskåp som på simhall. Ett bord och bänk.  I korridorerna är det betong, takfönster, och fokus på rörelse till rum på övre plan. På undre kommer har man kopplingen till innergården. Som en Finlandsbåt fast fint. Man är som på väg till sin hytt. Jag känner att Mariefred kräver fler material, byggnadstyper för att  kännas tillgänglig, tolerant och öppen och den behöver rum där man kan dra sig undan från staden själv. Platser som skiljer sig från det övriga. Som tilltalar andra. Kanske inte majoriteten men det är inte poängen.
We need places where we don’t have the option to be in another place. The boundary between inside and outside, between here and there do not always have to be erased. We might as well strengthenit  sometimes. Not have to choose all the time. The restaurant should be a place where you can focus on the food, on your companion. Not to be elsewhere. To not be occupied with anything else. WIFI free would be nice. The room is like a church with its heavy concrete and light from above and indirectly from the courtyard. Long table for meeting others. Wooden furniture. Otherwise, concrete and so milky white windows facing the courtyard. Double ceiling height. If you remove distractions you increase the focus on what is left, the party and the food. The courtyard is important and should offer hostel guests and restaurant visitors a secluded spot outdoors. A place separate from the house and Mariefred. Few materials. Concrete, Glass, Gravel and birches. A staircase leads down to a level where you can sit on chairs at tables or on the steps. The glazed sections lets the light  through from inside the building but offers more private atmosphere than if it were transparent. I Imagine that this could be very nice at night when the bar and restaurant produces very bright light. Perhaps in different colors.  In the dorms, it is mainly unadorned. There are beds in stacks. Knirr and squeaks. Snoring and coughing. A large window seat. The window is important not only for the view but to give residents information about how to prepare to go out. Concrete and wood. A sink, cupboards as the indoor swimming pool. A table and bench. In the corridors it is concrete, skylights, and a focus on operating the rooms on the upper floor. At the bottom will have the link to the courtyard. As an a ferry. You are on your way to your cabin. I feel that Mariefred require more materials, building types to feel accessible, tolerant and open, and it needs room where you can pull away from the town itself. Places that are different from the other. That appeals to others. Maybe not the majority but that's not the point.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Tanndal, Josefin, and Roth Matilda Cantera. "Undervattensgjutning med självkompakterande betong." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231278.

Full text
Abstract:
Att gjuta med betong under vatten är utmanande, och det ställs höga krav på både betongen och utförandet för att resultatet ska bli bra. Peab Anläggning har uppmärksammat en del problem med denna typ av gjutningar och ville därför tydliggöra problematiken för att öka chansen för bra resultat vid framtida undervattensgjutningar. Problemen bestod dels av gjutskador på den färdiga betongkonstruktionen, och dels av problem med betongen under gjutningens gång i form av skum och separation. Examensarbetet sammanställer svårigheterna med undervattensgjutning med självkompakterande betong (SKB) och undersöker vilka faktorer som påverkar det färdiga gjutresultatet. Detta har gjorts genom en litteraturstudie, intervjuer med kunniga personer inom ämnet samt besök på arbetsplatser där undervattensgjutningar utförts. De svårigheter som identifierats delas in under fyra huvudrubriker; planering inför gjutning, betong, form samt utförande. Planeringen inför gjutningen är mycket viktig men svår då många faktorer måste tas hänsyn till, såsom väder och trafik. För att minimera risken för oönskade gjutuppehåll krävs det även en förberedande plan med lösningar på problem som kan uppstå under gjutdagen. Svårigheten med färsk betong är att det är ett levande och därmed oförutsägbart material. Det är nödvändigt att betongen har god sammanhållning så att betongens cementpasta inte vaskas ut i vattnet. Det är även viktigt att betongen har rätt konsistens för att kunna omsluta all armering och fylla ut hela formen. Betongen testas när den kommer till arbetsplatsen. Bland annat kontrolleras betongens lufthalt samt homogenitet och flytbarhet, det senare med hjälp av flytsättmått. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa kontroller och att ta beslutet att inte gjuta med dålig betong. Det ställs även höga krav på formen vid undervattensgjutningar. Den måste vara helt tät och byggas på rätt sätt så att skum och bottenslam kan rinna ut ur formen. En svårighet är att dykarna behöver utföra en del av formbyggandet under vattenytan. Utförandet är en stor utmaning, då arbetsmomentet är komplicerat och man gjuter i blindo. Metoden går ut på att betong pumpas ner under vattenytan genom ett betongrör med en undervattensventil. Under gjutningens gång är det viktigt att rörets mynning hela tiden är under betongytan och att gjutröret hålls vertikalt. Slutligen är det värt att nämna att litteraturen som finns idag om undervattensgjutningar är bristfällig, något som gör det svårt att lära sig om ämnet. De förslag på lösningar som grundas på slutsatsen är att all betong som kommer till arbetsplatsen bör testas, trots att det inte alltid är ett krav. Detta så att ett beslut kan tas kring varje enskilt betonglass om betongen är godkänd att gjuta med. För att öka chansen att betongen har önskade egenskaper är det viktigt att betongbilen som levererar betongen till arbetsplatsen är ren och inte innehåller rester av annan betong. Det krävs under hela arbetet en god kommunikation mellan både pumpmaskinist, dykare och arbetsledning för att de gemensamt ska kunna lösa eventuella problem som uppstår. Slutligen rekommenderas att ta hjälp av varandra och dra nytta av den kompetens och erfarenhet som finns inom företaget.
Casting with concrete under water is challenging, and requires high standards on both the concrete and the work practice to achieve good results. Peab noticed problems with this type of casting, and wanted to clarify the difficulties to increase the chance of good results with future underwater castings. The problems were injuries on the finished concrete structure and troubles with the concrete during casting such as foam and separation in the concrete. This paper compiles the difficulties with underwater casting with self-consolidating concrete (SCC) and investigates the factors that affect the final result. This has been done through interviews with experienced people, a literature review and visits to construction site that performed underwater casting. This paper identifies four main issues; pre-casting planning, concrete quality, form and work procedure. The planning is very important but difficult, as many factors need to be considered, such as weather, land traffic and boat traffic. In order to minimize the risk of unwanted breaks during casting, it is good to have a preparatory plan with solutions to problems that may occur. The difficulty with concrete is that it's a living, and thus unpredictable, material. It is very important that the concrete has good cohesion so that the concrete's cement paste is not washed out in the water. It is also necessary that the concrete has good consistency to ensure it will enclose all reinforcement and fill in the entire form. The concrete is tested when it arrives to the construction site. Among other things, the air content as well as homogeneity and flowability are controlled, the latter controlled by a slump flow test. It is important to take these controls into consideration, and to make the decision not to cast with bad concrete. The requirements on the form used during underwater casting are high. It must be completely dense and properly constructed so that foam and sludge can flow out of the form. One difficulty is that the divers sometimes need to build parts of the form under the water. The work practice is challenging as it's complicated and done blindly. The used method is to pump concrete under the water surface through a concrete pipe with an underwater valve. During the casting process, the mouth of the pipe must always be below the concrete surface and the casting tube should be kept vertically. Finally, it is worth mentioning that the literature available today about underwater casting is inadequate, which makes it difficult to learn about the subject. The suggested solutions presented in the report are that all concrete coming to the construction site should be tested, even though it is not always a requirement. Thus, the decision of whether the concrete had a high enough quality for casting would be made for each delivery. In order to increase the chances of the concrete having desired properties, it is important that the truck delivering concrete to the construction site is clean and does not contain residues of a different concrete. Throughout the work, a good communication between pump operator, diver and management is needed to jointly solve problems. At last, it is recommended to help each other and take advantage of the expertise and experience within the company.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kaas, Ishøy Nicklas, and Emelie Seignér. "Betong med krossad betongballast." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23644.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete är att undersöka sex olika betongrecept och ingående ballasten för dess frysegenskaperna, tillsammans med deras krympning. Arbetets mål är att göra en beskrivning av hur betong och ballast, bestående av återvunnen ballast, består sig med dess frostbeständighets egenskaper och krympning i jämförelse med recept bestående av naturstensballast. Provkropparna utsätts för olika påfrestningar i laboratoriemiljö där prövningarna utgår från standarder SIS-CEN/TS 12390–9:2016, SS-EN 1367–1:2007 och SS 13 72 15. Projektet är ett samarbete som bedrivs mellan Högskolan i Borås där denna experimentella studie utförs och lokala företag som i detta examensarbete är Ulricehamn Betong och Hedared Sand och Betong. Två referens recept från företagen har använts och utifrån dessa har två nya betongblandningar tagits fram, en med ersättning av naturballast mot 50 % RCA (recycled concrete aggregates) och ett med 100 % ersättning av all ballast med RCA. Betongen benämns recept 1 M50 respektive recept 1 M100. Vattencementtalet för dessa recept har inte förändrats, meningen är att miljöpåverkan av cement inte ökar när naturgruset byts ut eftersom naturgruset är en ändlig vara. Genom ersättning av naturgrus med återvunnen betong värnar man om naturgruset som är en ändlig vara. Ballast klassificeras som frostbeständig om de antingen har en lägre vattenabsorption än 1 % eller uppnår kravet F1 enligt standarden SS 137003:2015, vilket är att ha en lägre massminsking än 1 % efter frys- töprovningen. Ballasten som användes i provningarna bestod av blandade kornfraktioner vars siktkurvan jämförs före och efter frys- töprovningen. NAC (Natural Aggregates Concrete) visar små variationer på före och efter testerna, medan RCA avviker från siktkurvorna. Enligt denna studie uppnår fraktionerna 8–16 mm av recept 1 REF och recept 1 M50 upp till kravet F1. Resultatet på frostbeständigheten av betongen visar att recepten med luftporbildande medel har betydligt högre motstånd mot frostangrepp. Enligt standarden SIS-CEN/TS 12390–9:2016 ska recepten klara kravet på upp 1,0 kg/m2 avflagning efter 56 cykler. I denna studie utsattes betongen för 28 frys- töcykler. Trendlinjen för maxavflagning efter 28 cykler är 0,5 kg/m2. Efter 28 cykler hade recept 1 en avflagning på 0,35 kg/m2 och recept 1 M100 en avflagning på 0,51 kg/m2, medan resterande recept låg över den maximala avflagningen. Krympningen av normal betong 0,5 ‰ vid RF 50 %, vilket för våra provkroppar på 200 mm är 0,1 mm. Recept 2 M50 har enligt våra undersökningar en större krympning under de första 7 dagarna än detta vilket betyder att alla andra recept klarar kraven förutom detta. Att recepten beter sig olika avseende både krympning och svällning beror på att de innehåller olika sorters ballast, som även den kan krympa och påverka betongen. RCA har högre vattenabsorption än den ursprungliga ballasten vilket resulterar i att den har en större torkningskrympning.
The purpose of this work is mainly to investigate six different concrete recipes and aggregates for its freezing properties, together with their shrinkage. The goal is to make a description of how concrete and aggregates, of recycled aggregates, consists with its antifreeze and shrinkage in comparison with the recipe of natural stone aggregates. The specimens are exposed to various strains in laboratory environment according to SIS-CEN / TS 12390–9: 2016, SS-EN 1367–1: 2007 and SS 13 72 15. The project is a collaboration between the University of Borås where this experimental study is conducted and local companies. The companies in this degree project are Ulricehamn Betong and Hedared Sand och Betong. Two reference recipes from these companies have been used and from these, two new recipes have been prepared with new concrete mixes. One with replacement of natural ballast to 50 % RCA (recycled concrete aggregates) and one with 100 % RCA. The water-cement ratio for these recipes are the same as the reference recipes. The intention is that the environmental impact of cement does not increase when the natural gravel is replaced because the natural gravel is a finite product. Aggregates is classified as frost resistant if it has a water absorption lower than 1 % or meet the requirement F1 according to the standard SS 137003:2015, which means having a lower mass reduction than 1 % after freeze-thaw test. The aggregates used in the experiments consisted of mixed fractions and their sieve curve is compared with before and after freeze-thaw test. NAC (Natural Aggregates Concrete) show slight differences before and after tests, while recipes with RCA differ from the sight curves. According to this study only recept 1 REF and recept 1 M50 of the fractions 8-16 mm meets the requirement of F1. The results on the frost resistance of the different concrete recipes show that the recipes with air pore-forming agents have significantly higher resistance against frost attack. According to the standard SIS-CEN / TS 12390–9: 2016, the recipes must meet the requirement of 1.0 kg/m2 flaking after 56 cycles. In this study, the concrete was exposed to 28 freeze-thaw cycles. After 28 cycles, recept 1 had a flaking of 0.35 kg/m2 and recept 1 M100 a flaking of 0.51 kg/m2, while the remaining recipes were above the maximum flaking. The shrinkage of normal concrete is 0,5 ‰ at RF 50 %, which for our test bodies of 200 mm is 0,1 mm. Recept 2 M50 has according to our experiments a bigger shrinkage than this after 7 days, which means that all other recipes meet the requirements except this one. The recipes behave different in terms of both shrinkage and swelling is because they contain different kinds of aggregates, these aggregates can affect the concrete. RCA has higher water absorption than original aggregates, which results in it having a greater drying shrinkage.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Strömbom, Hanna. "Kartläggning av klimatförbättrad betong." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26057.

Full text
Abstract:
Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan. Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering. Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong. Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045. Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna.
During the production of concrete, a large amount of carbon dioxide is emitted. The Swedish national climate target goal aims for climate-neutral concrete on the Swedish market by 2030 and to further attain a net zero emission by 2045. The concrete production industry is working on strategies to reach these goals and thereby attain a lower climate impact. This study aims to examine how the concrete industry works towards climate neutrality and to see how far they have come in accordance to this goal. A further purpose for this study is to increase the statistics for climate improved concrete and to compare how the climate improved concrete measures up to the revised standard ftSS 137003:2020. The study made use of a literature review, a survey and a document analysis. Through the literature review, information was acquired on theoretical background relating to the interest of study. The data obtained from the survey sent out to concrete producers constituted the primary source. This provided information regarding the current situation in relation to climate improved concrete. As a complement to the survey, the study also did a document analysis of EPDs as well as the revised standard. This tool was used to analyse existing climate improved concrete respectively to examine the revised standard in order to establish how alterations in the standard affects the conditions for climate improved concrete. Based on the results obtained from the survey and analysis of the EPDs, some climate improved concrete are currently available, yet in limited usage. Most of the concrete producers are lacking climate improved concrete on the market, but most of them are working towards this goal with the aim to have such a product on the market within one to three years. The majority of concrete producers are convinced that their concrete will be climate-neutral by the year 2045. Both the literature review and the survey confirmed the importance of collaboration between different actors during an early stage in order to attain climate neutrality in concrete production. To attain the climate goals it requires that concrete producers continue to work towards the climate goals, but moreover, the knowledge and awareness among consumers is also essential.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Bashar, Basmahji Johannes, and Stefan Texén. "Tryckhållfasthet för resurssnål betong : Utvärdering i tävling av högsta tryckhållfasthet för resurssnål betong." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102107.

Full text
Abstract:
Betong är vårt vanligaste byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie.  En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra.   Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn.   CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn.   Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn.  Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3.
Concrete is the most frequently used construction material, but cement globally stands for 5 % of the world’s CO2 emissions. With this as a background CBI Betonginstitutet has arranged a competition, where the goal is to reach the highest compressive strength in a resource economic concrete, with only 200 kg cement per m3. The purpose of this report is to evaluate the competition, which has been done via a substantial literature study.  A first analysis of the different concrete recipes resulted in that different groups could be identified. From these there were three recipes whose result was very good.   Concrete Innovation Centre, which with a low w/c, a high amount of ground granulated blast furnace slag (81 %) and little silica fume (5 %), reached a compressive strength of 80 MPa at 28 days and 95 MPa at 56 days.   CBI Stockholm, which by the usage of ultrafine filler and silica fume (4,8 %), reached a compressive strength of 84 MPa at 28 days and 98 MPa at 56 days.   Thomas Concrete Group, which by replacing the cement with a moderate amount of ground granulated blast furnace slag (54 %), a small amount of fly ash (9 %), lime filler and silica fume (5 %), reached a compressive strength of 94 MPa at 28 days and 98 MPa at 56 days.  The conclusion is that there are three recipes that further studies are justified to continue with, the three mentioned above. It should be added that an impressive concrete compressive strength of almost 100 MPa, can be reach with the use of only 200 kg cement per m3.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Elghazzi, Jacoub, and Pontus Fahlström. "Betong med återvunnen betong som ballast : En experimentell studie om de mekaniska egenskaperna." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23650.

Full text
Abstract:
Det pågår just nu ett arbete inom byggindustrin att allt mer gå över till en cirkulär ekonomi för att hushålla på världens naturliga resurser. För betongtillverkningen innebär det att försöka ersätta naturballast med återvunnen betong som ballast. Men för tillfället finns det lagkrav som förhindrar att naturballast helt ska kunna ersättas av återvunnen betong som ballast. Det är för att det finns vissa fysikaliska egenskaper, så som att porositeten ökar, som gör att de mekaniska egenskaperna blir sämre när naturballast ersätts med återvunnen betong som ballast. Detta examensarbete utfördes genom experimentella studier. Undersökningen utfördes i mekanik- och betonglaboratorium på Högskolan i Borås. Det utfördes en storskalig gjutningsserie där betongavfall från Ulricehamns Betong AB (UBAB) och Hedareds Sand & Betong AB (HEDA) prövades som ballastersättare till 50 och 100 %. För samtliga försök uppmättes både sättmått och betongens mekaniska egenskaper. Resultaten från betong med återvunnen betong som ballast (RAC) jämfördes med referensbetongen. Referensbetongen är baserad på ett känt- och beprövat originalrecept från UBAB respektive HEDA. Betongen med återvunnen betong som ballast är baserad på modifieringar som gjorts på referensrecept. Målet med studien var att undersöka hur återvunnen betong som ballast i betongblandningen påverkar betongens mekaniska egenskaper så som tryckhållfasthet, spräckhållfasthet och elasticitetsmodul. De testerna utfördes på gjutna cylindrar efter 28 dygn, tryckhållfastheten var också testad efter 7 dygn. Böjdraghållfasthet testades på balkar efter 28 dagar. Sedan utvärderades dessa resultat för att se hur de mekaniska egenskaperna förändras när en större del återvunnen betong som ballast används i recepten. Resultaten varierar litegrann för de olika provningarna. Denna studie styrker tesen att minskningen av tryckhållfastheten, efter 28 dagars härdning, som sker när återvunnen betong som ballast (RCA) används är inom intervallet 5–24 %. Provningarna av elasticitetsmodulen uppvisar liknande tendenser som tidigare forskning då betongen blir lite mindre styv när naturballast (NA) ersätts av RCA. Den styrker även tidigare forskning där böjdraghållfastheten är större vid ökade RCA-mängder. Då det för HEDA-recepten uppvisades en ökning med 9 procentenheter när all NA ersattes med RCA. Spräckhållfastheten uppvisade samma tendenser som böjdraghållfastheten. Det resultatet är däremot inte i linje med vad som har visats i tidigare forskning, då spräckhållfastheten har i de studierna minskat vid högre ersättningsandelar.
Work in the construction industry is currently underway to move to a circular economy to preserve the world’s natural resources. For concrete production this means trying to replace natural aggregate with recycled concrete aggregate. But for the time being there are standard allows that prevent natural aggregate from being completely replaced by recycled concrete aggregate. This is because there are certain physical properties, such as an increase in porosity, which have a negative impact on the mechanical properties when natural aggregate is replaced with recycled concrete aggregate. This thesis is carried out through experimental studies. The study was carried out in the mechanical and concrete laboratory at the University of Borås. Large scale castings were done where concrete waste from Ulricehamns Betong AB (UBAB) and Hedareds Sand & Betong AB (HEDA) were tested as aggregate replacers. For all experiments, both the measurement dimensions and the mechanical properties of the concrete was measured. The results from the recycled aggregate concrete were compared with the reference concrete. The reference concrete is based on an industrially active recipe from UBAB and HEDA. The Recycled Aggregate Concrete (RAC) is based on modifications made on reference recipes. The aim of this study was to investigate how recycled concrete aggregate in the concrete mix affects the mechanical properties of the concrete, such as compressive strength, splitting tensile strength and the modulus of elasticity. They were performed on cylinders at 28 days, the compressive strength was also performed at 7 days. The flexural strength was also tested. Those tests were performed on beams. Then these results were evaluated to see how the mechanical properties change when a greater replacement ratio is used in the recipes. The results vary slightly for the different tests. This study confirms that the decrease in compressive strength, after 28 days hardening, that occurs when Recycled Concrete Aggregate (RCA) is used is within the range 5–24%. The tests of the modulus of elasticity show similar tendencies as previous research because the concrete becomes a little less stiff when Natural Aggregate (NA) is replaced by RCA. It also corroborates previous research where the flexural strength is greater with increased RCA amounts. When the HEDA prescriptions showed an increase of 9 percentage when all NA was replaced with RCA. The splitting tensile strength exhibited the same tendencies as the flexural strength. On the other hand, this result is not in line with what has been shown in previous research, as the splitting tensile strength in those studies has decreased at higher replacement ratios.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Pak, Alexander, and Reazhwan Saleh. "Krossad betong som ballast i självkompakterande betong : Experimentell studie om tryckhållfasthet och arbetbarhet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15345.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete är baserad på experimentella studier. Det handlar om framställning och utvärdering av Självkompakterande Betong (SKB) med hjälp av återvunnen krossbetongballast (eng. Recycled Concrete Aggregate, RCA). I studien ersätts naturballasten i ett betongrecept mot 100 % återvunnen krossbetongballast. Projektet är en del av ett forskningsprogram som heter RE:Concrete och fokuserar på betongens arbetbarhet och tryckhållfasthet. Arbetet genomfördes i samarbete mellan Högskolan i Borås och RISE CBI Betonginstitutet. Syftet med examensarbetet var att framställa en SKB med 100 % RCA. Vidare skulle gjutna kuber ge en tryckhållfasthet som motsvarar 40 MPa efter 7 dygn och 60 MPa efter 28 dygn. Återvinning av byggnadsmaterial är ett hett ämne i dagens samhälle och intresset för det ökar ständigt. Detta arbete handlar om sluten återvinning i den meningen att det har erhållits återvunnen krossbetongballast från bärande element för att tillverka självkompakterande betong för bärande element. Idag finns det en standard i Sverige som reglerar användning av återvunna byggnadsmaterial i betongtillverkningen. Standarden behandlar enbart ersättning av grovballast i begränsade proportioner. Resultaten som har erhållits i arbetet visar att det är möjligt att tillverka en betong för bärande konstruktioner. Det högsta tryckhållfasthetsvärde som har erhållits vid denna studie är 56,1 MPa efter 7 dygn med utbredningsmått som uppfyller kraven för självkompakterande betong, dock hade inte den färska betongen en godtagbar arbetbarhet till följd av hög dos av superplasticerare. I det sista försöket har det uppnåtts ett utbredningsmått på 750 mm med god arbetbarhet och en tryckhållfasthet efter 7 dygn på 26,1 MPa. Det sistnämnda ger en självkompakterande betong med en hållfasthetsklass C20/25.
This project is based on experimental studies. It is about the preparation and evaluation of self-compacting concrete (SCC) using Recycled Concrete Aggregate (RCA), replacing all natural aggregate fractions with 100% RCA. This degree project is part of RE:Concrete and focuses on concrete workability and compressive strength. The work was carried out in collaboration between the University of Borås and RISE CBI Concrete Institute. The purpose of the thesis was to produce a SCC with 100% RCA. Furthermore, cast cubes would give a compressive strength equivalent to 40 MPa after 7 days and 60 MPa after 28 days. Recycling of building materials is a hot topic in today's society, and interest in it is constantly increasing. This work is about closed loop recycling in the sense that RCA has been obtained from supporting elements to make SCC for supporting elements. As of today, there is a standard in Sweden regulating the use of recycled building materials in concrete production. The standard only deals with replacement of coarse aggregates in limited proportions. The results obtained in this work show that it is fully possible to manufacture a concrete for supporting structures. The highest compressive strength value obtained in this study is 56.1 MPa after 7 days with a slump flow meeting SCC requirements, however, this concrete had poor workability due to high dose of superplasticizer. In the last experimental casting, a slump flow of 750 mm has been achieved with good workability and a compressive strength after 7 days at 26.1 MPa. The latter provides a SCC with a strength class C20 / 25.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Lagervall, Teo, and Patrik Göransson. "En jämförelse mellan prefabricerade komponenter i betong med konventionell platsbyggd betong : Studie om koldioxidutsläpp." Thesis, Högskolan i Gävle, Energisystem och byggnadsteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36081.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att jämföra prefabricerade komponenter i betong med konventionell platsbyggd betong för att avgöra vilka aspekter hos de två som ger lägst koldioxidutsläpp. Studiens behov är kopplad till den globala uppvärmningen inriktat på koldioxidutsläpp. Tidigare forskning visar intressanta resultat kring prefabricerade komponenter, platsbyggnation och betongens effekt på global uppvärmning. För att möjliggöra en studie kring detta kommer en fallstudie att användas med litteraturstudie som datainsamlingsteknik. Målet med studien är att förhoppningsvis kunna visa ett fördelaktigt alternativ för fler aktörer inom byggbranschen att bygga hållbart med betong i fokus för att främja klimatet. Tre delprocesser undersöktes vilket ska täcka en byggnads livstid från fabrik till färdigställande. Om betongen i en byggnad prefabriceras resulterade studien i en minskning på 4,2 % koldioxidutsläpp med alla delprocesser medan uppförandeprocessen visade störst minskning på 26,6 %. Studien påvisar även viktiga aspekter som bidrog till detta resultat vilket kan ligga till grund för framtida forskning och utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Rahman, Abdulsattar, and Hassan Ali. "Återvunnen betong som ballast i ny betong : experimentell studie om partikelgradering, arbetbarhet och tryckhållfasthet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15446.

Full text
Abstract:
Betong är idag och har länge varit det allra vanligaste byggnadsmaterial i Sverige. Det är ett robust och mångsidigt byggnadsmaterial med flera fördelar. Detta arbete är en experimentell studie av betongavfall från Hedareds sand & betong för betongprogrammet RE: Concrete och Högskolan i Borås. Betongavfallet krossas till ny ballast och därefter siktas och gjuts till ny betong enligt olika betongrecept. Försöken sker i betonglabbet i Högskolan i Borås för att krossa och tillverka betong. Grundreceptet har tillhandhållits av Hedareds sand & betong. Syftet med arbetet har varit att undersöka möjligheterna för att kunna använda återvunnen betong i nya bärande konstruktioner. Målet var att bevisa att det var tekniskt möjligt att åstadkomma en 100 % ersättning av ballast med återvunnen betong och få fram ny betong som passar den bärande stommen i en byggnad. Olika egenskaper undersöktes så som tryckhållfasthet för den nya betongen och partikelfördelning samt vattenabsorption för ballasten med målet att uppnå likvärdigt resultat som för referensbetongen. Resultatet visar att det är möjligt att kunna återvinna betong till 100 %. Arbetbarheten är bra i flertal försök men bör förbättras för att uppnå likvärdig arbetbarhet som referensbetongens. Referensbetongens tryckhållfasthet är 59 MPa och bästa tryckhållfasthet som erhållits för återvunnen betong är 57,2 MPa. Detta tyder på ett positivt resultat och den återvunna betongen i denna studie kan ersätta naturgrusballast i en bärande konstruktion till 100 %.
Concrete is and has been for a long time the most common building material in Sweden. It is a robust and multipurpose building material with several advantages. This report is about an experimental study of concrete waste from Hedareds sand & betong. The concrete waste is crushed to a new aggregate and then sifted and casted into new concrete. The study was conducted in the Concrete Laboratory at University of Borås for crushing and casting of concrete. Recipes are supplied by Hedareds sand & betong as a starting point, which is later modified gradually to achieve better results. The purpose of this study is to investigate the possibilities for using recycled concrete in new constructions. It is also examined if the recycled concrete is technically sustainable and if the workability is good enough for using in load bearing structures. Different properties are studied such as compressive strength, particle distribution, water absorption and workability to achieve equivalent results as the reference concrete. The result obtained in this study shows that it is possible to recycle concrete by replacing aggregates to 100 % in new concrete. Workability is good in several tests, but it should be improved to achieve the same workability as the reference concrete. The reference concrete's compressive strength is 59 MPa and the best compressive strength obtained for recycled concrete is 57.2 MPa. This indicates positive results and the recycled concrete in this study can replace ordinary concrete in a load bearing construction.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Elofsson, Andreas, and Mikael Hallin. "Självkompakterande betong : Ytjämnhet utan efterbehandling." Thesis, Karlstad University, Division for Engineering Sciences, Physics and Mathematics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-175.

Full text
Abstract:

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.

Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften. SKB är ca 10-15 % dyrare än traditionell betong men har motiverats med framförallt minskad produktionstid, färre betongarbetare och bättre arbetsmiljö.

Eftersom SKB mer eller mindre är flytande så blir jämnheten mycket god. Erfarenhetsmässigt har ytorna blivit i det närmaste perfekta efter lasernivellering, slodning och torrslipning. Trots stora konstaterade arbetsmiljövinster och vetskapen om den goda ytjämnheten har AB Färdig Betong i Karlstad endast levererat SKB till 8 projekt sedan 1997.

Examensarbetets syfte är att fastställa om SKB kan motiveras baserat på den goda ytjämnhet som kan uppnås redan efter gjutning jämfört med normalpresterande betong (NPB).

Examensarbetet har utförts i samarbete med Skanska Sverige AB i Karlstad, som under våren 2006 genomförde två projekt med SKB. Mätningar av ytor med SKB gjordes på Färjstad i Karlstad och mätningar av referensytor med NPB gjordes i Karlstad med omnejd. Mätningarna kompletteras med intervjuer i form av erfarenhetsåterföring från dem som tillverkat, levererat, mottagit, gjutit och efterbehandlat betongtypen.

De krav på ytjämnhet av platsgjuten betong som generellt tillämpas återfinns i Hus AMA 98 och definieras som buktighet, lutning och nivåskillnad. Resultaten från mätningarna bedömdes i enlighet med Hus AMA 98, därefter har betongtypernas mätvärden analyserats och jämförts.

Utifrån resultaten har bland annat följande slutsatser kunnat konstateras:

Självkompakterande betong kan vid rätt handhavande ge en yta som uppfyller kraven enligt Hus AMA’s krav för undergolv i klass B utan varken vibrering, slipning eller efterbehandling.

Användandet av SKB i större bostadsprojekt skapar stora förutsättningar för lägre totalekonomi jämfört med användandet av NPB. Detta baseras huvudsakligen på minskat behov av arbetskraft vid gjutning och efterbehandling av den gjutna ytan.

De bekräftade möjligheterna för förbättrad ytkvalitet redan efter gjutning kommer i framtiden innebära att fler entreprenörer väljer SKB.


Concrete moulding is a heavy moment in the building process and for a long time contractors have used an admixture to create a concrete that is easier to handle. However many hours of work and heavy moments has been required. After laser levelling, vibrating, screeding and troweling a surface that is almost flat has been obtained. Yet not flat enough to eliminate floor levelling and thereby avoiding bending parquet flooring or curved plastic flooring.

Self-compacting concrete (SCC), or vibrating free concrete as it was named in the beginning, was developed in the eighties in Japan and showed up in Sweden in the late nineties. It is a concrete that contains an admixture and filler that together makes the concrete flow under its own weight, completely filling the formwork and achieving full compaction, even in the presence of congested reinforcement. SCC is approximately 10-15 % more expensive than traditional concrete but is motivated with faster construction times, fewer workers and an improved work environment.

Since SCC just about flows the resulting surface becomes almost perfect. Experience shows that surfaces are nearly perfect after laser levelling, screeding and dry smoothing. Despite the advantages of the flat surfaces and the established improvement on the work environment, AB Färdig Betong in Karlstad, Sweden has only delivered SCC to eight projects since 1997.

The aim of this degree thesis is to determine if SCC can be motivated based on the flat surfaces that can be obtained after moulding compared to traditional concrete.

The degree thesis has been performed in cooperation with Skanska Sverige AB in Karlstad, Sweden at their two projects with SCC in spring 2006. The measurement of SCC surfaces was made in Färjestad, Karlstad and reference measurements of traditional concrete was made in Karlstad and surroundings. The measurement have been complemented with interviews that present experience of producing, delivering, receiving, moulding and after treating SCC.

The requirements for on site moulding concrete surfaces that are to be followed are found in Hus AMA 98 and is defined as curve, rake and level variance. The result from the measurements are judged on the basis of the requirements.

Conclusions

Correctly performed SCC can create a surface that fulfils the requirements in Hus AMA 98 for a class B floor.

The use of SCC in larger housing constructions makes conditions for a lower total cost. This is based principally on fewer workers, faster construction times and less after treatment of the moulded surfaces.

The confirmed possibilities of improved surfaces after moulding should mean that more contractors will use SCC in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Haga, Nina Kristine, and Linn Jeanett Reiersølmoen. "Kapasitet til stålinnstøpningsdetaljer i betong." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for konstruksjonsteknikk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-18730.

Full text
Abstract:
Rapporten er en videreføring av en tidligere studentoppgave. I videreføring av arbeidet, er det sett på bakgrunnen for regler som gjelder for forankringsstenger med og uten fot. Forbindelser og bjelkeinnfestninger i betongkonstruksjoner utføres ofte med innstøpte forankringsstenger av stålbolter, armeringsstenger eller dybler påsveist eller boltet til en stålplate. Det er utført undersøkelse for stålinnstøpningsdetaljer i betong, i form av litteraturundersøkelse, oppstilling av beregningseksempler, sammenligning av regler, deltakelse i laboratorieforsøk, FE analyser og sammenligning av utvalgt geometrier og forbindelsesløsninger. Det er tatt utgangspunkt i tekniske spesifikasjonen CEN/TS i forbindelses med kapasitetsberegning. Det viser seg at CCD-metoden er mest korrekt for dybler med fot, men det er manglende regler for forankringsstenger uten fot. FE analysen gir en indikasjon på hvordan normal- og skjærkreftene fordeler seg i stålplaten og ut i betongen, og ser ut til å stemme godt overends med antatte teorier etter CEN/TS. Resultatene fra laboratorieforsøket med eksentrisk skjærbelastning av innstøpt stålplate med forankringsstenger uten fot viser at det er betongens strekkapasitet som er avgjørende for den totale kapasiteten til knutepunktet. Bruddet som oppstår er en kombinasjon av heft- og spaltebrudd i betong. Betongens kapasitetsformler i CEN/TS er konservative.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Rydström, Patrik. "Uttorkning av betong med tillsatsmaterial." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27157.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Andersson, Louise. "Koldioxidupptag i betong : Accelererade laboratorieförsök." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-191493.

Full text
Abstract:
Concrete absorbs carbon dioxide from air by a process called carbonation. The process takes a long time to get substantial results in natural conditions. Because of this an accelerated carbonation method is used. During accelerated carbonation the level of carbon dioxide is much higher than in natural air. The relationship between natural and accelerated carbonation is however not completely confirmed. In this report a first attempt at calibrating a newly constructed accelerator and method for determining carbon dioxide uptake is examined. An investigation on the effect of fly ash on carbonation is also performed. The new method consists of a whole piece of carbonated concrete which is crushed down and analyzed with Thermogravimetric Analysis (TGA) to get the carbon dioxide uptake. It could be determined that the theory concerning the influence of fly ash on the speed of carbonation was consistent with the results, but not on the carbonation uptake. Concerning the new method and the relationship between natural and accelerated carbonation there is a need for further tests before anything can be concluded. Potential sources of errors could be determined, however, and improvements of the method were identified.
Betong tar upp koldioxid ur luften genom en process kallad karbonatisering. Processen tar lång tid för att få tydliga resultat vid naturliga förhållanden.  Därför används accelererande försök där halten koldioxid är mycket högre än i naturlig luft, dock är relationen mellan naturlig och accelererad karbonatisering ej helt fastställd. I denna rapport analyserades ett första försök på kalibrering för en nykonstruerad accelerator och undersökningsmetod för bestämning utav koldioxidupptag samt en undersökning om hur mängden flygaska påverkar karbonatiseringen. Den nya metoden är att en hel bit av karbonatiserad betong krossas ner och behandlas i termogravimetrisk analys (TGA) för att få fram koldioxidupptaget. Det kunde konstateras att teorin angående inverkan utav flygaska på karbonatiseringshastigheten stämde bra överens med resultaten men ej för koldioxidupptaget. Angående den nya metoden och förhållandet mellan naturlig och accelererad karbonatisering behövs mer tester utföras innan något kan bestämmas definitivt. Dock kunde viktiga potentiella felkällor och förbättringar identifieras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Tyrbo, Johan, and Fabian Tomt. "Prefabricerade bjälklag i högpresterande betong." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231075.

Full text
Abstract:
Examensarbetet har genomförts som en del av ett projekt inom COWI AB. Projektets mål var att ta fram ett effektivt byggsystem där bjälklag utförs som prefabricerade element av högpresterande betong med sparkroppar av cellplast. I konceptet ingår att installationer skall så långt det är möjligt monteras i fabrik för att minimera montage och arbetsmoment på byggarbetsplatsen. Detta för att minska montagetider och eventuella fel som är en del av beställarens vision för att effektivisera byggandet. Denna rapport kommer att fokusera på den nya bjälklagstyp som ska ingå i byggsystemet som COWI har haft i uppgift att utveckla till kunden. Då examensarbetet endast innefattar 10 veckor så har det inte funnits utrymme att ta del av flera byggnadsdelar till byggsystemet. Då bjälklaget erbjuder den största utmaningen i detta projekt så har fokus lagts vid att grundligt utreda dess kapacitet och potential. Detta har resulterat i handberäkningar samt analyser med Strusofts finita element program FEM-design. Studien visar att det är möjligt att konstruera ett bjälklag i syfte att göra håltagningar för installationer till bostäder. Bjälklagselementet är dimensionerat enligt gällande regelverk och optimerat med hänsyn till bruk- och brottgränstillstånd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Persson, Herman, and Alexandru Zamfir. "Uttorkning av betong i nyproduktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97204.

Full text
Abstract:
Under de senaste åren har tillverkningsprocessen av betong genomgått en förändring föratt göra materialet och processer mer miljövänliga. Detta är en följd av att betong räknasvara ett av de viktigaste byggnadsmaterialen i världen. En viktig anledning till denomfattande användningen av betong är att betong som material är fuktbeständigt, att detinte möglar och att det är väldigt formbart.Förenta nationerna nämner 17 globala mål vars uppgift är att främja hållbarhet i framtidendär mål nio anger ”Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för eninkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation”. Detta faktum måstenaturligtvis tas hänsyn till även vid tillverkningen av betong och dess beståndsdelar.Syftet med det här examensarbetet är att med hjälp av ett stort antal mätpunkter visa påolika styrkor och svagheter inom tre olika typer av prognostiserande beräkningsverktygav torkningstider. Målet med arbetet är att jämföra statistik av praktiska mätningar,utfärdade av Conservator AB, med varandra och med de tre vanligasteberäkningsprogrammen som används för att beräkna uttorkningstider av betong.I de undersökta byggdelarna i arbetet gav TorkaS den högsta noggrannheten och sedanföljt väldigt nära av PPB. Utöver detta uppfyller de förväntningar som borde kunna ställaspå prognostisering av uttorkningstid för betong. Studien har också visat attuttorkningstiden för betong i nyproduktion påverkas mest av uttorkningsklimatet och tjockleken på avjämningsmassan.
In the recent years, the manufacturing of concrete has undergone a change to make theprocesses and the material more environmentally friendly. This is accompanied by thefact that concrete is one of the most important building materials in the world. This islargely because concrete as a material is moisture resistant, does not mold and is highlyformable.The United Nations mentions 17 global goals whose mission is to promote sustainabilityin the future whereas the ninth one states that “Build resilient infrastructure, promoteinclusive and sustainable industrialization and foster innovation”. This leads to the factthat it needs to take in consideration the manufacturing of concrete and its components.The purpose of this research is to show strengths and weaknesses in prediction tools forconcretes drying time by comparison with data from many measuring points. Besidesthat, the aim is to compare statistics of practical measurements, which were issued byConservator AB, with each other and with other three most commonly used programs inforecasting the drying time for concrete, i.e. TorkaS, BI-Dry and PPB.From the building sections that were researched, TorkaS gave the highest accuracy inforecasting the drying time and then followed very closely by PPB. In addition, BI-Drydid not meet the expected requirements on some of the building sections. Besides that, thestudy has shown that the drying time of concrete in new production is most influenced bythe drying climate and the thickness of the compound.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Wallin, Johan, and Bäcklund Filip Karlsson. "Materialoptimering för kulvertelement i betong." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65837.

Full text
Abstract:
I detta arbete undersöks prefabricerade kulvertelement som främst används i djurstall. Arbetet utgår från Abetongs befintliga kulvertelement och elementet kontrolleras enligt dagen dimensioneringsregler. Materialoptimering av elementet beräknas och materialbesparing tas fram. Resultatet visar att det befintliga elementet uppfyller alla kontrollera normkrav. Optimeringen visar att det finns stora möjligheter att minska materialåtgången och samtidigt följa dagens dimensioneringsregler.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Pirgholizadeh, Nezar, Tafid Krikor, and Jeny Krikor. "Dimensionering och analys av stålfiberarmerad betong : En mekanisk, ergonomisk och ekonomisk jämförlelse med konventionell armerad betong." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44387.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to investigate the properties of steel fibre reinforced concrete and its design models in relation to conventional reinforced concrete from a mechanical, economical and ergonomic perspective. Design examples were also presented for beams and slabs-on-ground for their shear and moment capacity. For this reason, both bending tests and design calculations were performed to help compare the different reinforcing methods. The bending tests were performed on seven beams where three were conventional and four were reinforced with steel fibre. Half of the steel fibre beams were reinforced with 1 % of the volume amount while the other half contained 1.5 %. The design examples were all according to the new Swedish standard for fibre concrete, SS 812310: 2014 and the European standard for concrete structures, Eurocode 2. Examples of shear capacity in relation to the bending tests were given. This thesis also included design examples of moment capacity for slab-on-ground to show its wide area of use. According to the performed bending tests, it showed that beams reinforced with 1% and 1.5% steel fibres could effectively handle shear forces. In comparison to the conventional reinforced beams, the steel fibre beams had an increased shear capacity with a minimum of 20%.  The bending tests and the design calculations showed that steel fibres can replace stirrups as shear reinforcement. Clear ergonomic and economic benefits of reinforcing with steel fibres were shown. Handling of conventional reinforcement was physically stressful as opposed to the shorter casting process that came with steel fibre reinforcement which contributed to a better working environment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Lennartsson, Jessica, and Ida Hildingsdotter. "Självkompakterande betong vid platsgjutning av anläggningskonstruktioner." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2617.

Full text
Abstract:

By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn’t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced.

Self compacting concrete has been used in Sweden for over 10 years, still it only stands for

5 % of the cast in placed concrete in the country. This report deals with, why self compacting concrete isn’t used more often when casting in place within civil engineering.

The result is that self compacting concrete with “anläggningscement” (Swedish low heat Portland cement) is a sensitive product because many factors needs to be correct to reach a good result. A reason fore this sensitivity is that the recipe of the concrete has a low tolerance for variations in the different components. Small variations can lead to changes in the consistency which means that the concrete is destroyed and this will result in delay of the delivery to the site. When casting self compacting concrete it’s dependent that the flow of fresh concrete comes continuously, otherwise the concrete can start to cure.

The problem that self compacting concrete is a sensitive product needs to be resolved to ensure that this concrete can help casting in place to be industrialized within civil engineering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Skoogh, Magnus, and Adrian Hilding. "Stommaterial för villor - trä eller betong?" Thesis, Jönköping University, JTH, Civil Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-9510.

Full text
Abstract:

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.

Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.

The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison.

One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework.

Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours.

The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework.

The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index.


Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt.

I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna.

Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse.

En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen.

Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar.

Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme.

Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Öhrn, Tobias. "Quartzene i betong : Hur påverkas hållfastheten?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13387.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning. Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat. Arbetet gjordes i ett byggtekniskt laboratorium med utrustning för böjdrag- och tryckhållfasthetstester, våg, elektriskt skjutmått mm. Prover gjordes på 7 och 28 dygn gamla betongprismor. Resultatet som presenteras och analyseras i rapporten visar på att Quartzene® förändrar hållfastheten. Att byta ut en del av cementen mot Quartzene® har ingen positiv inverkan på varken 7 dygn eller 28 dygnshållfastheten. Oklart hur det skulle se ut efter längre tid t ex ett år. Quartzene® blandades i som pasta i vissa betongrecept och som pulver i andra. Konsistensen på betongen blev torrare när Quartzene®pasta blandades i. Trots att pastan innehåller 85 % vatten blev alltså blandningen fast. Den blev dessutom än mer fast efter bara några minuter eftersom pastan stelnar av sig själv. Vattnet i pastan tycktes inte vilja bidra med lägre viskositet. När Quartzene® i pulverform blandades i, blev betongmassan däremot mycket lätt att arbeta med. Det går att dra slutsatser att Quartzene® i pulverform är bättre för hållfastheten än vad Quartzene®pasta är. Den ger ungefär 5 MPa högre tryckhållfasthet. Om 5 MPa skulle adderas till resultaten för betongen som blandades med Quartzene®pasta skulle den ge högre hållfasthet än den som betong var utan Quartzene®. I de recepten med mycket Quartzene® var det en mer positiv utveckling mellan 7 och 28 dygn. Därför hade varit mycket intressant att se hur det skulle ha sett ut efter 90 och 365 dagar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Hinders, Sophie. "Dimensioneringsmetoder för påldäck i stålfiberarmerad betong." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-36854.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Frostell, John-Henrik. "Momentfördelning i pelardäck av armerad betong." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-37096.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Hamming, Sara, and Miriam Martin. "Smarta prefabmoduler för småhus i betong." Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-90734.

Full text
Abstract:
This report examines the possibility of developing a modular system for concrete homes that can contribute to greater diversity of today's market. The issue was whether it – from a competitive point of view – is possible to produce smart prefab modules that customers themselves can combine to a villa. The report addresses the question how the modules and wall panels should be designed for the greatest variety of floor plans. With regard to what is asked of the customer interviews where held for the purpose of understanding concrete's popularity and elements of high value in their homes today. The answers from the interviews laid ground for four prototype homes which were made to demonstrate how the elements can be combined to achieve different types of houses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Fossan, Ann Kristin. "Brannmotstand til betong tilsatt mikro polypropylenfiber." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for konstruksjonsteknikk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23058.

Full text
Abstract:
Det er blitt sett på hvilken effekt 2 kilogram per kubikkmeter mikro polypropylenfiber (PP-fiber) har på brannmotstanden til konstruksjonsbetong. I denne sammenheng er det blitt gjennomført følgende testserier; småskala branntesting av plateelement, prøving av trykkfasthet ved økte temperaturer og strukturanalyse av brannpåkjent betong.Plateelementene bestod av betong med og uten fiber, og hadde to fukttilstander; lufttørket eller vannmettet. Det ble sett på virkningen til tre typer PP-fiber med diameter 18, 25 og 32 mikrometer og lengde henholdsvis 6, 6 og 12 millimeter. Etter 30 minutt HC-kurve viste platetestingen at betong uten PP-fiber får avskalling og betong tilsatt fiber ikke får avskalling, uavhengig av hvilken fibertype som er anvendt. Det ble observert kraftigere avskalling for platene med høyt fuktinnhold enn for platene med lavt fuktinnhold.Trykkfastheten ble prøvet for betong uten fiber, samt for betong tilsatt fiber med diameter 18 mikrometer og lengde 6 millimeter. Betongen ble påkjent temperaturer opp mot 800 °C. Forsøket viser at trykkfastheten til betong reduseres hurtig etter 300 °C, og ved 800 °C gjenstår kun 11 prosent av den opprinnelige fastheten. Av ukjente grunner hadde betongen med fiber vesentlig høyere trykkfasthet enn betongen uten fiber, men tilsetting av fiber så ikke ut til å ha noen effekt på fasthetsreduksjonen ved økte temperaturer.Strukturanalysen ble gjennomført med tynnslip tatt fra betong tilsatt fiber med diameter 18 mikrometer og lengde 6 millimeter. Mikroskoperingen viste at fibrene smelter eller fordamper mellom 105 og 300 °C, slik at det dannes nye passasjer i betongen. Analysen viste ingen tegn til dannelse av heftsoner eller økt antall mikroriss rundt fibrene.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Halabi, Amer, and Tor Grimlund. "Inverkan av flisig krossballast på betong." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-137182.

Full text
Abstract:
Concrete is one of the world’s most common construction materials and is composed of 70-80 % stone material. Today crushed stone is used as aggregate in concrete in order to replace natural aggregates due to strong environmental reasons. Stone crushing yields flaky material and in this thesis studies are made on the flaky particle shape and how it influence properties of concrete such as workability, rheology and strength. The concrete recipes used in this thesis have fixed values, the only variable is the flakiness of the crushed stone. Flakiness is varied between 0 %, 17 %, 50 %, and 100 % in turn for the individual size fractions 2-8 mm, 8-10 mm, 10–12.5 mm, and 12.5–16 mm. By using Swedish and European standards one determines flakiness index, packing factor, slump test, Thaulow tester, compression strength and flexural strength. The Bingham model is applied with the use of a viscometer to determine the concretes rheological properties such as plastic viscosity and yield stress. For the individual size fraction 12.5-16 mm a flow analysis is performed in an L-box to study how the particles are orientated with the flow direction, and how this influences the strength and crack length. Results show that the loose packing factor decreases with increased flakiness for all individual size fractions. Fractions 2-8 mm and 8-10 mm need a small increase in super plasticizer with increased flakiness to achieve 200 mm slump. The larger individual size fractions do not show any increase in super plasticizer regarding this matter. The Thaulow tester indicates constant values with increased flakiness for all individual size fractions except 2-8 mm were a weak increase is observed. Values of the plastic viscosity are indicated unchanged as the flakiness index is increased for all individual size fractions except 2-8 mm that slightly increase for 100 % flakiness. The yield stress behaves unchanged with increased flakiness for all individual size fractions except 12.5-16 mm which significantly decrease for 100 % flakiness. When the concrete flows in the L-box an image analysis concludes that the larger amounts of flaky particles are orientated with the flow direction. The crack length increases with higher flakiness for fraction 12.5-16 mm but this does not lead to an increase in strength. Flexural strength increase with higher flakiness, this is clearly observed for the two largest individual size fractions. Compressive strength is indicated to be independent of flakiness and is approximately constant for all individual size fractions except individual size fraction 12.5-16 mm that indicates an increase. High flakiness on cone crushed granite rock in size fraction 8-16 mm from the bedrock in Enhörna is not regarded as disadvantageous for concrete manufacturing, as it shows good values in workability, rheology and strength.
Betong är ett av världens vanligaste byggmaterial och består av ungefär 70-80 % stenmaterial. Idag används krossten som ballast i betong för att ersätta naturgrus av starka miljöskäl. Stenkrossning ger upphov till flisigt material och i detta arbete studeras den flisiga kornformen och hur den påverkar betongens egenskaper inom arbetbarhet, reologi och hållfasthet. Blandningsreceptet har fixerade värden och den enda variabeln som varierar i arbetet är flisigheten på krosstenen. Flisigheten varieras mellan 0 %, 17 %, 50 % och 100 % i tur och ordning för delfraktionerna 2-8 mm, 8-10 mm, 10–12.5 mm, och 12.5–16 mm. Genom att använda svenska och europeiska standarder bestäms flisighetsindex, packningsindex, sättmått, omformningstal, tryckhållfasthet och böjdraghållfasthet. Bingham modellen tillämpas för att med hjälp av en viskometer bestämma betongens reologiska egenskaper som plastisk viskositet och flytgränsspänning. För delfraktionen 12.5-16 mm utförs även flödesanalys med hjälp av en L-låda för att studera hur partiklar orienterar sig med flödesriktningen, och hur detta påverkar hållfastheten och spricklängden. Resultat visar att den lösa packningsgraden sjunker med ökad flisighet för samtliga delfraktioner. Fraktionerna 2-8 mm och 8-10 mm kräver en liten ökning av plasticerarmängden med ökad flisighet för att uppnå sättmått 200 mm. De större delfraktionerna visar dock ingen ökning av plasticerarmängd i detta avseende. Omformningstalet är i princip konstant med ökad flisighet för samtliga fraktioner förutom för 2-8 mm fraktionen där en svag ökning kan dokumenteras. Den plastiska viskositeten indikeras oförändrad då flisighetsindex ökar för samtliga delfraktioner förutom 8-10 mm fraktionen som ökar en aning vid 100 % flisighet. Flytgränsspänningen beter sig konstant med ökad flisighet för samtliga delfraktioner förutom 12.5-16 mm som signifikant sjunker för 100 % flisighet. När betongen flyter i L-lådan dras slutsatsen från bildanalys att den största delen flisiga partiklar orienterar sig med flödesriktningen. Spricklängden ökar med större flisighet för fraktionen 12.5-16 mm men detta visar ingen ökning i hållfastheten. Böjdraghållfastheten blir högre med ökad flisighet, denna trend visas tydligast av de två största delfraktionerna Tryckhållfastheten kan indikeras vara oberoende av flisighet och är ungefär konstant för samtliga delfraktioner förutom delfraktion 12.5-16 mm som indikerar en ökning. Hög flisighet på konkrossad granitsten fraktion 8-16 mm från bergtäkten i Enhörna anses inte vara ogynnsam för betongtillverkningen, då den ger goda värden på arbetbarhet, reologi och hållfasthet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Löfgren, Jonas. "Rotationslyft för tyngre väggelement av betong." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37143.

Full text
Abstract:
Examensarbetet utfördes på företaget Invencon AB i Karlstad och är en del av programmet för högskoleingenjörer inom maskinteknik vid Karlstads Universitet. Syftet med arbetet är att förbättra säkerheten och effektivisera montaget av så kallade vändväggar av betong vid husmonteringar. Idag är detta tid- och resurskrävande och det finns inget riktigt bra verktyg för ändamålet. En förstudie av var och när problemet uppstår. Efterfrågan från marknad/användare följt av en konceptgenerering så presenteras en möjlig lösning på problemet. Vid byggnadskonstruktioner monteras idag moduler ihop till en färdig kropp. Dessa levereras till montageplatsen på lämpligt sätt. Situationen kan uppstå att modulen behöver roteras 90o till sitt rätta montageläge. Hanteringen av rotationen är idag resurskrävande och kräver i själva vändningen två kransystem. Det gör att det skapas moment som stoppar flödet i monteringen samt utgör en säkerhetsrisk för inblandade. Rapporten behandlar möjligheten att effektivisera rotationsarbetet på ett säkert sätt. Resultatet av detta arbete ledde fram till ett koncept i form av ett lyftok som kräver endast en lyftpunkt i form av kran. Idén bygger på att bromsa ned blocket till rätt läge med hjälp av ett hydrauliskt bromssystem. Det denna rapport innehåller är ett fokus på de yttre belastningarna i form av krafter som systemet utsätts för samt en ideal dimensionering av hydraulbromsen som blev det slutliga valet. System har en utvecklingspotential med fokus på att handhavarens arbetssätt ska bli säkrare och underlättas samt att momentet ska kräva mindre resurser på montageplatsen.
This thesis is made by Jonas löfgren for the company Invencon AB in Karlstad and is part of the program of mechanical engineers at the University of Karlstad. It has been carried out to make the work of the rotation of heavy precast walls during construction more secure and effective. Today this work is very time- and resourceconsuming and there is no specific way to handle the problem. A preliminary study of where and when the problem occurs has been done to see if there is a possible market for the solution from the users perspective, followed by a fase of concept generating as presents one possible solution to the problem. When building structures installed today modules together into a finished body. These are delivered to the installation site as appropriate. The situation can occur that the module needs to be rotated 90o to its proper mounting position. The handling of the Revolution today is resource intensive and requires, in effect turning two crane systems. The creation stops the flow of the installation and constitute a safety hazard involved. The report deals with the ability to streamline the rotation work safely. A concept in the form of a lifting yoke that requires only one support point in these cases a tower crane. The idea is to brake down the wall to its right position by means of a hydraulic braking system. The present report includes a focus on the external loads in the form of forces that the system is exposed to as well as an ideal design of the hydraulic brake which became the final choice. The system has a great potential for development with the focus on the operator's approach should be safer and easier, and that momentum will require less resources on the assembly site.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Simonsson, Malgorzata. "Polypropylenfibrers funktion i betong vid brand." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19083.

Full text
Abstract:
Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med själva betongens brandspjälkning som fenomen, men även teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjälkning. Spjälkning, generellt sett, kan man definiera som våldsam eller icke våldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. Spjälkningens storlek kan variera, ifrån lätt avflagning på ytan till progressiv spjälkning som går förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet är i dagsläget ännu inte fullständigt förklarat. Forskning inom området pågar och i dagsläget har man i huvudsak två teorier angående spjälkningen. Man tror att spjälkning orsakas av:• termiska spänningarna i materialet• det fria vattnet i betongen, den teorin i sig har två varianter: ångtrycksteori och vattnets expansionsteori - hydrauliska spänningar.För att undersöka inverkan av upphettningshastighet och maximal upphettningstemperatur på sprickbildning i betong genomfördes 4 olika temperaturcykler på standardprovkroppar för permeabilitetsmätning. De fyra temperaturcyklerna var:• 1 °C/min till 400 °C sedan 18 timmar i 400 °C• termisk chock i förvärmd ugn 400 °C sedan 18 timmar i 400 °C• 1 °C/min till 600 °C sedan 2 timmar i 600 °C• termisk chock i förvärmd ugn 600 °C sedan 4 timmar i 600 °C.Före och efter de olika temperaturcyklerna mättes permeabiliteten. På så sätt kunde man undersöka om snabb uppvärmning, som vid en brand, förstör betong mer än sakta uppvärmning. De faktiska värdena på permeabiliteten skall ej ses som materialdata utan är endast ett relativt mått på inre förstörelse. Den snabba uppvärmningen av ytskiktet leder till ytsprickor medan den långsammare processen ger in i provkroppen ej lika mycket sprickor. Det betyder att en standardmätning av permeabilitet endast kan användas som en jämförelse mellan provkroppar. Undersökningen som genomfördes inom ramen för examensarbetet har utförts på betong innehållande ett kilo Polypropylenfibrer (PP) per m3. Genom att analysera dessa resultat samt jämföra med tidigare provningsresultat på betong utan PP-fibrer kunde följande slutsatser dras:om permeabilitet:• efter uppvärmningen till 400°C eller 600°C ökar permeabiliteten kraftigt hos betongen• uppvärmningssättet och sluttemperaturen har betydelse för permeabilitetsökning, snabb uppvärmning till 600°C alt 400°C ger högre permeabilitet än långsam uppvärmning till samma sluttemperatur• provkroppar med PP-fibrer har högre permeabilitet än provkroppar utan PP-fibrer efter samma värmebehandling.om uttorkning:• vid 200°C smälter PP-fibrer• viktminskningshastighet kring smältpunkten för polypropylen är högre för provkroppar med PP-fibrer än för provkroppar utan fibrer.
Uppsatsnivå: C
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Liljestrand, Mathias, and Kirill Ljungberg. "Utveckling av betong för additiv tillverkning." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-230736.

Full text
Abstract:
Additiv tillverkning har stor potential för framtida betongkonstruktion. Inom industrier såsom fordonsindustrin, läkemedelsindustrin och flygplansindustrin existerar redan additiva tillverkningsmetoder i kommersiellt syfte men kompatibilitet med utvecklade byggstandarder samt svårigheter att balansera nödvändiga materialegenskaper har gjort att utvecklingen inom byggindustrin går resulterat i att utvecklingen efterfrågade egenskaperna. Vid additiv tillverkning skapas objekt genom att material placeras i lager skiktvis. Objekten skapas först digitalt som ett 3D-objekt där det sedan delas upp i horisontella skikt. Sedan följer en 3D-skrivare en förprogrammerad bana där den placerar materian tills objektet nått sin slutgiltiga form. Trots de stora utmaningarna så för additiva tillverkningsmetoder i byggindustrin med sig potentiella fördelar som överväger svårigheterna; komplexa designer till låg kostnad, inget materialspill, snabb byggtid, mindre arbetskraft, mindre miljöpålastningar m.m. Konventionell betong är oanvändbar då betong för additiva tillverkningsmetoder kräver egenskaper som inte har efterfrågats tidigare. Det ska vara flytande nog för pumpning men samtidigt fast nog för stapling. Betongens öppethållandetid krävs vara konstant för att undvika att betongen börjar hårdna innan den skrivs ut. Rapporten avser att bidra till utvecklingen av betongblandningar anpassade för de additiva tillverkningsmetoderna i byggindustrin. Detta åstadkoms genom framtagning och analys av nya typer av betong. Det saknas standardiserade och beprövade metoder för bedömning av betong anpassat för additiva tillverkningsmetoder. Hur tillverkningsmetoden påverkar miljön undersöks med målet att sänka miljöpålastningarna. En god betongblandning för additiva tillverkningsmetoder grundar sig inte endast på dess konstruktionsmässiga syfte, utan också på vilken typ av munstycke som används. På grund av detta är det i dagsläget omöjligt att skapa en universell blandning som är anpassad för samtliga munstycken och skrivarsystem. Betongen kräver en hög cementandel som leder till högre koldioxidutsläpp, andelen betong som krävs är dock lägre på grund av inget materialspill. Tillsatsmaterial används för att sänka cementandelen och nå en mer sammanhållen betongblandning. De slutgiltiga betongblandningarna har utrymme för förbättringar. Vidare justering av vct, tillsatsmaterial, armering och tillsatsmedel bör göras för utveckling av betong för additiva tillverkningsmetoder.
3D writing of concrete has great potential for future building engeneering. Other industries such as the automotive industry, pharmaceutical industry, aerospace industry, etc. have already additive manufacturing methods for commercial purposes. The reason for this is the high standards set in the construction industry as well as difficulties to balance the demanded properties. At the additive manufacturing creates objects through that the matter be placed in the warehouse incrementally. The objects are first created digitally as a 3D object, which is then divided into horizontal layers. Then a 3D printer follows a pre-programmed path where it places the material until the object has reached its final form. . Despite the major challenges so for additive manufacturing methods in the construction industry, with potential benefits that outweigh the difficulties; complex designs for low cost, no material waste, fast build time, less labor, , less environmental degradation, etc. Conventional concrete is unusable when the concrete for additive manufacturing methods require properties that have not previously been demanded. It should be fluid enough for pumping but at the same time rigid enough for stacking. The concrete opening time is required to be constant in order to avoid that the concrete starts to harden before it is printing. The report intends to contribute to the development of concrete adapted for additive manufacturing methods in the construction industry. This is accomplished through the development and analysis of new types of concrete. There are no standard and proven methods for assessing concrete adapted for additive manufacturing methods. How the manufacturing method affects the environment is examined with the aim of reducing environmental impacts. A good concrete mix for additive manufacturing methods is based not only on its structural purpose, but also on the type of nozzle used. Because of this, it is currently impossible to create a universal mix that is adapted for all of the nozzles and the printer system. The concrete requires a high cement share which leads to higher carbon dioxide emissions, but the percentage of concrete required is lower due to no material play. Additives are used to lower the cement share and achieve a more cohesive concrete mixture. The final concrete mixtures have room for improvement. Further adjustments of vct, additives, reinforcement and chemical admixtures should be made for the development of concrete for additive manufacturing methods.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Orenäs, Nissas Sebastian, and Nangyalay Rahimi. "Mätfel vid fuktmätning i emissionsskadad betong." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231912.

Full text
Abstract:
När människors hälsobesvär misstänks vara byggnadsrelaterat är det viktigt att klarlägga källan till problemet. Fukt kan vid högre nivåer ge upphov till mikrobiella eller kemiska reaktioner som orsakar emissioner från byggnadsmaterial som kan ha negativa hälsoeffekter. För att utreda om byggnaden är problemkällan görs skadeutredningar. I utredningarna är det viktigt att identifiera vilka emissioner som förekommer i inomhusmiljön för att kunna åtgärda den eventuella skadan. Med hjälp av fuktprofiler som skapas genom fuktmätningar kan det utredas om varifrån fukten kommer. En vanlig orsak i Norden till förhöjda koncentrationer av emissioner i inomhusmiljön är fuktskadade betongkonstruktioner med en pålimmad plastmatta. I en sådan konstruktion utgör plastmattan ett tätt skikt som inte låter fukten i betongen avdunsta. Betong, som är alkalisk, kan i kombination med höga fuktnivåer utlösa en kemisk process, så kallad alkalisk hydrolys, som bryter ned mjukgörare i golvlim och PVC-mattor. Detta leder till att nedbrytningsprodukterna 2-etyl-1-hexanol och n-butanol dels emitteras till inomhusluften och dels migrerar ned i betongen där de fixeras. Det är i det skedet betongen blir emissionsskadad på grund av att de kemiska ämnena som fixerats i betongen kan lagras där under en lång tid och kan om förhållandena förändras, exempelvis vid renovering, avge dessa ämnen till inomhusluften. Eftersom 2-etyl-1-hexanol och n-butanol utgör majoriteten av nedbrytningsprodukterna, används de därför som indikatorämnen vid skadeutredningar. Om indikatorämnena upptäcks i inomhusluften är det troligt att en skada i golvkonstruktionen har inträffat och detta kontrolleras då med fuktmätningar. Problemet med fuktmätningar i emissionsskadad betong är dock att det befaras av fuktskadeutredare att dessa indikatorämnen påverkar fuktmätningarna genom att man mäter till en lägre relativ fuktighet (RF) än vad det faktiskt är. Examensarbetet är utformat som ett experimentellt arbete med fuktmätningar som utförts i Polygon AK:s laboratorium. I laborationerna testades huruvida indikatorämnena, 2-etyl-1-hexanol samt n-butanol, påverkar fuktmätningar. Detta gjordes genom att prover med ren betong först RF-bestämdes för att sedan droppa i ovanstående ämnen i proverna och därefter följdes utvecklingen i RF. Vidare kontrollerades eventuell drift i mätinstrumenten genom egenkontroller både före och efter varje uppföljning. Mätresultaten från gjorda försök visade att den effekt som befarats av skadeutredare ej märkts av, det vill säga att indikatorämnena skulle ha en påverkan genom att fuktnivån mäts till något lägre jämfört med den verkliga fuktnivån. Effekten påvisades varken genom lägre uppmätta fuktnivåer eller genom mätinstrumentens drift.
When people's illness are suspected to be building-related, it is important to clarify the source of the problem. Moisture at higher levels can trigger microbial or chemical reactions which causes emissions from building materials that may have adverse health effects. In order to investigate whether the building is the source of the problem or not, indoor environment investigations are conducted to investigate the matter. In the investigations it is important to identify what kind of emissions that occurs in the indoor environment in order to fix the possible damage or damages. Using moisture profiles created with moisture measurements, it is possible to determine where the moisture comes from. A common cause in the Nordic countries for increased concentrations of emissions in the indoor environment is moisture-damaged concrete structures with a glued plastic mat. In such constructions, the plastic mat is a compact layer that does not allow the moisture in concrete to evaporate. Concrete, which is alkaline, can in combination with high moisture levels trigger a chemical process, called alkaline hydrolysis, which degrades plasticizers in floor adhesives and plastic mats. This results in the degradation products 2-ethyl-1-hexanol and n-butanol, which are being emitted to the indoor air and partly migrating down into the concrete where they are fixed. At that moment the concrete gets emission-damaged because of the degradation products that has been fixed into the concrete where they can be stored for a long time and can with changed conditions, for instance during renovation, emit these degradation products to the indoor air. Since 2-ethyl-1-hexanol and n-butanol constitutes the majority of degradation products, they are therefore used as indicators during damage investigations. If the indicators are detected in the indoor air, it is likely that a damage has occured in the floor construction and this is later checked with moisture measurements. However, the problem with moisture measurements in emission-damaged concrete is that some investigators fears that these indicators affects the moisture measurements by measuring a lower relative humidity (RH) than it actually is. The thesis is structured as an experimental work with moisture measurements performed in Polygon AK's laboratory. In the laboratory it was tested whether the indicators, 2-ethyl-1-hexanol and n-butanol, affects moisture measurements. This was done with specimens of pure concrete by first determining the RH followed by dropping the indicators into the samples and then the development in RH was followed. Furthermore, eventual drifting in the measuring instruments was checked before and after each follow-up. The measurement results from the experiments showed no effect of what the damage investigators feared of, that the indicators would have an impact by measuring the moisture level lower than the actual moisture level. The effect was not detected either by lower measured humidity levels or by drifting of the measuring instruments.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Liljare, Mattias, and Övrebö Theodore Silveira. "Utveckling av betong för 3D-skrivare." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-259896.

Full text
Abstract:
3D-printing, också känt som additiv tillverkning, är en tillverkningsmetod som har revolutionerat många branscher och har växt stort både inom industrin och för privat användning. Tekniken använder sig utav en lager-på-lager metod för att tillverka olika objekt. Med dagens teknik går det att printa ut föremål av exempelvis metall, plast, betong och ett flertal andra material. Additiv tillverkning av betong ger möjligheten att skapa nya smarta konstruktionslösningar, vilket medför stora materialbesparingar och minskat materialspill. Produktionskostnader och hastighet kan också dra nytta av metoden genom att minska arbetskraft och eliminera kostnader för tillverkning och montering av gjutformar. Den här studien bidrar till en ökad förståelse för vad som krävs för att utveckla ett fungerande betongmaterial för additiv tillverkning. För att additiv tillverkning ska kunna standardiseras, bli mer kommersiellt och få en bredare användning krävs en djupare förståelse av betongens materialegenskaper. Detta eftersom materialet skiljer sig från konventionell betong. Syftet med detta projekt är att utveckla en betongblandning anpassad för additiv tillverkning. En undersökning görs för att hitta (i) en betongblandning med lämpliga mekaniska materialegenskaper och (ii) en betongblandning som är väl anpassad till 3Dskrivare. Det viktigaste för att en betongblandning ska kunna användas för additiv tillverkning är att blandningen kan pumpas genom systemet och extraheras genom munstycket vid tillverkning samt att slutmaterialet visar bra byggbarhet. Pumpbarhet är förutsättningen för att betongen ska kunna användas i en 3D-skrivare. Betongen ska vara tillräckligt smidig för att kunna pumpas ut genom ett munstycke, men även ha en tillräckligt god inre sammanhållning för att inte deformeras efter att den har pumpats ut. Pumpbarhet påverkas till stor del av vilken sorts pumpsystem som används. Resultaten varierar beroende på vilken pump, munstycke och slang som används vid materialtesterna. Det förefaller att en generell blandning anpassad för flera olika pumpsystem är svårt att uppnå. I det här arbetet har sex olika blandningar med olika variationer testats. Detta ledde till 38 blandningar som genomgått olika tester. De blandningarna med bäst resultat efter finjusteringar var blandning 4.1 och 5.1, de visade hög kvalité för pumpbarhet och byggbarhet. Blandning 4.1 innehåller vatten, anläggningscement, starvis 3040, glenium, CERW, krossballast och glasfibrer och blandning 5.1 är likadant fast med flygaska istället för CERW.
3D printing, also known as additive manufacturing, is a manufacturing method that has revolutionized many industries and has grown widely both in industry and private use. The technique means using a layer-upon-layer method to manufacture different objects. With today's technology, it is possible to print objects of, for example, metal, plastic, concrete and several other materials. Additive manufacturing of concrete structures can be used to create new smart design solutions, which means significant material savings and reduced material waste. Production costs and time reduction may also be achieved using the method due to lower labor requirements and reduced costs for manufacturing and assembling of molds. This study contributes to an increased understanding of what is required to develop a functioning concrete material for additive manufacturing. In order for additive manufacturing to be standardized, become commercial and be broadly used, a deeper understanding of the concrete properties is required. This is because the material used in 3D printing differs from conventional concrete. The purpose of this project is to develop a concrete mixture adapted for additive manufacturing. A survey is made to find (i) a concrete mixture with suitable mechanical material properties, and (ii) a concrete mixture well adapted to 3D printers. The most important thing for a concrete mix to be used for additive production is that the mixture can be pumped through the system and extracted through the nozzle during manufacture and that the final material shows good buildability. Pumpability is a prerequisite for the concrete to be used in a 3D printer. The concrete must be sufficiently flexible to be pumped out through a nozzle, but also have a sufficiently good internal cohesion so as not to deform after it has been pumped out. Pumpability is largely affected by the type of pump system used. The results vary depending on the pump, nozzle and hose used in the material tests. It seems that a general mix adapted to several different pump systems is difficult to achieve. In this work, six different mixtures with different variations have been tested. This led to 38 mixtures that underwent various tests. The mixtures with the best results after fine adjustments were mix 4.1 and 5.1, they showed high quality for pumpability and buildability. Mixture 4.1 contains water, plant cement, starvis 3040, glenium, CERW, crush ballast and glass fibers and mixture 5.1 is similarly fixed with fly ash instead of CERW.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Engen, Morten. "Sammenligning av metoder for skjærdimensjonering av betong." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for konstruksjonsteknikk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-18409.

Full text
Abstract:
Denne oppgaven beskriver hva som påvirker skjærkraftkapasiteten til rektangulære slakkarmerte betongbjelker. Fire modeller; 45 graders fagverksmodell, fagverksmodell med variabel helning, trykkfeltsteori og modifisert trykkfeltsteori, vil bli diskutert og utledet. Dimensjoneringsrutinene i de fire standardene Eurokode 2, NS 3473, CSA A23.3 og fib Model Code 2010 presenteres, før de sammenlignes ved hjelp av databaser med forsøksresultater for bjelker med og uten skjærarmering. NS 3473 foreskriver å benytte in situ-fastheter i dimensjonering. De samme reduserte fasthetene oppnås i Eurokode 2 og fib Model Code 2010 ved å innføre faktorene α_c_c og α_c_t på henholdsvis trykk- og strekkfastheten. Disse fasthetsreduksjonene ble ikke benyttet da standardene ble sammenlignet med forsøksresultatene. Resultatene fra sammenligningen viste en trend til at kapasitetsuttrykkene i NS 3473 er tilpasset in situ-fastheter, ettersom standarden viste en større tendens til å overestimere kapasiteten enn de andre standardene da det ble benyttet karakteristiske fastheter. Dette gjelder spesielt for bjelker uten skjærarmering, der kapasiteten beregnes ved hjelp av den forenklede metoden. NS 3473 har allikevel vist seg å ha de laveste variasjonskoeffisientene og dermed det mest konsistente sikkerhetsnivået. Standarden ble ikke analysert i dybden med in situ-fastheter og det er derfor ikke trukket flere konklusjoner. Eurokode 2, CSA A23.3 og Model Code 2010 har alle vist tendenser til å underestimere kapasiteten for bjelker uten skjærarmering med høye lengdearmeringsforhold og lave a/d-forhold. Dette antas å ha sammenheng med den økte buekapasiteten som kan oppnås for lave a/d-forhold. Ingen av standardene tar hensyn til buekapasiteten i kapasitetsuttrykkene. Analyser med indre stavmodeller ble ikke gjennomført. Disse tre standardene har også vist tendenser til å underestimere kapasiteten for bjelker med små tilslagsstørrelser. Dette gjelder spesielt for CSA A23.3 og Model Code 2010 som baserer seg på den forenklede modifiserte trykkfeltsteorien der effekten av aggregate interlock er antatt bestemmende. Det antas derfor at kapasitetsreduksjonen på grunn av små tilslagsstørrelser overvurderes. Eurokode 2, CSA A23.3 og Model Code 2010 ble vurdert til å ha tilnærmet samme sikkerhetsnivå uttrykt med γ_m_o_d_,_5_% = 0.7. Ved å inkludere materialfaktorene oppnådde alle standardene γ_m_o_d_,_5_% > 1.0. For bjelker med skjærarmering viste Eurokode 2 en tendens til å underestimere kapasiteten når bjelkene inneholder lite skjærarmering. Dette ser ut til å gjelde spesielt i tilfeller der betongbidraget forventes å være stort, og det antas at underestimeringen skyldes at betongbidraget utelates. Standarden kompenserer for dette ved å tillate lave rissvinkler, som også fører til en tendens til å overestimere kapasiteten for bjelker med mye skjærarmering. CSA A23.3 og Model Code 2010 beregner rissvinkler som stemmer bedre med det som forventes i virkeligheten. Dette kombinert med at betongbidraget inkluderes fører til at standardene underestimerer mindre for lave skjærarmeringsmengder, og ikke har like store tendenser til å overestimere kapasiteten med mye skjærarmering. Totalt ble sikkerhetsnivået i Eurokode 2, CSA A23.3 og Model Code 2010 vurdert til å være γ_m_o_d_,_5_% = 0.7. Ved å inkludere materialfaktorene oppnådde ingen av standardene γ_m_o_d_,_5_% > 1.0. Dette antas å ha sammenheng med at bjelker med høye verdier for ρ_w f_y_k ikke oppnår flytespenning i skjærarmeringen før kollaps og at beregningsmodellene derfor overestimerer kapasiteten. En forenklet analyse av skalaeffekten viste en tendens til at skalaeffekten fortsatt var til stede for bjelker med skjærarmering. Dette ble bekreftet av et økt sikkerhetsnivå for CSA A23.3 da skalaeffekten ble forsøkt innført i kapasitetsberegningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Linddal, Linus. "Betongarbeten under vintertid : Fokusering på platsgjuten betong." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80267.

Full text
Abstract:
This report is on concrete work during the winter and is implemented on Peab’s behalf. The assignment was to describe the differences between a summer- and a winter casting. While it shows the complications that exists, it also show what aids are available, both electronic via computer and physical aids. The information that I have developed is originally from theory in books, information on the internet as well as practical experience from knowledgeable people that works in construction output. Other theories are those I have learned throughout the education to become a construction engineer, including all oral sources over the years. The results I have come up with, I hope will be able to help future construction projects in the planning phase of a winter casting. While helping the future projects I also would like to just share the results I have come up with, especially the extra costs that rises during a casting in the winter. TorkaS, which was one of the computer programs I used, brought a clear view on the time differences between a summer- and a winter casting which is important to take into consideration during the winter, one of the results is that the summer casting shows a much smoother curve then the winter casting.     The theory part is the part I focused most on since the whole report is based on facts and not so much numbers in the end. There are several good and useful tips on tools and equipment that facilitate a casting, but also the assembly phase of prefabricated elements.
Den här rapporten handlar om betongarbeten under vintertid och genomförs för Peabs räkning. Uppdraget var att redovisa de skillnader som finns mellan en sommar- och vintergjutning. En sammanställning visar på de komplikationer som finns, men också vilka hjälpmedel som finnstillgängliga, både elektroniska via dator samt fysiska hjälpmedel. Informationen som tagits fram är ursprungligen från teori i böcker, information från internet samt praktisk erfarenhet från kunnigt folk inom byggproduktion. Annan teori är den som lärts in genom utbildningen till byggnadsingenjör samt muntliga källor under årens lopp. Resultaten jag har kommit fram till hoppas jag skall kunna hjälpa framtida byggprojekt i planeringsfasen vid en vintergjutning. Samtidigt som att hjälpa projekten men också bara dela resultatet som kommit fram genom denna studie, speciellt de extra kostnaderna som uppstår vid en platsgjutning under vintern. Kostnadskalkylen visar på en liten procentuell extrakostnad som uppstår vid en vintergjutning. TorkaS som var ett av de datorprogram som användes utgjorde en stadig del i resultatet där man tydligt kunde se skillnaderna tidsmässigt mellan sommar och vinter, där bland annat en sommargjutning visar på en mycket jämnare uttorkningskurva jämfört med en vintergjutning. Teorin i rapporten väger lite extra tungt då det är den delen mest fokus las på, i den finns ett flertal bra tips på hjälpmedel och utrustningar som underlättar en platsgjutning men samtidigt vid montering av prefabricerade element.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Ståhl, Linus, Emil Göransson, and David Runesson. "Materialpåverkan vid brand, Limträ, Stål och Betong." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44124.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olika konstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlag för nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblick över informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen man ska ta hänsyn till vid dimensionering. Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader för att uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur de olika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olika materialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut. Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hur man går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olika materialen. För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats. Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att ta fram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner.
Materialpåverkan vid brand
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Hussein, Alwan Kamal, and Husam Haseeb Khamees. "Självkompakterande betong (SKB : förbättrad arbetsmiljö och konstruktion." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147537.

Full text
Abstract:
Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet. Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing. Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning. Den låga användningen beror på att självkompakterande betong är väldigt känslig och dyrare eftersom den innehåller mer tillsatsmaterial. Huvuddelen av projektet bestod av att ställa frågor till experter i byggbranschen om självkompakterande betong för att få största möjliga mängd av informationer. Informationer som vi har fått var emellan åtta besök och sex mail. Syftet med examensarbete är att öka kunskap om orsaken till låg utveckling av SKB på platsgjutning och kunskap om arbetsmiljö. Vidare syftar arbetet till att lyfta fram de arbetsmiljömässiga och konstruktiva fördelarna samt sprida information om dessa. Informationerna visar att anledningen till den låga användningen av SKB framför allt är priset.  Men tidigare misslyckanden och varierande betongegenskaper är också en av anledningarna. Genom att öka användning av SKB där man många fördelar bland annat ekonomisk vinst på lång sikt och framför allt bättre arbetsmiljö med tanke på samhället.
Self-compacting concrete (SCC) or vibrated concrete was invented and developed in Japan in the late 1980's. Working with concrete is very hard and all of that is because of injuries that come from using of the usual concrete.  In Sweden, they used self-compacting concrete since 1993 when the technology has brought to Sweden from Japan by the Swedish cement and concrete Research institute. Self-compacting concrete has many advantages that are different from the traditional concrete according to the work environment which include avoidance of vibration and heavy work and all these can reduce the number of injuries at workplace. Shortened construction time and possibilities to save manpower are additional benefits. Today, self-compacting concrete is used for about 10 % on site casting in Sweden. Many other countries have gone forward in using of SCC, Denmark uses about 30%. The low use is due to the sensitivity of SCC and expensive because it contains more filler. The main work of the project consists of the interviews with the related persons in the building branch and questions to them about self-compacting concrete to get the maximum amount of information. Information that we have received was between eight visits and six mail. The aim of the thesis is to increase knowledge about the cause of the low development of SCC in place casting and knowledge of the work environment. Furthermore, this work aims to highlight the work environment and constructive advantages and disseminate information about them. The study shows that the reason for the low use of SCC is especially the price. But the previous failures and varying concrete properties are also such of these reasons. Increasing the use of SCC leads to many benefits including economic profit in the long term, and especially from the society side.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Hjelseng, Guro Varvin. "Plasstøpt vs. prefabrikkert betong : Valg av løsning." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for bygg, anlegg og transport, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-26989.

Full text
Abstract:
Når en betongkonstruksjon skal bygges finnes det flere forskjellige utførelsesmetoder. Denne oppgaven tar for seg plasstøpt og prefabrikkert betong og belyser hvordan man på best mulig måte velger riktig alternativ.Betong er verdens mest brukte bygningsmateriale og har åpnet en verden av muligheter når det kommer til konstruksjoner. Betongoppskrifter kan tilpasses til de fleste forhold og det er et materiale som gjør det mulige å bygge bestandige konstruksjoner under vann, høyhus, tunneler og mye mer. Det kan tilsettes stoffer som gjøre betongen mer frostbestandig, stoffer som gir en annen farge eller stoffers om endrer bearbeidbarheten til betongen.Plasstøpt betong er den tradisjonelle måten og bygge på, der man lager forskalingsformer, binder armering i formene og fylle med ferdig betong. Et annet alternativ er å bygge med betongelementer. Da prefabrikkeres elementer på fabrikk og transporteres til byggeplass, før de monteres. En plasstøpt konstruksjon har de fordelene at den er stabil og tilpasningsdyktig. Underveis i byggeprosessen har man mulighet til å rette opp i feil og skjevheter og det er også mulighet for å endre konstruksjonen i ettertid uten at den tar skade av det. For eksempel ved å ta hull i vegger og dekke hvis det dukker opp nye behov for rørføringer og lignende. Ulempen til plasstøpt betong er at det krever mye tid, stor lagringsplass til både armering og forskalingssystemer og det krever mye bemanning av både fagarbeidere og funksjonærer.En prefabrikkert konstruksjon sin største fordel er at den kan oppføres innenfor en kortere tidsramme enn en plasstøpt konstruksjon. Fordi elementene produseres på fabrikk i forkant blir tiden på byggeplass mye kortere og det kan spare byggherren for store kostnader. Elementprosjekter er i liten grad avhengig av lagringsplass på tomten, da målet er å levere elementer direkte til montering. En ulempe ved betongelementer er deres begrensning ved tilpasninger underveis og i ettertid. Det er begrenset hvor mye man kan endre konstruksjonen uten at det fører med seg enorme kostnader underveis i byggeprosessen, da alle elementer er sendt i produksjon før monteringen starter. Det er også færre muligheter til å ta hull i spennarmert elementer. Kuttes det for mange spenntau i forbindelse med hulltaking kan man risikere at elementet ikke tar den kraften det var ment til å ta. Til gjengjeld kan man bygge med større spenn med prefabrikkerte elementer, og mulighetene til endring av romfordeling og bruksområder er i høyeste grad til stede.Før valget mellom hvilken type bærekonstruksjon som ønskes skal tas er det viktig å vite hvilke forutsetninger som er tilstede for det spesifikke prosjektet. Som nevnt tidligere er plass til lagring av materialer på tomt avgjørende for om det er mulig å bygge med plasstøpt betong, det samme er tilgjengelig tid. I tillegg må det tas hensyn til hva slags type bygg som skal bygges, og om konstruktive utfordringer lar seg løse med begge alternativer. Det meste lar seg riktignok løse med både plasstøpt betong og prefabrikkert betong, men kostnaden kan variere stort. Kostnadene knyttet til de to alternative måtene å bygge på er selvfølgelig avgjørende for hvilket valg man tar. Tabell 1 viser omtrentlige kvadratmeterpriser hentet fra kalkulatør i AF Bygg Ostfold og selger hos Kynningsrud Prefab AS. Tabell 1 Prissammenligning, Plasstøpt vs. prefabPlasstøpt betongPrefabrikkert betongDekke1250 kr/m2 600 kr/m2Vegg1550 kr/m2 1500 kr/m2Søyler1500 kr/m 3000 kr/mTabellen viser at dekke er omtrent dobbelt så dyrt plasstøpt som prefabrikkert, motsatt når det gjelder søyler og omtrent likt når det gjelder vegger. Prisene er kun for betong, etterarbeid kommer som en ekstra kostnad. Selve materialkostnad er sjelden avgjørende. Det er i større grad kostnaden av tiden man må vurdere. For å ta et reelt valg må alle kostnader være avdekket og i tillegg må det estimeres en kostnad på tiden, og eventuelt overskridelse av tidsrammen satt av byggherre. Finnes muligheten til å utvide tidsrammen for å kunne bygge en billigere bygg, eller påløper store dagsbøter hvis tidsfristen ikke overholdes? Dette er spørsmål man må på stille seg. Tid er altså den mest avgjørende forutsetningen. Tidsrammen kan være fastsatt av byggherren tidlig i forprosjektet slik at man allerede da kan se at en prefabrikkert løsning er det eneste reelle alternativet. Hvert valg må baseres på prosjektspesifikke forutsetninger, men mange erfaringer er mulig å videreføre fra et prosjekt til det neste.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Rosén, Sebastian, and Amy Lilja. "Kraftspelsanalys av transportstag : Prefabricerade väggelement i betong." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26999.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Ström, Martin. "Väggjutning med självkompakterande betong : Vad påverkar gjutresultatet?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7874.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Sundberg, Andreas, and Anders Svärd. "Skjuvförbindare i samverkansbjälklag mellan trä och betong." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231878.

Full text
Abstract:
Intresset för att bygga med trä ökar stadigt, detta leder till utmaningar när trä ska ersätta de traditionella materialen i konstruktioner. Ofta har trä inte setts som ett tillräckligt starkt material eller ens som alternativ för exempelvis bjälklag med större spännvidder. I detta examensarbete undersöks huruvida ett samverkansbjälklag av trä och betong kan användas vid längre spännvidder samt hur egenskaperna för kopplingarna mellan träet och betongen påverkas på kort och lång sikt. För att undersöka dessa bjälklag har sex olika konstruktioner analyserats vilka innefattar både KL-träskivor samt limträbalkar. Som koppling mellan träet och betongen har skjuvförbindare som är anpassade till samverkansbjälklag och finns tillgängliga från leverantörer i Europa använts. De skjuvförbindare som analyserats är: Würth FT-förbindare med skruv Assy plus VG SFS Intec VB skruv Grovnot Samverkansbjälklagen har beräknats med hjälp av γ-metoden från Eurokod 5 samt analyserats med hjälp av finita element-metoder. Vid finita element-analyserna har RFEM från Dlubal använts och bjälklagen modellerats upp. Utdatan från beräkningarna har sedan kontrollerats med kraven från Eurokod 5 och svenska nationella val enligt EKS. Studien visar att samverkansbjälklag mellan trä och betong fungerar bra och är lämpligt för längre spännvidder, de mekaniska skjuvförbindarna som analyserats klarar kraven.
The interest in wood construction is increasing steadily, this leads to several challenges when wood is to replace the traditional materials used in different constructions. Traditionally wood has been considered as to weak and often not even an alternative for floors with larger spans. This thesis examines whether timber concrete composite flooring or TCC-flooring can be used with larger spans and how the connections between the two materials works at short and long term. To examine this, six different floors has been analysed which includes both CLT and glulam beams. The shear connectors used in the construction were chosen on two bases, it´s main purpose should be to use in TCC-flooring and that it had to be made in Europe. The following connectors were used: Würth FT-connector with screw Assy plus VG SFS Intec VB screw Notched connection To analyse the TCC-floor the γ-method from Eurocode 5 was applied and calculations was also made using finite element-methods. The finite elements-analysis were made using a software from Dlubal called RFEM and the different constructions were modelled. The results from both calculations were then compared and checked according to the demands made by Eurocode 5 and the Swedish national annex, EKS. The study shows that composite action flooring between timber and concrete works well and is suitable for longer spans, the mechanical shear connectors analysed meets the demand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Albin, Lundgren, and Bengtsson Rudolf. "Fiberarmerad betong : En analys av fiberarmerat plattbärlag." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44883.

Full text
Abstract:
Fiber-reinforced concrete is a construction material that holds high promise in progressing theconstruction industry. The fibers impact on crackproperties as well as strength means there isa wide array of application areas. Still this material holds a very limited area of application asof today. One of the main reasons for this is the lack of examples and tests in new applicationareas. This work therefore aims to identify whether fiber-reinforced lattice girder elementscan compete with an element reinforced in the traditional way in any of the categories cost,work environment, strength or environmental impact. Through literature study andcalculations, we were able to see that this method of reinforcing lattice girder elements couldbe applicable at least in some of the areas. The study saw that the steel fiber came with anincrease in cost, decrease in time, bigger impact on the environment and a better workenvironment. This means that this method could be used in some specific cases where timeand work environment is of importance. We also see that further advancements in this methodcan be made if the fibers are combined with normal rebar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Johansson, Niklas. "Hållfasthet och värmeutveckling hos betong med Portlandkalkstencement /." Lund, Sweden : Lund Institute of Technology, Division of Building Materials, 1999. http://www.byggnadsmaterial.lth.se/TVBM-5037.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Selander, Carl. "Superplasticerarens påverkan och ballastskillnader på betong med krossad betong som ballast : En experimentell studie om tryckhållfasthet, konsistens och fraktionsfördelning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42973.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete är baserat på experimentella studier med avsikten att studera skillnaden som uppstår vid användning av superplasticerare på betong med krossad betong samt makadam och sand som ballast, med avseende på arbetbarhet, konsistens samt tryckhållfasthet. Fraktionsfördelningen kommer även analyseras på den krossade betongen i jämförelse med makadamen och sanden. Det utformades fyra olika blandningar där första blandningen var utan superplasticerare och hade makadam som ballast, andra blandningen innehöll superplasticerare samt makadam som ballast, den tredje blandningen var utan superplasticerare och hade krossad betong som ballast, den fjärde blandningen innehöll superplasticerare och hade krossad betong som ballast. Betongens arbetbarhet uppskattades på samtliga blandningar innan konsistensen mättes. Konsistensen mättes i form av sättmått med hjälp av en sättkon. Sedan tillverkades fyra provkroppar av varje blandning där tryckhållfastheten testades. Resultaten som erhållits visade att superplasticerare var mer effektiv på blandningarna med makadam. Betongens arbetbarhet och konsistens förändrades endast marginellt, dock ökade tryckhållfastheten med 28,7 och 23,8% för blandningarna med makadam respektive krossad betong som ballast. Den krossade betongen visade på bra fraktionsfördelning men skiljde sig någorlunda från makadamen, den stora skillnaden fanns i de finare fraktionsstorlekarna.
This thesis is based on experimental studies with the intention of determine the efficiency of Superplasticizer in concrete made with recycled concrete aggregate compared with macadam in terms of workability, consistency and compressice strength. The fraction distribution will also be analysed on the recycled concrete aggregate compared to the macadam. Four different mix designs was made in which the first mix was without superplasticizer and had macadam as aggregates, the second mix contained superplasticizer and also had macadam as aggregates, the third mix was without superplasticizer and had recycled concrete aggregate, the fourth mix contained superplasticizer also had recycled concrete aggregates. The workability of was estimated on all mix designs before the consistency was measured. The slump of all mix designs was measured to determine the consistency. Then four specimens were made from each mixture on which the compressive strength was tested. The results obtained showed that superplasticizers were more effective on the mixtures with macadam as their aggregates. The workability and consistency only changed slightly, the compressive strength increased by 28.7 respectively 23.8% for mixtures with macadam and recycled concrete aggregates. The recycled concrete aggregates showed good fraction distribution but differed quite a bit from the sand and the macadam, the big difference was in the finer fractions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Sanned, Ellinor. "Isolering av trä med betong och gjutasfalt : En studie om brandskyddsfunktion av betong och gjutasfalt som slitskikt på träbjälklag." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82610.

Full text
Abstract:
I dagens samhälle är miljöfrågor mycket aktuella, vilket innebär att byggindustrin börjat söka sig till mer miljövänliga och hållbara byggmaterial. Enligt Svenskt trä (2020a) är trä ett mycket mer miljövänligt byggmaterial än flera andra på marknaden, därför har det blivit mer och mer populär. Enligt lag måste dock byggnader ha ett tillräckligt brandskydd för att skydda människa och konstruktion. Denna studie utförs på uppdrag av företaget Martinsons. Studien syftar till att skapa en större kunskap om inbränning i trä kan motverkas av ett täckande slitskikt av betong eller gjutasfalt, samt få en förståelse för vilka effekter betong och gjutasfalt bidrar med när de verkar som skydd. Slitskikten används bland annat som beläggning på trädäck i parkeringshus, beläggning på tak, terrasser och balkonger vid husbyggnad samt pågjutning på bjälklag. Studien bygger på laborativa försök utförda i konkalorimeter där prover av sammansättningenbetong/gjutasfalt-trä och betong-bitumenbaserad bromatta-trä undersökts. Proverna består av olika tjocklekar på material och provas under olika tidsintervall för att skapa en förståelse för när inbränning sker och hur mycket.Alla prover utsätts för heat flux av 50 kW/m2 eftersom det motsvarar en relativt stor bilbrand som kan förekomma i ett parkeringshus. Resultatet visar att ett lager betong eller gjutasfaltmed tjocklek 50 mm är tillräckligt för att motverka inbränning i trä under 60 minuter i konkalorimetern, ett 50 mm tjockt lager skyddar dock inte under mycket längre än denna tid. Vidare visar studien att 40 mm gjutasfalt skulle kunna vara tillräckligt som skydd under 60 minuter, här behöver dock ytterligare prover genomföras med samma sammansättning för att säkerställa detta påstående. Provformen för gjutasfaltproverna var inte tillräckligt funktionsduglig för att ge optimala förutsättningar för försöken och kan därför ha orsakat felaktiga resultat. Resultatet visar att inbränning i trä är större för betong än för gjutasfalt efter 90 minuter trots att gjutasfalt både smälter och antänder vid tillräckligt hög värmepåverkan. Betong bör anses vara det slitskikt som är bäst ur brandsynpunkt. Materialet är obrännbart och antänder inte andra material. Gjutasfalt skyddar det underliggande träet bättre mot inbränningmen däremot smälter och antänder gjutasfalten vid värmepåverkan. Detta kan leda till att träytanpå ett lutande golv exponeras för värme tidigare än önskat. Eftersom perfekta miljöer och förutsättningar nästan är omöjliga att skapa anses därför betong som ett säkrare alternativ. Föratt helt säkerställa denna slutsats måste dock fler analyser genomföras och provbitarna vara avstörre storlek. Metoden som används för att besvara frågeställningarna anses vara tillräcklig gällande betong men inte fullt ut för gjutasfalt. Den skyddande isoleringen kring provet antändes av gjutasfalten samt spred flammor på ett olämpligt sätt. Eftersom detta utgjorde en säkerhetsrisk kunde inte alla prover för gjutasfalt genomföras. En bättre utformad provform för att hålla gjutasfalten intakt vid värmepåfrestning hade gett ett mer optimalt resultat. Studien har dock öppnat upp för nya frågeställningar och funderingar till fortsatta försök inom området, samt gett en förståelse kring hur materialen skyddar vid brand och reagerar på värme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Hansson, Mattias, and Andersson Christian Åslew. "EN TOTALKOSTNADSJÄMFÖRELSE MELLAN CELL-, SKUM- OCH LECA-BETONG." Thesis, Jönköping University, JTH, Civil Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12874.

Full text
Abstract:

This report provides a comparison between the products cellular concrete, foam

concrete and LECA concrete. The questions to be answered during the work is how

the cellular concrete stands up in cost terms to the existing competitors on the market,

how the concrete products differ in design work, and in which situations the concrete

varieties are preferred to use.

Cellular concrete is a variant of ordinary concrete, with the difference that the ballast

is exchanged from stone materials to expanded polystyrene beads (EPS). This

substitution gives a product with higher insulation values but lower weight than

ordinary concrete.

The work was carried out by designing a survey which was sent to two hundred

randomly chosen companies across Sweden, to see the building industry’s opinion of

the product cellular concrete. The survey showed that cellular concrete was equals its

competitors in terms of price, while the product was said to be more flexible, quicker

and easier to cast.

Then some of the companies, who participated in the survey, were interviewed to see

more carefully, how the price, the workmanship and the time for casting and

dehydration differed between the products. Meanwhile, technical data were presented

for the products which formed the basis for the U-value calculation and the weight

analysis.

The result of this work was that LECA concrete is the cheapest option, when the Uvalue

is 0,40 W/(mK) and when the total thickness, including the following works, is

200 mm. Cellular concrete was found to be cheaper than foam concrete in small

quantities, in the both cases, since the foam concrete must be cast in multiple layers.

In addition, foam concrete requires more equipment, which results in a higher fixed

cost. Foam concrete becomes, however, more profitable the larger volumes that are

cast, because the fixed charges of the product are earned by the low volume cost.

Cellular concrete is suitable for smaller works, especially in tight spaces where some

insulation is required. Larger volumes are not beneficial because of the high volume

cost. Often, the weight may be decisive in the method and material selection. On these

occasions, the cellular concrete advantages through both low weight per unit volume

and good thermal insulation. To screed the cellular concrete has been shown to cause

large additional costs. At times, when no need to screed the concrete surface has

occurred, the total cost of the product almost halved. Cellular concrete should not be

cast in layers thinner than 50 mm.

LECA concrete must be cast in a layer of at least 100 – 120 mm that sufficient

adhesion can be obtained. This makes the product unsuitable for small castings,

including castings of the existing joists below 100 mm, but works well as foundations.

Of those described options, foam concrete is most suitable in larger castings.

However, it appears that the main use of foam concrete has been shown to be as a

filling material in road embankments.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography