To see the other types of publications on this topic, follow the link: Betongkonstruktion.
Dissertations / Theses on the topic 'Betongkonstruktion'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Betongkonstruktion.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lundgren, Pär. "Icke-linjära modelleringsteknikerav förspänd betongkonstruktion : Reaktorinneslutningen på Forsmark 3." Thesis, Uppsala universitet, Tillämpad mekanik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174125.
Full textAbstract:
A new material model, for the FE-program ADINA, has been verified against twoexperiments. One unreinforced concrete beam and one reinforced concrete beam.The model, DF-concrete, has the possibility to estimate true concrete. However theresults indicate that in order to be sure that the estimations are true, there ought tobe data from the true concrete to verify against. Two FE-models have simulated the behavior of a ring-shaped part of the nuclearcontainment vessel. The results from the first, frictionless, model agree with similarsimulations and hand calculations for high pressures in the containment vessel. Thesimulations of the nuclear containment vessel show cracking in the concrete after10-11 bars of over pressurization. For low pressurizations the results differ from thereference simulation. The reason is most likely the lack of friction. The model with friction included cannot give correct results since the simulations failto represent the true friction between tendons and concrete. However the model issimpler and will probably in a functioning state give more accurate results comparedto the frictionless model.
2
Evaldsson, Filip. "Energieffektiv uttorkning av betongkonstruktioner." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139476.
Full textAbstract:
Thick concrete structures ability to dry out is essential whilst casting in situ. Usually contractors work with tight timetables which means there is no time to dispense. Extensive planning and reducing the drying time for the concrete structures is essential. The main reason is that most materials applied to the concrete do not combine very well with moisture which, of course, is a big problem due to the fact that concrete to a big extent consists of water. A reduced amount of water – and an increased amount of cement causes a faster process of hydration which means that a larger portion of the concretes water will bind to the cement particles and thus reducing the structures relative humidity drastically post casting. Another option whilst using concrete with a more balanced ratio between the water and cement (above 0,45) is to control the climate in which the structure is set to dry in. This would be done by using heating fans which heats the air whilst simultaneously reducing the airs relative humidity. This bachelor´s thesis compares the options featured above. The comparison considers the methods efficiency, costs and environmental impact (measured in CO2-emissions). The study has regarded a typical case scenario in which a thick concrete structure is set to be cast. The result of the study was that self-drying concrete is the most appropriate choice seen from all perspectives. The use of diesel fuel was shown to be the worst option. The diesel fuelled method had the pre-eminently highest rates of CO2-emissions and also the highest costs.Vid platsgjutning av tjocka betongkonstruktioner är dess förmåga att torka ur essentiell. Tidplaner hos byggnadsentreprenörer måste till stor del anpassas efter denna. Anledningen är att de flesta material som appliceras på betongen inte är fukttåliga vilket rimmar dåligt med ett material som till stor del består av vatten. En minskad mängd vatten – och en ökad mängd cement ger upphov till en snabbare hydrationsutveckling vilket innebär att en stor del av betongens vatten binds till cementpartiklarna och således minskas den relativa fuktigheten i betongen drastiskt efter gjutningen. Ett annat alternativ vid användandet av betong med en mer balanserad kvot av vatten och cement (över 0,45) är att styra det klimat som betongen torkas i. Detta kan göras med hjälp av exempelvis värmefläktar som sänker den relativa fuktigheten i den omgivande luften samtidigt som den också värms vilket stimulerar fukttransporten i betongen. I detta examensarbete har de två alternativen som presenterats ovan jämförts. Jämförelsen beaktade metodernas effektivitet, kostnad och miljöpåverkan för ett typfall i Umeå där en tjock betongkonstruktion skulle gjutas. Resultatet var övervägande så att självuttorkande betong är lämpligast att använda ur samtliga betraktade synvinklar. Användandet av dieselvärmare visade sig vara det sämsta alternativet då dess miljöpåverkan och kostnad var överlägset störst.
3
Andersson, Emelie. "Jämförande studie avseende svenska byggregler och den europeiska standarden eurokoder : Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion." Thesis, Örebro universitet, Akademin för naturvetenskap och teknik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7309.
Full textAbstract:
Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna. Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när. Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram. Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport. Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär. En av de mest framgående skillnaderna är dock att den europeiska standarden är betydligt mer beskrivande om hur och vad som skall beräknas, vägen till resultatet, medan de svenska byggreglerna endast beskriver det slutgiltiga resultatet. Detta leder till att den europeiska standarden är betydligt lättare att följa och därav även lättare att tillämpa.
4
Alexandersson, Anders, and Sven Gynne. "Ekonomisk utvärdering av betonggjutformar." Thesis, Jönköping University, JTH, Civil Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1029.
Full textAbstract:
This report will try to evaluate the use of rented concrete casting moulds, which are used to build walls and system of joists. The evaluation is only examining the economical aspects.
The cost of using concrete casting moulds is a big part of the total production expenses. Therefore it is important that the calculated price not exceeds the final costs of the casting moulds. The calculated price is the price used in the process of making an offer.
The evaluation consists of a comparison of the calculated price and the final costs for three building projects. It also evaluates the exploitation of the concrete casting moulds for each project.
The report is made by Sven Gynne and Anders Alexandersson at School of Engineering, Jonkoping University, in cooperation with PEAB Jonkoping. The evaluation is strictly based on the calculated price and final cost of rented concrete casting moulds, only the moulds themselves, not the labour costs.
Educational visits have been made to the three projects gathering facts. The conclusions we have drawn are that the difference between the calculated price and the final costs are considerable, especially one project have a greater difference than the others. The reasons for that are among other things tight building ground and a complicated building construction.
5
Udroiu, Cristina. "Lean Construction applicerat på betongkonstruktion : The Last Planner och visuell metodik för reducering av produktionstidsvariationer." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Avd.), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34880.
Full textAbstract:
Bakgrunden till detta examensarbete är byggföretagens utmaningar med att bedriva byggprojekt där nya och unika objekt skall konstrueras, med många nya förutsättningar och allt som oftast även en ny sammansättning av personalstyrkan. Ett gemensamt behov för dessa byggprojekt är att effektivt kunna hantera en mängd av olika och nya variationer. Oden anläggningsentreprenad AB presenterade ett problem gällande oönskade variationer av produktionstider för betongmonoliter som innefattar mycket repetitiva arbetsmoment. Examensarbetets syfte blev att besvara följande frågor: Vilka är faktorerna som påverkar variationer i produktionstiden vid bygget av betongmonoliter? Vilka är lösningarna till att reducera faktorerna som negativt påverkar produktionstiden? Hur ska de nya lösningarna implementeras? I examensarbetet har teorier kring lean production, lean construction, organisationsförändring och betongkonstruktioner undersökts. Det empiriska materialet har hämtats genom att författaren deltagit i produktionen och fört en fältdagbok över dagliga problem som produktionspersonal påtalat. En annan del av empirin har hämtats från en workshop där produktionspersonal kartlagt processer och aktiviteter samt dess mest optimala ordningsföljd. På workshopen har även en kartläggning av ansvarsfördelningen för aktiviteterna utförts. Problemen från fältdagboken har kategoriserats och de fyra största kategorierna blev planering, kommunikation, materialhantering och logistik samt ansvarsfördelning. Efter analys av problemen, och med stöd av lean construction teorier, har lösningsförslagen givits att införa nya rutiner innan projektens produktionsstart samt att använda planeringsmetoden The Last Planner kompletterat med visuella metoder. Vid en implementering av förslagen ges även förslag om aspekter att ta hänsyn till gällande förändringsagenter och motståndshantering. Examensarbetets slutsats är att innehållet i det empiriska materialet pekat ut de faktorer som skapar oönskade variationer i produktionstiderna. Lösningsförslagen som byggts på det empiriska materialet samt stödet från lean construction teorierna anses ge goda möjligheter till att minska variationerna i produktionstiderna för betongmonoliter.The background to this thesis is the construction companies’ challenges to engage in construction projects where new and unique objects are to be constructed, with many new conditions and quite often even with a new composition of the workforce. A common need for these construction projects is the need to effectively manage a variety of new and different variations. Oden anläggningsentreprenad AB presented a problem regarding unwanted variations in production times in the construction of concrete monoliths, which include highly repetitive tasks. The purpose of the thesis was to answer the following questions: Which are the factors that affect fluctuations in production time during the construction of concrete monoliths? Which are the solutions to reducing the factors that negatively affect production time? How should the new solutions be implemented? A study has been made of theories in lean production, lean construction, organizational change and concrete structures. The empirical data has been gathered by participating in the daily production, and by maintaining a field diary of daily problems that the production staff brought to the authors attention. Another part of the empirical data has been gathered from a workshop where the production staff identified processes and activities and placed them in their most optimal order. A mapping of responsibilities for the activities was also made at this workshop. The problems from the field diary have been categorized and the four largest categories were planning, communication, material handling and logistics, and responsibilities. After an analysis of the problems, and with the support of lean construction theory, some solutions have been proposed which is to introduce new routines before the start of production in new projects and to use the planning method called The Last Planner supplemented by visual aids. With the purpose of implementing the new solutions a proposal is provided with aspects on change agents and management of resistance to changes. The conclusions of this thesis are that the empirical evidence has identified the factors that create unwanted variations in production times. The solutions that are proposed are based on the empirical evidence and the support of lean construction theories. Therefore it provides the opportunities needed to reduce the variations in production times for concrete monoliths.
6
Landin, Johan. "Renovering av betongkonstruktioner i vattenverk." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20312.
Full textAbstract:
Omkring 1970 byggdes och renoverades många vattenverk i Sverige. Dessa beräknadesdå att ha en livslängd på mellan 50-60 år, vilket i de flesta fall nu har passerat.Det har hittills saknats enhetlig information gällande hur renovering av enbassängkonstruktion i ett vattenverk bäst går till. Detta motiverade tillkomsten av följandearbete. Syftet är att undersöka vilka renoveringsmetoder som finns samt sammanställaoch utvärdera dessa. Målet är att presentera vilka riktlinjer som bör följas vid renoveraringav betongkonstruktioner i vattenverk.Arbetet ger svar på vilka skador som är vanliga i vattenverk och vad de beror på, vilkarenoveringsmetoder som är bäst lämpade, vilka material som kan användas samt vilkakrav som ställs på slutresultatet.Litteratur som behandlar betongrenovering har tjänat som utgångsmaterial. Intervjuer harskett med betongexperter, vattenverkspersonal och entreprenörer som utför denna typ avarbete.Problem i vattenverk är främst sprickor, urlakning, mekanisk erosion, korrosionsskador,kemiskt angrepp, biologisk nedbrytning och frostskador. Dessa skador renoveraslämpligen genom att ta bort den skadade betongen och ersätter den med ny, utifrån denexponeringsklass som gäller för det aktuella objektet.Borttagning av den dåliga betongen ska mot slutet göras med försiktighet för att undvikafickor vid armering och mikrosprickor i kvarvarande betong. För att få ett bra resultatkrävs både uppruggning av ytan som ska pågjutas samt fukthärdning efteråt. Vatten är ettlivsmedel så det ställs hårda renhetskrav på arbetare och maskiner samt krav på att allaprodukter som används är livsmedelsgodkända.Den slutsats som dras är att det idag inte finns någon generell och exaktrenoveringsmetod för betongkonstruktioner i vattenverk. Många olika faktorer spelar in.Det skulle dock fylla en kunskapslucka och underlätta framtida renoveringar omvattenverken gjorde en gemensam sammanställning av sina erfarenheter och lärdomar.Likaså är det ett stort värde att utbilda sin personal.Around 1970 many water treatment plants were built and renovated in Sweden. Thesewas calculated to have a service life of between 50-60 years, which in most cases nowhave passed.The aim is to investigate which renovation methods exist and compile and evaluate these.The goal is to present which guidelines should be followed when renovating concretestructures in water treatment plants.The work gives answers to what damage is common in water treatment plants and whatthey depend on, which renovation methods are best suited, which materials can be usedand which requirements are set on the result.Problems in water treatment plants are mainly cracks, leaching, mechanical erosion,corrosion damage, chemical attack, biodegradation and frost damage. These damages arepreferably renovated by removing the damaged concrete and replacing it with new, basedon the exposure class that applies to the object in question.The conclusion is that today there is no general and exact renovation method for concretestructures in water treatment plants. Many different factors are involved.However, it would fill a gap of knowledge and facilitate future renovations if the watertreatment plants made a joint compilation of their experiences and lessons learned. It isalso a great value to educate the personnel.
7
Arnsten, Emma, and Ellen Öhman. "Användbarheten av Tekla i Betongkonstruktioner : En jämförelsestudie mellan två modelleringsprogram." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257560.
Full textAbstract:
This thesis has examined the Tekla Structures modeling software and answered the question of whether it could act as a suitable modeling program for the design department at Bjerking AB in Uppsala. The method used in this work is a case study of a previous project with existing basis to work form. The demarcation of the study was to examine only the usability of the foundations of in situ concrete. The work examined three main areas within the design process. The first was to model the concrete elements then to model the reinforcing and ultimately production of the drawings. Because Autodesk Revit was the existing modeling program in the Department conducted the evaluation as a comparison between the two programs. The condition was that all three main parts would be made in the same program. The results showed that Tekla Structures has great potential in the field of concrete modeling, and that it is a suitable modeling program to use for projects thats include foundations in situ concrete. The study has also shown the programs benefits to model reinforcement in 3D in these types of projects.Detta examensarbete har granskat modelleringsprogrammet Tekla Structures och besvarat frågan om huruvida det kan fungera som ett lämpligt modelleringsprogram för konstruktionsavdelningen på Bjerking AB i Uppsala. Metoden som har använts i arbetet är en fallstudie av ett tidigare genomfört projekt med befintliga underlag att utgå ifrån. Avgränsningen i studien har varit att endast undersöka användbarheten i grundkonstruktioner av platsgjuten betong. Arbetet undersökte tre huvudområden inom projekteringsprocessen. Det första var att modellera betongelement sedan att modellera armering och till sist framtagning av ritningar. Eftersom Autodesk Revit var det befintliga modelleringsprogrammet på avdelningen genomfördes utvärderingen som en jämförelse mellan de två olika programmen. Förutsättningen var att alla tre hvududelarna skulle göras i ett och samma program. Resultatet visade att Tekla Structures har stor potential inom området betongmodellering, och det är ett lämlpligt modelleringsprogram att använda för projekt som innefattar grundkonstruktioner i platsgjuten betong. Studien har även visat programmets fördelar med att 3D-modellera armeringen inom dessa typer av projekt.
8
Bäckman, Lisa, and Elin Englundh. "Bedömning av tekniska möjligheter och begränsningar med termografering vid inspektion av betongkonstruktioner : En studie med tillämpning på nedströmssidan av betongdammars frontplatta." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik och byggd miljö, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415720.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to investigate the visibility of cracks and other damages on concrete structures using thermography, with application on the downstream side of the concrete dam’s front plate. The project is in collaboration with Vattenfall AB whom expressed to investigate new alternative methods when inspecting hydroelectric dams. The methods used in the project were field inspection, laboratory research and simulation of a concrete dam. The field inspections and laboratory research were used to compare actual conditions with those required for thermography to be carried out in a desirable manner. Simulation was used as a tool to see if condensation on the surface of the structure occurs, in order to determine whether or not thermography is suitable. The result of this thesis show that there are difficulties in locating cracks in the field, as there were not sufficiently large temperature differences on the surface of the construction. The study in the laboratory show that cracks can be identified when the moisture application is concentrated to the crack formation, the surrounding surface is somewhat drier than the crack and that the temperature differences on the surface of the sample are greater than approximately 1 ° C.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl skador på betongkonstruktioner kan upptäckas med hjälp av termografering, med tillämpning på nedsströmsidan av betongdammars frontplatta. Examensarbetet har utförts i samarbete med Vattenfall AB, som uttryckt en önskan om att undersöka alternativa metoder vid inspektion av vattenkraftsdammar. De metoder som används i arbetet är inspektion i fält, undersökning i laboratorium samt simulering av en dammkonstruktion i Therm 7.7. Inspektion i fält samt undersökning i laboratorium genomfördes för att jämföra verkliga förhållanden med de förhållanden som krävs för att termografering ska kunna utföras på önskvärt sätt. Simulering användes som ett verktyg för att se om kondens på konstruktionens yta uppstår, för att på så sätt avgöra huruvida termografering är lämpligt eller inte. Resultatet av detta examensarbete visar att det fanns svårigheter med att lokalisera sprickor i fält, då det inte fanns tillräckligt stora temperaturskillnader på konstruktionens yta. Undersökningen i laboratorium visar att sprickor går att identifiera när fuktpåslaget är koncentrerat till sprickbildningen, den omkringliggande ytan är torrare än sprickan och temperaturskillnaderna på provets yta är större än cirka 1 °C.
9
Karlsson, Margarita. "Jämförelse mellan halvlätt trä och tung betongkonstruktion i projektet Anläggaren 3 : Koldioxidutsläpp, kostnad och inverkan av geografisk position på energiåtgång." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78901.
Full textAbstract:
The house Anläggaren 3 was investigated for energy consumption, carbon dioxideemissions and investment cost by setting up the project as two types of construction. The first alternative wasa semi-light construction where the outer walls, the middle joists and the ceiling were of wood, while the second alternative was a heavy construction where thepreviously mentioned parts consisted of concrete.The chosen approach was to review energy needs through several calculations with theprogram IDA ICE. Climate impact was investigated with statistics from SMHI and severalenergy simulations with IDA ICE. The investment cost was generated with the Bidconprogram. More detailed data for the building components of the two constructions wasused in the energy calculation program.The semi-light wood construction for the Anläggaren 3 required less material than theconcrete construction to achieve almost the same U-values. The two design alternatives were hardly affected by geographical location differences and climate change, but energyconsumption had a more even profile for the southern cities than the northern ones. Aninvestment in the semi-light wood construction is preferable in Skellefteå as it is cheaper, takes less time and emits less carbon dioxide than the heavy concrete construction. Concrete is in its original condition better from the mold and fire safety point of view, often withstands more stress and be formed in some situations more than wood.Huset Anläggaren 3 undersöktes utifrån energiåtgången, koldioxidutsläppen ochinvesteringskostnaden genom att ställa upp projektet som två konstruktionstyper. Den första varianten var halvlätt konstruktion där ytterväggarna, mellanbjälklagen och taket varav trä medan i den andra varianten var en tung konstruktion där tidigare nämnda delarbestod av betong.Metodiken var att se över energibehoven genom flera uträkningar med programmet IDAICE. Klimatpåverkan undersöktes med statistik från SMHI och flera energisimuleringar med IDA ICE. Investeringskostnaden togs fram med programmet Bidcon. Mer detaljerade dataför de två konstruktionernas byggnadsdelar användes i energiberäkningsprogrammet. Den halvlätta träkonstruktionen för Anläggaren 3 krävde mindre mängd material än betongkonstruktionen för att uppnå nästintill likadana U-värden. De två konstruktionsalternativen påverkades knappt av geografiska lägesskillnader ochklimatändringar men energikonsumtionen hade en jämnare profil för de sydliga städernaän de nordliga. En investering i den halvlätta träkonstruktionen är att föredra i Skellefteå då det är billigare, tar mindre tid och släpper ut mindre koldioxid än den tungabetongkonstruktionen. Betong är i sitt ursprungliga skick bättre ur mögel och brandsäkerhetssynpunkt, tål ofta mer påfrestning och kan formas i vissa lägen lättare änträ.
10
Bohlin, Pelle, and Olle Lindroth. "Moderna trä- och betongstommar i flerbostadshus : En teknisk jämförelse av ett fyravåningshus med två stomalternativ." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102025.
Full textAbstract:
Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra. Faktorer som belystes var: Tjocklekar på bärverksdelar Längsta möjliga spännvidder Installationsmontering Elementmontering Grundstorlek Ljudisolerande förmåga Risk för fuktskador Branddimensionering Projekteringskomplexitet Bygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades. Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard. Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika. Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö. För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör.The goal with thisdegree project was to highlight the differences between an apartment building with a timber frame and partly prefabricated concrete frame from a technical point of view to determine which alternative that is preferable. Highlighted factors were: Thicknesses of load-bearing parts The maximum length of floor structures Assembly of installations Assembly of the frame-parts Sound-insulating ability Moisture problems Dimension of fire-protection Project-complexity Construction documents from an existing apartment building with a timber frame were obtained and analyzed, and a concrete frame house with similar abilities was projected. The half-prefabricated concrete construction was designed with current eurocodes and details were designed according to laws, regulations and recognized industry standards. From the technical perspective that has been discussed in this report, the advantages with concrete frames are greater than the timber alternative, despite the fact that they in some aspects are very similar. The concrete option provides significant benefits in terms of fire and sound abilities and it is also easier to design, while the timber option has its advantages in assembly and foundation. Choosing a frame of timber to an apartment building also seems to have advantages in the environmental and work environmental aspects. To fulfill the sound, fire and moisture requirements which are needed in a timber house it requires advanced building system that involves complexity of the design which requires close cooperation between the constructional engineer and the manufacturer.
11
Dagdony, Masara, and Toba Rashid. "Kolfiberförstärkning av betongkonstruktioner med avseende på böjningoch tvärkraft : En hypotetiskt plattrambro modellerad i Brigade Standard och en T-balk." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-215098.
Full textAbstract:
Samhället ändras konstant men detta innebär inte bara en förändring för människorna i samhället utan också att nya krav ställs på konstruktionen som brukas av människorna. Många byggnadskonstruktioner kan därmed behöva en förstärkning efter en viss tid. Behovet av en förstärkning kan bero på flera orsaker exempelvis ändrat nyttjande. Det är mer fördelaktigt med en förstärkning av konstruktionen än att den rivs ner och byts ut för att klara av dagens krav. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förstärkning av betongkonstruktioner med hjälp av kolfiberkomposit. I rapporten presenteras beräkningar som gjordes för att undersöka tillökningen i böjoch tvärkraftskapacitet efter en utförd förstärkning. Parallellt med beräkningarna kontrollerades och utvecklades befintliga mallar som finns för denna metod. För att kunna uppnå syftet undersöktes två hypotetiska betongkonstruktioner. Ena konstruktionen är en plattramsbro som modellerades i FEM programmet Brigade Standard. Beräkningar på plattramsbron gjordes med avseende på böjande moment. Den andra konstruktionen som undersöktes är en T-balk som är en del utav ett bjälklag. På T-balken granskades tvärkraftskapaciteten innan och efter en utförd förstärkning med kolfiber. I resultatet redovisas mängden kolfiber som erfordras för att uppnå önskad kapacitet hos konstruktionerna. I resultatet redogörs också kapaciteten som uppnås efter kolfiberförstärkningen.The society changes constantly, but this does not only affect the inhabitants of the society, but also that new demands are made on the construction used by the people. Many constructions may therefore require reinforcement after a certain amount of time. The need for reinforcement may be due many different reasons for example to altered use, corrosion to internal reinforcement or may be due to design errors, accidents or new standards. It is more beneficial to reinforce the structure than to tear it down and replace it to meet current requirements. The purpose of this thesis is to investigate carbon fiber reinforced polymer, CFRP, as a method to strengthen concrete structures. The report presents calculations that were made to investigate the increase in bending and shear capacity after a performed reinforcement. Alongside the calculations, existing templates for this method were checked and developed. In order to achieve the purpose, two hypothetical concrete structures were investigated. One design is a frame bridge modeled in the FEM program Brigade Standard. Calculations on the frame bridge were made with respect to bending. The other construction that was investigated is a T-beam. On the Tbeam, shear capacity was examined before and after reinforced carbon fiber reinforcement. The result present the amount of carbon fiber required to achieve the desired capacity of the structures. The result also describes the capacity achieved after carbon fiber reinforcement.
12
Barbaranelli, Andreas, and Pär Bengtsson. "KOLFIBERFÖRSTÄRKNING – En jämförelse mellan kolfiberförstärkning och traditionella förstärkningsmetoder." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58313.
Full textAbstract:
Att en byggnadsdel kan vara i behov av en förstärkning är inte ovanligt i dagsläget. Det kan handla om ett bjälklag som kommer utsättas för mer last då verksamheten ändras från bostad till kontorslandskap. Alternativa lösningar till att förstärka en sådan konstruktion skulle antingen vara att införa stålbalkar och pelare eller gjuta på det befintliga bjälklaget. Det som få konstruktörer och entreprenörer tänker på är att en kolfiberlösning kan vara ett smidigare alternativ. Examensarbetes syfte är att undersöka om kolfiberförstärkningar kan konkurrera med traditionella förstärkningsmetoder. Lyfta fram för-och nackdelar för samtliga förstärkningsmetoder och väga dem mot varandra utifrån en beräkningssynpunkt och utförandemässigt. Metoder för att få en bra förståelse för hur kolfiber höjer böjmomentkapaciteten är laboration med provtryckningar samt beräkningar på ett verkligt broprojekt. I båda fallen har kolfiberlösningen jämförts med traditionella lösningar. Arbetets resultat visar att kolfiberförstärkningar kan, i många fall, ersätta traditionella förstärkningsmetoder. Detta på grund av sin lätta vikt och höga draghållfasthet som gör det möjligt att på ett effektivt sätt höja böjmomentkapaciten hos byggnadsdelar. Enligt laborationen gav kolfiberförstärkningen ungefär samma procentuella ökning i hållfasthet som en plattstålförstärkning.A building part could need a reinforcement. It could be a system of joists that are soon going to be loaded with heavier loads when business is changing from residence to an office. The alternate solution to reinforce that kind of construction would be with steel beams and columns or increase the height of the floor with more concrete. What few constructors and contractors know are the solution with carbon fiber reinforcement could be a better alternative. The purpose of the thesis is to study if carbon fiber reinforcement could compete with traditional reinforcement methods. From a calculating and a work-related perspective the project will underline the pro and cons with all of the reinforcement methods. To demonstrate how carbon fiber increase the bending moment capacity have lab and calculation of a real bridge project been executed. In both cases have a carbon fiber solution been compared with traditional reinforcement methods. The result of the thesis shows that carbon fiber reinforcement could replace traditional methods in many cases. The pros with the carbon fiber reinforcement is the light weight and high tensile strength that makes it possible, on an efficient way, increase the bending moment capacity in a building part. The thesis lab result shows that a carbon fiber reinforcement does have the same percentage increase in strength as a flat steel reinforcement.
13
Marcus, Micheal, and Kuang Zhao. "En studie av höghusbyggande med avseende på stomsystem och lastpåverkan." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-149557.
Full textAbstract:
Vi har valt att undersöka vilka möjligheter och eventuella risker det finns att bygga högt i Stockholm. Undersökningen utgick på att jämföra olika byggtekniska lösningar för stomsystem. Hur tar stomsystemen hand om vertikala och horisontella laster? Vilket stomsystemen är lämpligast vid en viss höjd? Dessa är några av de frågor som besvaras i arbetet. De vertikala och horisontella lasterna är de faktorer som främst försvårar höghusbyggandet. Med en större belastning av laster ju högre det byggs måste stomsystemen dimensioneras med allt större noggrannhet för att lasterna ska nedföras till grundläggningen på ett säkert sätt. Stomsystemen måste även dimensioneras för de svajningar och stabilitetsproblem som uppstår av de transversella lasterna. Genom inläsning av litteratur och intervjuer angående ämnet så har vi kommit fram till att den största orsaken att det finns så få höghus i Sverige beror på den politiska inställningen i landet och efter Turning Torsos kostnad dubblerades så har många dragit sig undan höghusprojekt. Byggtekniskt har vi i Sverige erfarenheter att bygga upp till 100-150m.We have in this thesis decided to examine the possibilities and the possible hazards of high-rise buildings in Stockholm. We compared the different structural systems to determine how the systems handle the vertical and transversal loads and which system is to recommend to a certain height. The vertical and transversal loads are the main factors that make high-rise buildings harder to dimension than normal buildings. The higher the building is the more vertical and transversal loads that needs to be accounted in the dimensioning of the structural systems. This needs to be done accurately to secure the safety of the building. The sway and stability problems that occurs from the transversal loads need to be taking into account when designing the structural system. By reading literature and conducting interviews about the subject we can come to the conclusion that the reason why Sweden is behind with recent high-rise development is because of political reasons rather than lack of knowledge. We in Sweden have the experience to successfully build high-rise buildings up to 100-150m.
14
Jin, Jacky, and Artur Matskin. "Hållbara ytbeläggningar i parkeringshus : En undersökning av olika beläggningssystem efter 5 till 10 års drift." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255275.
Full textAbstract:
Parkeringsanläggningar utsätts ständigt av belastningar från körande fordon och kloridangrepp under vinterperioden. Påföljden av det blir kostsamma skador på betongkonstruktionen, främst vid uppkomna sprickor. Kloridinträngning medför att armeringsjärnen korroderar och försvagar underliggande betongkonstruktionen. Ersättning av de korroderade armeringsjärnen samt betonglagningar är kostsamt för Stockholm Parkering. Lösningen är att förbehandla den oskyddade betongen och applicera en ytbeläggning ovanför. De vanligaste som finns i Sverige är cementbaserade, bitumenbaserade och härdplastbaserade ytbeläggningar. Det finns inga direktiv för val när det gäller ytbeläggningar. Eftersom alla ytbeläggningar har olika egenskaper är det för- och nackdelar som beställaren ska värdera beroende på parkeringshusets förutsättningar som utformningen, trafikbelastningen och om det är grundplattan eller mellanbjälklaget som ytbeläggningen appliceras på. Förutom materialet är utförandet också viktigt. En väl utförd förbehandling av betongunderlaget och noggrann utläggning av ytbeläggningen minskar risken för uppkomst av skador i framtiden och därmed reparationskostnaderna. Syftet med examensarbetet är att undersöka olika ytbeläggningar som har varit i drift 5 till 10 år för att sedan identifiera och kartlägga skador som har uppkommit på dem. I denna rapport har fem parkeringsanläggningar valts ut som fallstudier för att undersöka de vanligaste ytbeläggningarna som används idag i Stockholm Parkerings parkeringsanläggningar. Utifrån litteraturstudier, intervjuer med olika parter i respektive projekt, observationer som utfördes under studiebesöken och jämförelse mellan fallstudier dras slutsatser för att hitta den hållbaraste ytbeläggningen. Slutligen skapas en lathund för att förenkla valet av ytbeläggningar för parkeringsanläggningar med olika förutsättningar.Parking facilities are constantly exposed to traffic loads from driving vehicles and chloride attacks during the winter period. The consequence of this is costly damage to the concrete structure, especially in the event of cracks. Chloride penetration causes the reinforcement bars to corrode and weaken the underlying concrete structure. Replacement of the corroded reinforcement bars and concrete repairs are costly for Stockholm Parking. The solution is to pretreat the unprotected concrete and apply a coating above it. The most common coatings found in Sweden are cement-based, bitumen-based and thermoset-based coatings. There is no clear choice when it comes to coatings since they all have different properties. The advantages and disadvantages of different coatings that the customer must value depend on such conditions of the parking garage as the shaping, the traffic load and whether it is the base plate or the intermediate floor. Besides the material, the execution is also important. A well done pretreatment of the concrete substrate and meticulous laying of the coating reduces the possibility of the occurrence of damage in the future and thereby the repair costs. The purpose of the thesis project was investigation of various coatings systems that have been in operation for 5 to 10 years and identification and mapping damages that occur to them. In this report, five parking facilities have been selected as case studies to investigate the most common coatings used today in Stockholm Parkering parking facilities. Based on literature studies, interviews with various parties in each project, observations made on study visits and comparison between case studies conclusions were drawn about the most sustainable surface coating systems. Finally, a guidance is created to simplify the choice of coating systems for parking facilities with different conditions.
15
Azad, Ali Bawan, and Sara Ahmadiyan. "Livslängdsdimensionering av korrosionsutsatta betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255606.
Full textAbstract:
Through history, iron has mainly been used as reinforcement in concrete. Contemporary building technology would not have been possible without reinforced concrete, however, from a global perspective, many concrete buildings have begun to encounter reinforcement corrosion, mainly due to chlorides and carbonation. When the chlorides come into contact with the reinforcing bars, a chemical reaction begins, which causes the iron to oxidize and begin to corrode. In a humid environment when the reinforcement corrodes, the iron expands and bursts the concrete from inside, which in turn results in cracks occurring in the concrete structure. In an environment with lack of oxygen, it often occurs that non expanding rust products form that are not defected on the concrete surface occurs through discoloring or spalling. This type of damage is not detected ocularly and therefore forms a more serious type of injury. This type of rust is a silent type of damage that can cause deteriorated bearing capacity in the construction, since the cross-sectional area of the reinforcement in the concrete decreases. Sweco has been involved in a couple of projects where there have been huge problems due to corrosion of reinforcement. The damages that emerged leading to the repairs of these type of damage costing large sums. This report is based on previous projects, articles, literature studies, reports and interviews. Interviews have been conducted with competent people who have shared their valuable opinions, knowledge and experiences. In order to stop ongoing corrosion of reinforcement and also repair the damage, several alternative solution and repair measures have been devolped. Some of the most relevant suggestions in this report is to remove the damaged concrete and then re-cast or alternatively cast in cathodic protection or a combination of these.Genom historien har man främst använt sig av järn som armering i betong. Samtidens byggteknik hade inte varit möjlig utan armerad betong, dock behöver man vara uppmärksam på armeringskorrosion framför allt på grund av klorider och karbonatisering. När kloriderna kommer i kontakt med armeringsjärnen påbörjas en kemisk reaktion som leder till att järnen oxiderar och börjar korrodera. I fuktig miljö när armeringen korroderar, expanderar järnen och spränger betongen inifrån vilket i sin tur resulterar i att sprickor uppstår i betongkonstruktionen. I syrefattiga miljöer uppstår det oftast svartrost som är den typ av skada som uppstår inuti en betongkonstruktion. Denna typ av skada upptäcks inte okulärt och blir därför en allvarligare typ av skada. Svartrost är även den typ av skada som kan förorsaka försämrad bärighet i konstruktionen eftersom tvärsnittsarean hos armeringen i betongen minskar. Sweco har varit inblandade i ett par projekt där det har förekommit enorma problem på grund av armeringskorrosion. Skadorna som har uppstått på grund av armeringskorrosion har lett till att reparationerna av dessa skador har varit kostsamma. Denna rapport är baserad på tidigare projekt, artiklar, litteraturstudier, rapporter samt intervjuer. Intervjuer har genomförts med kompetenta personer som har delat med sig av sina värdefulla åsikter, kunskaper och erfarenheter för att få en bättre uppfattning av konsekvenserna som uppstår på grund av armeringskorrosion. För att stoppa pågående armeringskorrosion och även reparera skadorna, har reparationsåtgärder i denna rapport tagits fram. Några utav de mest relevanta förslag på åtgärder i denna rapport är att ta bort den skadade betongen för att sedan gjuta på nytt, alternativt gjuta in katodiskt skydd eller en kombination av dessa.
16
Gullner, Kristian. "Modulbaserat beräkningsramverk för betongkonstruktioner." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-66879.
Full textAbstract:
Tekniska lösningar på olika konstruktionsproblem under projekteringsfasen kan vara svåra att återanvända eftersom dessa kan vara väldigt projektspecifika. Tekniska lösningar kan vara allt från beräkningar, ingenjörsmässiga antaganden och lösningar på tidigare problem. Sådan kunskap inom ett företag kan även gå förlorad vid personalomsättningar. Detta kan resultera i att man tvingas återuppfinna hjulet vid nya projekttillfällen istället för att ta vara på tidigare lösningar och kompetens. I sådana situationer kan byggnormens komplexitet hämma konstruktörens förmåga att välja rätt lösning för rätt problem. Ett verktyg som kan användas för återanvändandet av tidigare tekniska lösningar är användandet av modulbaserade produkter. Modulbaserade produkter har sitt ursprung från tillverkningsindustrin där en av fördelarna med moduler är att ökade produktionsvolymer kan uppnås tack vare de ingående standardiserade komponenterna. Tillverkande företag kan på så sätt även få en bättre översyn över dess produktrelaterade aktiviteter om produkten är baserad på moduler. Med hjälp av ett fåtal moduler kan olika varianter av en produkt skapas vilket kan skapa skalfördelar vid produktion. Inom byggindustrin har arbetet med modulbaserade produkter undersöks med syfte att uppnå en effektivare industriell byggproduktion. Exempelvis har byggmoduler i form av olika volymer undersökts. Att arbeta med byggmoduler i form av volymer vid ett byggnadsarbete kan ses som ett verktyg med uppgiften att eliminera faktorer i produktionsprocessen som inte genererar något värde för slutkunden. Vidare banar modulerna väg för olika planeringsfilosofier både gällande logistik och de interna resurserna. Däremot är teorier förknippade med moduler relativt få med avseende på projekteringsfasen där dimensionering och validering av konstruktioner sker. Design Evolution är ett företag som arbetar med att utveckla konfigurerbara teknikplattformar samt automatiserad projektering för husbyggnadskonstruktion. Plattformarna används i konsultuppdrag och kundanpassas via datorstöd för respektive uppdrag. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur ett modulbaserat beräkningsramverk skulle kunna användas av Design Evolution som ett verktyg för att validera dimensioneringen av konstruktionselement. I examensarbetet så har ett beräkningsramverk utvecklats utifrån principer lånade från teorifält förknippade med tillverkningsindustrin där modulbaserade produkter är vanligt förekommande. Konceptet utvärderades sedan genom en workshop av anställda vid Design Evolution. Studien visade att ett modulbaserat beräkningsramverk möjliggör för återanvändningen av tekniska lösningar från olika projekt. Beräkningsramverket kan även fungera som ett vägledande underlag vid projektering av byggelement vilket kan verka som ett stöd för oerfarna konstruktörer. Resultatet på utvärderingen av beräkningsramverket tyder på att några av styrkorna med verktyget är att kvaliteten på beräkningarna ökar då överskådlig är bättre än tidigare.
17
Wetterblad, Elina. "Bärande betongkonstruktioner i miljonprogrammets flerbostadshus." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-36925.
Full text
18
Nilsson, Henrik, and Simon Larsson. "Robusthet hos miljonprogrammets prefabricerade betongkonstruktioner." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20219.
Full textAbstract:
Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdelsprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust.Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet.Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås. Om otillräcklig robusthet påvisas tas även åtgärdsförlag fram för att öka byggnadens robusthet enligt dagens norm.De frågor som studien besvarar är: Hur är undersökt byggnad konstruerad i avseende på robusthet? Kan det med någon av dagens dimensioneringsmetoder påvisas att byggnaden är robust? Hur kan eventuella åtgärder utformas för att uppnå tillräcklig robusthet?För att besvara den aktuella frågeställningen har en litteraturstudie av de metoder som finns för dimensionering i avseende på robusthet genomförts, liksom av material som rör miljonprogrammet och dess områden. Dessutom har ritningar av en aktuell byggnad samlats inoch analyserats. Vidare har även diskussioner med professionella aktörer med kompetens inom området genomförts.För att uppfylla de normkrav som ställs krävs att det finns horisontella och vertikala dragband, alternativt att konstruktionen utformas med horisontella dragband och att alternativa lastvägar kan påvisas vid fiktivt avlägsnande av en bärverksdel. Kan inte alternativa lastvägar påvisasska avlägsnad bärverksdel dimensioneras som en väsentlig bärverksdel. Konstruktionen ska även innehålla tillräcklig sammanhållningsarmering mellan fasad och bjälklag.Vid analys av ritningar över den befintliga byggnaden konstateras att de kopplingar som finns mellan bjälklagselementen, tillsammans med bjälklagens böjarmering, samt mellan bjälklag och gavelelement kan utgöra horisontella dragband respektive sammanhållningsarmering. Eftervidare undersökning påvisas dock att de horisontella kopplingarnas kapacitet inte är tillräcklig för att överföra de krafter som erfordras och kräver därav åtgärd.De vertikala kopplingar som finns mellan gavelelementen bedöms inte kunna vara verksamma som vertikala dragband då dessa kopplingars förankringslängd är bristande. För innerväggar saknas helt kopplingar i vertikalled vilket omöjliggör ett uppfyllande av kraven.Ett alternativ för att uppfylla normen är att möjliggöra alternativa lastvägar. Vid fiktiv borttagning av ett gavelelement betraktas fallet som en flaggkonstruktion. Här krävs att en skjuvkraft ska vara överförbar mellan kvarstående gavelelement och ovanpåliggande bjälklag. Vid undersökning av kapacitet hos de befintliga kopplingarna mellan elementen visar sig denna vara bristande och kraftöverföringen är inte möjlig. Samma fall kan tillämpas vid fiktiv borttagning av en innervägg men då denna helt saknar kopplingar är inte någon kraftöverföring möjlig. Innerväggen kan även betraktas som en fritt upplagd balk där dragkapaciteten i underkant ska vara tillräcklig, vilket den efter undersökning inte kan påvisas vara. Inga bärverksdelar uppfyller heller kraven för väsentliga bärverksdelar.För att uppnå tillräcklig kapacitet och möjliggöra erforderliga kraftöverföringar används i samtliga fall plattstål samt L-stål som förankras i betongen med expander. För att möjliggöra inre dragband monteras plattstål mellan bjälklagen och då böjarmeringens kapacitet är tillräcklig i samtliga riktningar kan bjälklagen, efter denna åtgärd, utnyttjas som både inre och yttre dragband.Vid gavelelementen monteras plattstål på dess utsida och L-stål på dess insida. Dessa förankras med expander och möjliggör tvärkraftsöverföring och ger tillräcklig förankring på varje bjälklagsnivå. Plattstål kopplar även samman enskilda gavelelement och vertikala krafter kan därmed också överföras. För innerväggen monteras L-stål vilket möjliggör tillräcklig kraftöverföring mellan innerväggen och ovanförliggande bjälklag.Efter genomförd undersökning kan följande slutsatser dras: Byggnaden är till viss del utformad i avseende på robusthet då gavelelement är kopplade till varandra samt till bjälklagselement. Även bjälklagselementen är kopplade till varandra. Byggnaden i dess aktuella utförande kan inte påvisas vara tillräcklig robust för att uppfylla kraven som ställs i dagens gällande normer. För att uppfylla kraven på tillräcklig robusthet kan fogarna förstärkas genom att montera L-stål och plattstål förankrade med expandrar. Med föreslagen åtgärd kan tillräcklig robusthet endast uppnås vid dimensionering enligt betongnormen.The avoidance of joints in critical locations and how to design a structure to prevent progressive collapse is often two major problems associated with the use of precast concrete structures. This is due to the lack of natural connections between the elements which is generated automatically when using structures cast in situ. A building which has a good ability to withstand a progressive collapse can be referred to as “robust”.The purpose of this study is to investigate the robustness of a building from the million program era in regards to its initial structural design. If the ability to withstand a progressive collapse is proven to be insufficient, actions based on current standards will be proposed.Questions intended to be answered by this study are: How is the examined building designed in regards to robustness? Can the building by current standards be referred to as robust? Which actions can be taken to achieve sufficient robustness?To answer these questions a survey of literature, relevant for the subject, has been conducted as well as discussions with professionals with expertise in the subject. Blueprints of a building from the million program era has also been collected and analyzed.Analysis of the blueprints show that the building was built with some regards to robustness. Horizontal ties were placed in joints to connect the floor elements and the floor elements with the wall elements. Between exterior wall elements vertical ties were also placed to handle vertical loads. However, vertical ties, that connect the inner walls to the floor elements, are none existent.Further analysis of these joints show that their capacity does not meet the requirement for them to be able to transfer the desired forces. Therefore actions have to be taken to meet current standards.The actions proposed in this study is based on placing flat steel connections and L-steel connections in the joints to increase the capacity and enable the required force transfers. The steel connections are anchored to the concrete with expansion anchors.The study leads to the following conclusions: The building is in some ways designed to withstand a progressive collapse. The wall elements are connected with horizontal and vertical ties to nearby elements. The floor elements are also connected with horizontal ties. The initial building design does not meet the requirements of the current standards in regards to robustness. To meet the current standards the joints have to be reinforced. These reinforcements are done by placing flat steel connections and L-steel connections in the joints. These actions only fulfill the requirements of the concrete structures standard.
19
Åhs, Magnus. "Moisture redistribution in screeded concrete slabs /." Lund : Lund Institute of Technology, Division of Building Materials, 2006. http://www.byggnadsmaterial.lth.se/pdf/TVBM-3136.pdf.
Full text
20
Blanksvärd, Thomas. "Strengthening of concrete structures by the use of mineral based composites /." Luleå : Luleå University of Technology, 2007. http://epubl.ltu.se/1402-1757/2007/15/.
Full text
21
Strömgren, Anders, and Evelina Widén. "Radon i betongkonstruktioner : - Kan det undvikas?" Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102405.
Full textAbstract:
The following article consists of two parts; one part is about house construction and the other is a specialization about radon. The house construction part describes how to project a house from start. It contains the conformation of the house, the installations needed, calculations considering the strength of the construction, energy calculation and what materials were chosen. Calculations considering the costs of building and operate the house has been carried out. The result showed that the house would cost approximately two million Swedish kroner to build and thirteen thousand kronor a year to operate. We feel very happy about the resulting house and content about the fact that it fulfills all the demands of BBR19. The specialization about radon is integrated in the article as a report from a consult considering the radon emanation in the house. The report has a wide informative base about what radon emanation is, how it works and what laws there are in the subject. The specialization of the report is about a quite current topic; when we have stopped using aerated concrete in houses, are there still risk that ordinary concrete emanates radon and gives of radon gas in our homes? Is it possible to reassure that this does not happen? What we have concluded is that it is very likely that the concentrations of radon in a room will be high if the wrong kind of ballast is used in the concrete. It is possible to reassure that this does not happen, but at the moment there are no clear guidelines about tolerated values from building materials. Also there is yet no money to earn by doing quality controls on ballast. If the demand for radon safe ballast increases due to a gathered effort to lower the requirements considering radon concentrations, the development of quality controls will go faster.
22
Södergren, Markus. "Jämförelse mellan olika kopplingstyper för betongkonstruktioner." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25155.
Full textAbstract:
Sammanfattning Tillsammans med SCF Betongelement AB har en studie genomförts i syfte attutvärdera totalkostnaden för tre olika kopplingstyper vid anslutning mellanprefabricerad betongbalk och pelare. En totalkostnad har sammanställts för deolika lösningarna genom att undersöka, tillkommande armering för varje lösning, armeringsvinst i pelare på grund av minskat moment vid en inflyttadbelastningspunkt, arbetskostnader i fabrik och inköpskostnader av ingjutningsgods.Dessa kostnader har sedan analyserats och jämförts.De kopplingstyper som studerats är, två lösningar med dolda upplag, PCs-konsol från Peikko och Invisible Connections BSF från SB Produksjon AS. Samtden traditionella upplagskonsolen.De tre kopplingarna har jämförts genom dimensionerande beräkningar på enbyggnad belägen i Östersund. Där olika dimensioner och längder på pelaresamt olika lastfall prövats. Dimensionering av pelare och pelarkonsol harutförts med hjälp av beräkningsprogram från Strusoft AB. Beräkningar förtillkommande armering kring ingjutningsgods från Peikko och SB ProduksjonAS har utförts utifrån deras tekniska manualer för respektive produkt.Resultatet i den här studien tyder på att användning av de doldakopplingstyperna inte ger någon minskad kostnad med tanke på armering ocharbete i fabrik. Det huvudsakliga syftet att använda dessa lösningar är denestetiska utformningen samt att upplaget inte tar upp något onödigt utrymme ibyggnaden då upplaget är dolt.Abstract This Study has been done hand in hand with SCF Betongelement AB, with anidea to evaluate the total cost of three different coupling types, which are usedbetween prefabricated concrete beam and column.A total cost for the three different types of couplings has been produced byexamining: additional reinforcement for each solution, reinforcement profit in columns because of reduced bending momentthanks to reduced eccentricity of load point, labor cost in factory and purchase costs of fastening productsThe total cost has been compared to the cost for the other couplings.The connection types which have been studied are two solutions with hiddencorbels, the PCs console from Peikko and the Invisible Connections BSF fromSB Produksjon AS, as well as the traditional concrete corbel.The three different connection types have been compared by calculating on abuilding located in Östersund. Different dimensions and lengths of columnswith different load cases have been calculated. Designing the columns and thetraditional corbel have been performed by using calculation programs fromStrusoft AB. Estimates of the additional reinforcement around the hiddencorbel products from Peikko and SB Produksjon AS has been done accordingto technical manuals for each product.The results of this study show that the use of the hidden connection types doesnot give any reduced cost considering reinforcement and labor cost. The mainpurpose of using these solutions is for the aesthetic design as well as the corbelis hidden and would not take any unnecessary space in the building.
23
Linus, Linn, and Kankanamalage Ayshani Wadurawa. "Rostfri armering : Vägen till lönsamma betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-234692.
Full text
24
Reichert, Daniel, and Mikael Boström. "Betongkonstruktioner i vattenverk : Vägledning vid projektering." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325044.
Full textAbstract:
Many of today’s waterworks were built in the 1950s to 1970s and today they showsigns of damage and great wear on the concrete structures of the pools. There arelarge needs of renovation of the existing pools, but also an increasing need for newfacilities since cities are growing. This thesis aims to investigate the occurrence andcause of damages that can occur on concrete pools in waterworks and the demandson the tightness and durability of the structure. The target of the thesis is tofind out which factors are behind the requirements and how these can be taken inconsideration when designing new waterworks. The thesis has resulted in a guideline aimed at structural engineers, who lackexperience in designing waterproof structures, and intends to complement thedevelopment of design requirements. The use of the guideline is illustrated at the endthrough a simplified design example. The thesis has also shown that there are no general requirements for tightness anddurability for pool structures in waterworks, nevertheless there are many factors thatneeds to be considered, hence the requirements are project-specific.
25
Sjölund, Maria. "Kvalitetsarbete i samband med byggande av betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-36946.
Full text
26
Karli, Oghana, LUNDSTRÖM CECILIA, and AL-DOORI MUSTAFA. "JÄMFÖRELSESTUDIE AV BETONGKONSTRUKTIONER I EUROKOD OCH BKR." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18248.
Full text
27
Rydberg, Carolin, and Kasper Reiderstedt. "Stomstabilisering hos prefabricerade betongkonstruktioner i 3D-beräkningsprogram." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32203.
Full textAbstract:
This thesis has been executed in cooperation with Abetong which is a leading company in the prefabrication of concrete structures. For a prefabricated concrete building the design engineer must take into consideration the connections between the concrete elements in order to make sure that the building will possess a sufficient structural stability. Therefore the structural engineer might have to re-calculate the original structure that often has been designed as an on site-built building. The purpose of this thesis is to examine the forces between elements related to different models to see if the structural engineer has to make a re-design. To get results for this study we have used FEM-design 3D Structure. The results of forces from the program were compared with Abetongs standard forces of point connections and recess lists and showed that the structural engineer can use the original calculation up to around five stories when a prefabricated shall be erected.
28
Sehic, Sanel. "Termisk komfort : Jämförelse mellan trä- och betongkonstruktioner." Thesis, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177966.
Full textAbstract:
Termisk komfort har en avgörande roll för människors välmående och trivsel i inomhusmiljöer. Alltför ofta underskattas materialens betydelse för termisk komfort och ventilationssystem överskattas, men faktum är att grundförutsättningar för termisk komfort påverkas mest av materialrelaterade faktorer. Exempelvis så fort vi stiger in i ett rum, börjar vi förlora och erhålla värme till och från olika material i vår omgivning på grund av materialens strålningsegenskaper, när vi går barfota på ett golv som är svalare än vår fot börjar värme strömma från vår fot till materialet på grund av materialets värmeledningsegenskaper och vid svängningar i utomhustemperaturen är det i första hand materialens värmetröghet som avgör jämnheten för inomhustemperaturen. Rapportens syfte kommer ligga i identifikation av egenskaper som påverkar termisk komfort iträ- och betongkonstruktioner, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper som påverkar termisk komfort skiljer mellan materialen. Trots att det finns tillräckligt mycket kunskap relaterad till byggmaterial för att besvararapportens syfte, saknas det en studie som utrett och jämfört vilka egenskaper som skiljer mellan trä- och betongkonstruktioner och i vilken utsträckning i avseende på termisk komfort. Av den anledningen kommer denna rapport att vara en forsknings- och litteraturöversikt, men är unik på så sätt att analysen binder samman byggnadsmaterials egenskaper och termisk komfort. Det byggnadsmaterialet vars egenskaper skapade bäst grundförutsättningar för rekommenderad termisk komfort visade sig vara betong. Den största anledningen är betongens höga värmetröghet, med andra ord betongens förmåga att lagra värme från dagen då det är varmare och släppa ut på natten då det är kallare, vilket bidrar till att en relativt jämn innetemperatur uppnås.Thermal comfort has a decisive role for the well-being and overall comfort for humans in indoor environments. Too often, the importance of materials is underestimated for thermal comfort and ventilation systems are overestimated, but the fact is that basic conditions for thermal comfort are mostly affected by material related factors. For example, as soon as we walk into a room, we begin to lose and gain heat to and from different material in our environment because of the radiation properties of the material. When we place a warm foot on a cooler floor, heat will flow from our foot to the material due to the thermal conductivity of the material and when fluctuations occur in the outdoor temperature, it is primarily the thermal effusivity of thematerial that determines the smoothness of the indoor temperature. The purpose of this report is to identify the properties that affect thermal comfort in wood and concrete structures, as well as to investigate to which extent these properties affecting the rmalcomfort differ between the materials. Although there is enough knowledge related to building materials to answer my purpose, there is no study that analyses and compares which characteristics distinguish between wood and concrete structures and to what extent in terms of thermal comfort. For this reason, this report will be a research and literature review, but it is unique in that it binds together building materials characteristics and thermal comfort. The building material whose properties created the best conditions for recommended thermal comfort proved to be concrete. The biggest reason is the high thermal effusivity of concrete, in other words, the ability to store heat during the day when it is warmer and release it at night when it is colder, which results in a relatively even internal temperature.
29
Banda, Wojtek. "Termiskt och mekaniskt optimerade anslutningar av betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Byggnadsteknik, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35204.
Full text
30
Pettersson, Christoffer, and Andreas Nordman. "Metodik för fastställande av bärförmåga på befintliga betongkonstruktioner." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9405.
Full textAbstract:
Many buildings are now nearing the end of their service life. This applies to both the older houses from the 40's and 50's to the million project houses that did not prove to be as sustainable in the long run. Often there is a desire to extend the service lifetime, but to do that you need to make detailed inspections. The Folkets hus in Gävle is one of those buildings that is in need of renovation and to fulfill the new requirements that must be met in today's buildings. It is desired to make the buildings rentable space more attractive and to extend the building with two more floors. This thesis aims to develop a methodology for determining the condition of load-bearing concrete structure and to test this methodology on an older existing building. The selected building is a community hall in Gävle, built in the late 1940s. It is a heavy structure building of five floors with columns and beam system. A preliminary investigation has been carried out to find information about construction, and through the study of construction documents. With the construction drawings we could determine the building's basic design, concrete class, fixation of walls in the building where the beam load coming down the foundation wall. There was also an assessment of the drawing's resemblance to reality. In addition, the building has undergone visual inspections and other information sources have been investigated. Requested reports written in the field of practice / performance / approach for determining a building's status has been read. The test methods available to determine the concrete quality was studied. There are two test methods you can use where one is destructive and the other one is non-destructive. Both test methods were utilized and tested. For the non-destructive test method the Schmidt hammer was used. The non-destructive test method is not valid according to Swedish building regulations BBK (Handbook on concrete). The results with the Schmidt-hammer values can only be complementary to the valid destructive test method performance. For the destructive method we used the drilling of cores. The cores were pressure tested to determine the strength of the concrete.The method it’s produced with the help of knowledgeable in the field, reviewing the published scientific articles and nonfi literature. It is also performed to follow Swedish standards, Eurocodes and BBK. This means that the results can be compare to similar results in Scandinavia and Europe. The developed methodology has generated a result that is reliable and can be controlled. That gives a credible methodology that allows it to be used for similar projects.Många av dagens byggnader närmar sig slutet på sin levnadstid. Detta hus från 40- och 50-talet men också miljonprojektens byggnader som inte visat sig vara så hållbara i längden. Det finns ofta en önskan om att förlänga byggnaders livstid, men för att det ska vara möjligt behöver man göra ingående inspektioner för att utföra hållbara åtgärder. Folkets Hus i Gävle är en av dessa byggnader som är i behov av en renovering. Utifrån de nya krav som måste uppfyllas på dagens byggnader har fastighetsägaren tittat på möjligheten att bygga till två våningar för att få mer uthyrningsbar yta.Detta examensarbete har som mål att ta fram en metodik för fastställande av bärande betongkonstruktion samt att pröva denna metodik på en befintlig äldre byggnad. Byggnaden som valts är Folkets hus i Gävle, byggd på sent 1940-tal. Byggnaden är en tung byggnad i fem plan med uppbyggnad av pelare och balksystem.En förundersökning har genomförts dels genom informationssökning för att finna information kring byggnadens konstruktion dels genom studier av bygghandlingar. I k-ritningarna kunde vi fastställa byggnadens grundkonstruktion och betongklass samt fastställande av väggar i byggnaden där pelarlasten kommer ner i grundvägg. En bedömning gjordes om ritningens överensstämmelse med verkligheten. Dessutom har byggnaden okulärbesiktats. Utöver detta har vi letat annan information, sökt rapporter skrivna inom området metoder/utförande/tillvägagångssätt för fastställande av en byggnads status. De testmetoder som finns för att fastställa betongens kvalitet studerades.Två genrer finns, den destruktiva och den icke destruktiva. En av vardera testmetod användes. För den icke destruktiva testmetoden användes verktyget studshammare. Då den icke destruktiva testmetoden inte är giltig enligt BBK (Boverkets handbok om betongkonstruktioner), kan resultaten med studshammaren endast ses som komplementvärden till den slutgiltiga metodens resultat. För den destruktiva testmetoden användes utborrning av cylindrar. Dessa cylindrar tryckprovades för att fastställa betongens hållfasthetsförmåga.Den slutgiltiga metoden som valdes var tillämpning utav utborrning av cylindrar och användande av studshammare som ett komplement. Den är framtagen med hjälp av kunniga inom området, granskande av publicerade vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Metoden är även utförd att följa svenska standarder, eurokoder och BBK. Detta gör att resultatet av vår undersökning kan ställas till liknande resultat i Skandinavien men även i Europa. Metodiken anses tillämplig på många äldre byggnader som nu är i behov av renovering. Den framtagna metodiken har gett ett resultat som är tillförlitligt och kan kontrolleras. Detta ger metodiken en trovärdighet som i sin tur medför att den kan användas till liknande projekt.
31
Björnberg, Maja, and Victor Johansson. "Numeriska simuleringar av betongkonstruktioner med minimiarmering för sprickbreddsbegränsning." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-131428.
Full textAbstract:
Efter introduktionen av Eurokoderna har mängden minimiarmering i betongkonstruktioner ökat. Denna ökning beror på skillnader i metoderna som nu används för att beräkna mängden minimiarmering i olika typer av betongkonstruktioner och de som användes tidigare då BKR var den gällande normen. Minimiarmering används i betongkonstruktioner för att omfördela tvångsdeformationer. I detta arbete undersöks om mängden minimiarmering kan minskas utan att dess huvudsakliga funktion går förlorad. I arbetet har ett antal metoder för att beräkna minimiarmering jämförts för att se hur stora skillnaderna i armeringsmängd blir, varför dessa uppkommer och vilka för- och nackdelar som finns med metoderna. De undersökta metoderna inkluderar den som anges i Eurokod 2, förändringar som gjorts i den tyska nationella bilagan till Eurokod 2 och ett förslag till ändring som presenterats av Hallgren i ett preliminärt arbete. Resultaten bygger på simuleringar utförda i FEM-programmet Atena där olika typfall undersökts. I typfallen har betongens hållfasthetsklass, tvärsnittsdimension, armeringsdimension, täckande betongskikt och vidhäftningsförutsättning varierats. Armeringsmängden varierades för att motsvara den mängd som krävs vid beräkning enligt de tidigare nämnda metoderna. I alla undersökta fall antas tvärsnittet vara utsatt för ren dragbelastning, vilket är fallet vid krympning. Resultaten från de numeriska simuleringarna visade att en större armeringsmängd ger minskade sprickbredder och ökade möjligheter att omfördela tvångsdeformationer till nya sprickor. Bildandet av nya sprickor sker också vid en mindre krympning. Skillnaderna jämfört med om en mindre armeringsmängd används blir dock i de flesta fall små och mängden armering kan reduceras utan att minimiarmeringens sprickfördelande funktion äventyras. Resultaten från de numeriska simuleringarna användes också för att ta fram ett alternativ som ger en mindre mängd minimiarmering utan att armeringens huvudsakliga funktion försvinner. I detta arbete föreslås en förändring rörande koefficienten k i Eurokod. Förändringen av värdet på koefficienten k gör att mängden erforderlig minimiarmering minskar betydligt vid beräkningar, speciellt för tvärsnitt med en större tvärsnittshöjd. Fler numeriska simuleringar utfördes och det kunde säkerställas att en armeringsmängd motsvarande den som ges med den föreslagna ändringen fungerar för alla undersökta typfall. Endast en liten ökning av sprickbredderna sker. En undersökning av sprickproblematiken under betongens hållfasthetstillväxtfas har gjorts, och resultaten visar att problem med sprickbildning inte beror på den autogena krympningen eller på uttorkningskrympningen. Endast en liten andel av denna krympning hinner uppnås under de första veckorna, samtidigt som hållfasthetstillväxten sker relativt snabbt. Problem med sprickbildning under denna tidsperiod beror istället på andra faktorer såsom en stor värmeutveckling i betongen, en ojämn uttorkning eller en ojämn temperaturfördelning över tvärsnittet i kombination med tvång. Efter den värmeutveckling som skett i betongen under det första dygnet efter gjutning påbörjas en avsvalningsfas. Under denna kan sprickbildning uppstå i betongen, och denna sprickbildning finns kvar när uttorkningskrympningen senare fortskrider. En jämförelse har även gjorts mellan handberäkningar av karaktäristiska sprickbredder enligt Betongföreningens handbok till Eurokod 2 och sprickbredder utlästa ur resultaten från de numeriska simuleringarna. Resultaten visar att metoden överlag fungerar bra, men att vissa justeringar skulle kunna göras för att anpassa den till mindre värden på betongens krympning.After the introduction of the Eurocodes, the minimum amount of reinforcement for crack control in concrete structures has increased. This is due to differences in themethods for calculating the minimum amount of reinforcement used in the Eurocodes and in BKR, a standard which was used in Sweden before the Eurocodes. Minimum reinforcement for crack control is used in concrete structures to redistribute the tensile stresses caused by restraint during the shrinkage. This thesis examines if the amount of minimum reinforcement can be reduced without compromising the main functions of the reinforcement. In this thesis a number of methods for calculating the minimum reinforcement has been compared to see how large the differences in the amount of reinforcement are, why they occur and what are the advantages and disadvantages of the different methods. The different methods revised in this thesis are the method in Eurocode 2, the changes made in the German National Annex to the Eurocode 2 method and a method proposed by Hallgren in a preliminary work. The results are based on simulations performed in the FEM-application Atena where different scenarios were examined. In the investigated scenarios, the strength classes of the concrete, the cross-sectional dimensions, the size of the reinforcement bars, the size of the concrete cover and the bond strength has been varied. The amount of reinforcement in each case has been varied to correspond to the required minimum amount according to the different methods for calculating minimum reinforcement. In all investigated cases, the cross section is assumed to be exposed to pure tensile load, which is the case for shrinkage. The results of the simulations showed that a larger amount of reinforcement reduces the width of the cracks, that a larger amount of small cracks are formed, and that new cracks are formed earlier at a lower shrinkage value. The differences are however in most cases small compared to when a lower amount of reinforcement is used. In other words, a lower amount of reinforcement could be used without compromising the main functions of the minimum reinforcement. The results from the simulations have also been used to obtain an alternative method for calculating the minimum reinforcement that gives a lower amount of reinforcement without compromising the main functions. The proposed change in Eurocode is a modification in the value of the coefficient k. By changing the value of the coefficient k, the amount of required minimum reinforcement is decreased significantly, especially for large crosssection heights. More numerical simulations were performed to ensure that the reinforcement amount according to the proposed change works for all scenarios considered in this thesis. The results showed that the reinforcement were capable of redistributing the tensile stresses caused by restraint. Only a small increase in the crack widths could be observed. An investigation was conducted to find an explanation to why cracks occur during the first weeks after casting of the concrete. The results show that the problem with cracks occurring during this period is neither due to the autogenous shrinkage nor the drying shrinkage. Only a small share of those types of shrinkage are achieved during the first weeks, and at the same time the concrete strength growth is relatively fast. Instead, the problems with cracks seem to be caused by other factors, such as a large heat development in the concrete during the first day, uneven drying shrinkage or an uneven temperature distribution over the cross section in combination with restraint. Cracks can develop during the first days after casting of the concrete due to the shrinkage that occur when the concrete cools off after the large heat development the first day. These cracks remain when the drying shrinkage continues. A comparison was also made between hand calculations of the characteristic crack widths according to “Betongföreningens handbok till Eurokod 2” and the crack widths read out of the results from the numerical simulations. The results showed that the method generally works well, but some minor adjustments could be made to adapt the method to smaller values of concrete shrinkage.
32
Pham, Keimann, and Jesse Olsson. "Bestämning av skjuvhållfasthet med vridprovning för pågjutna betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-136826.
Full textAbstract:
Skador och slitage på brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k. dragprovning som bestämmer draghållfastheten i vidhäftningen. I praktiken är dock vidhäftningens skjuvhållfasthet av större intresse och approximeras därför utifrån draghållfastheten, men med en vridprovning kan fogens skjuvhållfasthet direkt bestämmas. Syftet med examensarbetet är att undersöka vridprovningens reliabilitet för att i framtiden eventuellt kunna bestämma skjuvhållfastheten på ett mer direkt och korrekt sätt. I examensarbetet undersöks vridprovningens reliabilitet för att bestämma skjuvhållfastheten i fogen mellan pågjutning och gammal betong med dragprovningen som referens. Studien omfattar åtta parallellprovningar av drag- och vridprovningar där den lägst uppmätta skjuvhållfastheten jämförs med fogens dimensioneringsvärde enligt EK2. Examensarbetet görs i samband med Spårväg city-projektet vid Sergels torg, Stockholm, i uppdrag från Trafikkontoret i Stockholm och CBI Betonginstitutet. Resultaten från provningarna visade att fogbrott, som är av intresse, var vanligare för dragprovning än vridprovning. Den stora spridningen av mätvärdena var en konsekvens av det låga antalet fogbrott för vridprovningen. Medelvärdet för fogens draghållfasthet på 1,43 MPa tyder på god vidhäftning, men fogens skjuvhållfasthet bestämd med vridprovning visar ett medelvärde på endast 1,61 MPa och understiger det förväntade värdet på ca dubbla draghållfastheten d.v.s. 2,9 MPa. Intressant är att det lägst uppmätta värdet på skjuvhållfastheten på 0,83 MPa var ovanligt lågt, men fortfarande större än dimensioneringsvärdet enligt EK2 på 0,59 MPa. Studien har visat att vridprovningen är en svårtydlig metod för att bestämma skjuvhållfastheten i fogen mellan pågjutning och gammal betong. Anledningen till detta beror främst av tre faktorer, för få antal provningar, den stora spridningen av mätvärden samt de svårtolkade brottmoderna från vridprovningen. Trots detta tros vridprovningen vara en framtida metod för konstruktörer och beställare eftersom metoden är ett bra mätverktyg för att bestämma skjuvhållfastheten för pågjutna betongkonstruktioner som helhet och inte bara i fogen mellan pågjutning och befintlig betong.Damages and wear on concrete bridges are due to de-icing salt or salt water, reinforcement corrosion and repeated freeze-thaw cycles in combination with increasing traffic loads. The most common repair operation for these types of damages is to remove the deteriorated concrete and replace it with a new concrete overlay. To evaluate how well a bonded concrete overlay is, the bond strength between the new and old concrete has to be determined. The most widely used method for this purpose is the so-called pull off test to determine the tensile bond strength. In practice however the shear bond strength is of greater interest and is therefore approximated on the basis of tensile bond strength, but with a torsion test the shear bond strength can be directly determined. The purpose of this study is to investigate the reliability of the torsion test to determine the shear bond strength in a more direct and accurate manner. The thesis examines the reliability of the torsion test to determine the shear bond strength with the pull off test as a reference. The study includes eight parallel tests of pull off and torsion tests where the lowest measured shear bond strength is compared with the calculated design value of shear bond strength according to EC2. The work is done in connection with the Spårväg city project at Sergels torg, Stockholm, in collaboration with the Traffic Administration Office in Stockholm and CBI, the Swedish Cement and Concrete Research Institute. The results of the tests showed that the failures in the interface between new and old concrete, which are of interest, were more common for pull off tests than torsion tests where only two of the eight test samples showed failure in the interface. The wide scatter of the measured values is a consequence of the low number of failures in the interface. The mean value of the tensile bond strength was 1,43 MPa, which indicates good bond strength. The shear bond strength however made with torsion tests show a mean value of only 1,61 MPa. Lower than the expected value of about twice the tensile bond strength of 2,86 MPa. Interestingly, the lowest measured value of the shear bond strength of 0,83 MPa was unusually low, but still higher than the calculated design value of shear bond strength of 0.59 MPa according to EC2. The study has shown that torsion test is a difficult method for determining the shear strength of the bond between the new and old concrete. The reason for this is mainly due to three factors, the low number of tests, the large scatter of values, and the difficulty to interpret failures of the test samples. Despite this the torsion test seems to be a future method for structural engineers and contractors as a tool to determine shear strength for repaired concrete structures in general and not only the shear bond strength.
33
Sjölund, Anette. "Beräkning och begränsning av sprickvidd i armerade betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Mekanik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-205307.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har två syften. Ett syfte är att sammanställa litteratur kring beräkning och begränsningav sprickvidder i armerade betongkonstruktioner. Det andra syftet var att utveckla enberäkningsrutin som dimensionerar erforderlig armeringsmängd utifrån de utdata som fås ur beräkningsprogrammetBRIGADE.Det finns flera orsaker till att sprickor uppstår i en betongkonstruktion. Förutom yttre belastning kansprickor uppstå till följd av frostangrepp och angrepp av havsvatten eller kemikalier. Även krympningoch temperaturutveckling i samband med att betongen härdar kan orsaka sprickor i konstruktionen.Av flera skäl är det önskvärt att begränsa sprickvidderna i en konstruktion. En sprucken betongytauppfattas oftast inte som estetisk. För att en betongkonstruktion ska kunna betraktas som vattentäteller gastät tillåts endast små sprickvidder. Sprickvidden i en betongkonstruktion kan avsevärt påverkakonstruktionens livslängd. Sprickvidden kan begränsas genom att konstruktionen armeras tillräckligt,samt att armeringen utformas så att den får bäst effekt. Även i samband med utförandetfinns möjligheter att påverka sprickor i konstruktionen. Rätt utförande vid gjutningen samt tillsatser ibetongen kan reducera uppsprickningen.I detta examensarbete tas beräkning av sprickvidder enligt British Standard, Eurocode, ACI och BBK04 upp. Genom beräkning av sprickvidden enligt dessa fyra normer där en parameter i taget varieraskan generella slutsatser dras. Att lägga armeringen tätare ger stor skillnad i beräknad sprickvidd.Även en ökad stångdiameter ger ett bättre resultat, medan ett minskat täckande betongskikt inomde gränser som normerna tillåter inte ger någon större effekt.This masters thesis has two aims. The first is to assemble literature regarding the calculation of crackwidths and crack control in reinforced concrete structures. The second aim is to develop a calculationmethodology to design required reinforcement from data produced by the calculation programBRIGADE.There are several reasons why cracks appear in reinforced concrete structures. Except for externalloads, they appear as a result of attack from frost, seawater or chemicals. Also shrinkage or changesin temperature as the concrete hardens can cause cracks in the structure. Crack control in structuresis desirable for a range of reasons including aesthetics, life-span and the ability to provide water orgas proofing. Crack widths can be controlled by providing sufficient reinforcement in a structure andby arranging the reinforcement in the way it has most effect. Additionally, while pouring theconcrete, there are ways to affect the number of cracks in a structure. Treating the concrete in thecorrect way after pouring and also the use of chemicals can reduce cracking.This thesis considers the calculation of crack widths according to British Standard, Eurocode, ACI andBBK 04. Through calculation of crack widths according to these four standards, where one parameterat a time is varied, general conclusions can be drawn. Reducing the reinforcement spacing makes amajor difference to the calculated crack width. Also larger bar diameters give better results, while asmaller cover within the boundaries that the standards permit results in no significant effect.
34
Lundqvist, Joakim. "Numerical analysis of concrete elements strengthened with carbon fiber reinforced polymers /." Luleå : Luleå University of Technology, 2007. http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/07/.
Full text
35
Nordlander, Mattias. "Studie av kolfiberförstärkningar i betongkonstruktioner : teori, problematik och metodik." Thesis, University of Gävle, Department of Technology and Built Environment, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4684.
Full textAbstract:
Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.
Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.
Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad. Därför tar förstärkningen väldigt liten plats. Kompositen består av kolfiber som fästs mot betongens yta med härdplasten epoxi. Det är väldigt viktigt att både epoxin samt kolfibern behandlas på rätt sätt för att förstärkningen skall bli korrekt utförd. Kolfiberförstärkningen korroderar inte samt är mycket beständig. Dock kan endast dragkrafter tas upp, fibrerna bucklas om de utsätts för tryckkrafter. Kolfiberförstärkning kan användas för att ta upp dragspänningar i balkar orsakade av böjning eller skjuvspänningar orsakade av tvärkrafter. Pelare kan förstärkas mot spänningar orsakade av normalkrafter eller spänningar som uppkommer av böjning. Dimensioneringen samt monteringen av förstärkningen måste göras noggrant för att förstärkningen skall fungera tillfredställande. Faktorer som fukt och smuts på arbetsplatsen måste kontrolleras för att kompositen skall fungera optimalt.
I dagsläget finns ingen standardisering för produkterna i Sverige. Avsaknaden av en standard gör att det blir svårt att jämföra forskningsreslutat med varandra eftersom testen ställs upp av olika forskningsgrupper efter deras egna kriterier. Det saknas även en internationell standard för hur tester skall ställas upp. Det kan finnas flera anledningar till varför det fortfarande inte finns någon standard för kolfiberförstärkningar. Det kan bland annat bero på att metoderna fortfarande är ganska nya eller att det ingen tagit initiativ till att utforma en standard ännu.
Projektörer tillsammans med entreprenörer som handskas med materialet måste vara utbildade eftersom dimensioneringen av förstärkningen är ganska komplicerad samt att förhållandena på arbetsplatsen måste vara goda. Slutligen så måste förstärkningen vara korrekt utförd för att uppfylla Lag(1994:847) som innehåller tekniska egenskapskrav på byggnader.
I ett antal intervjuer som skickats ut till personer vid större svenska företag undersöks i vilken utsträckning kolfiberförstärkningen används. Även som vad olika aktörerna i byggbranschen anser om metoden att förstärka betongkonstruktioner med kolfiber. Svaren visar att kolfiberförstärkningar är dyra jämfört med andra metoder dessutom att en standardisering av metoderna skulle behövas. Dessutom framkommer det hur viktigt det är med kunskaper samt utbildning i ämnet. Men också att CFRP är en populär förstärkningsmetod. Särskilt i trånga utrymmen.
Resultatet består av ett förslag till en utbildningsplan för projektörer och entreprenörer. I resultatet ingår även ett stycke för hur projektörer metodiskt bör arbeta när de ställs inför projekt där produkter de inte är bekanta med kan vara inblandade.
The goal of the thesis is to perform an investigation of CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) by reviewing literature and performing an interview study. The thesis will discuss how a consultant should when facing products that is new to her/him
In recent years it has become more common to reinforce existing concrete structures using carbon fibre reinforced polymers. Another common method is to reinforce concrete elements with either beams or thinner sheets of steel. There are several reasons why a certain building or other types of construction need reinforcing. One reason being the scope of use changes. Compared to steel carbon fibre is a very light material that is able to support very big loads compared to its own weight. Because of its strength a layer of just a few millimeters of CFRP that is attached to a structure significantly increases its load capacity. The composite consists of carbon fibre that is attached to the concrete using epoxy to form the adhesive bond. It is of outmost importance that the CFRP is treated with care for it to work as intended. It is very resistant to corrosion but it may only be subjected to tension. If the fibre is compressed it might buckle.
CFRP may be used to strengthen a construction subjected to tension forces, shear forces or eccentric forces and finally longitudinal forces. There are three types of CFRP laminates, fabrics (or weave) and bars witch all can be applied in different ways. Calculation and installation of the products must be done with care to make sure that the reinforcement works as intended. Moisture and particles at the worksite must be removed. Otherwise they might interfere and prevent the adhesive to bond the CFRP to the concrete.
Currently there is no standardized way to use the products in Sweden. This makes it difficult to compare results from research because the tests are designed by differed research groups with their own criteria. An international test standard is also nonexistent. Reason behind why there currently is no standard might be that the methods still are relatively new to the market. It might also be because no one has taken it upon themselves to perform the work needed to produce a standard.
Constructors and entrepreneurs who use the products need to have the correct education to be suitable for handling CFRP. The design process might be a bit complicated and the conditions at the worksite need to be well prepared for the reinforcing system to bond to the concrete. Finally the reinforcement work is required to fulfill the laws and demands which are established in the Swedish law Byggnadsverkslagen.
The interviews was sent to employees within large Swedish corporations to investigate to what extent they use CFRP. Their general opinions about the products were also collected. The interviews show that generally CFRP is regarded as an expensive yet an exceptional method for strengthening: Also that a standard would help very the methods. In addition to this the interviews also show that education is a very important factor that needs to be considered.
The result of this thesis is suggestion for an education plan for consultants and entrepreneurs who is interested in using CFRP. Included in the result is also a plan that discuses how consultants should approach new products that they are not familiar with.
36
Swärd, Sofia, and Markus Hallberg. "Temperatursprickskatalogen : Hjälpmedel vid beräkning av temperatursprickor i vanligt förekommande betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102014.
Full textAbstract:
Rapporten innehåller inledningsvis en faktadel med allmän information kring temperatursprickor i betong. Här presenteras bl a uppkomsten av fenomenet, vilka typer av sprickor som förekommer och vad ett tvång är. Tanken är att ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå sig på de övriga delarna i rapporten. Resultatet och det huvudsakliga arbetet redovisas i form av tabeller med tillhörande illustrationer där det går att utläsa vilken sprickrisk som förekommer vid flera specifika fall och vilken åtgärd som bör vidtas för att eliminera sprickrisken. Som konstruktör kan du med din egen indata, dvs. dimensioner och temperaturer, följa tabellen och finna resultatet för ditt specifika fall. De konstruktionstyper som presenteras är bottenplatta, stödmur och plattrambro. En tillhörande databas i elektronisk form finns tillgänglig som en bilaga där varje beräknat fall är sparat. Filerna är enkla att modifiera för att göra det möjligt att genomföra ytterliggare beräkningar i de fall tabellerna är otillräckliga. Rapporten innehåller även ett avsnitt med förutsättningar till tabellerna där det går att utläsa arbetsgången och vilka parametrar som har använts.The initial part of the report contains general information about thermal cracks. This section describes the origin to the cracks, what type of cracks that occurs and the force causing the problem. The major reason with this chapter is to give the reader enough knowledge to understand the rest of the report. The result and the main work are presented in tables with belonging illustrations. Each table contains the risk of cracking that occurs in several specific concrete structures and how to eliminate the risk. The report covers the following three types of structures: baseplate, retaining wall and integral bridge. The constructor can with his/her own dimensions and temperatures simply use the table to find the risk of cracking. A database including all the calculated files for each specific case is attached to the report. The files can easily be modified by the user in case the information in the tables is insufficient. All the precise circumstances and priority in the project are presented in the chapter “Förutsättningar och arbetsgång”.
37
Larsson, Niklas, and Erik Terner. "Förstärkning av betongkonstruktioner med kolfiber med avseende på olika brottstyper." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257363.
Full textAbstract:
The purpose of this report is to simplify the process of designing carbon fiber strengthening for existing concrete constructions, specifically beams. The intention has been to establish a flow chart containing information on the necessary testing and calculations for the design, to as far degree it is possible satisfy the requirements stipulated by Swedish and by extension, European authorities.To do this the report will examine a parking garage situated underground by Akademiska Sjukhuset, Uppsala. The parking garage was built in the mid-seventies, and has in recent years been subjected to a greater load than designed for by the construction of a road on top of it. FEM-Design has been used to obtain the internalforces of the beams and thereby determine whether they are in need of strengthening or not and thereafter design the strengthening according to Täljsten (2006) with some corrections from Täljsten (2011) due to new regulations.The result of this report is that the flow chart used is viable to design carbon fiber strengthening, atleast with the conditions met in our reference project.The conclusion drawn after working with this report is that there is a need for a clear standard for carbon fiber strengthening , preferably a standard that can be used throughout Europe.
38
Abdali, Yasser, and Lovisa Holm. "En jämförelse mellan Tekla Structures och Civil 3D i krökta betongkonstruktioner." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-215202.
Full textAbstract:
Inom byggbranschen talas det idag mycket om BIM (Building Information Modelling). Det finns ettbehov av att komma ifrån skräddarsydda 2D-ritningar och istället använda sig av informationsrika 3Dmodellersom brukas genom hela konstruktionens livscykel. Denna utveckling har länge pågått inomhuskonstruktion, men i anläggningssektorn är detta arbetssätt svårare att implementera.Svårigheten att få in ett mer BIM-orienterat arbetssätt inom anläggning beror dels på att mångaprogramvaror inte är tillräckligt utvecklade för att kunna skapa informationsrika och tillförlitligamodeller av konstruktioner med komplexa geometrier, så som broar.I takt med att Trafikverket, som är den största beställaren i Sverige, börjar ställa krav på 3D måstebåde tekniken och människans arbetssätt utvecklas.Syftet med detta examensarbete är att genom en fallstudie undersöka hur lämpade programmen TeklaStructures och AutoCAD Civil 3D är för att utföra en 3D-modell av en dubbelkrökt bro. Programmenställs sedan mot varandra i en avslutande jämförelse där fördelar och nackdelar presenteras.Studien har gjort det tydligt att BIM inte bara handlar om att skapa en informationsrik modell, utan omett arbetssätt som helt och hållet förändrar byggsektorn till att arbeta mer samordnat och effektivt.Jämförelsen mellan de två berörda programvarorna i denna studie visar att de båda har styrkor ochsvagheter men att båda lämpar sig bra för vårt ändamål. Dock skiljer de sig åt i detaljeringsgrad ochhur bra förmåga de har att vara till hjälp för att arbeta med BIM i större utsträckning.Within the construction industry, there is a lot of discussion around BIM (Building InformationModelling). There is a need to move away from customized 2D-drawings and instead focus oninformative models which can be used throughout the whole cycle of construction. This developmenthas been ongoing within house construction, but this approach is harder to implement within thefacility sector.The difficulty in implementing a more BIM-oriented approach within construction is partly due tosoftware currently not being fully developed to create informative and reliable models of constructionswith complex geometries, such as bridges.Since Trafikverket, the largest construction developer within Sweden, has started to place a largerdemand on 3D there is a need for both technology and human resource to develop.The aim of this dissertation is to present a case study investigating the suitability of the software TeklaStructure and AutoCAD Civil 3D to perform a 3D-model of a double-curved bridge. The two pieces ofsoftware will be contrasted in a final comparison whereby both pros and cons will be presented.The study has made it clear that BIM is not just about creating an informative model, but it is alsoabout an approach which has the ability to completely change the construction sector to work morecollaboratively and effectively.The comparison between the two relevant software in this study shows that they both have strengthsand weaknesses and are suitable for our purpose. However, they differ in how detailed models theycan create and how well they have the ability to work with BIM to a greater extent.
39
Högström, Johan, and David Johansson. "Tillämpning av kolfiberförstärkning i bärande betongkonstruktioner : Jämförelse med stål som förstärkningsmaterial." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31535.
Full textAbstract:
Strengthening of existing structures with Carbon Fibre Reinforced Polymers (CFRP) is a method that has been more common in the building sector during the last decades. The materials strength in relation to its weight is a huge advantage but the lack of knowledge in the building sector results that professionals uses more proven materials such as steel to strength structures. In this report five minor projects in which steel was the strengthening material has been analysed to see if CFRP could be a competitive strengthening material considering mainly practical and economical aspects. The main purpose of this report was to evaluate when CFRP is the most suitable option for strengthening of concrete structures. The results showed that CFRP was applicable in every project but the total cost were higher comparing to the steel solution in four out of five projects. The results indicate that it is difficult to motivate CFRP regarding the economical aspect in relation to minor project that were evaluated in this report. Nevertheless, the tendency is that the advantages with CFRP is more useful when there are more comprehensive projects such as advanced steel works and when it is necessary to save room volumes.
40
Makdesi, Elias Jamil, and Filip Yousif. "Uttorkning av komplexa betongkonstruktioner : Uttorkningstider för foggjutning och pågjutning på HD/F." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-149307.
Full textAbstract:
Byggandet av dagens sjukhus har blivit allt mer komplext. När det kommer till uppbyggnaden av stomkonstruktionen har kraven för vibrationer ökat. För att säkerställa kraven för stomvibrationer måste pågjutningens tjocklek öka med ca 90 mm från standarden som är ca 40 mm. Att utföra denna extra pågjutning är inte ett problem i sig, utan den extra torktiden som tillkommer. Den extra torktiden är inte det enda problemet. De beräkningsprogram som finns ute på marknaden idag kan inte behandla alla typer av konstruktioner och simuleringar, dock skulle det kunna gå att dela upp simuleringsprocessen för uttorkningen emellan beräkningsprogrammen. I denna studie så kommer två olika simulering/beräknings program att tillämpas. Beräkningsprogrammen som kommer att användas är TORKA S och WUFI. Torktiderna kommer att räknas fram genom att kombinera dessa program samt titta på tidigare studier gällande detta projekt. I denna studie har vi valt att ta en närmare titt på hur foggjutningen mellan håldäcken påverkar torktiden för hela delområdet, dvs. foggjutningen och pågjutningen. Resultaten visar att vct för foggjutningen måste vara betydligt lägre än vct för pågjutningen och att torktiderna varierar beroende på vct. Torktiderna för pågjutningen varierar om mätningar görs över fog eller mitt på håldäcken.Constructions of hospitals today have become more complex than before. As for the construction of the frame structure, the requirements for vibration in the body have increased. To fulfill the requirements for frame vibrations the top coating thickness must be increased with 90 mm from the standard thickness, which is around 40 mm. To perform this extra topping is not the biggest issue. The major problem is the extra drying time that is added in the process. Another large problem is the calculation programs that are available on the market today cannot deal with all types of designs and simulations; however it would be possible to divide the simulation process for the dehydration between different calculation programs. In this study, two different simulation/calculation programs will be used. The programs that will be applied are TorkaS 3.2 and WUFI Pro. Drying times will be generated by combining these programs and look at previous studies similar to this project. In this study we have chosen to take a closer look at how joint cast between the slabs affects the drying time for the entire sub-area, which is the joint cast and topping cast. The results of the w/c-ratio for joint cast must be significantly lower than w/c-ratio for topping and that drying times will vary depending on the w/c-ratio. Drying times for topping will also vary if measurements are made over the joint or middle of the slab.
41
De, Barros Cruz Julio Cesar, and Marijana Paunovic. "Vattentäta betongkonstruktioner utsatta för tvångskrafter : Finit elementanalys av tvångsfördelning för vanliga typfall." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-259614.
Full textAbstract:
Betong är ett av de mest använda byggnadsmaterialen i dagens samhälle. Några av anledningarna till detta är att den har lång livslängd, är naturligt material som är 100 % återvinningsbart samt ej lättantändligt material. Även om betong har många fördelar så är den inte helt idealisk eftersom den har en låg draghållfasthet. En betongkonstruktion kan spricka på grund av förhindrade rörelser som skapar dragspänningar. Förhindrade rörelser kallas för tvång och kan beskrivas i form av en tvångsfaktor. I detta examensarbete definieras tvångsfaktor som en spänningskvot mellan påtvingade spänningar och påtvingade spänningar vid fullständigt tvång. Fastlåsningsgrad, rörelsemöjlighet och styvhetsrelation mellan det nygjutna elementet och motgjutningen är avgörande parametrar vid beräkning av tvång och ett typiskt fall kan exempelvis vara en vägg gjuten mot grund. En helt förhindrad konstruktion kan ha en tvångsfaktor som är lika med 1 medan en konstruktion som kan röra sig fritt kan ha en tvångsfaktor som är lika med 0. En relativ lägre tvångsfaktor fås däremot om krypningseffekten beaktas eftersom den har gynnsam inverkan på tvånget. Betongen kan spricka på grund av tvånget och om sprickan inte är förväntad eller är större än den förväntade för den dimensionerade lasten då betraktas den som skada. Att förhindra vattengenomträngning eller läckage innebär dessutom att genomgående sprickor i vattentäta betongkonstruktioner bör undvikas. Det är således viktigt att beakta tvånget vid sprickriskanalyser av vattentäta betongkonstruktioner. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka tvånget utifrån flera aspekter vilket gjorde att arbetet uppdelades i 3 analyser. Analys 1 syftade på att bekräfta de typiska fallen som anges i eurokoden SS-EN 1992–3 samt att utvärdera angivna tvångsfaktorer vid beräkning av tvångsdeformationer. Följaktligen användes finita elementprogram för modellering av de fallen från eurokoden och samtidigt gjordes handberäkningar för att komplettera analysen. I analys 2 studerades hur tvånget påverkas mellan konstruktionsdelar med ändring av bärverksdimensioner. Bärverket som studerades var vägg gjuten mot bottenplatta. Föränderliga parametrar var plattans bredd och tjocklek samt väggens höjd och tjocklek. Samtidigt togs ändring av konstruktionens längd som en påverkande faktor. Slutligen gjordes sprickviddsberäkningar avseende böjande moment och krympning i analys 3 för att få fram armeringsmängderna som skulle klara sprickviddskravet för vattentäta betongkonstruktioner. Detta åstadkoms enligt två olika beräkningsmetoder: Eurokodens och Engströms (2014). Dessa beräkningar visade även en jämförelse i armeringsmängd vid användning av tvångsfaktorer hämtad från eurokoden och tvångsfaktorer framräknad enligt FE-analyserna. Resultaten från analys 1 visade att variationen av beräknade tvångsfaktorer inte motsvarade helt den variationen som anges i SS-EN 1992–3 men avvek inte alldeles för mycket. Det fanns dock några enstaka fall där avvikelser var märkbara och därmed erfordras en noggrannare undersökning. Analys 2 visade att ökning av väggens volym minskar tvånget mot plattan men att en motsatt effekt fås för ökning av plattans volym. Det visade sig dessutom att en längre konstruktion orsakar större tvång mellan själva konstruktionsdelar. Slutsatsen från analys 3 var att skillnaden i genererad armeringsmängd var nästan proportionell i procentsats mot skillnaden i tvångsfaktor. Olika beräkningsmetoder resulterade dock i armeringsmängder som inte var jämförbara. Jämförelsen mellan de två beräkningsmetoderna var inte heller syftet med detta examensarbete utan endast ett försök att få en insyn i hur de olika metoderna är uppbyggda.Concrete is one of the most widely used building materials in society today. Some of the reasons for this are that it has a long life, is a natural material that is 100% recyclable and non-flammable material. It has many advantages, but it is not entirely ideal due to its low tensile strength. A concrete structure may crack due to restrained movements which creates tensile stresses. Restrained movements are called restraint which can be described in the form of restraint factor. In this thesis, restraint factor is defined as a ratio between the actual imposed stress and the imposed stress at full restraint. The degree of fixity, movement possibility and stiffness relation between the newly casted element and the adjacent old structure are crucial parameters in the calculation of restraint and a typical case is, for example, a wall-on-slab cast. A completely restrained construction has a restraint factor equal to 1, while a structure that can move freely has a restraint factor equal to 0. However, a relative lower restraint factor is obtained if the creep effect is considered, since it has a positive influence on the restraint. The concrete may crack due to the restraint and if the crack is not expected or is larger than the expected for the dimensioned load then it is considered as damage. Preventing water penetration or leakage also means that through cracks in waterproof concrete structures should be avoided. Therefore, it is important to consider the restraint on fracture risk analyzes of waterproof concrete structures. The purpose of this thesis was to investigate the restraint based on several aspects, which meant that the work was divided into 3 analyses. Analysis 1 had as purpose to confirm typical cases specified in Eurocode SS-EN 1992–3 and to evaluate the stated restraint factors that the Eurocode proposes should be used in calculations of restraint deformations. For that matter, finite element program was used for modeling the cases from the Eurocode and at the same time hand calculations were made to supplement the analysis. Analysis 2 consisted of examining how the restraint between structural parts is affected by changing dimensions of the structure. The construction being studied was wall-on-slab cast. Variable parameters were the width and thickness of the slab, as well as the height and thickness of the wall. At the same time, changing the length of the construction was taken as an affecting factor. Lastly, crack width calculations for bending moments and shrinkage were made in analysis 3 to obtain the amount of reinforcement that meet the crack width requirement for waterproof concrete structures. This was done according to two different calculation methods: Eurocodes and Engström’s (2014). These calculations also showed a comparison in the amount of reinforcement when using restraint factors derived from Eurocode and restraint factors calculated according to the FE analyses. The results from analysis 1 showed that the variation of restraint factors calculated did not completely correspond to the variation stated in SS-EN 1992–3 but did not deviate too much. However, there were a few cases where deviations were noticeable and therefore a more detailed examination is required. Analysis 2 showed that increasing the volume of the wall reduces the restraint against the slab, but an opposite effect was obtained by increasing the volume of the slab. At the same time, it was found that a longer construction causes greater restraint between the actual components. The conclusion from analysis 3 was that the difference in generated amount of reinforcement was almost proportional in percentage to the difference in restraint factor. However, using different calculation methods resulted in amounts of reinforcement that were not comparable. Comparison between the two calculation methods was not the purpose of this thesis, but merely an attempt to gain an insight into how the different methods are structured.
42
Eriksson, Felicia. "Samverkanskonstruktioner i stål och betong: prestanda, lönsamhet och utförande : Jämförelse mellan samverkanskonstruktioner och platsgjutna, slakarmerade betongkonstruktioner." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326134.
Full textAbstract:
The problem that lays the foundation of this dissertation is thatcomposite structure in steel and concrete is said to have bettercharacteristics than used in practice. The purpose of this report isto compare an composite structure in steel and concrete with a situ,slack reinforced concrete construction. The main task is to examine ifcomposite structure can reach and sustain large span widths, but theperformance and economics will also be considered in the calculations.The method used in this research is mainly based on calculations ofthe different construction types, but of course, a theroetical part isalso necessary including literature searches to provide a goodbackground. In addition, a study visit is conducted to see theperformance of a collaborative design and to interview the workers.The result showed that composite structure works very well with largespan widths, while slack reinforced concrete constructions were not assuitable. The concrete construction need a beam with a width of 750 mmand the height at 1050 mm and also a concrete floor with a thicknessof 250 mm. Composite structure consists of a HEB600 and a concretefloor with the thickness of 250 mm wich gives a deflection of 36,7 mmat the length of a 12 meter span. The conclusion of this research isthat composite structure has a great area of use with large spanwidths.
43
Laurén, Sofia. "Dimensionering av betongkonstruktioner : En jämförande studie av BBK 04 och Eurokod 2 vid dimensionering av balkar och pelare." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-49182.
Full textAbstract:
Today, we use BKR and BBK 04 when designing concrete structures inSweden, which will, in the near future, be replaced by Eurocode 2. When you are designing buildings, you will use Eurocode 2 Part 1-1 and with this new standard, some new rules and general rules will be necessary to adopt. To examine how BKR and BBK 04 tells apart from Eurocode 2 when designing concrete structures, one beam and one column with often common dimensions, is studied. The beam is designed with consideration of (considerate to) durability at bending moments, shear forces and control of cracking. The column is designed with consideration of durability at eccentric axial load and bending moments in cross section on account of (due to) geometric imperfections. BBK 04 has gone one step closer to Eurocode 2 than earlier editions and the things that are different, when calculating reinforcement, is how they use the partial factors. BBK 04 reduce the values for characteristic strength of reinforcing steel and concrete but hardly increase the values for characteristic load while Eurocode hardly reduces the values for strengths but increases the values for loads more than BBK 04. Using Eurocodes recommended values, the amount of reinforcement is considerable higher than designing according to BBK 04. However, all members (countries) in European Union have a National Annex with their own chosen values and factors and with the Swedish values, both (regelverken) give almost the same amount reinforcement. Designing with Eurocode 2 and the Swedish values gives lower amount reinforcement in both beams and columns than designing with BBK 04, which has economical advantages.I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner. BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används. BBK 04 reducerar armeringen och betongens karakteristiska hållfasthetsvärden men ökar knappt de karakteristiska lastvärdena medan Eurokoderna knappt reducerar hållfasthetsvärdena utan ökar lastvärdena mer än BBK 04. Används Eurokodernas rekommenderade värden blir dess armeringsmängd betydligt högre än vid dimensionering enligt BBK 04. Dock har samtliga medlemsländer i Europeiska Unionen tagit fram ett eget nationellt annex med egenvalda värden och faktorer, och med Sveriges värden får regelverken nästintill samma armeringsmängder. Dimensionering enligt Eurokod 2 med Sveriges värden ger lägre armeringsmängder i både balkar och pelare än vad BBK 04 ger, vilket är ekonomiskt fördelaktigt.
44
Eliassi, Sherko, and Ismail Shamma. "Fuktskydd av grundkonstruktioner : En utvärdering av olika system och problem." Thesis, KTH, Byggnadsteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-187877.
Full textAbstract:
Byggnader med grundkonstruktioner under mark blir allt vanligare. Att bygga långt ner i marken innebär ofta att man måste handskas med det fluktuerande grundvattnet. Konstruktioners beständighet och livslängd beror många gånger på vattenbeständigheten. Det byggs en mängd olika betongkonstruktioner som är utsatta för ensidigt vattentryck. Kravet på vattentätheten varierar beroende på syfte och användning av byggnaden. Det kan för ett parkeringsdäck vara acceptabelt med vattenläckage medan det i kommersiella byggnader inte tillåts vatteninträngning överhuvudtaget. Denna uppsats utreder hur man fuktsäkrar husgrunder under grundvattenytan. Vattentätheten i grundkonstruktioner beror framförallt på tre faktorer. Det får inte existera breda genomgående sprickor i betongen. Gjutfogar och rörelsefogar bildar diskontinuiteter i grundkonstruktioner som måste tätas. Vidare måste anslutande element såsom fundament och pålar tätas. Hänsyn bör tas till faktorerna för att slippa läckage och att behöva efterbehandla grundkonstruktioner som innebär stora kostnader i förhållande till en tät byggnad från första början. Syftet med examensarbetet var att för svenska konstruktörer presentera hur man projekterar en fuktsäker grundkonstruktion under grundvattenytan. På uppdrag av Sweco har rapporten utrett de tekniker som finns, vad dessa har för egenskaper och begränsningar samt när dessa är lämpliga. Utredningen baseras på en omfattande litteraturstudie och en intervjustudie med involverade parter vid nybyggnation. Målet med rapporten var att presentera hur man framgångsrikt projekterar och bygger vattentäta betongkonstruktioner under grundvattenytan. Rapporten ska ge en överskådlig introduktion samt underlätta för de som eftersträvar ingående förståelse inom ämnet. Den riktar sig framförallt till projektörer men även övriga parter med en betydande roll skall kunna följa rapporten för en bättre förståelse och kännedom. Befintliga lösningar utvärderas genom en omfattande litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie med konstruktörer, entreprenörer och leverantörer av tätningstekniker. Samtliga aktörers kompetens och erfarenhet sammanfördes för att identifiera förbättringspotentialen i projektering- och produktionsfasen av vattentäta grundkonstruktioner. Kompetensen finns i branschen men återkopplingen och feedbacken är synnerligen begränsad. Åsikter och kunnigheter är utspridda mellan många källor vilket gör att en enhetlig bild saknas. Sammanfattningsvis visar studien dels att man som konsult tillsammans med entreprenör bör göra en ny risk- och konsekvensanalys inför varje projekt. Olika tätningsalternativ bör övervägas för att medvetandegöra varje parts del av riskhanteringen. Vidare bör man som konstruktör leverera isometriska perspektiv alternativt digitala 3D ritningar för att tydliggöra komplicerade och kvalitetskritiska detaljer. Slutligen bör hantverkare på byggarbetsplatsen vara utbildade och se mervärdet av en sprickminimerad betong och väl utförd tätning av fogar och anslutande element. Konsulter och entreprenörer bör tillsammans efter varje projekt utvärdera valda tätningstekniker för att tillsammans driva de framåt i utvecklingen.Buildings with foundations below ground is becoming increasingly common. Building far below the ground level means that you have to deal with the fluctuating groundwater. A variety of concrete structures are subjected to one-sided water pressure. Structures' durability and longevity many times depends on the water resistance. The requirement considering waterproofing varies depending on the purpose and use of the building. It can for example be acceptable with some water leakage in a parking deck, while it can be unacceptable for commercial buildings. This paper investigates how to waterproof building foundations below the groundwater level. The water tightness of foundations is mainly depending on three factors. Wide thoroughgoing cracks cannot exist in the concrete. Construction joints and expansion joints forming discontinuities in the foundation must be sealed. Furthermore, connecting elements such as mat-slabs and pile heads must be sealed. These three factors should all be considered to avoid leaks and to avoid the need of after-treatment which means high costs in relation to a waterproof foundation in the first place. The aim of the thesis was to present for Swedish designers how you waterproof foundations below the groundwater level. On behalf of Sweco the report investigated the existing techniques, which properties and limitations they have and when they are suitable. The study is based on an extensive literature review and interviews with involved parties during construction. The goal of the report was to present how to successfully project and build water-proof concrete structures below the groundwater level. The report should give a clear introduction to the subject and facilitate for those who aspire a thorough understanding of the subject. It is primarily aimed to designers, other parties with a significant role can also follow the report for a better understanding and awareness. Existing solutions are evaluated through an extensive literature review and qualitative interviews with designers, contractors and suppliers of sealing techniques. All participant’s skills and experiences were brought together to identify potential for improvement in project planning and production phase of waterproof foundations. The expertise is available in the industry, but the feedback is exceedingly limited. The opinions and skills are sprawled among many sources, which means that a uniform image is missing. In summary, the study shows that consultants and contractors together should make a new risk and impact assessment ahead of each project. Various waterproofing options should be considered, to raise the awareness of each parts share of the risk management. Furthermore the designer should deliver isometric perspectives or digital 3D drawings to clarify complex and quality-critical parts. Finally, craftsman on the construction should be educated and aware of the additional value of a crack minimized concrete and well executed sealing of joints and connecting elements. Consultants and contractors should evaluate the waterproofing techniques after each project to jointly push the technologies forward.
45
Ansari, Mahan. "Reparationer av Ölandsbron." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20154.
Full textAbstract:
Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter den invigdes. Detta gör att det är intressant att studera brons reparationer och även betongkonstruktioners reparationer allmänt. En annan anledning som gör att det är intressant att studera Ölandsbrons åtgärder är att det saknas information gällande genomförande av reparationer på bron. Målet är att presentera vilken reparationsmetod som är lämplig och vilken reparationsåtgärd som ska tillämpas vid reparation av betongkonstruktioner.Brokonstruktioner är exponerad för en relativt aggressiv miljö som till exempel frostangrepp, korrosionsangrepp och saltvatten/klorider från havsvatten, samtidigt som det förväntas att brokonstruktioner ska ha en lång livslängd. Detta gör att höga krav ställs på brons beständighet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner allmänt och paralleller dras mellan brons reparationer och framtida reparationer. Arbetet introducerades genom att studera olika studier angående nedbrytningsmekanismer. Undersökningen genomfördes genom att studera brons konstruktionsritningar, diskutera reparationsorsakerna med de ansvariga vid bron och skaffa fram olika rapporter om bron. För att kunna granska skador och åtgärder som påverkade betongkonstruktioner livslängd gjordes en sammanställning med syftet att ge en helhetsbild av vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner. Det som studerades var åtgärder och skador som har koppling till brons livslängd. Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter att den var färdigbyggd, vilket gör att bron var extra intressant att studera. För att kunna dra slutsatser gjordes en sammanställning över dels hur skadorna uppstod på Ölandsbrons konstruktioner genom åren, dels hur de hänger ihop med brons livslängd. En anledning till att det uppstod stora skador på bron var att regelverket i Sverige var vagt då bron byggdes och att det inte fanns någon kunskap gällande utförandet vid byggnation av broar. Detta ledde till att bron byggdes med lägsta kostnad som prioritet och att det inte togs hänsyn till livslängden och brons hållbarhet.En del av Ölandsbrons skador beror på användningen av saltvatten som beståndsdel i brokonstruktionen. Detta ledde till ökad korrosionsangreppshastighet och ökad kloridhalt i betongen, vilket ledde till att det uppstod sprickor på betongsytan och till att inträngning av klorider skedde i en snabbare takt. Ölandsbrons pelare i lågnivådelen är utsatta och är de pelare som hade flest allvarliga skador. En viktig faktor är betongens kvalitét. Vid brons byggnation användes betong med låg kvalitét som är känsligare för påfrestningar från omgivningens miljö. Användning av betong med låg kvalitet kan påverka brons livslängd negativt. Flertalet pelare på Ölandsbron har genomgick på 1980-talet reparationer med syfte att bygga ett nytt ”skal” runt om pelarna för att skapa ett skydd och förhindra inträngning av klorider.The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after the inauguration. This makes it interesting to study bronze repairs and also repairs of concrete structures in general. Another reason that makes it interesting to study Ölandbro's measures is that there is no information regarding the implementation of repairs on the bridge. The goal is to present which repair method is appropriate and which repair action is to be applied in the repair of concrete structures.Bridge constructions are exposed to a relatively aggressive environment, such as frost attacks, corrosion attacks and salt water/chlorides from seawater, while it is expected that bridge constructions will have a long life. This means that high demands are placed on bronze durability. The purpose of this work is to investigate what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions in general and parallels are drawn between bronze repairs and future repairs. The work was introduced by studying various studies on degradation mechanisms. The study was carried out by studying bronze design drawings, discussing the causes of repair with those responsible at the bridge and obtaining various reports on the bridge. In order to be able to examine the damage and measures that affected the life of the concrete constructions, a summary was made with the aim of giving an overall picture of what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions. What was studied was measures and injuries that are linked to the lifetime of bronze. The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after it was completed, which meant that the bridge was particularly interesting to study. To be able to draw conclusions, a summary was made of how the damage arose on Ölandsbron's constructions over the years, partly on how they are related to the lifetime of bronze. One reason why great damage occurred to the bridge was that the regulations in Sweden were vague when the bridge was built and that there was no knowledge regarding the execution when building bridges. This led to the bridge being built with the lowest cost as a priority and that the lifetime and bronze durability were not taken into account.Part of Ölandsbron's damage is due to the use of salt water as a component of the bridge construction. This led to increased corrosion attack rate and increased chloride content in the concrete, resulting in cracks on the concrete surface and the penetration of chlorides at a faster rate. The pillars of the Öland Bridge in the low level part are exposed and are the pillars that had the most serious damage. One important factor is the quality of the concrete. In bronze construction, low-quality concrete is used which is more sensitive to stress from the environment. The use of low quality concrete can adversely affect the lifetime of bronze. Most pillars at the Öland Bridge have undergone repairs in the 1980s with the aim of building a new "shell" around the pillars to create protection and prevent the penetration of chlorides.
46
Larsson, Emelie, and Anton Lydell. "Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av nyckelfärdiga flerbostadshus : En jämförelse mellan betong- och träkonstruktion." Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150099.
Full textAbstract:
I Sverige står bostadssektorn för mer än en tredjedel av landets energianvändning. Byggnader måste minska sin energianvändning för att således kunna uppfylla framtida lagkrav om maximal tillåten energianvändning, men också för att minska påverkan till global uppvärmning. Ytterligare en problematik som råder, däribland i Sverige, är bostadsbrist. Kommunala bostadsbolag står inför utmaningen att kunna bygga bostäder snabbt, billigt och miljövänligt för att minska bostadsbristen i landet. Ett sätt att studera två av tre hållbarhetsaspekter vid val av framtida bostadsbyggande är att utföra en livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC) kring de tilltänkta husen. LCA:er indikerar vilken miljöpåverkan en produkt förorsakar under dess livslängd. LCC:er avser att studera vilka kostnader produkter ger upphov till under en given analysperiod. Det svenska kommunala bostadsbolaget Stångåstaden AB står inför utmaningen kring bostadsbrist och vill bygga hållbara bostäder. Bostadsbolaget har önskat en jämförande LCA och LCC av två verkliga flerbostadshus som de genom ramavtal kan upphandla, detta är utgångspunkten för denna studie. Den ena byggnaden har stomme av betong, den andra har stomme av trä. Husen är tänkta att placeras i utkanten av Linköping, Sverige. Studien har valt att analysera miljöpåverkan från husens olika livscykelfaser samt kostnader över analysperioden 50 år. Utöver detta studeras även vilka energieffektiviseringsåtgärder (EEÅ) till byggnaderna som är optimala att genomföra för att öka den termiska prestandan hos huskonstruktionerna. Från litteraturen finns det relativt få studier som kombinerar både LCA och LCC för vanligt förekommande hustyper i städer. I dess standardfall påvisade resultatet från LCA:n att huset med betongkonstruktion hade något lägre påverkan i sex av sju studerade miljöpåverkanskategorier, jämfört med flerbostadshuset i trä. Resultatet skilde sig lite åt då annan typ av indata användes. Vad gäller kostnader under husens livslängd var huset i trä ungefär 20 % dyrare jämfört med huset med betongkonstruktion. Trots annan typ av indata var träkonstruktionen dyrare än betongkonstruktionen. Med en kalkylränta på 7,5 % var det inte lönsamt att genomföra EEÅ för husen, med halverad kalkylränta blev det dock lönsamt att tilläggsisolera krypgrunden i huset med trästomme. Fler studier behöver utföras för att generalla slutsatser ska kunna dras kring vilket konstruktionsmaterial som är mest hållbart. Denna studie baseras på två specifika fall. Samma resultat kan eventuellt inte förväntas för andra byggnader med stomme i betong och trä.The residential sector accounts for more than a third of the energy use in Sweden. To reduce the energy use of buildings is a necessity in order to meet future regulationof maximum allowable energy, but also important to reduce the impact on global warming. Another complexity arising in Sweden is the shortage of accommodation. Municipal housing corporations face the challenge of constructing residences fast, cheap and with concern of environmental effects in order to reduce the shortage of accommodation. One way of assessing two of the three aspects of sustainability when looking at future construction of residential buildings is to carry out a Life Cycle Assessment (LCA) and a Life Cycle Cost Assessment (LCCA). An LCA can indicate what kind of environmental impact a product causes over its lifetime and the LCC allows for assessing what types of costs are associated with the product. For the municipal housing corporation Stångåstaden AB the shortage of accommodation is a reality and their mindset is sustainable construction of residences. This study was conducted upon request from Stångåstaden who wanted a comparative LCA and LCCA between two prefabricated multi-residential buildings that are available to them through a framework agreement. The first building has a concrete foundation and the second one is made of wood. The houses are planned to be placed at the outskirts of Linköping, Sweden. The focus of this study has been to comparatively assess the environmental impact from the different life cycle phases and the economic costs of the two buildings during a time period of 50 years. Moreover, the thesis also analyze the optimal retrofit strategy for the buildings in order to find the optimal (lowest) life cycle cost. Furthermore, the current literature has conveyed relatively few studies that combine both LCA and LCC methodology for house types that are common in most towns. The result from the LCA indicated that the house with concrete construction had a little less impact in six of the seven studied environmental impact categories compared to the house made of wood. The result differed slightly when the input data were changed. Regarding the LCCA the house made of wood was roughly 20 % more expensive than its concrete counterpart. Changing the input data revealed no difference in the result. With an interest rate of 7,5 % no retrofits were profitable for either building, however reducing the interest rate to half its original value made it cost optimal to increase the floor insulation for the house made of wood. More studies should be conducted to be able to draw general conclusions regarding which construction material that is the most sustainable. This thesis is based on two specific and real cases. The same result could possibly not be expected from other studies comparing buildings with concrete and wood construction.
47
Berggrén, Erik, and Edward Lunqe. "Byggfuktens inverkan på energiförbrukning : En studie i energiförluster på grund av byggfukt." Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-174276.
Full textAbstract:
Energieffektivisering och energisnålare byggnader är idag viktiga faktorer inom byggbranschen. Det som ofta glöms bort, och där forskning saknas, är hur byggfukt påverkar energiförbrukningen. Examensarbetet avser att öka kunskaperna om byggfuktens konsekvenser genom att undersöka hur stort energibehovet är för uttorkning av byggfukt i betongkonstruktioner och undersöka om miljöcertifieringssystemen borde ta hänsyn till energiförbrukningen under produktionen då byggnader certifieras. Alla material och medium strävar efter att befinna sig i fuktmässig jämvikt med sin omgivning. För att byggmaterial ska torka ut till jämvikt krävs en förångning av byggfukt. Då ångbildning gör att materialet blir kallare ökar energibehovet för uppvärmning. I examensarbetet används fuktberäkningsprogrammen KFX03 och WUFI Pro 5.3 för att beräkna uttorkningsmängd och när den sker i betongkonstruktioner. För energiberäkningar programmerades en lathund i Excel för att snabbt och enkelt få fram energibehovet för uttorkning av en byggnad. Tre olika nyproducerade byggnader undersöktes för att uppskatta hur stor uppvärmd betongmängd nya byggnader har. Resultatet visar att energin från uttorkningen i byggnaderna gav en ökning på cirka 5 % relativt till värmeförsörjningen för 50 år, motsvarande drygt 2,5 års förbrukning. Arbetet tyder på att energiförbrukningen för uttorkning av byggfukt utgör en stor påverkan på en byggnads uppvärmningsbehov om också hänsyn tas till de olika uttorkningsförhållandena under produktion och förvaltning. Framförallt energiförluster under produktionen påverkar resultatet och kan förhöja det beräknade energibehovet. Miljö- och energicertifieringssystem borde därför i större utsträckning fokusera på energiförbrukningen under produktion än vad som görs idag. För att bättre kunna svara på i vilken utsträckning uttorkning av byggfukt påverkar energiförbrukningen bör jämförelser mellan olika vct-tal för betong genomföras samt energiberäkningar för att uppskatta energiförluster under produktion. Detta för att kunna svara på hur stor påverkan en byggnads produktionsskede har på miljön och därmed hur stor vikt skedet rimligen bör ha vid en miljöcertifiering.Energy efficiency and low energy houses are today important factors within the building sector. What’s often forgotten, and with little or no research available, is how building moisture affect energy consumption. The intention of the thesis is to increase the knowledge of building moistures consequence’s by investigating how large the energy is to dehydrate concrete structures and also to investigate if it should be taken in account by environmental certification when buildings are certified. All material and medium strives to be in moisture equilibrium with its environment. For building materials to dehydrate into equilibrium with its environment evaporation is required. Because evaporation makes the ambient temperature lower the energy consumption for heating increases. In the thesis the moisture calculation software’s KFX03 and WUFI Pro 5.3 are used to calculate the water quantity of dehydration and when it occurs in concrete structures. A fact sheet was programmed, in Excel, for fast and simple energy calculations of dehydration in a building. To estimate the quantity of heated concrete in new buildings three newly produced buildings where studied. The result shows that the energy for dehydrations increased a buildings heating by approximately 5 %, correspondent to roughly 2.5 years of consumption. The work indicates that building moisture has a relatively high impact on a buildings heating, when taking the different condition during construction and living in consideration. Therefore the current environment and energy certification systems should in greater regards focus on energy consumption during construction. To be able to better answer in which extent the drying of building moisture affects energy consumption comparisons should be done in concrete with different water-cement ratio and energy calculation to estimate energy losses during construction. Thus to answer how big effect a buildings construction phase has on the environment and thereby how big significance this phase should have on environment certifications.
48
Lagundzija, Sandra, and Marie Thiam. "Temperature reduction during concrete hydration in massive structures." Thesis, KTH, Betongbyggnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-210031.
Full textAbstract:
Concrete is one of the most used building materials in the world because of its good properties. However, cement which is one of the main components in concrete, produces a high amount of heat during the hydration process. The generated heat leads to temperature rise inside the structure. This temperature rise becomes an issue for massive concrete structures, such as hydropower plants and dams, since natural cooling is no longer sufficient. In combination with restrained boundary conditions, increasing temperatures result in tensile stresses causing thermal cracking of the structure. Reducing thermal cracking in a restrained massive concrete structure can be done by lowering or controlling the temperature rise. Several methods of cooling can be used to achieve this. These methods may be divided in pre-cooling and post-cooling methods. To pre-cool concrete the cement content can be reduced by replacing it with mineral additions such as limestone, fly ash, silica fume and ground granulated blast furnace slag. Another method is to increase the size of the aggregates or to pre-cool the aggregates. Ice can also be used to reduce the temperature at casting the concrete and reduce the amount of water that is needed in the mix. The main post-cooling method is cooling pipes, with cold water circulating in the pipes to cool the structure. This master thesis project focuses on comparing the possible methods to reduce the temperature in massive concrete structures. Simulations with the computer program HACON were performed to analyse the effect of these methods. The results from this study showed that cooling pipes gave the best reduction of the maximum temperature and the maximum temperature gradient by 42 % and 76 %, respectively. However, if cooling pipes were to be avoided, the best result of the studied mineral additions was with a replacement of 30 % fly ash resulting in almost the same reduction in maximum temperature but less than one third of the reduction in the gradient. The reduction obtained with fly ash was not as efficient as cooling pipes; therefore appropriate combinations of different pre-cooling methods were also studied. The results of the combination of fly ash, ice, and larger aggregates showed even better reduction of the maximum temperature reduction compared to cooling pipes. The results also showed that the obtained temperature reductions were almost independent from the thickness of the structure. This conclusion is however only valid for massive structures, where cases with 1.5 and 3.0 m were analysed. Further study may be on finding suitable combination of pre-cooling methods to avoid the use of cooling pipes, as well as analysing the cost for the different pre-cooling methods.Betong är ett av de mest använda byggmaterialen i världen, tack vare dess goda egenskaper. Cement, som är en av huvudkomponenterna i betong, genererar en stor värmeutveckling under hydratationen. Värmeutveckling som genereras leder till temperaturhöjningar i strukturen. Denna temperaturhöjning blir således ett problem för massiva betong- konstruktioner, såsom vattenkraftverk och dammar, på grund av att den naturliga avkylningen inte längre är tillräcklig för att avlägsna värmen. I kombination med yttre och inre tvång resulterar högre temperaturer i dragspänningar som orsakar sprickor i strukturen. Minskningen av sprickbildning i en fastgjuten massiv betongstruktur kan ske genom att minska eller reglera temperaturhöjningen. För att göra det kan flera kylmetoder användas. Dessa metoder kan delas in i förberedande kylning och efterkylning. Med förberedande kylning kan cementhalten i betong reduceras genom ersättning med mineraltillsatser såsom kalksten, flygaska, silikastoft eller markgranulerad masugnsslagg. En annan metod är att öka ballastens storlek eller att kyla ballasten. Is kan användas både för att minska temperaturen vid gjutning av betong och reducera mängden vatten som behövs i blandningen. Den vanligaste efterkylningsmetoden är användning av kylrör med cirkulerande kallt vatten för att kyla strukturen, dvs. utan att ändra mängden värme som produceras av cementhydratationen. Denna uppsats ämnar jämföra olika metoder för att reducera temperaturen i massiva betongkonstruktioner. Simuleringar har genomförts med datorprogrammet HACON i syfte att analysera inverkan av olika metoder. Resultaten från studien visade att kylrör gav den bästa minskningen av den maximala temperaturen och den maximala reduktionen av temperaturgradienten med 42 % respektive 76 %. Om kylrör ska undvikas erhålls det bästa resultatet vid användning av 30 % flygaska, vilket resulterade i en snarlik minskning i maximal temperatur med mindre än en tredjedel av reduktionen av gradienten. Då reduceringen med flygaska inte var lika effektiv som med kylrör har lämpliga kombinationer av olika förberedande kylmetoder studerats. Resultatet av kombinationen med flygaska, is och större ballast visade en ännu effektivare minskning av den maximala temperaturreduceringen jämfört med kylrör. Vidare visade resultaten även att de erhållna temperaturreduceringarna nästan var oberoende av konstruktionens tjocklek. Denna slutsats kan endast tillämpas för massiva konstruktioner, där fall med en 1.5 och 3.0 m tjock vägg analyserades. Fortsatta studier kan vara att hitta fler lämpliga kombinationer av förberedande kylmetoder för att undvika användning av kylrör, liksom att analysera kostnaden för de olika förberedande kylmetoderna.
49
Bondsman, Benjamin, Barzan Al, and Felix Hedlund. "Dimensionering av höga balkar enligt fackverksanalogi : -En parametrisk studie." Thesis, Högskolan i Gävle, Energisystem och byggnadsteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29936.
Full text
50
Milosevic, Ivan, and Saraj Huq. "Miljö - och kostnadsanalys avUHPC som reparationsmaterialför bropelare." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-295801.
Full textAbstract:
Byggindustrin har i dagsläget en negativ klimatpåverkan och infrastrukturen likaså. Många länder har därför försökt undersöka möjligheten att hitta ett långsiktigt och hållbart alternativ till det konventionella reparationsmaterialet. Olika material undersöks, olika optimerade betongrecept testas för att förstå hur miljöpåverkan har minimeras för att förlänga livslängden hos betongkonstruktioner. Vid reparation av en bro är det viktigt att ta hänsyn till både kostnader och miljöpåverkan under hela dess livscykel. Kostnader som uppstår är investeringskostnader samt drift- och underhållskostnader. Miljöpåverkan från betongkonstruktioner i produkt skedet består av materialframställning, byggtransporter och produktion på byggarbetsplatserna. totala växthusgasutsläppet summeras och beräknas i kg CO2-ekv. Syftet med detta examensarbete är att studera den långsiktiga hållbarheten hos UHPC med hjälp av beräkningsmodeller såsom livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys med avsikt att applicera reparationstekniken. Flera UHPC recept ställs mot det konventionella reparationsmaterialet detta för att kunna bedöma miljöpåverkan och kostnadseffektiviteten hos materialen. Dvs om det går det att minska klimatutsläppet och kostnaderna. De jämförda recepten är olika UHPC-recept samt traditionell betong. Recepten appliceras slutligen på en befintlig bropelare för att undersöka de olika receptens tillämpbarhet som reparationsmaterial ur ett hållbarhetsperspektiv. Det saknas tillräckligt med kunskap om UHPC:s långtidseffekter, speciellt om reparationsintervall. Med åtanke på materialets höga draghållfasthet och beständighet tillsammans med UHPC:s strukturella egenskaper har antaganden gjorts att materialet är reparationsfri under konstruktionens livslängd. Det vill säga att bropelaren som undersökts med UHPC i studien inte behövt repareras under sin livslängd. Resultatet från livscykelkostnadsanalysen visar att UHPC är dyrare i både kubikmeter (m3) och kvadratmeter (m2) med tanke på täckskiktets tjocklek än traditionell betong i materialpriset. Men med tanke på att UHPC är underhållsfritt har den en mindre livscykelkostnad. Resultatet från livscykelanalysen visar att UHPC blandningarna har större miljöpåverkan per kubikmeter. Då de olika täckskiktetstjocklek relateras till pelarens längd erhålls resultat där UHPC medför slankare konstruktioner och besparingar upp emot 50% mindre betongvolym (för den 6 m långa pelaren i fallstudien). Med UHPC som reparationsmaterial medför det till att bron inte behöver repareras under dess livslängd. Bropelaren som repareras med UHPC kommer därför ha en mindre miljöpåverkan än den traditionella betongen. Långsiktig hållbarhet och mindre totala växthusgasutsläpp (som är i riktlinje med EU:s och regeringens klimatkrav) erhålls för anläggningskonstruktioner med UHPC.The construction industry has a negative climate impact and so does the infrastructure. Which is due to frequent repairs that are not sustainable. Many countries have therefore tried to explore the possibility of finding a long-term and sustainable alternative to conventional repair materials. Different materials are examined, different optimized concrete recipes are tested to understand how the environmental impact can be minimized and the service life of concrete structures extended. When repairing a bridge, it is important to take into account both costs and environmental impact throughout its life cycle. Costs that arise are investment costs as well as operating and maintenance costs. The environmental impact from concrete structures in the product phase consists of material production, construction transports and production at construction sites. The total greenhouse gas emissions are summed up and calculated in kg CO2 eq. The purpose of this thesis is to study the long-term sustainability of UHPC using calculation models such as life cycle analysis and life cycle cost analysis with the intention of applying the repair technique. Several UHPC prescriptions are set against the conventional repair material in order to be able to assess the environmental impact and cost-effectiveness of the materials. That is, if it is possible to reduce climate emissions and costs. The compared recipes are different UHPC recipes and traditional concrete. The recipes are finally applied to an existing bridge pillar to investigate the applicability of the various recipes as repair materials from a sustainability perspective. There is a lack of knowledge about the long-term effects of UHPC, especially about repair intervals. Given the high tensile strength and durability of the material together with the structural properties of the UHPC, it has been assumed that the material is repair-free for the life of the structure. That is, the bridge pillar examined with UHPC in the study did not need to be repaired during its lifetime. The results from the life cycle cost analysis show that UHPC is more expensive in both cubicmeters (m3) and square meters (m2) given the thickness of the cover layer than traditional concrete in the material price. However, given that UHPC is maintenance free, it has a lower lifecycle cost. The results from the life cycle analysis show that the UHPC mixtures have a greater environmental impact per cubic meter when the cover layer varies. As the thickness of the different cover layers is related to the length of the pillar, results are obtained where UHPC leads to slimmer constructions and savings of up to 50% less concrete volume (for the 6 m long pillar in the case study). With UHPC as repair material, this means that the bridge does not need to be repaired during its service life. The bridge pillar that is repaired with UHPC will therefore have a smaller environmental impact than the traditional concrete. Long-term sustainability and smaller total greenhouse gas emissions (which are in line with EU and government climate requirements) are obtained for plant constructions with UHPC.