Academic literature on the topic 'Betydande miljöaspekt'

Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem.

Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan.

I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy.

Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar.

Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning.

Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.

Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser.

Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen.

Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.

De miljöproblem som har uppstått till följd av mänskliga aktiviteter uppmärksammas alltmer och itakt med detta ökar kraven på företag gällande transparens och hållbarhet. Många företag har därförvalt att börja arbeta systematiskt med miljöfrågor. Syftet med denna rapport är att bidra till ettförestående miljöarbete enligt ISO 14001 på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin,genom kartläggning och analys av dess miljöaspekter. Företaget i fråga hålls anonymt i denna rapport och de resultat som presenteras är sammanfattade och generaliserade. Ett antal avgränsningar behövde göras, där bland annat systemgränsen sattes till att enbart inkludera produktionen i en avföretagets anläggningar. Med grund i en litteraturstudie genomfördes kartläggningen av företagets miljöaspekter genom rundvandringar tillsammans med produktionspersonal. Miljöaspekterna identifierades inom fyra huvudprocesser inom produktionen: förbehandling, maskiner, kvalitetskontroll, och övrigbehandling. Analysen av miljöaspekterna delades upp i två delar. Den första delen innehöll en bedömning av de kartlagda miljöaspekternas betydelse med hjälp av fyra produktionsledare. Följande miljöaspekter bedömdes som de tre mest betydande för företaget: råmaterialanvändning (inom huvudprocessmaskiner), kemikalieanvändning (övrig behandling), och energi (maskiner). Endast råmaterialanvändningen bedömdes som hög miljörisk medan de andra två bedömdes som måttlig. Sett till hela bedömningen så bedömdes majoriteten av miljöaspekterna som måttlig, pågränsen till låg, miljörisk. Den andra delen av analysen bestod av en jämförelse med resultat från Sustainability Accounting Standards Board (SASB), Global Reporting Initiative (GRI), samt från en studie av industrier i Indien. SASB har identifierade miljöaspekter som är betydande för investerare inom olika industrikategorier. För den kategori som företaget i fråga går in under, överensstämmer resultaten av betydande miljöaspekter bra. Det samma gäller angående de av GRI identifierade miljöaspekterna somindustrier rapporterar mest om. Studien av industrier i Indien och de miljöaspekter som där bedömdes som mest betydande överensstämmer även de bra med produktionsledarnas ranking. Utöver dessa betydande miljöaspekter identifierades även en del andra områden som företaget börundersöka vidare, exempelvis: hantering av visst avfall, lokalisering av outsourcade tjänster, samttjänster som kan hjälpa till att säkerställa att lagar efterlevs. Det finns ett flertal aspekter som har påverkat resultaten i denna rapport, där de med störst inflytande är de avgränsningar som gjordes samt den subjektivitet som är förknippad med bedömningen. Subjektiviteten är svår att komma ifrån då bedömningen utförs av personer och deras egna åsikter, erfarenhet, och kunskap spelar in. Då resultaten överensstämde bra med övriga källor anses resultaten i denna rapport ändå vara tillräckligt pålitliga för att kunna användas som en grundav företaget vid ett eventuellt fortsatt miljöarbete. Det är dock viktigt att företaget i ett första steg kompletterar kartläggningen med de delar av produktionen som exkluderats i detta projekt. De måste även besluta om modellen för bedömning anses vara den man vill arbeta efter samt om manvill inkludera fler anställda eller andra intressenter.
The environmental issues that have arisen due to human activities are being increasingly acknowledged in society. As a result, the expectations on companies regarding transparency andsustainability have increased. Many companies have therefore chosen to work systematically with environmental issues. The purpose of this report is to contribute to a forthcoming environmental work, according to the ISO 14001, on a medium-sized company within the manufacturing industry, by mapping and analysing the company’s environmental aspects. The company in question is kept anonymous in this report and the results that are presented are summarised and generalised. A number of delimitations had to be made, including that the system boundary was set to include onlythe production in one of the company’s facilities. Using a literature study as a basis, the mapping of the company's environmental aspects was carried out through tours guided by production staff on the production site. Environmental aspects were identified within four main processes within the production: pre-treatment, machines, qualitycontrol, and other treatment. The analysis of the environmental aspects was divided into two parts. The first part contained an assessment of the significance of the mapped environmental aspects andwas carried out by four production managers. The results of this assessment showed that the threemost significant environmental aspects for the company is: raw material use (within the mainprocess machines), chemical use (other treatment), and energy (machines). Only the raw materialuse was assessed as high environmental risk, while the other two were assessed to be of moderate environmental risk. Overall, the majority of the environmental aspects were assessed to be ofmoderate (almost low) environmental risk. The second part of the analysis consisted of a comparison with results from the Sustainability Accounting Standards Board (SASB), the Global Reporting Initiative (GRI), and a study investigatingindustries in India. SASB has identified environmental aspects that are significant for investors indifferent industry categories. For the category that is most similar to the company, the results ofsignificant environmental aspects are consistent with those from the production managers’assessment. The same applies to the environmental issues identified by GRI as the ones that industries report the most. The environmental aspects that were deemed to be the most significantin the results of the study that investigated industries in India are also consistent with the productionmanagers' assessment. In addition to these significant aspects, a number of other areas wereidentified that the company should investigate further, such as: waste management of certainmaterials, location of outsourced services, and services that can help ensure compliance with lawsand regulations. Several aspects have influenced the results of this report, where the most influential are the delimitations that were made and the subjectivity associated with the assessment. The subjectivity is difficult to eliminate, since the assessment is performed by people who all have their own opinions, experience, and knowledge, that affect them in the assessment. However, as the results of the assessment matched well with the results of other sources, they could still be considered to bereliable enough for the company to use them as a basis in the possible forthcoming environmentalwork. It is, however, important that the company as a first step complements the mapping with theparts of production that were excluded in this project. They must also decide whether they want to use the model for assessment used in this report, and whether to include more employees or other stakeholders.

Stadsplaneringen utgör en viktig roll i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Enligt Miljöbalken ska en behovsbedömning göras för varje upprättad detaljplan i syftet att utreda huruvida den leder till en betydande miljöpåverkan eller ej. Den bedömningen baseras dock ofta på bristfällig kunskap om de specifika miljöindikatorer som utvärderas. Det ges heller inget utrymme för förändringar i själva planen för att eliminera identifierad miljöpåverkan. En förbättrad strategi för behovsbedömning som innefattar ett anpassningsfokus och tidigt minimerar miljökonsekvenserna är därför önskvärd. En studie gjordes av arbetsprocessen för behovsbedömning i samband med detaljplanering på Örebro kommun i syfte att upprätta ett nytt, mer holistiskt arbetssätt för behovsbedömningsprocessen inom detaljplanering för att underlätta och förbättra arbetet för en hållbar stadsutveckling. Djupgående intervjuer utfördes på kommunen och teorier om hållbar utveckling samt lagar studerades. Mål som relaterade till hållbarhet ur kommunens policydokument sammanfattades. Målet var att undersöka hur det kunde skapas en förändrad strategi med tillhörande processverktyg för behovsbedömning inom detaljplanering, på Örebro kommun, som är praktiskt tillämpbar samt följer rådande lagar och policyer. Arbetet resulterade i ett strategidokument med en förändrad arbetsprocess och två olika tillhörande checklistor. Slutsatsen är att en ny strategi ska innehålla ett iterativt och tvärvetenskapligt arbetssätt samt en alternering mellan checklistorna beroende på detaljplanens omfattning. Det sistnämnda för att strategin ska kunna tillämpas inom kommunorganisationens strikta tidsramar, utan att kompromissa med kvaliteten på miljöarbetet vid omfattande detaljplaner som potentiellt ger stor miljöpåverkan.
Urban planning plays an important role when working for achieving sustainable development. According to the Swedish Environmental Code, a screening has to be executed for every local plan to investigate whether or not the plan generates significant environmental impact. The screening process is however often based on poor knowledge about the environmental aspects that are evaluated, and neither is there room for adaptation of the plan to eliminate identified environmental impact. An improved strategy for the screening process is needed, which has emphasis on the adaptation and a reduction of the environmental impact early in the process. In this master thesis, the screening process for local planning was studied at the municipality in Örebro, a medium sized city in Sweden. The purpose of the study was to establish a new more holistic working process for screening within local planning, to facilitate and enhance sustainable urban planning. Interviews were carried out at the planning department of the municipality, and sustainable development theories and the law were studied. Municipality targets that related to sustainability were extracted from their policy documents and summarized. The objective was to investigate whether an alternative strategy with suitable process tools could be created for screening within local planning at the municipality that is also applicable in practice and in line with prevailing laws and policies. The thesis resulted in a strategy document and two accompanying checklists, and the conclusion is that a new strategy should include an iterative and multidisciplinary working process, along with an alternation between checklists, depending on scope of the local plan. This strategy should be applicable within the municipality organization without compromising the environmental assessment quality when carrying out an extensive local plan that entails a potentially big environmental impact.